Gillet - kompletterande miljöteknisk markundersökning

(1)

Gillet - kompletterande

miljöteknisk markundersökning

Uppdragsnr: 105 10 06 Version: 4 2017-12-18

(2)

Uppdragsnr: 105 10 06 Version: 4 Gillet - kompletterande miljöteknisk markundersökning |

n:\105\10\1051006\6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\rapport gillet v.3 rev efter tillsyn.docx 2017-12-19 | 2(21)

Uppdragsgivare: Eskilstuna kommun

Uppdragsgivarens kontaktperson:

Joakim Persson

Konsult: Norconsult AB, Hantverkargatan 5, 112 21 Stockholm

Uppdragsledare: Magnus Jansson

Granskare: Sander Anfinset

Handläggare: Johanna Gjerstad Lindgren

4 2017-12-18 Reviderat efter tillsyns synpunkter 2017-12-18 / JGL

2017-12-18 / MJ

3 2017-10-02 Reviderat kap. 7.2 2017-10-02 / JGL

2017-10-02 / SA

2017-10-02 / MJ

2 2017-09-29 Handling för leverans 2017-09-29 / JGL

2017-09-29 / SA

2017-09-29 / MJ

1 2017-09-25 Handling för interngranskning 2017-09-25 / JGL

2017-09-25 / SA

Version Datum Beskrivning Upprättat Granskat Godkänt

Detta dokument är framtaget av Norconsult AB som del av det uppdrag dokumentet gäller. Upphovsrätten tillhör Norconsult.

Beställaren har, om inte annat avtalats, endast rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat för uppdragets avsedda ändamål. 105 10 06 Gillet - kompletterande miljöteknisk markundersökning

(3)

Sammanfattning

Norconsult AB (Norconsult) har på uppdrag av Eskilstuna kommun genomfört en kompletterande miljöteknisk markundersökning på fastigheten Gillet 1 i Torshälla. Fastigheten ska utvecklas från industrifastighet till att användas för bostadsändamål.

Fastigheten har tidigare inhyst en bensinstation och sanerades med riktvärden för Mindre känslig markanvändning (MKM) som åtgärdsmål under 2009. I samband med saneringen konstaterades restföroreningar i ett avvikande fyllnadsmaterial som innehöll metallskrot och tjärpapper. År 2012 genomfördes en miljöteknisk undersökning på fastigheten varvid två oljeföroreningar konstaterades.

Syftet med föreliggande undersökning var att avgränsa oljeföroreningarna samt att undersöka det schaktsanerade området i avseende på eventuella restföroreningar som överstiger riktvärden för Känslig markanvändning (KM). Utifrån analysresultaten gjordes en uppskattning av mängden förorenade massor samt en kostnadsberäkning för en schaktsanering på området.

En fältundersökning med jordprovtagning genomfördes den 16–17 augusti 2017 och kompletterades med extra provtagning den 30 augusti 2017. Jordprover togs ut genom skruvborrning med provtagning direkt från borren. Jordprov analyserades i avseende på lättflyktiga kolväten i fält med PID-instrument, ett antal jordprov valdes sedan ut för analys på laboratorium.

Petroleumkolväten i halter över riktvärden för KM påvisades norr om det gamla stationshuset, där markförlagda cisterner och oljeavskiljare varit placerade på bensinstationen. Föroreningen

avgränsades i horisontalled och vertikalt. I två punkter erhölls borrstopp på 2,5 m under markytan mot ett förmodat cisternfundament. Föreliggande undersökning omfattade inte provtagning under

fundamentet.

PAH i halter över riktvärden för MKM påvisades i anslutning till den restförorening som konstaterats i samband med att området sanerades 2009. PAH-halter översteg riktvärden för KM längre söderut i det sanerade området och i naturligt material i punkt 32, misstanke finns dock att provet kontaminerats av ovanliggande fyllnadsmassor vid provtagning.

För att uppnå Miljökontorets krav om att KM ska vara gällande som åtgärdsmål vid etablering av bostäder behöver uppskattningsvis 210 ton jordmassor avlägsnas från området genom

schaktsanering.

Kostnad för en schaktsanering med återfyllnad av nya massor har uppskattats till 80 000 kr.

Kostnaden inkluderar schakt och återfyllnad samt hanteringskostnad på mottagningsanläggningen Lilla Nyby i Eskilstuna.

Beräkningen av schaktmassor har inte omfattat restföroreningen med metallskrot och tjärpapper som upptäcktes under saneringen 2009, eller avlägsnandet av eventuellt kvarlämnade markförlagda installationer. Förslagsvis avlägsnas det avvikande fyllnadsmaterialet i samband med en framtida schaktsanering av oljeföroreningen. Slutprov bör då tas på schaktväggar och schaktbotten i samtliga schakt innan återfyllnadsmassor tillförs för att säkerställa att riktvärden för KM är uppnådda inom området.

Enligt miljöbalkens upplysningsskyldighet (10 kap 11 §) ska fastighetsägaren/verksamhetsutövaren genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta gäller oavsett om området tidigare ansetts förorenat.

Schakt av förorenad jord är en miljöfarlig verksamhet och är därför anmälningspliktigt.

(4)

Innehåll

Uppdrag och syfte 5

Bakgrund 6

Områdesbeskrivning 6

Historik 8

Riktvärden och tillståndsbedömning 10

Jord 10

Asfalt 10

Metod 11

Provtagningsplan och metod 11

Fältundersökning 11

Laboratorieanalyser 12

Resultat 13

Fältundersökning 13

Laboratorieanalyser 14

Avgränsning 15

Petroleumkolväten 15

PAH 16

Mängd- och kostnadsberäkningar 17

Uppskattning av mängd förorenade massor 17

Uppskattning av kostnad 18

Slutsatser och rekommendationer 19

Slutsatser 19

Rekommendationer 19

Referenser 21

Bilagor

Bilaga 1 Situationsplan Bilaga 2 Fältprotokoll

Bilaga 3 Sammanställning analysresultat tabell Bilaga 4 Sammanställning av analysresultat kartor Bilaga 5 Analysrapporter

(5)

Uppdrag och syfte

Norconsult AB (Norconsult) har på uppdrag av Eskilstuna kommun genomfört en kompletterande miljöteknisk markundersökning på fastigheten Gillet 1 i Torshälla. Fastigheten har varit planlagd för industriändamål och kommunen för nu en planprocess för att utveckla marken för bostadsbebyggelse.

Fastigheten har inhyst en bensinstation vilken togs ur drift under 2009. Inom ramen för SPIMFAB- projekten schaktsanerades fastigheten med Naturvårdsverkets generella riktvärden för Mindre känslig markanvändning (MKM) som åtgärdsmål. Efter saneringen konstaterades restföroreningar i avvikande fyllnadsmassor som innehöll metallskrot och tjärpapper.

Under 2012 revs stationsbyggnaden och Structor Miljöteknik AB (Structor) genomförde en miljöteknisk undersökning för att utreda områdets lämplighet för bostadsbebyggelse (Structor Miljöteknik AB, 2012). Vid undersökningen konstaterades två oljeföroreningar intill det gamla stationshuset.

Enligt Miljökontorets bedömning daterad 2012-10-29, är den utförda saneringen inte tillräcklig för bostadsändamål eftersom saneringen gjordes med riktvärden för MKM som åtgärdsmål. Inför en etablering av bostäder på fastigheten har Miljökontoret framfört att de två oljeföroreningarna ska avgränsas och att riktvärden för Känslig markanvändning (KM) ska vara gällande inom området.

Syftet med föreliggande undersökning är att avgränsa oljeföroreningarna som upptäcktes i samband med Structors undersökning, samt att undersöka det schaktsanerade området med avseende på eventuella restföroreningar som överstiger riktvärden för KM.

Utifrån analysresultaten har en uppskattning av mängden förorenade massor gjorts samt en kostnadsberäkning för en schaktsanering på området.

(6)

Bakgrund

Områdesbeskrivning

Fastigheten Gillet 1 ligger i Torshälla tätort i Eskilstuna kommun, se figur 1.

Bostadstomter finns cirka 30 m norr om fastighetsgränsen, samt cirka 50 m öster om fastighetsgränsen.

Strax söder om fastigheten delar Eskilstunaån upp sig i tre grenar, Nybyån i väst, Torshällaån i mitten och Eskilstuna nedre kanal i öst. Fastigheten ligger nära både Torshällaån (ca 20 m) och Eskilstuna nedre kanal (ca 90 m), se figur 1. Eskilstuna nedre kanal är klassad som en dricksvattenförekomst (enligt 2000/60/EG artikel 7) (VISS, 2017).

En brunn med okänt användningsområde finns cirka 120 m norr om fastighetsgränsen, läget på brunnen är osäkert (SGU, 2017). Det finns inga grundvattenmagasin i närheten (SGU, 2017).

Cirka 200 m öster om fastigheten ligger Gökstenen naturreservat (VISS, 2017).

Jordarten på området består av fyllnadsmassor som underlagras av naturlig glacial lera i norr och postglacial lera i söder (SGU, 2017).

Figur 1. Fastigheten Gillet 1 (röd fyrkant) ligger i Torshälla tätort intill Torshällaån och ca 90 m norr om Eskilstuna nedre kanal. © Lantmäteriet

(7)

Fastigheten som tidigare inhyste en bensinstation består idag av gräsytor och en asfalterad yta med parkeringsmöjligheter, se figur 2. Mitt på fastigheten ligger ett område som schaktsanerats, det är nu återfyllt med fyllnadsmassor men har inte asfalterats.

Figur 2. Undersökningsområdet (röd fyrkant) utgörs av en öppen yta med gräs, grus och asfalt.

(8)

Historik

Fastigheten har under 1966–2008 inhyst en bensinstation som drevs av AB Svenska Shell (Shell) (URS Nordic AB, 2010). På anläggningen fanns nedgrävda cisterner, oljeavskiljare och pannrum, se figur 3. Cisternerna var placerade öster samt norr om stationsbyggnaden, oljeavskiljare norr om byggnaden och pannrummet låg längs byggnadens nordvästra fasad.

Under 2009 schaktsanerades området med avseende på petroleumprodukter inom ramen för SPIMFAB-projekten. I samband med saneringen avlägsnades markförlagda installationer, underjordiska cisterner och oljeavskiljare.

Schaktsaneringen utfördes öster och norr om stationsbyggnaden där cisterner och oljeavskiljare varit placerade, se grön-brun markering i figur 3. Saneringen gjordes till ett djup av 2,5–6,0 meter under markytan med Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM som åtgärdsmål (URS Nordic AB, 2010).

En restförorening med förhöjda halter av PAH och zink i halter över MKM konstaterades i en av schaktgroparna efter saneringen, se röd markering i figur 3. Restföroreningen återfanns i ett avvikande fyllnadsmaterial med byggavfall, innehållandes bland annat tjära och metallskrot (URS Nordic AB, 2010).

Figur 3. Ritning över bensinstationsanläggningen med det schaktsanerade området markerat i grönt-brunt.

Restföroreningen som konstaterades i samband med saneringen är markerad med en röd cirkel. Ritning hämtad från saneringsrapporten upprättad av URS Nordic AB för AB Svenska Shell (URS Nordic AB, 2010).

Torshällaån

2-3 m

3-5 m

5-6 m

Saneringsdjup

(9)

Stationsbyggnaden revs under våren 2012. Structor genomförde under samma år en miljöteknisk markundersökning för att utreda markens lämplighet för bostadsbebyggelse. Vid undersökningen konstaterades två oljeföroreningar bestående av alifater, aromater och PAH. En av föroreningarna förorening låg norr om huset där cisterner och oljeavskiljare varit nedgrävda (SM8) och en väster om huset i anslutning till pannrummet (SM2), se figur 4.

I samband med undersökningen provtog Structor markvatten med avseende på metaller,

lösningsmedel, petroleumkolväten och PAH. Analysresultaten påvisade inga föroreningar i halter över riktvärden för förorenat grundvatten. Structor jämförde halter mot riktvärden från Naturvårdsverkets hemsida och Svenska Petroleuminstitutets rapport Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar 2011 (Structor Miljöteknik AB, 2012).

Figur 4. Provtagning som genomfördes av Structor under 2012. Oljeföroreningar påträffades vid SM2 och SM8, se röda cirklar. Ritning hämtad från Kv Gillet 1, Torshälla – Översiktlig markmiljöundersökning bilaga 1 (Structor Miljöteknik AB, 2012)

(10)

Riktvärden och tillståndsbedömning

Jord

Analysresultaten jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009). Naturvårdsverkets riktvärden är uppdelade på olika typer av markanvändande enligt följande:

Känslig markanvändning (KM): Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan till exempel nyttjas för bostäder, daghem och odling. De

exponerade grupperna antas vara barn och vuxna som lever inom området under en livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas.

Mindre känslig markanvändning (MKM): Markkvaliteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan till exempel användas för kontor, industrier eller vägar.

Grundvattenuttag kan ske på ett visst avstånd från föroreningen. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas på objektet på sin yrkesverksamma tid samt barn och vuxna som vistas på området tillfälligt. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas.

Då undersökningsområdet planläggs för bostadsändamål kommer resultaten jämföras med riktvärden för Känslig markanvändning (KM).

Asfalt

Halter har jämförts med Vägverkets råd och rekommendationer i publikation 2004:90 Hantering av tjärhaltiga beläggningar (Vägverket, 2004). Halterna klassas som följer:

- Asfalt som bedöms vara fri från stenkolstjära och kan återanvändas om 16-PAH < 70 mg/kg.

- Asfalten som bedöms innehålla stenkolstjära, så kallad tjärasfalt, om 16-PAH > 70 mg/kg TS.

(11)

Metod

Provtagningsplan och metod

Avgränsning av oljeföroreningar genomfördes genom radiell provtagning. Borrningen utgick ifrån den kända föroreningen och flyttades successivt längre från föroreningskällan till dess att icke förorenad jord påträffades. Föroreningarna avgränsades både horisontellt och vertikalt.

Jordprov analyserades i fält med PID-instrument (Photoionization detector). PID-instrument ger utslag för flyktiga organiska föreningar och kan ge en indikation på om jorden är förorenad av

petroleumkolväten. När förhöjda PID-utslag (>10 ppm) erhölls i fält gjordes en ny provpunkt längre ut från föroreningskällan, alternativt djupare i marken. När PID-utslagen var låga (<10 ppm) bedömdes föroreningen avgränsad i den aktuella riktningen.

Jordprov togs även ut i burk för analys på laboratorium. Ett antal jordprov valdes ut för analys baserat på PID-utslag och noteringar om misstänkt förorening i fält. Analysresultaten användes för att verifiera vad PID-utslagen motsvarade för halter i jorden. Oljeföroreningarna avgränsades därmed både med hjälp av PID-utslag och laboratorieanalyser.

Ett antal borrpunkter placerades även i det schaktsanerade området öster om den rivna stationsbyggnaden. Punkterna placerades både i schaktgropen och strax utanför. Syftet var att upptäcka restföroreningar (PAH) i halter över riktvärden för KM.

Eftersom PID-instrument normalt inte ger utslag, eller mycket låga utslag, för PAH kunde

restföroreningen inte avgränsas i fält. Jordprov skickades således in i flera omgångar till laboratorium, för att succesivt avgränsa PAH-föroreningar.

Fältundersökning

En fältundersökning med jordprovtagning genomfördes den 16–17 augusti 2017. Undersökningen kompletterades därefter med extra provtagning den 30 augusti 2017. Fältundersökningen utfördes av Norconsult AB med DanMag GEO-provtagning och fältarbete som borrentreprenör. På beställning av Eskilstuna kommun mättes provpunkter in med GPS av Geoinformation i Sverige AB. Under den kompletterande undersökningen mättes provpunkter in med måttband.

Jordprover togs ut genom skruvborrning med provtagning direkt från borren. Sammanlagt användes 38 provpunkter. Skruvborrning utfördes i 30 provpunkter vid första provtagningstillfället och 8 kompletterande punkter vid det senare tillfället, se situationsplanen i bilaga 1 och fältprotokoll i bilaga 2.

Vid avgränsning av oljeföroreningarna genomfördes provborrning ned till naturligt material eller högst 4 m under markytan, alternativ borrstopp mot block i marken.

Dubbla jordprover togs ut för analys på laboratorium och med PID-instrument. Prov togs ut som samlingsprov halvmetersvis eller vid ändrad jordlagerföljd. Jordarten bestämdes utifrån en okulär bedömning och noterades tillsammans med avvikande lukt, synintryck och PID-utslag i ett fältprotokoll, bilaga 2.

Provtagningskärl och diffusionstäta påsar avsedda för analysändamål användes vid fältanalys samt förvaring och transport till laboratoriet. Icke analyserade jordprov sparas i kylskåp i tre månader efter

(12)

Laboratorieanalyser

Laboratorieanalyser genomfördes på ett antal jordprov som valdes utifrån eventuella tecken på förorening i fält, PID-utslag och för att möjliggöra avgränsning av föroreningar. Analyser utfördes av det ackrediterade laboratoriet ALS Scandinavia AB.

Jordprov skickades till laboratoriet i flera omgångar för att successivt avgränsa föroreningar som påvisats och skapa underlag för volyms- och kostnadsberäkning för en eventuell schaktsanering.

Prover analyserades i första hand i avseende på petroleumkolväten (alifater, aromater, BTEX) och PAH. I anslutning till restföroreningen med förhöjda PAH-halter utfördes några analyser enbart i avseende på PAH.

I punkt NC16A påträffades asfalt som analyserades i avseende på PAH-16 för att utreda förekomsten av stenkolstjära.

(13)

Resultat

Fältundersökning

I anslutning till tidigare schaktsanerade områden bestod jordarten av fyllnadsmassor med en

varierande mäktighet. Fyllnadsmassorna var som djupast i det schaktsanerade området öster om den rivna stationsbyggnaden, där djup på 4 m under markytan noterats. Fyllnadsmassorna underlagrades av naturlig lera.

Vid provpunkter tagna väster om den rivna stationsbyggnaden bestod jordarten av torrskorpelera som underlagrades av lera. Leran var mättad av grundvatten på djup mellan 1,0–3,0 meter, se fältprotokoll i bilaga 2.

I provpunkt NC16A påträffades asfalt i fyllnadsmassor på 1,5 m djup.

I punkt NC9 och NC10, norr om den rivna stationsbyggnaden, erhölls borrstopp på 2,5 m djup.

Eftersom cisterner och oljeavskiljare tidigare förekommit på platsen är det möjligt att ett cisternfundament lämnats kvar och kan ha orsakat borrstoppet.

Öster om provpunkt NC9 och NC12 gick en ledningsgrav, därmed var det inte möjligt att placera en provpunkt nära NC9 och NC12 i östlig riktning. Provpunkt NC15, NC16 och NC16A placerades öster om ledningsgraven, ca 6,5 m från NC12 och NC9.

I punkt NC16 och NC18 togs få prover ut vid den först fältundersökningen på grund av ett kommunikationsfel. Ytterligare jordprov togs ut i anslutning till punkterna vid den kompletterande provtagningen (NC16A, NC18A, NC18B, NC33).

Borrning i anslutning till schaktgropen öster om stationshuset försvårades av att fyllnadsmassorna hade en hög mäktighet. Borrning gjordes inte ned till naturligt material i alla punkter för att det hade varit mycket tidskrävande. För att spara tid koncentrerades provtagningen på fyllnadsmassorna och djupet 2–3 meter där förorening bedömts vara mest sannolik att förekomma. Bedömningen grundades på tidigare provtagning, lukt och synintryck i fält samt jordlagerföljden.

Vid provtagning av fyllnadsmassor i det schaktsanerade området noterades en lukt av

lösningsmedel/olja i punkt NC23 på 2–3 m djup. Fler provpunkter sattes ut runt NC23 för att ha möjlighet att avgränsa en eventuell förorening. I samband med den kompletterande provtagningen utökades antalet provpunkter i det schaktsanerade området ytterligare för att förbättra avgränsningen av PAH.

I det schaktsanerade området noterades en lukt som liknade tjära i punkt NC22, NC23, NC26, NC27, NC29, NC32, NC34, NC36 och NC37. Vid PID-mätningar i dessa punkter erhölls låga mätvärden.

I flera provpunkter intill de oljeföroreningar som konstaterats av Structor (2012) noterades lukt av petroleumprodukter och PID-utslag över 10 ppm. Tecken på petroleumprodukter förekom främst i fyllnadsmassor med sand på 2–3 m djup. I den naturliga leran under sanden minskade PID-utslagen.

Utslag på över 10 ppm erhölls vid PID-mätning i punkterna NC2, NC3, NC9, NC10, NC12, NC13, NC15, NC16A, NC17, NC18B och NC29. Högst PID-utslag uppmättes i provpunkt NC12 på 2–2,5 m (412 ppm) samt på 2,5–3 m (306,8 ppm).

Samtliga anteckningar från fältundersökningen och PID-mätningar bifogas i bilaga 2, fältprotokoll.

(14)

Laboratorieanalyser

Samtliga analysresultat påvisade halter under Naturvårdsverkets riktvärde för MKM.

Halter över riktvärden för KM har påvisats i anslutning till oljeföroreningarna och tidigare

schaktsanerade områden. Föroreningar har främst påvisats på djup mellan 1,5–3 m under markytan.

Analysresultaten har påvisat alifater i halter över KM i punkt NC9, NC12 och NC15. I punkt NC9 påvisades även aromater i halter över KM. I NC15 förekom de förhöjda halterna i ett sandlager 2,7 m under markytan. I prov på lager ovan och under 2,7 m under markytan påvisades inga halter över riktvärden för KM i punkten. Halter över KM har endast påvisats i fyllnadsmassor.

Analysresultaten påvisade vidare PAH över riktvärden för MKM i punkt NC19 och över KM i NC32 och NC36. Förhöjda halter har främst påvisats i fyllnadsmassor utom i punkt NC32 där halter över KM även påvisats i naturlig lera på 3,5 m djup. Enligt anteckningar från fältundersökningen finns en risk att provet kontaminerats av ovanliggande fyllnadsmassor som trycktes in på borrskruven under

provtagningen.

Analysresultaten har jämförts med nivåer som erhållits vid PID-mätningar på motsvarande jordprov.

Vid PID-utslag över 80 ppm har petroleumkolväten i halter över KM påvisats. Vid PID-utslag på upp till 52 ppm var halterna under KM. PID-resultat mellan 80 och 52 har inte erhållits i något jordprov.

Analys av asfalt från provpunkt NC16A påvisade halter under 6,5 mg/kg, asfalten bedöms således vara fri från stenkolstjära.

En detaljerad sammanställning av analysresultaten redovisas i bilaga 3. Laboratoriets analysrapporter bifogas i bilaga 5.

(15)

Avgränsning

Avgränsningen av föroreningar har visualiserats genom kartor där resultat från PID- och

laboratoriemätningar ritats ut, se bilaga 4. I kartorna redovisas klassning av jordprov indelat efter >KM respektive <KM, där förorening har påträffats på djupen 1,5–3,5 m under markytan.

Petroleumkolväten

Petroleumkolväten har avgränsats med hjälp av både laboratorieanalyser och PID-mätningar.

Eftersom laboratorieresultaten påvisat halter över riktvärden för KM vid PID-mätningar över 80 ppm, så har samtliga jordprov med PID-utslag över 80 ppm bedömts ha halter över KM.

Eftersom laboratorieanalyser påvisade att jordprov med PID-utslag på 52 ppm hade halter under riktvärden för KM, så har samtliga jordprov med PID-utslag under 52 ppm bedömts ha halter under KM vid avgränsningen. PID-resultat har endast använts för att klassa jordprov som inte analyserats på laboratorium.

Petroleumföroreningen har avgränsats i nord-sydled, öst-västled samt på djupet, se figur 5 och 6.

Runt provpunkter där halter över KM påvisats har schaktrutor tagits fram, se röda rutor i kartorna bilaga 4. Schaktrutornas utbredning i varje riktning har definierats som halva avståndet till den

närmsta punkten där ett nytt jordprov tagits. Schaktrutornas mått i nord-sydlig riktning och i öst-västlig riktning finns i figur 5 respektive figur 6.

Figur 5. Avgränsning petroleumkolväten i nord-sydlig riktning. Gulfärgade rutor har bedömts ha halter över riktvärden för KM, gröna rutor har bedömts ha halter under KM.

Figur 5 visar att petroleumföroreningen är som mest utbredd på djupet i punkt NC12, där halter över KM har påträffats 1,5–3,5 m under markytan. Söder om NC12 påvisades inga tecken på

petroleumkolväten, medan det norr om NC12 påvisades halter över KM i punkt NC9 på djup 2–2,5 m under markytan.

I punkt NC9 och NC10 erhölls borrstopp på 2,5 m djup, sannolikt mot ett cisternfundament som lämnats kvar i marken när bensinstationen revs. Information om fundamentets tjocklek, och om huruvida petroleumkolväten kan finnas under fundamentet saknas. Provtagning under fundamentet var inte möjlig i föreliggande undersökning.

mumy

(16)

n:\105\10\1051006\6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\rapport gillet v.3 rev efter tillsyn.docx 2017-12-19 | 16(21) Figur 6. Avgränsning petroleumkolväten i öst-västlig riktning. Gulfärgade rutor har bedömts ha halter över

riktvärden för KM, gröna rutor har bedömts ha halter under KM.

I öst-västlig riktning påvisas halter över KM i punkt NC17 mellan 1,5–2,0 m djup samt i ett sandskikt i punkt NC15 på 2,7 m djup. I prov taget under sandskiktet i punkt NC15 påvisades inga halter över KM.

Mellan punkt NC9 och NC15 fanns en ledningsgrav, vilket förhindrade borrning mellan punkterna.

Avståndet mellan punkterna är ca 6,5 m.

Observera att punkt NC9 är med i både figur 5 och 6.

PAH

PAH-föroreningar har endast avgränsats med hjälp av laboratorieresultat eftersom PAH-föreningar inte gett utslag vid PID-mätningar. PAH påvisades i halter över riktvärden för MKM i provpunkten NC19 och i halter över KM i punkterna NC32 och NC36.

I provpunkt NC19 påvisades halter över MKM mellan 1,5–1,8 m djup. Punkten ligger i anslutning till restföroreningen som konstaterades i samband med saneringen som gjordes av URS Nordic AB under 2009. Enligt URS saneringsrapport finns ett avvikande fyllnadsmaterial på platsen som innehåller bland annat metallskrot och tjärpapper (URS Nordic AB, 2010).

En avgränsning av det avvikande fyllnadsmaterialet med borrbandvagn bedömdes inte vara tidseffektivt eller tillförlitligt då massorna förefaller vara heterogena och ha inslag av metallskrot och tjärpapper.

Förslagsvis åtgärdas fyllnadsmaterialet i samband med schaktsanering av området, alla massor innehållande avfall såsom metallskrot och tjärpapper kan då avlägsnas med grävskopa. Föroreningen kan sedan avgränsas genom slutprov på schaktväggar och i schaktbotten. I föreliggande

undersökning har det avvikande fyllnadsmaterialet i anslutning till NC19 således inte avgränsats och ingår inte i mängd- och kostnadsberäkningar.

I provpunkt NC32 och NC36 påvisades PAH i halter över KM på mellan 2,0–3,0 m djup. I NC32 påvisas även förhöjda halter på 3,0–3,5 m djup.

PAH-föroreningen som konstaterats i NC32 och NC36 har avgränsats mot anslutande punkter, där halter varit under KM. En schaktruta som visar avgränsningen redovisas i kartor i bilaga 4.

Schaktrutans sidor är 10 m långa i öst-västlig riktning och 4,9 m långa i nord-sydlig riktning.

mumy

(17)

Mängd- och kostnadsberäkningar

Uppskattning av mängd förorenade massor

Avgränsningen som redovisas i avsnitt 6 användes för att göra en uppskattning av mängden

jordmassor som kan behöva avlägsnas från området i samband med en schaktsanering. Uppskattad mängd redovisas nedan i tabell 1.

Volymen på jordmassor med halter över riktvärden för KM uppskattades genom multiplikation med schaktrutornas area och föroreningens utbredning i djupled.

Volymen multiplicerades med en faktor på 1,5 för att korrigera för osäkerheter i bedömningen och för att ta hänsyn till saneringsmetodens precision. Det går ofta inte att gräva schakt i verkligheten som har precis samma mått som på de framtagna kartorna. Exempelvis kan jord behöva grävas upp på

sidorna om schaktet för att kompensera för begränsad släntstabilitet.

Vikten på massor med halter över KM beräknades genom att multiplicera volymen med densiteten 1,7 ton/m³. Densiteten avser fyllnadsmassor i fastkubik.

Mängd- och kostnadsberäkningarna har inte omfattat avlägsnande av det förmodade

cisternfundamentet vid punkt NC9 och NC10 eller andra eventuella kvarlämnade markförlagda installationer. Vidare har mängd- och kostnadsberäkningarna inte omfattat jordmassor i anslutning till punkt NC19.

Tabell 1. Uppskattning av mängd förorenade jordmassor

Petroleumkolväten PAH Totala massan

Beräknad mängd massor (ton)

55 85 140

Mängd massor inkl.

säkerhetsfaktor 1,5 (ton) 82 128 210

(18)

Uppskattning av kostnad

Vid beräkning av kostnaden för en schaktsanering på Gillet 1 användes mängden jord som uppskattats vara förorenad, 210 ton jordmassor.

Beräkningarna har utgått från att jordmassor transporteras till mottagningsanläggningen Lilla Nyby som ligger drygt 10 km från Gillet 1 bilvägen. Priser för schaktabeten, transport, samt

materialkostnader för återfyllnadsmassor har erhållits från M4 och Tuna förvaltning och entreprenad AB. Samtliga priser erhölls under september 2017.

Kostnadsberäkningen omfattar:

- Schaktning av 210 ton jordmassor.

- Transport av schaktmassor till Lilla Nyby - Inlämning av schaktmassor till Lilla Nyby.

- Kostnad för 210 ton återfyllnadsmassor.

- Transport av återfyllnadsmassor.

- Återfyllnad av schakt.

Kostnadsberäkningen omfattar inte:

- GPS-maskinstyrning på grävskopa.

- Kostnad för miljökontroll.

- Kostnad för slutbesiktning.

- Förorening som konstaterats i avvikande fyllnadsmaterial med metallskrot och tjärpapper.

- Hantering av det förmodade cisternfundamentet.

Förutsättningar som antagits vara gällande vid kostnadsberäkning:

- Arbete med schaktning av förorenade massor och återfyllnad tar en arbetsvecka.

- Jordmassor som transporteras till Lilla Nyby är torra.

- Jordmassor har föroreningshalter över riktvärden för KM men under riktvärde för MKM, vilket innebär en kostnad på 50 kr/ton enligt prislistan från Lilla Nyby.

Utifrån ovan angivna förutsättningar har totalkostnaden för en schaktsanering uppskattats till 80 000 kr.

Priset för schaktarbeten ska ses som en översiktlig uppskattning. I verkligheten kan priset påverkas av omständigheter i fält såsom tillgänglighet, ledningar, block och sten i fyllnadsmassorna o.s.v. Sanering av ledningsgraven mellan NC9 och NC15 skulle exempelvis kunna medföra en ökad kostnad,

beroende på hur lätt/svårt det är att gräva intill ledningarna.

(19)

Slutsatser och rekommendationer

Slutsatser

Mot bakgrund av föreliggande undersökning görs följande slutsatser:

• Jordarten på området består av fyllnadsmassor med varierande mäktighet som underlagras av naturlig lera.

• Petroleumkolväten i halter över riktvärden för KM har påvisats strax norr om den rivna stationsbyggnaden, där det tidigare fanns markförlagda cisterner och oljeavskiljare.

• PAH i halter över riktvärden för MKM och KM påvisades i anslutning till det schaktsanerade området öster om den rivna stationsbyggnaden. PAH påvisades både i fyllnadsmassor och naturligt material. Misstanke finns dock att provet på naturligt material kontaminerats av ovanliggande fyllnadsmassor vid provtagning.

• Det kan inte uteslutas att det finns föroreningar inom området vilka ej påvisats.

Rekommendationer

Norconsult rekommenderar följande:

• För att uppnå Miljökontorets krav om att KM ska vara gällande som åtgärdsmål vid etablering av bostäder, behöver uppskattningsvis 210 ton jordmassor avlägsnas från området genom schaktsanering. Beräkningen av schaktmassor har inte omfattat restföroreningen med metallskrot och tjärpapper som upptäcktes under saneringen 2009, eller avlägsnandet av eventuellt kvarlämnade markförlagda installationer.

• Kostnaden för en schaktsanering av den beräknade mängden förorenade massor har uppskattats till 80 000 kr. Kostnaden inkluderar hanteringskostnad på

mottagningsanläggningen Lilla Nyby i Eskilstuna. Kostnadsberäkningen har inte omfattat miljökontroll och slutbesiktning.

• Restföroreningen i form av det avvikande fyllnadsmaterialet med metallskrot avlägsnas i samband med schaktsanering av det övriga området. När metallskrotet är bortgrävt tas slutprov på schaktväggar och i schaktbotten för att säkerställa att all restförorening

avlägsnats. Slutprov bör tas med avseende på PAH och tungmetaller, eftersom både PAH och zink konstaterats i förhöjda halter i den avvikande fyllningen.

• I samband med övrig schaktsanering ska slutprov tas på schaktväggar och schaktbotten i samtliga schakt innan återfyllnadsmassor tillförs. Slutproverna används för att utreda om saneringen är tillräcklig och för att säkerställa att riktvärden för KM är uppnådda inom området. Förslagsvis tas cirka fem delprov ut och slås samman till samlingsprov, ett

samlingsprov tas per halvmeter ned till schaktdjupet. Slutprov bör analyseras med avseende på petroleumkolväten och PAH.

• Om det förmodade cisternfundamentet avlägsnas ska jordprov tas på massor under

(20)

(21)

Referenser

Naturvårdsverket, 2009. Riktvärden för förorenad mark, modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976, reviderad juli 2016. Stockholm.

SGU, 2017. SGU kartvisare. Hemsida https://apps.sgu.se/kartvisare/, hämtad 2017-09-06.

Sveriges geologiska undersökning.

Structor Miljöteknik AB, 2012. Kv Gillet 1, Torshälla – Översiktlig miljöteknisk undersökning.

Eskilstuna 2012-10-03.

URS Nordic AB, 2010. Miljökontroll och sanering – AB Svenska Shell, Torshälla 190120.

Rapportreferens 190120_Torshälla_REM. 2010-03-04.

VISS, 2017. Vattenkartan. Hemsida http://viss.lansstyrelsen.se/MapPage.aspx, hämtad 2017-09-29. Vatteninformation Sverige.

Vägverket, 2004. Hantering av tjärhaltiga beläggningar. Publikation 2004:90. Enheten för samhälle och trafik, Teknikavdelningen, Vägtekniksektionen, Vägverket.

Juni 2004.

(22)

<

(!

# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

(^!

# |^S

<

(!

# |^S

<

(^!

# |

<

⁽^!^# |

<

(!

# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

(^!

# |^S

<

(!

# |^S

<

(!

# |

<

⁽^!^# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

⁽^!^# |

<

(!

# |^S

<

(

#^S|!

<

(!

# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

(!

# |^S

<

(!

# |^S

<

(!

# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

(^!

# |^S

<

⁽^!^# |^S

<

(!

# |^S

NC8 NC7 NC2

NC6

NC1 NC5

NC3 NC4 NC9

NC35 NC36

NC37

NC34

NC33 NC17

NC14 NC13 NC12 NC10 NC11

NC15 NC16

NC25 NC24

NC32 NC23 NC27

NC31

NC30 NC29

NC26

NC19 NC20

NC22 NC16A

NC18A NC18B

BETECKNINGAR

JORDPROVTAGNING

# |

(

ANALYS PÅ LAB

S: JORD Se: SEDIMENT L: VATTEN

<

(!

ESKILSTUNA KOMMUN

Norconsult AB 08-462 64 30 Hantverkatgatan 5K www.norconsult.se 112 21 Stockholm

UPPDRAG NR 105 10 06

RITAD/KONSTR AV J. GJERSTAD M. ALESUND HANDLÄGGARE

J. GJERSTAD DATUM

2017-09-22 ANSVARIG:

M. JANSSON

GILLET 1

KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

¯

⁰ ^2,5 ⁵ ¹⁰^1:250^Meter^(A3)

NC18B

Situationsplan Bilaga 1

NC18

(23)

rans\04 färdig handling (inkl pm)\bilaga 2 fältprotokoll.docx

Fältprotokoll jordprovtagning – Gillet (105 10 06)

Fältprovtagare: Daniel Wahl Edman, Magnus Jansson, Johanna Gjerstad Lindgren, Norconsult AB.

Skruvprovtagning utförd av Danmag geo-provtagning och fältarbete.

Prov m u

m y

Bedömd jordart*

GV-nivå / tillrinnings-

nivå

PID Anmärkning Analyser**

Datum: 2017-08-16 Väder: Regn ca. 15 ^o

C

NC1 1

0-0,5 Let 0,3

2 0,5-1 Let 0,6 1

3 1-1,5 Let 0,6

4 1,5-2 Let 0,5

5 2-2,5 Le 6,7 Mättad lera, Mn-utfällning.

Bensindoft på 2,0-2,7 m.

6 2,5-3 Le 2,8 7,6 Mättad lera. Bensindoft på 2,0-2,7 m.

NC2 1

0-0,5 Let 1,6

2 0,5-1 Let 1,0

3 1-1,5 Let 0,8

4 1,5-2 Let 0,6

5 2-2,5 Le 29 Mättad lera från 2,1 m. 1

6 2,5-3 Le 1,6 Mättad lera.

NC3 1

0-0,5 F: Let 0,6 Omgrävd torrskopelera, inslag sten.

2 0,5-1 F: Let 0,6 Omgrävd torrskopelera, inslag sten.

3 1-1,5 F: Le 0,4 Mättad lera, inslag sand.

4 1,5-2 F: Le 0,3 Mättad lera, inslag sand.

5 2-2,5 Le 2,1 22,4 Luktar petroleum. Mn-utfällning. 1

6 2,5-3 Le 7,4 Sandskikt på 2,5-2,6 m.

NC4 1

0-0,5 F: Sa 0,5

2 0,5-1 F: Sa 0,6

3 1-1,4 F: Sa 0,7

4 1,4-2 Let 0,3

(24)

2 (8)

n:\105\10\1051006\6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\bilaga 2 fältprotokoll.docx

Prov m u

m y

nivå

5 2-2,5 Le 6,7 Svag doft petroleum. Mättad lera. 1

6 2,5-3 Le 0,7 Mättad lera.

NC5 1

0-0,5 Let 0,1

2 0,5-1 Let 0,2

3 1-1,5 Let 0,2

4 1,5-2 Let 0,2 Brun/mörk färg på 1,7 m.

5 2-2,5 Le 0,2 Mättad lera, järnutfällning, inslag

organiskt material. 1

6 2,5-3 Le 0,3 Mättad lera, järnutfällning, inslag

organiskt material.

NC6 1

0-0,5 F: sagrLe 0,3

2 0,5-1 F: sagrLe 0,2

3 1-1,5 F: sagrLe 0,3

4 1,5-2 F: sagrLe 0,2

5 2-2,5 Le 2,7 Petroleumdoft. Mättad lera, Mn-

utfällning. 1

6 2,5-3 Le 2,9 0,3 Mättad lera, Mn-utfällning.

NC7 1

0-0,5 Let 0,0 Brun färg.

2 0,5-1 Let 0,0 Brun färg.

3 1-1,5 Let 0,0 Brun färg.

4 1,5-2 Let 0,2 Inslag grus, sten, mörk.

5 2-2,5 Le 2,5 1,3 Petroleumlukt. Mättad lera. 1

6 2,5-3 Le 0,4 Siltlager på 2,7 m, mättad lera.

7 3-3,5 Le 5,7 Mn-utfällning, mättad lera.

8 3,5-4 Le 1,0 Mn-utfällning, mättad lera.

NC8 1

0-0,5 F: Let 1,4 Inslag sand på 0-0,1 m.

2 0,5-1 F: Let 1,1 Inslag sand, grus.

3 1-1,5 F: Let 0,9

4 1,5-2 F: Let 0,9 Tegelrester.

Fältprotokoll Bilaga 2

(25)

Prov m u

m y

nivå

5 2-2,5 Le 3,2 Mättad lera.

6 2,5-3 Le 2,2 Siltlager längst ned, lukt av

petroleum. 1

Botten 3 Si 6,8 Petroleumlukt.

NC9 1

0-0,5 F: grSa 1,9

2 0,5-1 F: saLe 1,7

3 1-1,5 F: saLe 2,4

4 1,5-2 F: saLe 2,0 1

5 2-2,4 F: Sa 252 Petroleumdoft. Borrstopp på 2,4 m. 1

NC10 1

0-0,5 F: stgrSa 6,2

2 0,5-1 F: stgrSa 2,8

3 1-1,5 F: stgrSa 18,7 1

4 1,5-2 F: stgrSa 4,5 Lera i botten.

5 2-2,5 F: grSa 14,0 Petroleumlukt. Borrstopp. 1

NC11 1

0-0,5 F: Let 1,5 Inslag sand.

2 0,5-1 F : Let 1,3 Inslag sand.

3 1-1,5 F : Sa 1,6

4 1,5-2 F : Sa 2,9

5 2-2,5 Le 3,7 Lera på 2,2 m.

6 2,5-3 Le 1,8

7 3-3,5 Le 1,8 Mättad.

8 3,5-4 Le 2,0 Mättad.

NC12 1

0-0,5 F: stgrSa 2,6

2 0,5-1 F: stsaLe 5,7 Lite prov, material från PID i burk.

3 1-1,5 F: grSa 3,1

4 1,5-2 F: Sa 83,1 1

5 2-2,5 F: Sa 412 Grovsand, fuktigt. 1

(26)

4 (8)

Prov m u

m y

nivå

6 2,5-3 F : saLe 306,8 Grovsand, fuktigt.

7 3-3,5 F : saLe 80,2 Grovsand, fuktigt.

8 3,5-4 F : saLe 11,8 Grovsand, fuktigt.

9 4-4,5 Le 15,1 Finlera. 1

10 4,5-5,0 Le 15,6 Finlera.

NC13 1

0-0,5 F: Sa Ej burk.

2 0,5-1 F: Sa Ej burk.

3 1-1,5 F: Sa 3,4 Ej burk.

4 1,5-2 F: saLe 3,4

5 2-2,5 Le 13 Inslag sand. 1

6 2,5-3 Le 4

NC14 1

0-0,5 F: Sa 2 0,5-1 F: Sa

3 1-1,5 F: Sa 3,0

4 1,5-2 F: saLe 3,0

5 2-2,5 Le 9,7 Inslag sand.

6 2,5-3 Le 3,0 Inslag sand.

NC15 1

0-0,5 F: Sa 2,0

2 0,5-1 F: Sa 1,9 Inslag lera.

3 1-1,5 F: saLe 1,9

4 1,5-2 F: saLe 2,2

5 2-2,5 F: saLe 13 1

Sand 2,7 F: Sa 204 Sandlins. 1

6 2,5-3 Le 14 1

Fältprotokoll Bilaga 2

(27)

Prov m u

m y

nivå

Datum: 2017-08-17 Väder: Sol ca. 20-25 ^o

C

NC16 5

3-3,7 leSi 0,6 Blött. Tar endast prov på siltlager.

Lera över och under lager.

NC17 1

0-1 F: Sa Inget prov.

2 1-1,5 F: Sa 1,8

3 1,5-1,8 F: Sa 83,4

4 1,8-2 F: Sa 208,0 Olja, svart, lukt.

5 2,1-2,5 Le 2,5 17,5 Petroleumlukt, inslag sand. 1

6 2,5-3 Le 5,8

7 3-3,5 Le sa 11,0 Sandlager på 3-3,3 m. 1

8 3,5-4 Le 2,5

NC18 7

3-3,5 Le 0,9

NC19 1

0-1,5 Fyllning Inget prov.

4 1,5-1,8 F: Sa 1,1 2

5 2-2,5 Le

6 2,5-3 Le 2,8 0,9

7 3-4 Le Inget prov.

NC20 1

0-2 Fyllning Inget prov.

3 2-2,5 F: Sa 1,6 2

4 2,5-3,0 Sa 1,3

NC22 1

0-1 Fyllning Inget prov.

3 1-1,4 F: Sa 1,1 Luktar surt. 2

4 1,4-2 Let 1,5

5 2-3 Le Inget prov.

(28)

6 (8)

Prov m u

m y

nivå

NC23 1

0-1 F: Sa 1,1 1-meters prov.

2 1-1,5 F: Sa Inget prov.

3 1,4-2 F: Sa 0,9 Ej burk.

4 2-3 F:grSa 1,6 Lukt lösningsmedel/olja. Borrstopp. 1

NC24 1

0-2 Fyllning Inget prov.

4 2-2,1 F: Sa 1,2 Luktar surt från 1-2,1. Borrstopp. 2

NC25 1

0-2 F: Sa Inget prov. Inslag tegel.

5 2-2,5 Le 2,8 0,8 2

NC26 1

0-2,5 F: Sa Inget prov

6 2,5-2,9 F: Sa 1,8 luktar surt. 1

7 3-3,5 Sa

8 3,5-4 leSa 1,1 Blött, naturligt material.

NC27 1

0-2 F: Sa Inget prov.

5 2-2,5 saLe 2,1 Lukt petroleum.

6 2,5-3 saLe 3,8 Lukt petroleum. 1

NC29 1

0-2 F: Sa Inget prov. Inslag tegel på 1,5-1 m.

5 1,8-2 F: Sa 10,9 Petroleumlukt.

6 2-2,5 F: Sa 13,6 Petroleumlukt. Borrstopp på 2,5 m. 1

NC30 1

0-2 F: Sa Inget prov.

5 2-2,5 F: Sa 1,5

6 2,5-3 F: sale 3,4 Lera på 2,8 m.

NC31 1

0-2 F: Sa Inslag tegel, sten, svårborrat. Inget

prov.

5 2-2,4 F: Sa 2,7

6 2,4-3 saLe 2,4 Blött.

Fältprotokoll Bilaga 2

(29)

Prov m u

m y

nivå

NC32 1

0,5-1 F: Sa 1,0 Material ramlar av skruv på 0-0,5 m.

2 1-1,5 F: Sa 1,1

3 1,5-2 F: Sa 1,6 Inslag lera. 2

4 2-2,5 F: Sa 2,7 Lukt kreosotaktigt. 1

5 2,5-3 F: Sa 2,3 Inslag lera. 2

6 3-3,5 Le 2,1 Grus och sand från ovanliggande

lager trycker in i lera på skruven. 2

7 3,5-4 Le 2,5 Grus och sand från ovanliggande

lager trycker in i lera på skruven.

Datum: 2017-08-30 Väder: Sol ca. 20 ^o

C

NC16A 1

0-0,5 F: Sa 0,8

2 0,5-1 F: leSa 0,6

3 1-1,5 F: leSa 2,0

4 asfalt 1,5-1,7 F: le, sa,

gr, asfalt 1,5 Svart lager/material, ser ut som asfalt. 2 4 1,7-2 F: Le gr sa 2,6 Blå lera, sand och gruslager på 1,85-2

m.

5 2-2,5 saLe 2,6

6 2,5-3 saLe 2,5 11,5 Petroleumlukt. Vatten från 2,5 m. 1

7 3-3,5 saLe 2,5 Blött.

NC18A 1

0-0,5 F: muleSa 0,8 Matjord, inslag tegel.

2 0,5-1 F: Let 0,8 Fe-utfällning, inslag tegel.

3 1-1,5 F: Let 0,8 Fe-utfällning, inslag tegel.

4 1,5-2 F: Let 1,0 Fe-utfällning, inslag tegel.

5 2-2,5 F: Let 1,2 Fe-utfällning, inslag tegel.

6 2,5-3 Le 0,8 Naturlig, mjuk.

NC18B 5

2-2,5 F: Let 5,0 Inslag tegel.

6 2,5-3 Le 52,1 Petroleulukt, mjuk. 1

7 3-3,5 Le 0,9 Kontaminerad av ovanliggande lager

pga mjuk lera.

(30)

8 (8)

Prov m u

m y

nivå

8 3,5-4 Le 1,1 Mjuk.

NC33 1

0-0,5 F: muleSa Matjord, ingen lukt, inget prov.

2 0,5-1 F: Let Ingen lukt, inget prov.

3 1-1,5 F: Let 1,2 Inslag tegel.

4 1,5-2 F: Let 0,8

5 2-2,5 F: Let 2,8

6 2,5-3 Le 0,9 Fe-utfällning, mjuk. 1

NC34 3

1,2-1,7 F: Sa 1,3

Överlagras av tunt asfaltslager. Svårt att borra pga sten/block. Borrstopp vid borrnin ca 1 m närmare ån.

4 1,7-2,2 F: Sa 2 1,6 Vatten från 2 m.

5 2-2,5 F: Sa 2,6

6 2,5-3 F: Sa 2,0 Lukt surt/tjäraktigt. 2

NC35 1

0-2 F: Sa Inget prov på grund av svårborrat.

4 2-2,5 F: Sa 2,6 2

5 2,5-3 F: Sa 1,4 Borrstopp på 2,4 m pga block/sten.

NC36 3

1-1,5 F: Sa 1,4

4 1,5-2 F: Sa 1,1

5 2-2,5 F: Sa 7,2 Lukt tjäraktigt. 1

6 2,5-3 F: Sa 3,9 Lukt tjäraktigt. Borrstopp mot

block/sten. 2

NC37 3

1-1,5 F: Sa 1,4

4 1,5-2 F: Sa 1,1 Svag lukt tjäraktigt, fuktigt.

5 2-2,4 F: Sa 4,9 Svag petroleumdoft, fuktigt. 1

6 2,4-3 F: Let 1,5

*Jordartsbedömning har utförts i fält. Jordarter har ej klassificerats på laboratorium.

** Analyser:

1 Analyserad med avseende på petroleum (BTEX, Alifater, Aromater) samt PAH 2 Analyserad med avseende på PAH

Fältprotokoll Bilaga 2

(31)

Uppdragsnamn: Gillet 1

Provtagningsdatum: 2017-08-16/17

Provnr /riktvärden KM

[mg/kg TS]¹

MKM [mg/kg TS]¹

FA

[mg/kg TS]² NC1:2 NC2:5 NC3:5 NC4:5 NC5:5 NC6:5 NC7:5 NC8:6 NC9:4 NC9:5 NC10:3 NC10:5 NC12:4 NC12:5 NC12:9 NC13:5

Provtagn nivå (m u my) 0,5-1 2-2,5 2-2,5 2-2,5 2-2,5 2-2,5 2-2,5 2,5-3 1,5-2 2-2,4 1-1,5 2-2,5 1,5-2 2-2,5 4-4,5 2-2,5

Jordart Let Le Le Le Le Le Le Le F: saLe F: Sa F: stgrSa F: grSa F: Sa F: Sa Le Le

VOC (ppm) 0,6 29 22,4 6,7 0,2 0,3 1,3 2,2 2 252 18,7 14 83,1 412 15,1 13

Obs. vattenyta i fält (m u my) 2,8 - 2,1 - - 2,9 2,5 - - - -

Borrstopp mot block/sten - - - X - - - -

Fältanteckning om tecken på eventuell

förorening - - Lukt

petroleum

Svag lukt

petroleum - Lukt

petroleum

Lukt petroleum

Lukt

petroleum - Lukt

petroleum - - - -

Torrsubstans 77,6 72,7 68,3 72,7 74,8 69,5 75,3 65 85,6 87,3 95,5 82,3 92,3 88,9 71,2 74,3

PETROLEUMKOLVÄTEN

Bensen 0,012 0,04 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 Etylbensen 10 50 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 M/P/O-Xylen 10 50 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05

Toluen 10 40 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05

Summa TEX <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1

Alifater >C5-C8 25 150 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10

Alifater >C8-C10 25 120 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10

Alifater >C10-C12 100 500 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20

Alifater >C12-C16 100 500 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 100 <20 <20 150 51 21 <20

Alifater >C5-C16 100 500 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 100 <30 <30 150 51 21 <30

Alifater >C16-C35 100 1000 10000 <20 <20 24 <20 <20 <20 <20 <20 <20 150 <20 <20 210 100 34 <20

Aromater >C8-C10 10 50 1000 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1

Aromater >C10-C16 3 15 <1 1,1 1,4 <1 <1 <1 <1 <1 <1 3,8 <1 <1 <1 2,5 <1 <1

Aromater >C16-C35 10 30 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1

PAH

Acenaften <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1

Acenaftylen <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1

Antracen <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1

Benso(a)antracen <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08

Benso(a)pyren <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08

Benso(b,k)fluoranten <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08

Benzo(g,h,i)perylen <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1

Dibenso(a,h)antracen <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08

Fenantren <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1

Fluoranten <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1

Fluoren <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1

Indeno(1,2,3-cd)pyren <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08

Krysen <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08

Naftalen 2500 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1

Pyren <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1

Summa PAH med låg molekylvikt 3 15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 Summa PAH med medelhög molekylvikt 3,5 20 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25

Summa PAH med hög molekylvikt 1 10 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3

Provnr /riktvärden KM

[mg/kg TS]¹

MKM [mg/kg TS]¹

FA

[mg/kg TS]² NC1:2 NC2:5 NC3:5 NC4:5 NC5:5 NC6:5 NC7:5 NC8:6 NC9:4 NC9:5 NC10:3 NC10:5 NC12:4 NC12:5 NC12:9 NC13:5

< Halten understiger laboratoriets rapporteringsgräns

1 Jämförelser med Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark (NV5976) Känslig Markanvändning