EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 9.10.2020 COM(2020) 960 final 2020/0299 (BUD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Kroatien och Polen i samband med en naturkatastrof och för att möjliggöra utbetalning av förskott till Grekland, Irland, Kroatien, Portugal, Spanien, Tyskland och Ungern i samband med
ett hot mot folkhälsan
MOTIVERING
1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
Detta beslut gäller medel som tas i anspråk ur Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad solidaritetsfonden) i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 20021 (nedan kallad förordningen) till ett belopp av 823 548 633 EUR för att bistå Kroatien och Polen med anledning av de naturkatastrofer som ägde rum i dessa länder under 2020, samt förskott till sju medlemsstater (Grekland, Irland, Kroatien, Portugal, Spanien, Tyskland och Ungern) för att hantera det större hot mot folkhälsan som orsakades av covid- 19-pandemin i början av 2020. Ianspråktagandet av medel åtföljs av ett förslag till ändringsbudget nr 9/20202 med begäran om att nödvändiga anslag, både åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden, ska föras in i den allmänna budgeten för 2020.
2. INFORMATION OCH OMSTÄNDIGHETER
2.1 Kroatien – jordbävning som drabbade Zagreb och Zagreb- och Krapina- Zagorje-regionerna i mars 2020
(1) Den 10 juni 2020 inkom Republiken Kroatien (nedan kallad Kroatien) med en ansökan om bidrag från solidaritetsfonden för att finansiera nöd- och återställningsinsatser efter den jordbävning som den 22 mars 2020 drabbade staden Zagreb och Zagreb- och Krapina-Zagorje-regionerna.
(2) Ansökan inkom inom tolv veckor efter den dag då den första skadan till följd av katastrofen uppkom och innehåller alla uppgifter som krävs enligt artikel 4 i förordningen.
(3) Jordbävningen var en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(4) De kroatiska myndigheterna uppskattar det totala värdet av de direkta skadorna till 11 572 586 387 EUR. Detta belopp utgör 22,9 % av Kroatiens bruttonationalinkomst (BNI) och överstiger det tröskelvärde för större katastrofer som krävs för att solidaritetsfonden ska kunna tas i anspråk, vilket i detta fall uppgår till 303,3 miljoner EUR (0,6 % av Kroatiens BNI 2020). Katastrofen uppfyller därmed kriterierna för en större naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(5) Beräkningen av det finansiella bidraget från solidaritetsfonden baseras på de totala direkta skadorna. Det finansiella bidraget får bara användas för sådana väsentliga nödinsatser som anges i artikel 3 i förordningen.
(6) Kommissionen har noggrant gått igenom ansökan i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2012/2002, särskilt artiklarna 2, 3 och 4. Den 17 juli 2020 bad kommissionen Kroatien att komplettera uppgifterna om den metod som använts för att beräkna kostnaderna för reparation av bostadshus och utbildningsinstitutioner.
(7) I sin ansökan beskriver de kroatiska myndigheterna utförligt händelsen och skadornas omfattning. Det hårdast drabbade området omfattar staden Zagreb och Zagreb- och Krapina-Zagorje-regionerna, som har 1,23 miljoner invånare, varav 1,18 miljoner bor i kommuner och städer där katastroftillstånd utlystes. Jordbävningen mätte 5,5 på Richterskalan och var den kraftigaste jordbävningen i Zagreb sedan 1880. Tjugosju personer skadades och en person dog till följd av sina skador.
(8) Jordbävningen orsakade stora strukturella skador på byggnader, särskilt bostadshus och offentliga byggnader (utbildningsinstitutioner, sjukhus och institutioner). De kroatiska myndigheterna uppskattade att 26 000 byggnader skadades (omkring 5 % fick stora skador, 20 % måttliga och 74 % lätta skador). Omkring 30 000 personer fick sina hem förstörda och har fått bidrag av den kroatiska staten för att kunna hyra tillfällig bostad.
(9) Jordbävningen har orsakat stora skador på de flesta byggnader i staden Zagrebs historiska centrum och på enskilda fastigheter, främst kyrkor, som är belägna i stadens omgivningar och i angränsande regioner. En av spirorna på katedralen, som är Zagrebs mest välkända byggnadsverk, kollapsade. Mer än 80 % av sjukhusbyggnaderna påverkades direkt av jordbävningen och 17 % bedömdes inte kunna användas tillfälligt eller permanent. Jordbävningen orsakade skador på många utbildningsinstitutioner. Enligt den första bedömningen skadades 106 byggnader som används för förskoleverksamhet, 214 skolbyggnader och utbildningsinstitutioner samt 12 byggnader med sovsalar för elever. Dessutom rapporterade 36 enheter inom Zagrebs universitet skador på 142 byggnader. Byggnader som hyser 29 vetenskapliga institut påverkades också. Närmare information om de totala skadorna, kostnaderna och katastrofens socioekonomiska konsekvenser finns i rapporten Croatia Earthquake. Rapid Damage and Needs Assessment 2020”, som den kroatiska regeringen har sammanställt med stöd av Världsbanken.
(10) Både det drabbade området och det totala antalet berörda invånare som anges i ansökan har bekräftats av den oberoende bedömning som utförts av kommissionens avdelningar. En särskild analys av skadorna på offentliga tillgångar och bostadshus bekräftade deras geografiska spridning och det konkreta antalet skador på utbildningsanstalter. Den kompletterande information som Kroatien lämnade på kommissionens begäran gav en tydligare bild av bakgrunden till de totala kostnader som angetts i ansökan. Om dessa kostnader används i den kostnadsberäkningsmetod som Gemensamma forskningscentret tagit fram för kommissionens räkning, är de totala direkta skadorna av samma storlek som i de kroatiska myndigheternas uppskattning.
(11) Kroatien uppskattade kostnaderna för nöd- och återställningsinsatser som berättigar till stöd enligt artikel 3.2 i förordningen till 2 270,1 miljoner EUR och redovisade dem fördelade på typ av insats. Den största delen gäller kostnader för att återställa infrastruktur för framför allt utbildning och hälsa till fungerande skick, samt tillfälliga bostäder.
(12) De kroatiska myndigheterna bekräftade att det inte finns någon försäkring som täcker de bidragsberättigande kostnaderna.
(13) I sin ansökan av den 10 juni 2020 begärde Kroatien en förskottsbetalning med stöd av artikel 4a i förordningen. Den 10 augusti 2020 antog kommissionen genomförandebeslut C(2020) 5575 om att bevilja Kroatien ett förskott från solidaritetsfonden på 88 951 877 EUR och detta betalades därefter ut.
(14) När det gäller genomförandet av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker finns det för närvarande inget pågående överträdelseförfarande.
(15) I artikel 47a i ändringarna av den kroatiska bygglagen, som trädde i kraft den 28 december 2019, föreskrivs en skyldighet att anta en långsiktig strategi för renovering av det nationella byggbeståndet, bl.a. åtgärder som ökar skyddet mot de jordbävningsrisker som påverkar byggnaders livslängd.
2.2 Polen – översvämningar i Podkarpackie-regionen i juni 2020
(1) Den 24 augusti 2020 lämnade Republiken Polen (nedan kallad Polen) in en ansökan om bidrag från solidaritetsfonden med anledning av översvämningarna i Podkarpackie-regionen i juni 2020.
(2) Ansökan inkom inom tolv veckor efter den dag då den första skadan till följd av katastrofen uppkom och innehåller alla uppgifter som krävs enligt artikel 4 i förordningen.
(3) De pluviala översvämningarna var en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(4) I ansökan beskrevs detta som en ”regional naturkatastrof” enligt artikel 2.3 i förordningen, dvs. en naturkatastrof i en region på Nuts 2-nivå i en bidragsberättigad stat som leder till direkta skador som överstiger 1,5 % av regionens bruttonationalprodukt (BNP). De polska myndigheterna uppskattar det totala värdet av de direkta skadorna till 282 851 202 EUR. Skadorna motsvarar 1,56 % av BNP i den berörda Nuts 2-regionen Podkarpackie och överstiger därmed tröskelvärdet på 270 961 950 EUR (1,5 % av regionens BNP). Polens ansökan berättigar således till stöd från solidaritetsfonden.
(5) Beräkningen av det finansiella bidraget från solidaritetsfonden baseras på de totala direkta skadorna. Det finansiella bidraget får bara användas för sådana väsentliga nödinsatser som anges i artikel 3 i förordningen.
(6) Polen begärde inte någon förskottsutbetalning.
(7) Kommissionen har noggrant gått igenom ansökan i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2012/2002, särskilt artiklarna 2, 3 och 4. Den 3 september 2020 bad kommissionen Polen att lämna kompletterande information med en mer detaljerad uppdelning av typerna av skador (delposterna) när det gäller de skador som åsamkats företag, jordbruk och skogsbruk. Polen lämnade dessa uppgifter den 7 september 2020 och kommissionen kunde därmed slutföra sin bedömning.
(8) I sin ansökan beskriver de polska myndigheterna utförligt händelsen och skadornas omfattning. Den meteorologiska händelseutvecklingen med våldsamma stormar, häftiga vindbyar och kraftiga regnfall ägde rum i hela Podkarpackie-regionen mellan den 7 juni 2020 och den 29 juni 2020. Detta ledde till häftiga pluviala översvämningar som främst drabbade de södra, sydvästra, sydöstra och centrala delarna av regionen. På grund av kraftigt regnfall steg vattennivån hastigt i mindre vattendrag och bifloder till de stora floderna och ledde till översvämningar som drabbade över 2 000 bostadshus, jordbruksbyggnader och offentliga byggnader.
Under denna period gjorde den statliga och den frivilliga brandkåren sammanlagt 4 569 utryckningar för att förstärka och höja flodvallar, evakuera människor (fler än 400 personer evakuerades) och egendom, pumpa bort vatten från byggnader, rensa vägtrummor och röja bort omkullfallna träd och grenar. Elavbrott drabbade totalt omkring 4 300 personer.
(9) På grund av översvämningarna förstördes eller skadades omkring 251 km reglerade och oreglerade vattendrag. Översvämningarna skadade både nätinfrastruktur och företag verksamma i det drabbade området. Många produktionsanläggningar, lagerlokaler, maskiner och utrustning förstördes eller sköljdes bort. Över 2 000 jordbrukare åsamkades också betydande skador eftersom en odlingsareal på omkring 9 000 hektar och många jordbruksbyggnader och maskiner skadades.
(10) Polen uppskattade kostnaderna för nöd- och återställningsinsatser som berättigar till stöd enligt artikel 3.2 i förordningen till 216 180 849 EUR och redovisade dem fördelade på typ av insats. Den största delen gäller kostnader för att återställa transportinfrastruktur till fungerande skick, säkra preventiv infrastruktur och omedelbara insatser för att återställa drabbade naturområden för att undvika omedelbara effekter av markerosion.
(11) De polska myndigheterna bekräftade att det inte finns någon försäkring som täcker de bidragsberättigande kostnaderna.
(12) När det gäller genomförandet av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker finns det för närvarande inget pågående överträdelseförfarande.
2.3 Grekland, Irland, Kroatien, Portugal, Spanien, Tyskland och Ungern – större hot mot folkhälsan till följd av covid-19-pandemin i början av 2020
I december 2019 fick WHO rapporter om en pneumoniepidemi av okänt ursprung från Wuhan, Kina. Den identifierades senare som en ny virusstam som dittills varit okänd hos människor– coronavirussjukdom 2019 (covid-19) – en smittsam sjukdom orsakad av SARS- CoV-2 (Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2). Befolkningen saknar immunitet mot det nya viruset, som sprids mellan personer genom droppsmitta och relativt snabbt leder till ett stort antal fall med främst luftvägssymtom. Den 30 januari 2020 utlyste WHO ett internationellt epidemiskt nödläge på grund av den nya coronavirusepidemin.
Investeringsinitiativet mot coronaeffekter 2020 innebär att förordningen ändrades för att göra det möjligt för EU att agera mot större hot mot folkhälsan genom att sådana hot ska falla under EU:s solidaritetsprincip3.
När tidsfristen löpte ut den 24 juni 2020 hade kommissionen mottagit 22 ansökningar om finansiella bidrag från fonden med anledning av det större hot mot folkhälsan som covid-19- pandemin orsakade i början av 2020.
3
(1) Sammanlagt 19 EU-medlemsstater (Belgien, Estland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Spanien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike) samt tre anslutningsländer (Albanien, Montenegro och Serbien) har begärt bistånd.
(2) Sju EU-medlemsstater begärde i sina ansökningar att ett förskott på det förväntade bidraget från solidaritetsfonden skulle utbetalas (Grekland, Irland, Kroatien, Portugal, Spanien, Tyskland och Ungern). Enligt förordningen kan bara medlemsstater begära förskott från solidaritetsfonden.
(3) Covid-19-pandemin utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(4) Kommissionens avdelningar har gjort en preliminär bedömning av ansökningarna från de sju ovannämnda medlemsstaterna och kommit fram till att samtliga uppfyller villkoren för utbetalning av ett förskott från solidaritetsfonden.
(5) Enligt artikel 4a.2 i förordningen får ett förskott på högst 25 % av det förväntade finansiella bidraget och under inga omständigheter mer än 100 miljoner EUR betalas ut i förskott. Eftersom de anslag för förskottsbetalningar från solidaritetsfonden som ursprungligen fanns tillgängliga i budgeten för 2020 redan har förbrukats föreslår kommissionen att de ytterligare medel som behövs tas i anspråk inom det årliga tak som fastställts för solidaritetsfonden.
(6) Kommissionen fastställde efter en preliminär bedömning och enbart i syfte att fastställa förskottsbetalningarna de sammanlagda utgifter som preliminärt har godtagits för Grekland, Irland, Kroatien, Portugal, Spanien, Tyskland och Ungern.
Utgifter som konstaterades vara icke stödberättigande drogs ifrån det totala beloppet.
Utbetalningen av förskottet föregriper inte resultatet av den fullständiga bedömning som kommer att göras av kommissionens avdelningar.
(7) Förskottsbeloppet bör beaktas innan återstoden av bidraget betalas ut till mottagarstaten.
(8) Kommissionen bör återkräva felaktigt utbetalade förskott.
(9) Mottagarstaten ansvarar för att välja ut enskilda insatser och använda förskottet på bidraget från solidaritetsfonden i enlighet med artiklarna 3, 5.3 och 6 i förordningen.
Sammanfattningsvis är villkoren för utbetalning av förskott till Grekland, Irland, Kroatien, Portugal, Spanien, Tyskland och Ungern uppfyllda för samtliga sju ansökningar om finansiella bidrag från solidaritetsfonden för det större hot mot folkhälsan som covid-19- pandemin orsakade i början av 2020.
2.4 Slutsats
Av de skäl som anges i det föregående uppfyller de katastrofer som avses i Kroatiens och Polens ansökningar samt de sju ansökningar som avser covid-19-pandemin villkoren i förordningen.
3. FINANSIERING FRÅN ANSLAGEN TILL SOLIDARITETSFONDEN 2020
Enligt rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–20204, särskilt artikel 10, ska Europeiska unionens solidaritetsfond kunna utnyttjas upp till ett årligt tak på 500 000 000 EUR (i 2011 års priser). I punkt 11 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning5 (nedan kallat det interinstitutionella avtalet) fastställs reglerna för utnyttjandet av solidaritetsfonden.
Eftersom Europeiska unionens solidaritetsfond främst inrättades med anledning av solidaritetstanken anser kommissionen att bidraget från fonden bör vara progressivt. Detta innebär, enligt tidigare praxis, att den del av skadorna som överstiger tröskelvärdet för en
”större naturkatastrof” (dvs. 0,6 % av landets BNI eller 3 miljarder EUR i 2011 års priser, beroende på vad som är lägst) bör föranleda en högre bidragsnivå än skador under detta tröskelvärde. Tidigare har stödnivån i samband med större katastrofer varit 2,5 % av de totala direkta skadorna upp till tröskelvärdet och 6 % av skadorna över detta. För regionala katastrofer och katastrofer som godtagits enligt den så kallade grannlandsbestämmelsen är stödnivån 2,5 %.
Bidraget får inte överstiga de totala uppskattade kostnaderna för biståndsberättigande insatser.
Metoden för beräkning av stödet fastställdes i årsrapporten om solidaritetsfonden 2002–2003 och har godkänts av rådet och Europaparlamentet.
Det finansiella bidraget från solidaritetsfonden beräknas på följande sätt på grundval av uppskattningen av de totala direkta skadorna i ansökningarna från Kroatien och Polen:
Medlemsstate r
Typ av katastrof
Direkta skador - totalt
(miljoner EUR)
Tillämpade tröskelvärden för regionala katastrofer
[1,5 % av BNP/
1 % av BNP för yttre randområden]
(miljoner EUR)
Tröskelvär de för större katastrof
(miljoner EUR)
2,5 % av de direkta skadorna upp
till tröskelvärdet
(EUR)
6 % av de direkta skadorna över
tröskelvärdet
(EUR)
Totalt föreslaget stödbelopp (EUR)
Utbetalda förskott
(EUR)
KROATIEN Större
(artikel 2.2) 11 572,586 - 303,276 7 581 900 676 158 623 683 740 523 88 951 877
POLEN Regionalt
(artikel 2.3) 282,851 270,962 - 7 071 280 - 7 071 280
TOTALT 690 811 803
Kommissionen tillämpar samma metod för att fastställa stödbelopp i samband med större hot mot folkhälsan som i samband med naturkatastrofer. Det innebär att ett land får 2,5 % av de totala stödberättigande offentliga utgifterna för insatser upp till det landsspecifika tröskelvärdet för större hot mot folkhälsan, plus 6 % av den del av de offentliga utgifterna som överstiger tröskelvärdet. Om denna beräkning leder till att det totala beloppet för samtliga länder överstiger tillgängliga budgetanslag görs en proportionell nedsättning av beloppen per land.
4 EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
5
Efter en preliminär bedömning av ansökningarna från de sju länder som begärt förskott och enbart i syfte att fastställa förskottsbetalningarnas storlek fastställde kommissionen de totala utgifter som preliminärt godkänts för Grekland, Irland, Kroatien, Portugal, Spanien, Tyskland och Ungern enligt följande:
Det årliga anslag som är tillgängligt för solidaritetsfonden 2020 uppgår till 597 546 284 EUR (dvs. 500 miljoner EUR i 2011 års priser). Ett belopp på 552 977 761 EUR av anslaget för 2019 hade dessutom inte utnyttjats i slutet av det året och fördes därför över till 2020.
I enlighet med artikel 10.1 i förordningen om den fleråriga budgetramen6 måste 25 % av det ursprungliga anslaget för 2020 (149 386 571 EUR) behållas till och med den 1 oktober 2020, men blir därefter tillgängligt. Det maximala belopp som är tillgängligt från solidaritetsfonden för hela år 2020 uppgår därför till 1 150 524 045 EUR.
Efter ett tidigare beslut om utnyttjande av solidaritetsfonden 2020 har den redan utnyttjats7 för följande fyra ansökningar, vilket minskat de medel som är tillgängliga för resten av året:
Katastrof Totalt föreslaget stödbelopp
(EUR)
6 Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om fastställande av den fleråriga budgetramen för åren 2014–2020.
7 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/1076 av den 18 juni 2020 om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond till förmån för Portugal, Spanien, Italien och Österrike.
Budgetkonsekvenserna av beslutet beaktades i ändringsbudget 4/2020 som antogs samma dag.
Ansökande land
Totala offentliga direkta utgifter
som omfattas av ansökan
(EUR)
Totala utgifter som preliminärt godkänts av kommissionen
(EUR)
Tillämpat tröskelvärde
för större hot mot folkhälsan
(miljoner EUR)
2,5 % av de totala direkta skadorna
upp till tröskelvärde
t för större hot mot folkhälsan
(EUR)
6 % av de direkta skadorna
över tröskelvärde
t för större hot mot folkhälsan
(EUR)
Möjligt stödbelopp
(EUR)
Förskottsbeta lning på 25 %
(EUR)
Kroatien
658 771 839 652 607 470 151,638 3 790 950 30 058 168 33 849 118 8 462 280
Tyskland
2 079 000 000 2 079 000 000 1 792,639 44 815 975 17 181 660 61 997 635 15 499 409
Grekland
623 925 000 623 925 000 551,220 13 780 500 4 362 300 18 142 800 4 535 700
Ungern
1 997 208 000 1 997 208 000 385,263 9 631 575 93 944 140 106 348 275 26 587 069
Irland
1 997 000 000 1 997 000 000 762,921 19 073 025 74 044 740 93 117 765 23 279 441
Portugal
3 470 870 000 2 850 870 000 598,233 14 955 825 103 198 020 150 114 045 37 528 511 Spanien
15 750 543 061 2 168 667 388 1 792,639 44 815 975 22 561 703 67 377 678 16 844 420
TOTALT 132 736 830
PORTUGAL – orkanen Lorenzo 2019 (regional katastrof) 8 212 697 SPANIEN – det extrema väderförhållandet DANA 2019
(regional katastrof) 56 743 358
ITALIEN – kraftiga oväder 2019 (större katastrof) 211 707 982
ÖSTERRIKE – kraftiga oväder 2019 (katastrof i grannland) 2 329 777
TOTALT 278 993 814
Det maximala belopp som är tillgängligt från solidaritetsfonden vid denna tidpunkt av 2020 uppgår därför till 871 530 231 EUR, vilket är tillräckligt för att täcka de behov enligt detta beslut om utnyttjande som beskrivs i det föregående (823 548 633 EUR, varav 683 740 523 EUR avser jordbävningen i Kroatien, 7 071 280 EUR översvämningarna i Polen och 132 736 830 EUR förskott med anledning av covid-19-ansökningar)8.
Tillgängligt belopp från solidaritetsfonden
Årligt anslag 2020 597 546 284 EUR
Plus outnyttjat anslag för 2019 som förts över till 2020 +552 977 761 EUR [25 % av 2020 års anslag ska behållas till den 1 oktober 2020] [149 386 571 EUR]
Minus totalt stödbelopp som föreslagits för PT (orkanen Lorenzo), ES (det extrema väderförhållandet DANA 2019), IT (kraftiga oväder 2019) och AT (kraftiga oväder 2019)
-278 993 814 EUR
Tillgängligt belopp från januari–september 2020 722 143 660 EUR
Högsta nu tillgängliga belopp 871 530 231 EUR
Totalt belopp som enligt förslaget ska tas i anspråk för Kroatien, Polen
och covid-19-förskott –823 548 633 EUR
Resterande belopp som är tillgängligt fram till 2020-12-31 47 981 598 EUR
2020/0299 (BUD) Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Kroatien och Polen i samband med en naturkatastrof och för att möjliggöra utbetalning av förskott till Grekland, Irland, Kroatien, Portugal, Spanien, Tyskland och Ungern i samband med
ett hot mot folkhälsan
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond9, särskilt artikel 4.3,
med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning10, särskilt punkt 11,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och av följande skäl:
(1) Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) syftar till att ge unionen möjlighet att snabbt, effektivt och flexibelt vidta åtgärder i nödsituationer för att visa solidaritet med befolkningen i regioner som drabbats av större eller regionala naturkatastrofer eller större hot mot folkhälsan.
(2) Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 10 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/201311 inte överskrida 500 000 000 EUR (i 2011 års priser).
(3) Den 10 juni 2020 lämnade Kroatien in en ansökan om utnyttjande av fonden med anledning av den jordbävning i mars 2020 som drabbade staden Zagreb och Zagreb- och Krapina-Zagorje-regionerna.
(4) Den 24 augusti 2020 lämnade Polen in en ansökan om utnyttjande av fonden med anledning av översvämningarna i juni 2020 i Podkarpackie-regionen.
(5) Den 24 juni 2020 hade Grekland, Irland, Kroatien, Portugal, Spanien, Tyskland och Ungern lämnat in ansökningar om utnyttjande av fonden med anledning av det större hot mot folkhälsan som covid-19-pandemin orsakade i början av 2020. Samtliga sju medlemsstater begärde i sina ansökningar att ett förskott på det förväntade bidraget från fonden skulle utbetalas.
9 EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.
10 EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
11 Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om fastställande av den
(6) Kroatiens och Polens ansökningar rörande naturkatastroferna uppfyller villkoren i artikel 4 i förordning (EG) nr 2012/2002 för finansiella bidrag från fonden.
(7) Fonden bör därför tas i anspråk för att ge ett finansiellt bidrag till Kroatien och Polen.
(8) För att säkerställa att tillräckliga budgetmedel finns tillgängliga i unionens allmänna budget för 2020 bör fonden tas i anspråk för utbetalningen av förskott till Grekland, Irland, Kroatien, Portugal, Spanien, Tyskland och Ungern med anledning av det större hotet mot folkhälsan.
(9) För att minimera den tid det tar att ta fonden i anspråk bör detta beslut tillämpas från och med den dag då det antas.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Inom ramen för unionens allmänna budget för 2020 ska Europeiska unionens solidaritetsfond tas i anspråk enligt följande vad gäller åtagande- och betalningsbemyndiganden som rör naturkatastrofer:
a) Ett belopp på 683 740 523 EUR ska tillhandahållas Kroatien.
b) Ett belopp på 7 071 280 EUR ska tillhandahållas Polen.
Artikel 2
Inom ramen för unionens allmänna budget för 2020 ska Europeiska unionens solidaritetsfond tas i anspråk enligt följande vad gäller åtagande- och betalningsbemyndiganden som rör naturkatastrofer för att utbetala förskott i samband med ett större hot mot folkhälsan:
a) Ett belopp på 8 462 280 EUR ska tillhandahållas Kroatien.
b) Ett belopp på 15 499 409 EUR ska tillhandahållas Tyskland.
c) Ett belopp på 4 535 700 EUR ska tillhandahållas Grekland.
d) Ett belopp på 26 587 069 EUR ska tillhandahållas Ungern.
e) Ett belopp på 23 279 441 EUR ska tillhandahållas Irland.
f) Ett belopp på 37 528 511 EUR ska tillhandahållas Portugal.
g) Ett belopp på 16 844 420 EUR ska tillhandahållas Spanien.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Det ska tillämpas från och med den [dagen för antagandet].. Utfärdat i Bryssel den
