Modernisering och medborgarskap

Modernisering och medborgarskap

Introduktionskurs i Europakunskap, Ann Ighe

Upplägg:

• Från undersåte till medborgare (from subject to citizen)

• Medborgarskap: en kumulativ process

• Medborgarskapets grunder i det äldre samhället

• Medborgarskapets grunder i moderniserande samhällen

• Kön och medborgarskap

Medborgarskapets innehåll, T H Marshalls kumulativa perspektiv:

Socialt Politiskt

Civilt

EGENDOMEN SOM DE ÄLDRE

MEDBORGARSKAPSVARIANTERNAS GRUND

• Possessiv individualism.

• Egendomens centrala plats lyfts ofta fram som förklaring till kvinnors begränsade möjligheter till formell makt i äldre samhällen.

FÖRINDUSTRIELLA LOKALA MEDBORGARSKAP

Agrara bygemenskaper

• Baserat på bönders självägande, eller på en slags jämbördig

underordnad position

• Hushållen ingår i gemenskapen

• Hushållen representeras av någon med medborgarskap

Städernas korporativa medborgarskap

• Korporationerna utgör basen för styrelse

• Att vara invånare kvalificerar inte till medborgarskap

• Inte heller att vara hushållsmedlem

SPÄNNINGAR INOM RAMEN FÖR DET ÄLDRE, STÅNDSBASERADE REPRESENTATIVA SYSTEMET

• Allt fler grupper befinner sig i och med modernisering och industrialisering utanför de gemenskaper som tidigare varit representerade

• (svenska exempel:

ståndspersoner, jordlösa)

Chartismens utmaningar:

Arbete, ägande, genusordning

Caine&Sluga ref till 1700-talet som aristokratins århundrade, 1800-talet som borgerlighetens

UPPLYSNINGEN

• Förnuftet

• Likheten kan tänkas, krävas – men också förnekas

• Nya grunder för olikhet

etableras. Kvinnlighet betraktas

ROMANTIKEN

• Komplementariteten hyllas.

• Känslan, kraften

• Tidpunkten för den romantiska äktenskapssynens stora

genombrott i Europa

Franska feminister: Olympe de Gouge & Jeanne Deroin

(1793 resp. 1830- och 1840-tal)

Ideologier om separata sfärer

Kvinnor

• Hem/Privat

• Beroende

• Filantropi, uppfostran, pedagogik

Män

• Offentlighet

• Oberoende

• Förvaltning, politiskt styre

Specialisering, arbetsmarknadens framväxt och könskodningen av arbetsområden

• Typiska

kvinnoarbeten/feminiserade arbeten under Europas industrialiseringsprocess:

• Hushållstjänster (boendes inom och utom hushållet)

• Textilarbete – i fabriker och utanför

• Prostitution

Kön och medborgarskap – 1900, ett sekelskifte

med allt mer av kvinnors kollektiva organisering

På vilka grunder skulle/kunde kvinnor få rösträtt?

• O/Likhet/likvärdigheten med männen

• Självständighet från/oberoende av män (äktenskapets utformning)

• Som en del i nationalistiska strategier

• Fanns det privilegier att förlora?

• Rättigheternas samband med skyldigheter

• Varför inte rösträtt?

• Svaghet, bristande utbildning, tillhörighet till hemmets sfär – inte offentlighetens

Moderskapet och sexualiteten – mer

vetenskap och mer mystik på samma gång?

• Kunskapen om fortplantningens mekanismer ändras

• Från gradskillnad till artskillnad?

• Moderskapet blir något skyddsvärt

• Samverkar med nationalistiska diskurser

• Används såväl av som mot feminister

Suffragetterna

• Kampen för kvinnors rösträtt blev särskilt spektakulär i England

• Civil olydnad

• Tiden runt och efter WW1 genombrottstid för allmän och lika rösträtt

Kön, klass, ras: Kvinnor, män, slavar

• Slaverimotstånd

• Kamp för lika rösträtt

• Kristen identitet

• Men hur går det med

solidariteten om svarta och/eller arbetarklassmän får rösträtt när medelklassens förmögna kvinnor

Ingen jämn historia- men några trender finns

• Rättigheter utsträcks till män före kvinnor

• Män har inte förvägrats rösträtt med hänvisning till sitt kön

• Kvinnors rösträtt har fler eller större begränsningar (ålder, civilstånd)

• Många mycket viktiga

institutionella förändringar (t ex rörande egendomsrätt) görs före kvinnorna fick rösträtt

• Utvecklingen av medborgarskapets innehåll samt av dess räckvidd gör att det inte är så lätt att upprätta enkla tabeller över när vem får vilka rättigheter (*får* - ges – kräver!)

• I det industrialisera(n)de Europa kom både den utsträckta rösträtten och parlamentariska demokratin och nya, moderna diktaturer vid 1900-talets början att bli sätt att hantera spänningar som uppstod ur 1800-talets enorma