©Cesare Davolio / Amnesty International
2020-07-30 02:01 CEST
Irak - yazidiska barn som överlevt
fångenskapen hos IS är extremt utsatta
Nästan 2 000 yazidiska barn som återförenats med sina familjer efter att ha hållits fångna av den väpnade grupp som kallar sig “Islamiska staten” (IS) står inför en fysisk och psykisk hälsokris. Det varnar Amnesty International för i en ny rapport.
I rapporten “Legacy of Terror: The Plight of Yezidi Child Survivors of ISIS”
uppmärksammas även det akuta behovet av att de påtvingade separationerna av kvinnor och deras barn som fötts under fångenskapen upphör.
Mellan år 2014 och 2017 begick IS krigsbrott, brott mot mänskligheten och vad FN beskriver som folkmord mot yazidiska samhällen i Irak.
Rapporten visar de stora utmaningar som nu väntar de uppskattningsvis 1 992 barn som har återförenats med sina familjer efter att ha förts bort av IS och torterats, tvingats att slåss, blivit utsatta för våldtäkter och flera andra fruktansvärda övergrepp.
— Efter att ha fått utstå krigets fasor vid en extremt ung ålder behöver de nu akut stöd från myndigheterna i Irak och det internationella samfundet för att kunna bygga en framtid. Barnens fysiska och psykiska hälsa måste prioriteras under de kommande åren om de ska kunna integreras i sina familjer och i samhället, säger Matt Wells, direktör för Amnesty Internationals Crisis Response.
Många barn som överlevt och återvänt från fångenskap hos IS har långvariga skador, sjukdomar eller fysiska funktionsnedsättningar. De vanligaste
psykiska skadorna inkluderar posttraumatisk stress, ångest och depression.
Vanliga symptom är till exempel flashbacks, mardrömmar, tillbakadraget beteende och svåra humörsvängningar.
Fysisk och psykisk hälsokris
Biståndsarbetare, vårdpersonal och vårdnadshavare har berättat för Amnesty om de särskilda utmaningar som finns för två grupper av barn som överlevt IS: barnsoldater och flickor som utsatts för sexuellt våld.
Tusentals yazidiska pojkar togs tillfånga av IS och användes som
barnsoldater. De utsattes för svält, torterades och tvingades att slåss. De här pojkarna är särskilt utsatta när det gäller att ha drabbats av av allvarliga hälsoproblem eller fysiska funktionsnedsättningar, som amputerade armar eller ben.
Yazidiska pojkar som återförenats med sina familjer blir ofta isolerade eftersom deras familjer och samhället de återvänt till har svårt att hantera barnens upplevelser under fångenskapen. IS har i många fall utsatt de här pojkarna för intensiv propaganda, indoktrinering och militär utbildning för att medvetet utplåna deras identitet, språk och namn.
Av de 14 tidigare barnsoldaterna som Amnesty intervjuat berättade mer än
hälften att de inte hade fått någon form av stöd efter sin återkomst - vare sig kring hälsa, psykosocialt, ekonomiskt eller på annat sätt.
Sahir*, som tvångsrekryterades av IS vid 15 års ålder, berättade: ”Jag tvingades att strida. Jag var tvungen att göra det, annars skulle jag dö. Jag hade inget annat val. Så för att överleva deltog jag i striderna. Det är det värsta som kan hända en människa, det mest förnedrande. Efter att jag återvänt från fångenskapen letade jag bara efter någon som brydde sig om mig, som kunde säga “Jag finns här för dig". Men jag hittade aldrig det.”
Yazidiska flickor utsattes för en mängd olika övergrepp under fångenskapen hos IS, inklusive sexuellt våld. De som överlevde det sexuella våldet lider idag av en rad hälsoproblem, däribland fistlar, ärrbildning och svårigheter att bli gravida eller föda barn.
Randa*, en 14-årig flicka som var fången hos IS i fem år, berättade: ”Jag var ett barn när jag tvingades gifta mig. De fick mig att lida. Jag vill att min
framtid ska bli bättre. Jag vill att IS ska hållas ansvariga för vad de gjorde mot mig.”
En läkare, vars organisation har sett till att hundratals kvinnor och flickor som överlevt IS har fått medicinsk och psykosocial vård, berättade att i stort sett alla flickor i åldern 9 till 17 år som hon har behandlat hade blivit våldtagna eller utsatts för annat sexuellt våld. I rapporten konstaterar Amnesty att den befintliga vården för överlevare av sexuellt våld till stor del har försummat just flickor.
—De här barnen har systematiskt utsatts för den skräck det innebar att att leva hos IS. Nu har de lämnats åt sitt eget öde. Myndigheterna måste ge dem det stöd de så desperat behöver för att kunna återuppbygga sina liv som en del av den yazidiska kulturens framtid, säger Matt Wells.
Kvinnor med barn som fötts efter sexuellt våld
Yazidiska kvinnor och flickor har fött hundratals barn till följd av det sexuella slaveri som de utsatts för av IS. Många av de här barnen har sedan till stor del nekats en plats i det yazidiska samhället. Flera faktorer har bidragit till detta, bland annat den ståndpunkt som rådet “Yezidi Supreme Spiritual Councils”
har tagit, men också eftersom rättsväsendet i Irak kräver att alla barn till en
"okänd" eller muslimsk far måste registreras som muslimer.
Flera av de kvinnor som intervjuats av Amnesty berättade att de känt sig pressade, tvingade eller till och med lurade av myndigheter och familj att lämna ifrån sig sina barn, vilket orsakat stor ångest. Kvinnorna fick också falska försäkringar om att de skulle kunna besöka eller återförenas med sina barn i ett senare skede. Samtliga intervjuade kvinnor som separerats från sina barn berättade att de inte hade någon kontakt med sina barn eller hade haft någon möjlighet att få träffa dem igen. De berättade även att de kände att de inte kunde prata med sina familjer eller med sin omgivning om att de ville återförenas med sina barn eftersom de fruktade för sin egen säkerhet om de tog upp det.
Janan*, en 22-årig kvinna, berättade: ”Jag vill säga till mitt samhälle och till hela världen: snälla, acceptera oss, acceptera våra barn. Jag ville inte bli med barn genom IS, jag tvingades. Jag skulle aldrig kräva att bli återförenad med min sons far, men jag måste få återförenas med min son.”
24-åriga Hanan*, vars dotter togs ifrån henne, berättade: “Jag känner det som alla mödrar som varit i samma situation känner. Vi har alla antingen funderat på att ta våra liv eller försökt göra det. Vi är människor, vi har våra rättigheter och vi vill att våra barn ska få vara med oss. Oavsett vad vi upplevt med IS så går vi nu igenom något ännu värre. Vi behöver få till en lösning på detta.”
Amnesty uppmanar internationella organisationer och främst UNHCR att verka för att dessa kvinnor och barn kan vidarebosättas. Det måste ske i samarbete med myndigheterna i Irak och med andra regeringar runtom i världen.
—De här kvinnorna var förslavade. De blev utsatta för tortyr och sexuellt våld.
De borde inte straffas ytterligare. De måste få återförenas med sina barn, samtidigt som man måste förebygga att fler fall av separationer sker. Med tanke på de enorma riskerna de står inför i Irak måste de här kvinnorna erbjudas möjligheten till vidarebosättning tillsammans med sina barn, säger Matt Wells.
Tillgång till utbildning
Yazidiska barn som överlevt IS berövades möjligheten till formell skolgång under sina år i fångenskap. Många av dem går nu miste om tillgängliga
program för att komma ikapp skolgången, antingen för att de inte informerats om möjligheten eller för att de avskräcks av den invecklade byråkratin. Det leder i sin tur till att många av barnen exkluderas från utbildningssystemet.
Men experter som Amnesty intervjuat är eniga om att skolgång är
grundläggande för att de här barnen ska kunna övervinna sina traumatiska erfarenheter
16-åriga Nahla* berättade: ”När jag återvände till skolan blev allt mer normalt och jag kände mig bättre. Man behöver skolan för att få en framtid.”
Många av de yazidiska barn som överlevt IS och återvänt pratade arabiska istället för kurdiska, vilket hindrade dem från att återintegreras helt med sina familjer och i samhället. Många av familjerna var redan fattiga och har nu blivit än mer skuldsatta eftersom de tvingats betala lösensummor på tiotusentals dollar för att säkra sina barns frisläppande.
—Inför den sjätte årsdagen av IS-attacken mot yazidierna måste
myndigheterna i Irak och det internationella samfundet göra allt de kan för att säkerställa fullständig gottgörelse för kränkningarna av dessa barns rättigheter och för att ge dem det stöd de har rätt till, säger Matt Wells.
Metod
Amnesty besökte irakiska Kurdistan den 17-27 februari 2020. Där intervjuade organisationen 29 överlevare som tagits till fånga som barn av IS. Amnesty intervjuade även 25 personer vars barn eller andra familjemedlemmar har överlevt fångenskap hos IS och 68 experter och myndighetspersoner - däribland läkare, psykoterapeuter, anställda vid NGO:s, FN-tjänstemän samt irakiska regeringsföreträdare.
FAKTA:
Enligt uppgifter från Kurdistans regionala regering har 3 530 yazidier
återvänt från IS-fångenskap. 1 538 av dessa är vuxna och 1 992 barn. Vidare uppskattar regeringen att 2 844 yazidiska vuxna och barn fortfarande är saknade och en stor del av dem antas hållas kvar i fångenskap. (Siffror från februari 2020)
OBS!* = Namnen har ändrats för att skydda de intervjuade.
Hela rapporten finns bifogad som PDF.
Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar
för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.
Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.
Kontaktpersoner
Dusan Djuric Presskontakt PRESSANSVARIG press@amnesty.se 0704330916
