BARNS RÄTTIGHETER EFTER BARNKONVENTIONEN BLIVIT SVENSK LAG

BARNS RÄTTIGHETER EFTER

BARNKONVENTIONEN BLIVIT SVENSK LAG

UTMANINGAR OCH VÄGAR FRAMÅT

Campus Västervik mars 2021

Jonathan Josefsson, Biträdande lektor Linköpings universitet, Tema Barn jonathan.josefsson@liu.se

JAN 2020 – BARNKONVENTIONEN SVENSK LAG

REGERINGSFÖRKLARINGEN 3 OKT 2014

Herr talman, ledamöter av Sveriges riksdag!

”Sverige ska vara ett av de allra bästa

länderna att växa upp

i. Regeringen påbörjar

arbetet att göra FN:s

barnkonvention till

svensk lag.”

BARNKONVENTIONEN TILL SVENSK LAG

Förslagen i i huvudsak:

11 mars 2016

Förslag till lag om inkorporering av barnkonventionen.

Ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen.

Att myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter får i uppdrag att göra den egna verksamheten känd, tillgänglig och anpassad för barn.

En ny straffbestämmelse om misshandel av barn.

Ny bestämmelse i

förvaltningsprocesslagen (1971:291) och förvaltningslagen (1986:223) enligt vilken barnets bästa ska utredas och särskilt beaktas i ärenden och mål som rör barn, samt att barn ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter.

Tydligare koppling till barnkonventionen i utlänningslagen (2005:716) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS, avseende barnets bästa och barnets rätt att få framföra sina åsikter

BARNKONVENTIONSUTREDNINGENS BETÄNKANDE

…ett historiskt steg framåt för barns rättigheter. Min förhoppning och övertygelse är att vi på sikt kommer att stärka barns

rättigheter…

Arbetet det går

vidare…

DAGENS SEMINARIUM

Svensk

barnrättspolitik - hur hamnade vi här?

01

Vilka är

utmaningarna?

02

Aktuell forskning om barns

rättigheter – kunskapsredskap att arbeta med

03

Vägar framåt I praktik och forskning?

04

SVENSK BARNRÄTTSPOLITIK –

HUR HAMNADE VI HÄR?

HUR HAR HAMNADE VI HÄR?

- ^{BARN SOM}

RÄTTIGHETSSUBJEKT, EN 1900- TALSHISTORIA

• Barn som rättighetssubjekt - en global diskurs som etableras och spreds mot slutet av 80- talet och början av 90-talet. BK 1989.

• Ur historiskt perspektiv var barn som

rättighetssubjekt dock inget som ”upptäcktes” i och med antagandet av BK.

• En längre utveckling från slutet av 1800-talet via tex Geneve deklerationen (1924) och deklarationen om barns rättigheter (1959), Barnets år (1979)

• 1970-talet växande intresse kring barns

rättigheter –spänning mellan barn som

annorlunda vuxna med särskilda behov av

skydd eller barn som lika vuxna med agens

(Tex, Farson, Holt, Margolin, Schrag).

HUR HAMNADE VI HÄR

– DISKURSER OCH INSTITUTIONER OM BARNS

RÄTTIGHETER ETABLERAS

• Slutet 1980-talet kan vi se hur tidskrifter,

institutioner, lagar, offentlig diskurs alltmer kom att påverkas av idén om barn som

rättighetssubjekt.

• Global spridning och etablering - barnkonventionen kan sägas ha blivit

hegemonisk - det är idag är svårt att tala om barns livsvillkor, utsatthet, välmående och intressen utanför termer av barns rättigheter.

• Inte längre en fråga om vi ska ha barns rättigheter eller inte, utan snarare fråga om vilket innehåll vi fyller dem med och hur vi ska möjliggöra dess implementering.

• Institutioner och rättsliga dokument blir en del

av styrsystemet. Tex, BO, transformering av

lagstiftning, barnminister, barnrättskommitte,

barnrättstrategi osv.

SVENSK BARNRÄTTSPOLITIK VÄXER FRAM

- Sverige ratificerar barnkonventionen 1990 - Barnombudsman inrättas 1993

- Barnkommittén utreder och föreslår nationell strategi om barns rättigheter genom fortsatt transformering av svensk lag (SOU 1997:16)

- Barnrättspolitik inrättas som eget politikområde 2002 (Quennerstedt 2015)

- Riksdagen antar reviderad Strategi för att stärka barnets rättigheter (Prop 2009/10:232)

- Sveriges första Barnminister Maria Larsson (2010) - Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt (Dir 2013:35)

- Regeringsförklaringen och utredning ändrar fokus 2014

- Riksdagsbeslut 2018, Barnkonventionen blir lag genom inkorporering 2020

- Barnkonventionen och Svensk rätt SOU 2020:63

VILKA ÄR UTMANINGARNA?

REMISSVAR LINKÖPINGS UNIVERSITET

Bengt Sandin, Professor vid Institutionen för Tema, Tema Barn

Anna Sparrman, Professor vid Institutionen för Tema, Tema Barn

Jonathan Josefsson, Doktorand vid Institutionen för Tema, Tema Barn

Judith Lind, Lektor vid Institutionen för Tema, Tema Barn

(http://liu.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A150047 0&dswid=2001)

Yttrande av Linköpings universitet över SOU 2016:19 Barnkonventionen blir svensk lag. Betänkande av Bamrätrighetsutredningen. S2016/01918/FST

SAMM, !FATTNING

Linköpings universitet avstyrker utredningens förslag att inkorporera

barnkonventionen till svensk lag på grundval av bristande kunskapsunderlag och konsekvensanalys. Linköpings uni,·ersitet föreslår att regering och riksdag ain-änder sig a,· de analyser som har genomförts inom rainen för utredningens tm·alcla fokusområden och lägger förnyad ai1strängning ,·id fortsatt trai1sfom1ering m· bai-iikonYentionens ai·tiklar inom specifika områden och genom ut\·eckling a,·

a11ch-a politiska stp-inedel för att ,·änia bai-i1s rättigheter.

Bai·nsrättsutrech1ingens ainbition att Banik01n-entionens grundprinciper gällai1de bai-i1s rättigheter skall ligga till grund för s,·ensk lagstiftning fu· i många aneenden lm~"fu·d. På en rad pmikter är förslagen förtjfuistfulla och ,-iktiga, det gäller t ex m.ig:rationsområdet dfu· uu·echiingens gra11skuing leder till ett förslag om ett utökat uu·eduingsai1s\"ai· hos m)'11cligheter rnd gäller bai"11s bästa genom

u·ai1sformeringsprocesse11 i utlfumingslagen och fu1chingar i specifikt lagnun (se 5.1.6 s. l 7 4-181 och 10.6 -}90) för att på så Yis tmchika den idag slentriaiunässiga ain-fu1chlingen a,· bai-i1ets bästa och !\inga frain ett bättre beslutsm1derlag. (Se äYen ön-iga förslag tmder kap 5.1 -5.4)

Trots det menai· Liiiköpings mliYersitet att utredningen brister i både km1skapsm1derlag och konsehensanalys. Regeringens föregripai1de m·

utredningens betfuikai1de genom att redan 201-} deklarera sin ,·ilja att göra Bai·1iko11\"e11tio11en till srnnsk lag hai· medfört att fråga11 i.t1te hai· uu·etts förutsättilingslöst. Uu·eclni.t1ge11 borde också ha fått i uppdrag att utreda alla

7 SKÄL OCH 1 FÖRSLAG

1. avsaknad av en förutsättningslös analys av för- och nackdelar med en inkorporering av barnkonventionen

2. saknar en genomgripande konsekvensanalys

3. saknar i det närmaste helt anknytning till den omfattande internationella forskning som finns kring barns rättigheter och implementering av konventionen som lag i andra länder 4. har för lite fokus på förutsättningarna för barns/ungas

participatoriska rättigheter, och autonoma rätt att fatta beslut och har heller inte granskat den konflikt som finns mellan barns

rättigheter enligt svensk lag och barnkonventionens definition av förhållandet mellan barns rätt och föräldrarnas t ex enligt artikel 5 och 14.

5. har underskattat behovet av ett bredare definierat kunskapslyft, med tydligare anknytning till den alltmer växande kunskapen och vetenskapliga forskningen som finns på området

6. har överskattat det juridiska systemets möjligheter att komma till rätta med de iakttagbara bristerna i förverkligandet av barns rättigheter

7. har underskattat kostnaderna för kompetensuppbyggnad och utveckling av praxis och rutiner inom offentlig förvaltning

Förslag:

LIU föreslår att regering och riksdag använder sig av de analyser som har genomförts och lägger förnyad ansträngning vid fortsatt transformering av barnkonventionens artiklar inom specifika områden och genom utveckling av andra politiska styrmedel för att värna barns rättigheter.

ARTIKEL 3:

PRINCIPEN OM BARNETS BÄSTA

1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala

välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet.

3. Konventionsstaterna ska säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn

uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa,

personalens antal, och lämplighet samt behörig

tillsyn.

UTLÄNNINGSLAGEN OCH BARNETS BÄSTA

Centrala paragrafer:

” Lagen skall tillämpas så att en utlännings frihet inte begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall.” (8 §)

” I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.” (10 §)

” När frågor om tillstånd enligt denna lag skall bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet skall, om det inte är olämpligt, barnet höras. Den hänsyn skall tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar.” (11§)

”Utan att barnets bästa generellt tar över samhällsintresset att reglera invandringen får införande av en portalbestämmelse om barnets bästa i utlänningslagen ändå en stark och meningsfull innebörd” (Prop. 1996/97:25 s. 248)

BARNETS BÄSTA ATT VARA MED SINA FÖRÄLDRAR, I HEMLANDET ELLER…

”En självklarhet är att för barn liksom beträffande vuxna noga utreda varje påstående om risk för förföljelse eller andra omständigheter som ger behov av skydd i Sverige. När detta inte är fallet bör huvudinriktningen i arbetet med de barn som kommer ensamma vara att vidta alla de åtgärder som är möjliga för att barnen så snabbt som möjligt ska kunna återförenas med sina föräldrar i

hemlandet (…) Vad gäller A:s hälsotillstånd har det efter det att läkarintyg ingavs till migrationsdomstolen i december 2007 inte anförts något om att A:s

hälsotillstånd nu skulle vara sviktande. Det finns sålunda inget som visar att hälsotillståndet är sådant att hennes framtida utveckling på ett avgörande sätt skulle äventyras genom att hon återvänder till hemlandet. Det saknas därför förutsättningar för att bevilja A uppehållstillstånd av medicinska skäl.

Det får därför antas att A kan få en tillfredsställande omvårdnad genom återförening med sina anhöriga eller i vart fall genom någon organisation eller institution i Burundi(…) Det finns inget som tyder på att A vid ett återvändande till Burundi inte skulle få dessa behov tillgodosedda på nytt (…) Inte heller det A utsatts för i skolan i Burundi utgör sådana synnerligen ömmande omständigheter att uppehållstillstånd kan beviljas.”

Josefsson J. (2017) Children's Rights to Asylum in the Swedish Migration Court of Appeal. International

BARNETS BÄSTA ATT VARA MED SINA FÖRÄLDRAR, I HEMLANDET ELLER…

”En självklarhet är att för barn liksom beträffande vuxna noga utreda varje påstående om risk för förföljelse eller andra omständigheter som ger behov av skydd i Sverige. När detta inte är fallet bör huvudinriktningen i arbetet med de barn som kommer ensamma vara att vidta alla de åtgärder som är möjliga för att barnen så snabbt som möjligt ska kunna återförenas med sina föräldrar i

hemlandet (…) Vad gäller A:s hälsotillstånd har det efter det att läkarintyg ingavs till migrationsdomstolen i december 2007 inte anförts något om att A:s

hälsotillstånd nu skulle vara sviktande. Det finns sålunda inget som visar att hälsotillståndet är sådant att hennes framtida utveckling på ett avgörande sätt skulle äventyras genom att hon återvänder till hemlandet. Det saknas därför förutsättningar för att bevilja A uppehållstillstånd av medicinska skäl.

Det får därför antas att A kan få en tillfredsställande omvårdnad genom återförening med sina anhöriga eller i vart fall genom någon organisation eller institution i Burundi(…) Det finns inget som tyder på att A vid ett återvändande till Burundi inte skulle få dessa behov tillgodosedda på nytt (…) Inte heller det A utsatts för i skolan i Burundi utgör sådana synnerligen ömmande omständigheter att uppehållstillstånd kan beviljas.”

Josefsson J. (2017) Children's Rights to Asylum in the Swedish Migration Court of Appeal. International Journal of Children's Rights, 25 (1): 85-113.

Josefsson J. (2016) Children's Rights to Asylum and the Capability Approach. Ethical Perspectives

BARNETS BÄSTA ATT STANNA I LANDET…?

…behov av skydd, osäker framtid och omänsklig behandling

“För drygt två år sedan insåg skolan att Lollo och hennes syster misshandlades. Skolan gjorde en

polisanmälan och deras pappa dömdes till en månads fängelse för misshandel.-Situationen för flickorna var så allvarlig att vi beslöt att omhänderta dem enligt lvu, lagen om vård av unga, och placera dem i skyddat boende, säger Gun Hedlund, folkpartist och ordförande i Karlshamns socialnämnd.

När Lollos fall var uppe i Migrationsdomstolen var hon så rädd för sin pappa att hon inte vågade gå dit utan hördes per telefon. -Att utvisa en flicka med så stort skyddsbehov som Lollo har är fullständigt otroligt, säger Gun Hedlund.

Migrationsverket anser inte att Lollos fall når upp till lagens krav på synnerligen ömmande omständigheter för att få uppehållstillstånd. Man anser dessutom att hon kan få den vård och det skydd hon behöver i Kroatien. “

BARNKONVENTIONEN OM RÄTTEN ATT BLIR HÖRD OCH FÅ YTTRA SIG

Art. 12

Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas

betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och administrativa

förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler

Art. 13

Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, ta emot och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.

Utövandet av denna rätt får underkastas vissa inskränkningar men endast sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga: (a) för att respektera andra personers

rättigheter eller anseende, eller, (b) för att skydda den nationella säkerheten, rättsordningens grunder (ordre public) eller folkhälsan eller den allmänna moralen

DELTAGANDE OCH RÄTTEN ATT BLI

HÖRD – VAR,

HUR, NÄR?

8. Initierade av barn, gemensamma beslut med vuxna

Ex: ungdomar för miljö….?

7. Barn initierar, barn beslutar

Ex: ensamkommande som protesterar

6. Vuxna initierar, delade beslut med barn

Ex: pedagogiskt projekt, eleverna fullföljer

5. Rådfrågade och informerade

Ex: teveprogramutvecklare - barn i fokusgrupper

4. Anvisade men informerade

i. Barnen förstår syftet med projektet

ii. De är informerade om vem som beslutade om deras medverkan iii. Barnen har en meningsfull roll

iv. Barnen deltar på frivilliga grunder

………

3. Symbolvärde

2. Dekoration, betydelselöst

1. Manipulation

FORSKNING OM BARNS RÄTTIGHETER

KUNSKAPSREDSKAP ATT ARBETA MED

FORSKNING OM BARNS

RÄTTIGHETER

Barns rättigheter har blivit synonymt med FN:s barnkonvention (Josefsson 2016,

Quennerstedt 2013)

Barns rättigheter (och BK) har tagit formen av överideologi (som behöver fyllas med innehåll genom anspråk från olika håll) (Holzscheiter, Josefsson och Sandin 2019)

Starkt växande fält. Fokus på ”standarder, implementering och uppföljning” (Verhellen 2015, Reyneart 2012, Quennersted 2013).

Mer av samma – men politiska problemen kvarstår…? Tex migration, socialpolitik, skola

Mer av barns rättigheter inte nödvändigtvis

bättre för barn (Reynaert 2012)

FORSKNING OM BARNS

RÄTTIGHETER

Ett teoretiskt underskott i forskning om barns rättigheter ( Quennerstedt 2013, Ferguson 2013, Tobin 2013, Josefsson 2016). BK har blivit ett teoretiskt ramverk i sig självt.

Barns rättigheter har blivit ett instrument, inte bara för att skydda och frigöra barn, men också för att styra, reglera och kontrollera barn och barndom (Holzscheiter, Josefsson och Sandin 2019)

Barns rättigheter som levda rättigheter och rättighetsanspråk. Hur barn själva skapar, Inkorporering av BK leder inte I sig till att barns rättigheter stärks –den politiska viljan och en rad politiska, sociala, kulturella,

institutionella och strukturella faktorer är

avgörande (Vamstad 2016, Lundy et al

2013)

BARNS

RÄTTIGHETER - FYRA

PERSPEKTIV

- VAR, PÅ VILKA ARENOR

FÖRHANDLAS OCH STÄRKS BARNS RÄTTIGHETER?

- VEM/VILKA INNEHAR AUKTORITET ATT FYLLA

RÄTTIGHETER MED INNEBÖRDER?

- HUR OCH MED VILKA MEDEL FÖRHANDLAS RÄTTIGHETER?

- NÄR DEFINIERAS OCH OMSÄTTS RÄTTIGHETER?

Barns rättigheter som juridik

Barns rättigheter politiska/etis som

ka ideal

Barns rättigheter som anspråk,

levda rättigheter

Barns

rättigheter

som styrning

VÄGAR FRAMÅT?

VÄGAR FRAMÅT?

Behovet av fördjupad och vitaliserad

diskussion om vad barns rättigheter är och kan vara

Barns rättigheter i praktik och politik bortom juridifiering (var, hur och när) Barns rättigheter som styrning

Barns rättigheter som rättighetsanspråk, ideal och murbräcka

Barns rättigheter som ett spänningsfält mellan intressen, aktörer och ideal

Childism: barns erfarenheter och rättigheter som ifrågassättande och förändring

avrådande strukturer och normer

Strukturella förändringar och ekonomiska och politiska styrmedel?

Forskningens roll?

FORSKNINGSFRÅGOR?

Hur kan vi studera framväxande och skiftande former för barn och ungas politiska representation och vilka politiska effekter dessa har?

Vilka subjekt och politiska agendor och horisonter skapas, omskapas och försvinner?

Hur - Bortom röst? I handling? I lyssnande? I estetik?

Var - statliga institutioner, gator och torg, representativ demokrati, sociala medier, globala nord/syd/stad/landsbygd?

Vem – professionella, ombudsmän, civila samhällets organisationer,

barn och unga, föräldrar?

REFERENSER

Ferguson, Lucinda. ‘Not Merely Rights for Children but Children’s Rights: The Theory Gap and the Assumption of the Importance of Children’s Rights’. International Journal of Children’s Rights 21, No. 2 (2013): 177–208.

Hanson, Karl and Olga Nieuwenhuys. Reconceptualizing Children’s rights in International Development: Living Rights, Social Justice, Translations. New York: Cambridge

University Press, 2013.

Holzscheiter, Anna, Josefsson, Jonathan and Sandin, Bengt. ‘Child Rights Governance:

an introduction’. Childhood 26, No. 3 (2019): 271–288

Josefsson, Jonathan. Children at the Borders. Dissertation. Linköping University, 2016.

——. ‘Children’s Rights to Asylum in the Swedish Migration Court of Appeal’.

International Journal of Children’s Rights 25, No. 1, (2017a): 85-113.

—— .’'We beg you, let them stay!': Right claims of asylum-seeking children as a socio- political practice’. Childhood 24, No. 3, (2017b): 316-332

Jonathan Josefsson & John Wall (2020) Empowered inclusion: theorizing global justice for children and youth, Globalizations, 17:6, 1043-1060, DOI:

10.1080/14747731.2020.1736853 Prop 2009/10:232

Quennerstedt, Ann. ‘Children’s Rights Research Moving into the Future – Challenges on the Way Forward’. International Journal of Children’s Rights 21 (2013): 233–47.

Reynaert, Didier, Maria Bouverne-De Bie and Stijn Vandevelde. ‘Between “believers”

and “opponents”: Critical discussions on children’s rights’. International Journal of Children’s Rights 20, No. 1 (2012): 155–68.

——. ‘A review of children’s rights literature since the adoption of the United Nations convention on the rights of the child’. Childhood 16, No. 4 (2009): 518–34.

SOU 1997:16

Tobin, John. ‘Justifying Children’s Rights’. The International Journal of Children's Rights 21, No. 3 (2013): 395–441.

Vamstad, Johan. "Fördelar och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen: En jämförande studie av internationella erfarenheter”. http://esh.diva-

portal.org/smash/get/diva2:919332/FULLTEXT01.pdf

TACK!