Fakultetsnämnden HUMSAM 2008-05-27
Rev 1: 090929
______________________________________________________________________________
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i
socialt arbete
Studieplanen har föreslagits av Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete genom beslut 2008-03-31. Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2008-05-27, dnr 570/2008-64.
Som grund för all utbildning på forskarnivå vid Växjö universitet ligger regleringen i högskolelag och högskoleförordning samt de lokala föreskrifter för utbildning på forskarnivå som
universitetets fakultetsnämnder har fastställt.
Utbildningens omfattning
Licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 37,5 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats om minst 82,5 högskolepoäng
Licentiatexamen kan även utgöra etappmål av utbildning som skall avslutas med doktorsexamen.
Doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 högskolepoäng omfattande en kursdel om 75 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 165 högskolepoäng.
Utbildningens mål
Licentiatexamen Doktoranden skall Kunskap och förståelse
- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i
allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt
klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
(HF, Bilaga 2 - Examensordningen)
Doktorsexamen Doktoranden skall Kunskap och förståelse
- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet
identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra tillsamhällets utveckling och stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
(HF, Bilaga 2 - Examensordningen)
Behörighet och antagning
För att bli antagen till utbildning på forskarnivå i socialt arbete krävs följande:
• Grundläggande behörighet i form av
1. avlagd examen på avancerad nivå,
2. fullgjorda kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
3. på något annat sätt inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.
Om det finns särskilda skäl, får för en enskild sökande medges undantag från kravet på grundläggande behörighet.
(HF 7 kap.39§)
• Särskild behörighet Kraven avser:
1. minst 90 högskolepoäng i ämnet socialt arbete eller i ämnen som anknyter till utbildningen på forskarnivå eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet
2. nödvändiga språkkunskaper i svenska och engelska språket
(HF 7 kap 40§) I dokumentet Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Växjö universitet återfinns universitetsgemensamma föreskrifter för antagning till utbildning på forskarnivå.
Ansökan
Ansökan till utbildning på forskarnivå ska göras inom den tid och i den ordning som har bestämts av institutionen. Vid ansökan används den blankett som finns tillgänglig på universitetets
webbsidor för forskning. Den sökande uppmanas att i samband med ansökan orientera sig om forskningsverksamhet och kurser inom forskningsmiljön för att bedöma om dessa svarar mot den sökandes intresseinriktning.
Urval
De sökande rangordnas av det berörda forskarämneskollegiet. Urval görs med hänsyn till de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Enbart det förhållande att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande.
Inom ämnet baserar sig bedömning vid prövning av förmåga att tillgodogöra sig utbildningen i första hand på tidigare studieresultat, erfarenheter av forsknings- och utredningsarbete, den sökandes skrifter och rapporter samt arbetslivserfarenheter av betydelse för utbildning på forskarnivå i socialt arbete. Jämställdhetsaspekten beaktas. Universitetets jämställdhetsplan anger att positiv särbehandling kan användas för att erhålla en jämn könsfördelning.
Antagning
Till utbildning på forskarnivå får antas bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Till utbildningen får även antas sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om denna kan bedömas säkrad under hela utbildningen och den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år vad gäller licentiatexamen och åtta år vad gäller doktorsexamen. (enligt HF 7 kap 36 §).
Prefekten ska påvisa att det finns finansiering, minst två handledare och arbetsplats. Beslut om antagning fattas av prefekt efter förslag från forskarämneskollegiet, med undantag för
egenfinansierade forskarstuderande (se Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Växjö universitet).
Organisation av utbildning på forskarnivå
Forskarämneskollegiets sammansättning
Forskarämneskollegiet består av samtliga huvudhandledare, handledare med anställning vid Växjö universitet, lärare med doktorsexamen, vilka innehar en anställning i socialt arbete vid Växjö universitetet som löper över mer än ett år samt två studeranderepresentanter.
Handledare och examinator
Huvudhandledare, bihandledare och examinator utses i samband med antagning. Ansvars- och arbetsfördelning mellan huvudhandledare, bihandledare och examinator ska framgå av den individuella studieplanen. Doktorand och handledare har rätt att begära byte av handledare.
Tillgodoräknande och avräkning
Beslut om tillgodoräknande fattas av examinator. Tillgodoräknandet ska bygga på ett underlag, i form av exempelvis kursintyg. Underlaget ska arkiveras.
I samband med nyantagning och överföring av forskarstuderande ska kurs- och avhandlingspoäng som tillgodoräknas vid utbildning på forskarnivå i Växjö leda till beslut om avräkning i
finansieringstid. Beslut om tidavräkning fattas av prefekt på förslag från forskarämneskollegiet.
Avräkning ska ske med den forskarstuderandes bästa i fokus utan att mer forskningsmedel än nödvändigt förbrukas. Avräkningen dokumenteras i den individuella studieplanen.
Kursplaner
Samtliga kurser på forskarnivå inom ämnet dokumenteras genom kursplaner som fastställs av forskarämneskollegiet.
Individuell studieplan
Ett centralt dokument för den forskarstuderande är den individuella studieplanen. Den är en arbetsplan för studiegång, avhandlingsarbete och handledning fram till licentiat- respektive doktorsexamen. Planen upprättas av huvudhandledare och forskarstuderande i samråd med examinator och ska revideras minst en gång varje år. I uppföljningen av studieplanen ingår en översiktlig redovisning av uppnådda resultat.
Huvudhandledaren ansvarar för att studieplaner och uppföljningar kommer till stånd.
Dokumenten upprättas av den forskarstuderande och huvudhandledaren i samråd med examinator. De godkänns av forskarämneskollegiet för att slutligen fastställas av prefekt.
Om någon av aktörerna berörda av studieplanen (forskarstuderande, huvudhandledare,
examinator, forskarämneskollegium eller prefekt) så begär lyfts fastställandet av plan och/eller uppföljning till aktuellt fakultetsorgan.
Utbildningens uppläggning och innehåll
Kurser och andra moment
Kursdelen för doktorsexamen omfattar 75 högskolepoäng respektive 37,5 högskolepoäng för licentiatexamen.
Kursdelen består av obligatoriska och valbara kurser. Det primära syftet med kurserna är att ge stöd för avhandlingsarbetet genom att ge teoretiska och metodologiska fundament.
Kursdelen inhämtas i huvudsak parallellt med avhandlingsarbetet. Den studerande
rekommenderas att inledningsvis genomgå ämneskurser i socialt arbete för att bredda sina kunskaper och för att orientera sig i den teoribildning som finns.
De inledande kurserna i metodologi bör läsas relativt tidigt. Breddningskurser ska öka den studerandes allmänbildning inom socialt arbete. Fördjupningskurser ska öka den studerandes ämneskunskaper inom det område som valts för avhandlingsarbetet.
Undervisningen ges i form av individuell handledning, kurser samt seminarier. Schemalagd undervisning i form av kurser ges enligt en för varje år fastställd plan, utformad efter behov och resurser. Den studerande ska under hela utbildningstiden delta aktivt i forskningsseminarier inom ämnet/miljön.
Vilka kurser som ska ingå i examen bestäms av examinator i samråd med den forskarstuderande och huvudhandledare. Externa kurser som ges av andra institutioner eller universitet kan
tillgodoräknas.
Den forskarstuderande rekommenderas att läsa några kurser vid utländskt universitet.
Doktorsexamen
I nedanstående uppräkning förkortas högskolepoäng med hp.
Obligatoriska kurser
Vetenskapsteori för doktorander 7,5 hp Ämnesstudier i ämnets teoribildning 27,5 hp Studier i metodologi och metodik 15 hp Valbara kurser inom eller utanför ämnet 25 hp
Licentiatexamen Obligatoriska kurser
Vetenskapsteori för doktorander 7,5 hp Ämnesstudier i ämnets teoribildning 10 hp Studier i metodologi och metodik 7,5 hp Valbara kurser inom eller utanför ämnet 12,5 hp
Examination av kurser
Varje kurs examineras genom muntligt eller skriftligt prov, genom muntlig föredragning inför forskarseminariet eller genom rapporter som föreläggs seminariet. Val av examinationsform beslutas av kursexaminator. Varje sådant kunskapsprov poängsätts och bedöms av
kursexaminator med något av betygen godkänd eller underkänd.
Vetenskapligt seminarium
Syftet med deltagande i det vetenskapliga seminariet är att den studerande ska träna sin förmåga att delta i den vetenskapliga debatten inom ämnet samt förmåga att diskutera sitt arbete i ett vetenskapligt forum.
Avhandling för doktorsexamen
Avhandlingsdelen omfattar 165 högskolepoäng.
För doktorsexamen ska den studerande författa en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling).
Avhandlingen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda ämnesområdet. Kravet på självständighet utesluter inte att avhandlingsarbetet kan ingå i ett större forskningsprojekt. Preliminärt ämne för
doktorsavhandlingen ska väljas i samråd med handledaren redan vid antagningen till utbildning på forskarnivå. Ämnet bör sedan preciseras och avgränsas så tidigt som möjligt under
forskarstudierna.
Avhandlingen kan antingen utformas som ett sammanhängande vetenskapligt arbete, en monografiavhandling, eller som en sammanläggningsavhandling.
En sammanläggningsavhandling bör i normalfallet innehålla 4 artiklar samt en
sammanläggningsdel (kappa). Artiklarna bör ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering. Minst 2 av dem skall vara antagna för publicering i refereebedömd tidskrift eller i en antologi av hög kvalitet. Sammanläggningsdelen kan förutom en
sammanfattning innehålla en diskussion av arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning. Sambandet mellan uppsatserna bör också diskuteras i sammanläggningsdelen. I det fall någon av artiklarna är samförfattad med andra personer ska avhandlingsförfattarens insats anges i förordet.
Vetenskaplig avhandling som har författats av två eller flera personer tillsammans får godkännas som doktorsavhandling förutsatt att författarnas insatser kan särskiljas.
Slutseminarium
Slutseminarium, motsvarande en ”intern disputation” ska hållas när avhandlingsarbetet bedömts som nära nog fullbordat. Extern opponent bör anlitas.
Examination av doktorsavhandling
Doktorsavhandling ska försvaras vid en offentlig disputation.
Betyg för doktorsavhandlingen bestäms av en betygsnämnd. Betygsnämnden ska bestå av tre ledamöter, varav minst en ska komma från annat universitet. Högst en av tre ledamöter får komma från samma forskningsmiljö som respondenten.
Doktorsavhandlingen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättning ska hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av avhandlingen.
Uppsats för licentiatexamen
För licentiatexamen ska den studerande författa en vetenskaplig uppsats om 82,5 högskolepoäng som kan ingå som del i en doktorsavhandling. Uppsatsen ska vara grundad på självständigt forskningsarbete och hålla god vetenskaplig standard.
En sammanläggningsuppsats bör i normalfallet innehålla 2 uppsatser samt en
sammanläggningsdel (kappa). Uppsatserna bör ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering. Minst 1 av dem skall vara antagna för publicering i
refereebedömd tidskrift eller i en antologi av hög kvalitet. Sammanläggningsdelen kan förutom en sammanfattning innehålla en diskussion av arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning. Sambandet mellan uppsatserna bör också diskuteras i sammanläggningsdelen.
I det fall någon av uppsatserna är samförfattad med andra personer ska avhandlingsförfattarens insats anges i förordet.
Examination av licentiatuppsats
Licentiatuppsats ska försvaras vid ett offentligt seminarium.
Opponent och betygsnämnd utses av forskarämneskollegiet. Betygsnämnden ska bestå av tre personer. Av dessa ska minst en komma från annat lärosäte. Av ledamöterna från Växjö universitet får högst en tillhöra samma forskarutbildningsmiljö som doktoranden.
Examensbenämningens förled
För forskarexamina inom ämne används förledet filosofie.
