Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret Nybyggeskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läsåret 2016-2017

Nybyggeskolan

Innehållsförteckning

Övergripande mål och syfte 3

Värdegrund och förhållningssätt 3

Definition 4

Samverkande aktiviteter på skolnivå 5

Förebyggande verksamhet 6

Föräldrar 7

Handlingsplan vid misstanke om kränkande behandling eller 8 trakasserier av elev

Handlingsplan vid tillbud 9

Om vuxen kränker elev 12

Nybyggeskolans förväntningar på personal, elev och vårdnadshavare 12

Uppföljning och utvärdering 13

Prioriterade utvecklingsområden 14

Våra styrdokument 14

Övergripande mål och syfte

Nybyggeskolans verksamhet och organisation skall utformas så att goda relationer, trygga lärandemiljöer och likabehandling för alla som vistas på skolan, barn och vuxna, främjas.

Vi arbetar kontinuerligt mot alla former av diskrimenarande och kränkande behandling.

Genom förebyggande arbete vill vi säkerställa syftet så att denna plan uppfylls.

Genom denna vill vi motverka all form av kränkande behandling.

Värdegrund och förhållningssätt

 Varje människa är unik, kompetent, och värd att mötas med respekt och empati.

 I vardagsarbetet vill vi erbjuda utmaning, trygghet, medkänsla och omtanke.

 Vi tar avstånd från all tendens till kränkande behandling, våld och trakasserier. Detta gäller såväl umgänget ungdomarna sinsemellan som mellan ungdomar och vuxna.

 Vi använder ett vårdat språk.

 Vi ser kulturell bakgrund och olikheter som berikande för oss alla.

 Vi ansvarar gemensamt för att vara aktsamma om vår skola.

 Genom grundläggande demokratiska värderingar vill vi i olika samverkansgrupper, såsom elevråd, matråd och bland kamratstödjare, föra en dialog där vi respekterar allas åsikter men också accepterar fattade beslut.

 I nära samarbete med hemmet skapar vi en skola som präglas av omsorg, omtanke och generositet som grund för lärande och utveckling.

Definition

Kränkande behandling

är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar.

Gemensamt är att någon eller några kränker principen om alla människors värdighet. Detta kan ske på olika sätt;

 Fysiskt, genom slag och knuffar.

 Verbalt, genom hot och förnedrande ord.

 Psykosocialt, genom utfrysning eller ryktesspridning.

 Text- eller bildburet, genom klotter, brev, e-post, sms, symboler och sociala medier.

Olika former som omfattas av begreppet kränkande behandling;

 Mobbning

 Trakasserier

 Diskriminering på grund av

○ etnisk tillhörighet

○ religion eller trosuppfattning

○ sexuell läggning

○ funktionshinder

○ kön o ålder Mobbning

En person blir mobbad när han eller hon upprepade gånger blir utsatt för negativ behandling från en eller flera personer, där den utsatte hamnar i underläge. Gränsen mellan att retas eller mobbas är ofta flytande. Den utsattes upplevelse är grund för avgörandet om mobbning förekommer eller inte.

Trakasserier

Trakasserier är kränkande behandling som har samband med de nämnda diskrimineringsgrunderna

Diskriminering

Ett barn eller elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de ovan angivna diskrimineringsgrunderna.

Samverkande aktiviteter på skolnivå

Rektor

Rektor har det övergripande ansvaret för att skolan arbetar i enlighet med denna plan. Rektor har också det direkta ansvaret när personal är inblandad, t ex om elev upplever sig kränkt eller diskriminerad av vuxen på skolan.

Rektor ansvarar även för att gjorda insatser dokumenteras.

Elevhälsoteam

I skolans elevhälsoteam ingår rektor, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagog.

Elevhälsoteamets uppdrag:

 Övergripande ansvar för att planerade förebyggande åtgärder blir genomförda.

 Övergripande ansvar för att akuta åtgärder blir vidtagna vid tillbud.

 Övergripande ansvar för information till föräldrar.

 Ansvar för att denna plan ses över och följs upp årligen.

 Uppföljning av elevenkät. Med utgångspunkt från denna görs en tydlig och konkret planering av insatser att göra kommande läsår. Denna planering förs in i den reviderade handlingsplanen.

Elevråd

I varje arbetslag utses representanter till elevrådet, där de gemensamt behandlar frågor om trivsel, aktiviteter och klimatet på skolan.

Kamratstödjare

I varje grupp utses kamratstödjare. Kamratstödjarna träffas regelbundet under kurators ledning och verkar för en god anda på skolan, särskilt med avseende på den psykosociala miljön.

Arbetslag

Arbetslaget ansvarar i första hand för den psykosociala miljön och med att reda ut eventuella konflikter och osämja bland eleverna.

Gruppaktiviteter

 Läsårsintroduktion - värdegrundsarbete mm som arbetslagen arbetar med i början av höstterminen. Särskild vikt läggs vid introduktion av nya klasser på skolan.

 ”Livskompetens”, diskussion av livsfrågor tillsammans med Nybyggeskolans kurator och skolsköterska.

 Mentorstid – tid då elevernas mentor träffar elevgruppen för samtal kring lärandet.

 Genomförande och uppföljning av elevinriktade arbetsmiljöenkäter.

Förebyggande verksamhet

Information



Information till alla klasser i början av läsåret om likabehandlingsplanen och att kränkande behandling inte får förekomma samt vad man kan göra om man upplever sig utsatt.



Information till alla föräldrar vid höstterminens första föräldramöte om denna plan, föräldrars ansvar samt vart man kan vända sig om man upplever att det egna barnet är utsatt.



Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns att tillgå på skolans hemsida.



En kortfattad folder ”Handlingsplan mot kränkande behandling” delas ut till hemmet varje läsårsstart.

Lägesinventering



Elevinriktad arbetsmiljöenkät genomförs varje läsår.



Mobbingenkät delas ut i samtliga elevgrupper varje termin i år 8.



Medarbetarenkät genomförs varje läsår.



Sammanställning av årets tillbud och vidtagna åtgärder sker i samband med kvalitetsrapporten vid läsårets slut.



Elevhälsoteamet träffas veckovis. Då sker också återrapportering från

kamratstödjarträffarna. Elevhälsoteamet samarbetar med skolpsykolog, familje- centrum, IFO samt fritidsgårdarna.



Skolsköterskan intervjuar alla elever i år 8 angående trivsel.



Lägesrapport från kamratstödjarna var tredje vecka.

Vuxna på skolan



All personal på skolan arbetar aktivt i enlighet med skolans likabehandlingsplan.



Vuxna ansvarar för gruppindelningar vid grupparbeten, idrott mm.



Arbetslagen ansvarar för att vuxna finns tillgängliga för eleverna i arbetslagets elevutrymmen utanför lektionstid.

Elever på skolan



Varje elev förväntas känna till och följa skolans ordningsregler.



Kan elever inte lösa en konflikt på egen hand ska lärare eller annan vuxen kontaktas.



Känner sig en elev illa behandlad vänder sig eleven till en vuxen som man känner förtroende för.

Kamratstödjare



Vid läsårsstart väljs i varje arbetslag lämpliga elever till kamratstödjare. Dessa kvarstår normalt i sitt uppdrag under hela högstadiet.



Med jämna mellanrum träffas kamratstödjarna under ledning av kurator.

Föräldrar

Genom intresse och engagemang i barnens skolgång kan man som förälder visa att skolan är viktig och värd att ta på allvar. En positiv inställning till skolan från föräldrar påverkar barnen att se positivt på sin skola och skolarbetet. Lite enkla tips:

 Prata med barnen om skolan

Fråga vad de gjort i skolan, vad de läst och vad de lärt sig. Passa gärna på när det är lite lugnt hemma. Föräldrarna är de viktigaste vuxna för barnen. Om du visar intresse för skolan så blir den viktigt också i barnens ögon.

 Visa din åsikt

Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att kränkningar förekommer. Om skolan och hemmet gemensamt tar klart avstånd från kränkningar får detta en positiv

inverkan på barnen.

 Visa ditt intresse för barnens framtid

Hur det ska gå för ens barn bekymrar alla föräldrar. Visa att du bryr dig om på ett positivt sätt.

 Håll kontakt med skolan om hur det går för ditt barn

Under utvecklingssamtal får du diskutera ditt barns utveckling utifrån skolans mål.

Vi uppskattar att föräldrar intresserar sig för hur vi arbetar i skolan. Genom att komma på besök visar du att skolan är viktig.

Vi måste alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och mår bra. Tveka inte att samtala med mentor eller annan skolpersonal om du anar att allt inte står rätt till.

( Fritt efter ”Hemmets Läroplan” av Lennart Grosin)

Handlingsplan vid misstanke om kränkande behandling eller trakasserier av elev

Steg 1

Utred vad som verkligen hänt

När man misstänker eller får reda på att kränkande behandling eller trakasserier förekommer, ta reda på så mycket som möjligt om vad som hänt redan samma dag, helst genom att tala med den utsatte själv. Det gäller att skapa trygghet och förtroende i första hand. Vill denne inte berätta, försök fråga någon vuxen som kan ha sett vad som hände. Fråga sedan andra elever som kan ha sett eller hört något. Ta reda på vad som inträffat så exakt som möjligt.

Undvik att få med gamla händelser. Ta reda på



Vad som hänt?



På vilket sätt har kränkningen skett?



Vem kränker?



Vem är ledaren?

Tala om att du inte under några omständigheter accepterar kränkande behandling och kommer gå till botten med detta. Säg också att du förväntar dig att han/hon inte tänker ge igen. Säg också att du kan komma att ta kontakt med föräldrarna och informera om vad som hänt.

Uppmana eleven att själv berätta hemma. Bestäm en ny tid för ett möte några dagar senare.

Om en elev upplever sig kränkt ska detta skriftligen dokumenteras, samt skyndsamt rapporteras till rektor. Rektor i sin tur anmäler händelsen vidare till skolhuvudmannen.

Steg 2

Konfrontera den/de som utför de kränkande handlingarna

Samtala med ”förövarna”. Är det fler så samtala med dem en och en. Börja med den som du tror dig få mest information av. Det är viktigt att de inte får tillfälle att träffas för att prata ihop sig. Detta samtal skall helst göras samma dag som samtalet med den kränkte äger rum.

Även här gäller det att skapa trygghet. Undvik moraliska aspekter. Det leder lätt till ett försvarsbeteende. Var rak och tydlig. Få honom/henne att förstå allvaret i vad som hänt. Ställ helst frågor som kan besvaras med ja eller nej. Låt eleven bekräfta vad du sagt genom att fråga om hon/han förstått, samt om hon/han tror sig klara av det?

Gör tillsammans upp en strategi för hur kränkningarna eller trakasserierna skall sluta. Bestäm en ny tid för möte och gör klart att fallet kommer att följas upp ordentligt och att skolan under inga omständigheter accepterar att kränkningarna fortgår.

Steg 3

Uppföljning

Efter ca en vecka sker ett uppföljningssamtal. Tala med den utsatte först och sedan med den som utfört de kränkande handlingarna.

Det är viktigt att få klart för sig att trakasserierna och kränkningarna upphört och även lägga

Steg 4

Om kränkningarna/trakasserierna inte upphör

Upphör inte kränkningarna/trakasserierna tas kontakt med föräldrar och elevhälsoteam, samt i vissa fall sociala myndigheter och/eller polis.

Handlingsplan vid tillbud

Strategier för upptäckt



All personal är ständigt vaksam och iakttagande.



Under kamratstödjarträffar diskuteras stämningen i klassen och på skolan.



Föräldrar kan göra iakttagelser hemma och uppmanas att meddela skolan.



Kamratstödjarna träffas regelbundet.



Utvecklingssamtal hålls minst en gång per termin med elever och föräldrar.



Medarbetarsamtal med personal görs årligen.



Elev- och personalenkäter genomförs planenligt.

Skollagen kap 5

Disciplinära och andra särskilda åtgärder

Allmänna befogenheter för rektor och lärare

6 § Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande.

Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 §§ får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och

omhändertagande av föremål.

En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

Utvisning ur undervisningslokalen

7 § I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan får en lärare visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om

1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och 2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren.

Kvarsittning

8 § Under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller rektor i grundskolan,

grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens

undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen

Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

10 § Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt 9 § första stycket ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende.

Skriftlig varning

11 § Efter en utredning enligt 9 § första stycket får rektorn besluta att tilldela eleven en skriftlig varning. En sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

Tillfällig omplacering

12 § I förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får rektorn besluta att en elev ska följa

undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 § första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att

tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor.

Tillfällig placering vid en annan skolenhet

13 § Om åtgärder enligt 12 § inte är tillräckligt ingripande eller på grund av andra

omständigheter inte är möjliga att genomföra, får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid en annan skolenhet.

Beslutet om en sådan tillfällig placering fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten. Elevens vårdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen

genomförs.

Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor.

Avstängning i vissa obligatoriska skolformer

14 § I grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om

1. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero,

2. syftet med åtgärder enligt 7, 8 och 11 §§ inte uppnåtts eller det finns andra särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och

3. eleven erbjuds kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

Ett beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat beslutas.

Avstängningstid i vissa obligatoriska skolformer

15 § Ett beslut enligt 14 § får innebära avstängning endast under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas.

En elev får inte stängas av för en längre tidsperiod än en vecka och inte heller vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår.

Inhämtande av yttrande och information till berörda

16 § Innan rektorn beslutar om avstängning enligt 14 § ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig.

Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett beslut om avstängning.

Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet.

Omhändertagande av föremål

22 § Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare.

23 § Ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 § eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet.

Om ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § kan antas bli förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken, 6 § narkotikastrafflagen (1968:64), 5 § lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, 5 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap. 5 § vapenlagen (1996:67) eller 5 § lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats.

Dokumentation

24 § Om en åtgärd vidtagits enligt paragraferna ovan ska den dokumenteras skriftligt av den som genomfört åtgärden. Undantag för skriftlig dokumentation gäller om åtgärden rör omhändertagande av föremål enligt 22 § och föremålet återlämnats efter avslutad lektion.

Återlämnas föremålet däremot inte efter avslutad lektion ska händelsen dokumenteras.

Möjliga påföljder vid störande av skolans verksamhet

Om en elev stör verksamheten får detta konsekvenser inte bara för den enskilde. Hela klassens undervisning blir lidande. För att säkerställa målsättningen med att alla elever ska få

möjlighet till trygghet och studiero på skolan kan ett upprepat störande beteende leda till

Om något uppsåtligen förstörs ska det lagas eller ersättas. Föräldrar kontaktas direkt.

Vid upprepad störande verksamhet kallas förälder och elev till skolan för samtal.

Om vuxen kränker elev

Enligt 6 kap 9§ skollagen får huvudmannen eller personalen inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

Om en elev upplever sig kränkt av personal är det rektors ansvar att handlägga detta. Det är viktigt att den kränkta eleven pratar med någon vuxen om det inträffade, så att det kommer till rektors kännedom. Det är av synnerlig vikt att eleven tas på allvar, och att utreda vad som faktiskt hänt, genom samtal med de berörda och eventuella vittnen. Samtal med elevens föräldrar är självklart nödvändiga. I vissa fall kan det bli aktuellt med polisanmälan.

Nybyggeskolans förväntningar på personal, elev och vårdnadshavare

Som elev kan du förvänta dig av oss att…



vi bemöter dig med respekt



vi på skolan arbetar för att du ska förstå och klara kunskapskraven



vi kommer att hjälpa dig om du råkar illa ut



vi kommer att ingripa mot alla former av kränkande behandling/mobbing



vi arbetar för att du får en lugn och trivsam arbetsmiljö Vi förväntar oss av dig som elev att…



du bemöter alla med respekt



du använder ett vårdat språk



du visar omsorg om vår skola och bidrar till en lugn och trivsam arbetsmiljö



du passar tider och har med rätt material till lektionen



du tar ansvar för skolarbetet och håller dig uppdaterad på skolans digitala informationskanaler



du under lektionstid använder dator i studiesyfte



du tar av dig mössa och keps i skolrestaurangen



du inte har ytterkläder med dig in i klassrummet eller i skolrestaurangen



du inte har godis, läsk, frön och nötter på skolan



du kommer utvilad och har ätit frukost



du duschar efter idrottslektionen

Som förälder kan du förvänta dig av oss att…



all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i skolan



vi arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö



vi kontaktar hemmet vid behov



vi ingriper mot alla former av kränkning



vi erbjuder ett utvecklingssamtal per termin Vi förväntar oss av dig som förälder att…



du hjälper ditt barn att ta ansvar för skolarbetet



du håller dig informerad på skolans digitala informationskanaler och håller kontaktuppgifterna uppdaterade



du i god tid ansöker om ledigheter vid speciella tillfällen



du ser till att ditt barn kommer i tid till skolan



du anmäler sjukfrånvaro via V-klass



ditt barn är utvilat och har ätit frukost



du meddelar skolan om du märker att ditt barn råkat illa ut/är delaktig i att någon annan råkat illa ut i skolan



ditt barn har med sig idrottskläder och handduk till skolan

Uppföljning och utvärdering

Elevhälsoteamet ansvarar för att skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling följs och att en ny upprättas vid varje läsårsstart. Särskilt ska framgå i planen vad som utifrån lägesinventeringen planeras inför kommande läsår.

Rektor ansvarar för att läsårets insatser och åtgärder dokumenteras, sammanställs och redovisas i skolans årliga kvalitetsrapport. Under läsåret 2015-2016 var följande utvecklingsområden prioriterade:

1. Utveckla samarbetet mellan skolan och fritidsgården.

Skolpersonal har tagit ansvar för gårdsverksamheten vissa tider för att utöka öppettiderna.

2.

Anpassning av lärandemiljöer för elever i behov av särskilt stöd.

Äskat och fått medel via kammarkollegiet. Se förbättringar nedan:

 Ljuddämpande material på bänkar och ljudabsorbenter på väggar i 2 klassrum

 Särskild dataanpassning för enskilda elever (dyslexi, läs- och skriv, etc)

 Entrén till träningsskolans lokaler ombyggd inför läsåret 2015-16 för att underlätta för träningsskolans elever

3. Förbättring av miljön i omklädningsrummen vid idrottshallen.

Trots påtryckningar från skolan till fastighetskontoret har inget skett. Dock har fastighetskontorets personal varit och tittat på dessa lokaler.

Prioriterade utvecklingsområden under läsåret 2016-2017

1. Utveckla samarbetet mellan skolan och fritidsgården.

2. Förbättring av miljön i omklädningsrummet vid idrottshallen.

3. Förbättra matsalsmiljön.

Våra styrdokument

FN:s konvention om barns rättigheter

(1989) Artikel 3

1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativ myndighet eller lagstiftande organ, skall barnens bästa komma i främsta rummet.

2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller annan person som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och

administrativa åtgärder.

3. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.

Skollagen

(2010:800)

Plan mot kränkande behandling

6 kap 8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en

kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Lgr 11

1. Skolans värdegrund och uppdrag Förståelse och medmänsklighet

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.

Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Diskrimineringslagen

(2008:567)

1 kap 1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Diskrimineringsförbud

2 kap 5 § Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen eller annan

utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och

uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget.

Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med

funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant

funktionshinder.

2 kap 6 § Förbudet i 5 § hindrar inte

1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (2010:800), 2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om utbildning i

förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan eller fritidshemmet, eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen,

samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra

trakasserier i framtiden.

Likabehandlingsplan

3 kap 16 § En utbildningsanordnare ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.

En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Arbetsmiljölagen

(1993:17)

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande

särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2§ arbetsmiljöförordningen).

Socialtjänstlagen

(2001:453)

Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldig att göra anmälan till Socialtjänsten enligt 14 kap.1§ socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna bestämmelse är både

skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, dvs. personal i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, skyldiga att ”genast anmäla till socialtjänsten om de i sin

verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd”.

Brottsbalken

Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt

socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbing eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbing och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpningar, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp.

Om motivet har varit att kränka en person eller en grupp personer på grund av t.ex. hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning ses detta som en försvårande omständighet.

I brottsbalken finns också bestämmelser om hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp innebär

trosbekännelse eller sexuell läggning. Brottet kan ge fängelse eller böter. Att bära rasistiska märken och symboler kan vara hets mot folkgrupp. Bedömningar av vad som är hets mot folkgrupp i ett enskilt fall kan inte avgöras av skolan, utan måste polisanmälas och prövas av åklagare eller domstol.

Upprättad 2016-09-19