Verksamhetsrapport
efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan
Kastanjen, Järfälla kommun
Innehåll
Inledning
Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat
Syfte och frågeställningar Metod och material
Inledning
Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvali- teten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern
2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner.
Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, grupp- storlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. För- skolan Kastanjen, i Järfälla kommun ingår i detta urval.
Förskolan Kastanjen besöktes den 9 och 10 december 2015. Ansvariga inspektö- rer har varit Inga-Lill Svensson och Anneli Hansson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogö- relse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av
granskningens syfte, frågeställningar och genomförande.
När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resul- taten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den en- skilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang.
Begreppet undervisning i förskolan
I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervis- ning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den pro- cess som syftar till ”utveckling och lärande”.Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i
undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, sti- mulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritids- hemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där.
Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar så- ledes inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1
Bakgrundsuppgifter om förskolan Kastanjen
Förskolan Kastanjen är en del av området Aspnäs för- och grundskolor i Ja- kobsberg, Järfälla kommun. Förskolan består av fem avdelningar, Humlan, Biet, Nyckelpigan, Fjärilen och Trollsländan. Skolinspektionen har besökt av- delningen Humlan som har 22 inskrivna barn i åldern 5 år. De övriga fyra av- delningarna har gemensamt 70 inskrivna barn i åldrarna 1-5 år. I förskolan ar- betar 2 förskollärare varav en är legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskola. Totalt finns 14,75 heltidstjänster på förskolan. På avdel- ningen Humlan som Skolinspektionen besöker, arbetar en legitimerad förskol- lärare 100 procent samt en barnskötare på 100 procent och en barnskötare, lång- tidsvikarie på 75 procent. På avdelningen Biet, som Humlan samarbetar med kring vissa aktiviteter, finns 16 barn i åldrarna 2-4 år. På avdelningen Biet arbe- tar en förskollärare som ännu inte fått sin legitimation samt två barnskötare.
Förskolan leds av en tillförordnad förskolechef.
Förskolan är byggd som en halvmåne och har tidigare varit grundskola. Tre av avdelningarna startades 2006 och avdelningarna Humlan och Biet tillkom för tre år sedan på grund av ökad efterfrågan på förskoleplatser i Järfälla kommun.
Förskolan ligger i anslutning till en grundskola med elever från förskoleklass till årskurs 5 samt en öppen förskola. I närområdet finns flerbostadshus samt olika grönområden med lekplatser.
Avdelningarna Humlan och Biet har en gemensam ingång och delar tambur med begränsad yta. Till avdelningen Humlan hör ett rum med köksdel samt yt- terligare tre rum varav ett större med öppen yta. I två av rummen finns mat- bord och i samtliga rum finns material som inbjuder och utmanar till olika akti- viteter. Materialet är exponerat så det är synligt och lättillgängligt för barnen.
Till förskolan finns en gård som delvis är kuperad med en mindre kulle, det finns gungor, gungdjur, en sandlåda och en kombinerad rutschkana med klät- terställning. Gården utnyttjas av alla barnen på förskolan. En förrådsbyggnad används till lekmaterial.
1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218
Personalen uppger att de genomför arbetet tillsammans men anser att förskol- läraren har en fördjupad pedagogisk kunskap som tillförs i arbetet. Ansvarsför- delningen utifrån riktlinjerna i läroplanen är oklar och har enligt personalen inte diskuterats i arbetslaget eller med förskolechefen. Det finns en arbetsplan för 5-årsgruppen med Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns infly- tande samt Kultur. Barnen delas upp i mindre grupper under dagen och det finns en planerad struktur över veckan där av personalen styrda aktiviteter varvas med fri lek. Matematikaktivitet inne och ute samt utflykter i närområdet till bibliotek, återvinningscentral eller med olika färdmedel till exempelvis ett museum, är aktiviteter som arbetslaget uppger finns inplanerade i veckosche- mat. Samarbetet med avdelningen Biet där förskolläraren från Biet ansvarar för StegVis (program för att utveckla social kompetens och samspel) och Bamse- gymnastik är också schemalagt.
Arbetslaget är nytt från höstterminen med en personal som gått över från en annan av avdelningarna inom förskolan då hon följt flera av barnen sedan de var yngre. Förberedelser inför ett luciaarrangemang styr till stor del de plane- rade aktiviteterna de dagar Skolinspektionen är på besök.
Förskolechefen uttrycker att det finns ett behov av förändringar och förbätt- ringar i den pedagogiska verksamheten. I nuläget finns ingen tid avsatt för ar- betet med detta men det är under planering, enligt förskolechefen.
Undervisning i förskolan
Arbetslaget i förskolan Kastanjen använder inte ordet undervisning i sitt arbete, det är något som personalen förknippar med skola. De uttrycker vidare att lä- rande är det som händer under dagen i leken, när barnen omsätter kunskaper de lärt sig från en situation till en annan situation. Förskolläraren uppger att lä- randet sker utifrån barnens intresse och hur vi som personal kan locka dem med frågor och kunskap. Förskolechefen anser att undervisning sker i allt och att det är betydelsefullt att berätta för barnen om lärandet så att de får syn på sitt eget lärande. En utmaning i att implementera detta i undervisningen, tror förskolechefen, kan vara barnens ålder.
Resultat
1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och perso- nal används för att stimulera och utmana barnet
Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utma- nar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare grans- kas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker bar- nets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare an- svar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs en- ligt uppdraget som helhet.
Lyhördhet och uppmärksamhet
Barnen på avdelningen Humlan möts av personal som till stor del är lyhörda och uppmärksamma. Personalen lugnar ett barn som glömt sina vinterbyxor med ”det ordnar vi” och ett annat barn uppmärksammas på att vantarna kan förvaras i fickan om de inte ska vara på händerna. Personalen frågar barnet om det ska bli kul att gå ut och när barnet svarar ”jag ska leka” uppmärksammar och bekräftar den vuxne ”jaha, ska du leka”.
Personalen är lyhörd när barnet vill räkna på sitt eget språk i samlingen. Ett barn bekräftas när personalen säger ”bra, du kunde räkna till 12 på ditt språk”. I samlingen nickar personalen till ett barn som med kroppen visar behov av kon- takt. Ett barn anländer till förskolan med en vit dräkt och möts av personal som ler och uppmärksammar ”Är du pilot idag, jobbar du med Nasa?” varvid barnet svarar ”bygger raketer”.
Det finns även situationer som inte uppmärksammas och det skiljer sig mellan personalen hur lyhörda och uppmärksamma de är på barnens behov under de dagar Skolinspektionen är på besök. Personalen uttrycker i intervju att de
”måste lyssna på alla barn för att skapa tillit” men att det ”är en utmaning med en
stor barngrupp och olika språk”. Förskolechefen uppger att de har ”talat om respek- ten för barnen på AP- möten” och tycker att många är lyhörda men att hon inte varit ute så mycket i verksamheten.
Vid ett flertal tillfällen i den fria leken utomhus noteras att barnen inte blir upp- märksammade och att personalen inte är lyhörd för barnens behov. Ett ensamt barn sparkar bollen mot en personal. Barnet söker kontakt men personalen vän- der ryggen mot barnet och bollen och går därifrån. Vid ett tillfälle uppmärk- sammar en personal barnens lek genom att stå mitt på lekplatsen. Den vuxne interagerar verbalt vid ett antal tillfällen och är lyhörd i en situation där ett barn behöver fysiskt stöd för att våga klättra upp i rutschkanan. I samma obser- vation noteras dock att en annan personal vänder ryggen mot barnen och end- ast vid få tillfällen uppmärksammar barnens aktiviteter.
Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter
I observationer interagerar personalen med barnen så att barnens intresseområ- den expanderas med hjälp av frågor. ”Jag ska gå i brandkårskurs” säger barnet,
”kommer du ihåg branden?” frågar personalen, barnet svarar ”ja, jag ska spruta vatten”, och fortsätter sin berättelse med stöd av den vuxnes frågor. I det sociala samspelet får barnen lära sig att stanna upp och vänta på sin tur att tala, vilket leder till att det blir en dialog. ”Nu är det … tur” och barnet återkommer till äm- net simning som de tidigare samtalat om. Barnens intresse för att lära och er- övra nya erfarenheter stärks i baket av chokladbollar. Barnen avspeglar glädje och ett barn uttrycker ”det här kommer att bli roligt, vi kommer att bli kladdiga, det känns att vi blir kladdiga”. Personalen utnyttjar också baksituationen till lärande i matematik när hon frågar barnen vad de tror sker när hon delar en stor cho- kladboll. Ett barn tror att det blir en och en halv men när den vuxne frågar igen får hon svaret två. Personalen bekräftar med ett ”bra, det blir två”. Arbetslaget uppger att de medvetet arbetar för utveckla barnens kunskap kring matematik.
Skolinspektionen noterar under sitt besök att dialoger sker i samlingar samt via dokumentation exempelvis i form av siffror, och bilder på aktiviteter med text som synliggörs för barnen på väggarna. Förskolechefen återkopplar till hur personalen pratar om lärande och hur de arbetar med skrift och nämner att ett barn visat henne en egenskriven lapp om att mormor ska hämta.
De finns olikheter inom arbetslaget i hur barnen utmanas för att lära och erövra nya erfarenheter noterar Skolinspektionen under sitt besök. Förskolläraren ut- trycker att ”vi skapar möjligheterna om vi följer läroplanen” men i intervjun med arbetslaget framkommer att brist på tid gör att gemensam reflektionstid saknas
vilket leder till att diskussioner kring pedagogiska frågor är bristfälliga. Försko- lechefen är medveten om personalens behov av reflektionstid för att kunna ut- veckla verksamheten och säger att ”det är ett mål framöver”.
Ett barn kommer med sin halsduk till en personal som berättar ”för att halsduken ska bli effektiv mot kyla…” och visar barnet hur den ska tas på och fortsätter ”vill du prova?” I tamburobservationer noteras att den språkliga kommunikationen mestadels handlar om uppmaningar att hämta kläder, byxor, skor, overall. Vid ett fåtal tillfällen expanderas barnens kunskaper kring hur de själva ska kunna dra upp exempelvis dragkedjan. Vid en observation ute på gården ligger två mindre lastpallar som ett barn försöker ställa till rätta. Barnet ger intryck av att ha ett syfte med det som utförs. Efter en stund ber barnet en personal om hjälp att flytta den ena pallen vilket personalen gör under tystnad. Den vuxne ställer inte frågor kring barnets planering som kan expandera barnets kunskaper. En stund senare pågår en aktivitet mellan fem barn som leker med cyklar, de kör ner från den låga träpallen. Personalen uppmärksammar inte med frågor utan påtalar att barnen ska vara försiktiga så cyklarna inte går sönder utan förkla- ring till hur de skulle kunna gå sönder och varför. Under en matsituation sitter alla tillsammans vid ett långbord, de firar Nobelfesten. En mindre grupp barn inleder en aktiv dialog samtidigt som de äter. En av personalen iakttar men tar inte del i samtalet med frågor utan hyssjar ner barnen med ”ni stör oss”.
Barnens vetgirighet och nyfikenhet
Förskolechefen uttrycker att det är viktigt att barnen tillåts vara nyfikna. Och i
”räknesamlingar” finns ett tillåtande klimat. När barnen i en samling visar nyfi- kenhet på exempelvis siffror, utmanar personalen dem att räkna på olika språk.
”Ska vi räkna på …, väntar in svar och ett barn svarar ”engelska”. I andra situat- ioner med matematik tas inte barnens vetgirighet tillvara. Barnen är nyfikna och använder sig ofta av siffror i aktiviteter. Dock använder personalen inte matematiska begrepp för att utmana barnen språkligt.
Under Skolinspektionens besök finns situationer där arbetslaget utmanar bar- nens nyfikenhet och vetgirighet så att det leder till fortsatta dialoger och frågor.
Ett exempel är barnet som uttrycker ”jag kan prata i vattnet, man kan simma med ögonen öppna”, varvid personalen visar sig överraskad och nämner att alla inte kan simma. Personalen frågar sedan hur barnet ska se under vattnet och barnet säger ”när jag blir hundra år ska jag vara i simskolan, när jag blir sextiosju ska jag
simma” och pedagogen frågar ”under vattnet?” ”Jag ska ha en grej där”, barnet vi- sar med handen på näsan och ögonen. ”Simglasögon” säger den vuxne efter en kort betänketid varvid barnet ler mot personalen och svarar ”ja, på näsan”.
Ett barn uppmärksammar att bordet är dukat och säger ”vem har dukat? Perso- nalen som svarar barnet tillägger att imorgon arbetar vi efter våra vanliga ruti- ner varvid barnet frågar ”vad är rutiner?” Den vuxne förklarar att det är när vi gör som vanligt och syftar på att någon av avdelningens barn brukar vara del- aktiga i dukningen av borden. I ett flertal situationer där barnen är nyfikna och vetgiriga, utmanar inte arbetslaget med frågor som kan vidga barnens tän- kande utan ger själv svaret direkt eller svarar på något annat. Vid ett bord är en dialog mellan personal och barn aktiv. Barnet säger ”jag har ridit på en häst, jag har ridit på en kamel”. Djuren diskuteras livligt och ett barn vid bordet bred- vid vänder sig om och visar stort intresse för dialogen. Barnet vänder sig till- baka mot sitt eget bord och säger, ”jag har ridit på en häst". Personalen ger först ingen respons men svarar därefter ”tittar du på klockan”.
Vid bakningen framför barnen synpunkter när kakaon kommer fram att ”det luktar oboy” och ett barn påpekar att ”mamma har inte handskar när hon bakar”.
Den vuxne förklarar det med att hemma har ”ni samma baciller”. Det görs inga försök från personalens sida att expandera ämnena vidare, vilket är en förete- else som sker upprepade gånger under Skolinspektionens besök. I intervjun ut- trycker personalen att barnen kan ställa frågor och visa nyfikenhet på saker som inte personalen har kunskap om eller är svåra att besvara ”någon frågade om blodcirkulation”. De använder då Google, kunskapsböcker eller biblioteket för att söka svar, ibland med barnen och ibland själva, enligt personalen. Under en promenad avviker några barn från ledet till buskar som växer bredvid gång- vägen. På buskarna växer vita ”smällebär” som barnen nyfiket plockar. Barnen blir genast tillsagda av personalen ”vi är inte här för att plocka bär” och uppma- nas att återgå till ledet. Personalen tar inte till vara barnens vetgirighet för att undersöka ”smällebären”och ställer inga utmanande frågor som expanderar lä- randet kring naturvetenskap.
Barnets lek som för lärande
Några barn leker med papper och ritar, klipper och klistrar och de uppmuntras med ”bra, du kan”, ”vad gör du?” vid ett flertal tillfällen. Barnet säger ”titta” och visar upp sin teckning och berättar var den ska sitta men att hon behöver tråd.
Personalen erbjuder henne samtidigt en nål men barnet visar ett hål och förkla- rar ”det är gjort med en sax” varvid personalen säger ”nu får du visa mig”. I de öv- riga två rummen finns fler barn där någon sitter med böcker och några är i
dockleken och en personal rör sig i de olika rummen för att uppmärksamma barnen men deltar sällan aktivt i leken. Sätter sig en stund vid barnet och läser i boken och går sedan vidare till dockleken medan en personal sitter i konstrukt- ionsrummet med legot. Att leken är av betydelse som ett verktyg för lärande är personalen överens om och uppger i intervjun att de ”väver in läroplansmålen i leken”. Arbetslaget anser att barnen är bra på att själv starta lekar men att en del barn behöver stöd av en vuxen för att komma igång. Det är dock vid få tillfällen som leken tas till vara som ett verktyg för lärande under den tid som Skolin- spektionen observerar.
Fyra barn sitter i gruset på en lekplats och ”planterar lönnäsor” och stenar som hittas på plats. En av personalen börjar ställa frågor för att närma sig leken men avbryts tillfälligt av ett annat barn. Därefter sker ingen ytterligare aktivitet av personalen i denna leksituation. På lekplatsen är personalen mest med som övervakare och uppger att barnen inte alltid vill att en vuxen ska delta. Försko- lechefen nämner språkets betydelse i intervjun och uttrycker att det är ett om- råde som personalen behöver utveckla. Ett tillfälle menar förskolechefen, är att använda leken till ett lärande för att utveckla språket. Att den vuxne uttrycker
”spring och hämta den gula bollen” till barnen och inte bara säger ”hämta bollen”.
Hon uppfattar att personalen använder leken som verktyg för ett lärande i låg grad och har bara sett ”spridda aktiviteter såsom vattenlek till vattentema”.
Personalen visar få inslag av lekfullhet i kroppsspråk och mimik för att intres- sera och utmana barnen till ett lekfullt lärande under observerade sång- samlingar. Fingerlek används kring inräkning av barn och i sångsamling före- kommer en del rörelser som är inlärda men det sker ingen lekaktivitet i övrigt kring sånger. Under Skolinspektionens besök sker högläsning ur böcker som en språkutvecklande aktivitet. Personalen använder sig inte av lekfulla inslag kring text och bild för att väcka intresse för aktiviteten. En av dagarna mister några barn intresset och börjar ”leka”. Personalen väljer då att påtala för barnen att de måste ta ansvar för att sitta still och i intervju med personal framkommer att barnen ska lära sig lyssna och det är en träning inför skolstart. I observat- ioner av barnens måltider noteras olikheter i förhållningsättet till lek. I vissa matsituationer är det få eller inga inslag av lek men i andra observationer av dito förekommer en rik dialog och en tillåtande, lekfull personal. När ett barn uttrycker ”Min katt hade rosett när vi var på cirkus” så besvarar den vuxne ini- tiativet med ”Köpte du biljett till henne?”
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i begränsad omfattning använder sig av språklig och kommunikativ interaktion för att sti-
mulera och utmana barnen. Personalen är i viss mån lyhörda och uppmärksam- mar barnen i olika situationer för att stärka deras tillit till den egna förmågan.
Inom arbetslaget finns skillnader i hur personalen stimulerar och utmanar bar- net till utveckling och lärande och det är ett fåtal tillfällen där barnens nyfiken- het och vetgirighet tas tillvara. Barnens fria lek används vid få tillfällen som ett verktyg för att utmana och stimulera lärande.
2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utom- hus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande.
Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utfor- mad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen an- vänder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.
Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande
Förskolläraren uttrycker att innemiljön är utformad utifrån tanken att det ska finnas fria platser som ger utrymme för barnens fantasi och arbetslaget uppger att barnens behov måste få styra. Miljön inomhus är innehållsrik, med ett varie- rat utbud av material, och utformad så att den inbjuder till lek. På väggarna finns bild- och textmaterial samt barnens eget skapande som exempelvis snö- gubbar och väskor med barnens julpaket. Det finns ett mindre lekrum med lek- bord och stolar samt köksleksaker. Rummet med kök har ett matbord och här inryms material för skapande i öppna, höga hyllor. I det större öppna rummet med matta finns soffa, fåtölj och låga hyllor vilket inbjuder till samling, dans, lek och vila. Här finns även projektor som avdelningen använder till filmvis- ning. Tillgång till lego och annat bygg- och konstruktionsmaterial finns i matsa- len och där finns utrymme för barnen att spara sina konstruktioner. Spel och böcker finns exponerat i låga hyllor och två matbord gör att barnen kan dela upp sig i mindre grupper. I anslutning till avdelningen finns en tambur som delas med avdelningen Biet. Avdelningen Biet har också en skapandeateljé som avdelningen Humlan har tillgång till och arbetslaget hänvisar till att rörelse- lekar/gymnastik sker i gymnastiksal.
Miljön på utegården är öppen med ett varierat underlag av grus, asfalt och en gräsbelagd yta med en kulle. Det finns ett mindre antal höga träd på gården.
Förskolan förfogar över tre mindre förråd, varav ett är avsett för uteleksaker.
Lägre bänkar och bord finns utplacerade på olika platser och en låda som inne- håller sandleksaker finns centralt placerad på gården.
Material för utveckling och lärande
Materialet och barnens inflytande över detta är viktigt för att stimulera till ut- veckling och lärande, enligt arbetslaget. Förskolechefen uppger att materialet behöver ses över och när nytt material köps in ska det ske utifrån ett bestämt syfte. Inomhus är en variation av material företrädesvis exponerat i öppna hyl- lor på låg höjd för att bli synliggjort och lättåtkomligt. Böcker och spel är till- gängligt, liksom olika konstruktionsmaterial och köksleksaker. Material för skapande finns i öppna, höga hyllor. Där finns pärlor, färger, kottar likaväl som papper och ritmaterial. Barnen har också tillgång till saxar och klister. Barnens portfoliepärmar står lättgängligt framme för barnen vilket ger möjligheter till reflektion. På väggarna i samlingsrum, kök och i matsal finns bilder med text från verksamheten och StegVis samt barnens kreativa skapande allt i en höjd anpassad till barnen vilket synliggör verksamheten och inbjuder barnen till dia- log enligt personalen.
Materialet utomhus består av cyklar, sparkcyklar, rockringar, bollar och sand- leksaker. Det finns fyra gungor, en lägre lekställning med rutschkana, en sand- låda, fyra gungdjur och en större lekbåt. I utemiljön finns två mindre träpallar att använda till bygge och konstruktion. Personalen uppger att materialet på gården är torftigt med tanke på barnens ålder och det är många yngre barn som utnyttjar gården, vilket begränsar de äldre barnens rörelsefrihet. Av dessa an- ledningar väljer avdelningen ofta att avvika från gården för att gå till andra platser i närområdet. Förskolechefen uppger att hon är positiv till avdelningens beslut att lämna gården och uttrycker att det kan ske oftare.
Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande
Materialet som finns på avdelningen ska vara tillgängligt för barnen och det är viktigt att barnen lär sig hur de kan använda olika material, anser personalen.
Bildmaterial utgör ett stöd till barnen när de tränar på att framföra sina
julsånger självständigt utan direkt hjälp av personalen under Skolinspektionens besök. Materialet förstärks genom personalens rörelser till sångerna. Doku- mentationen i barnens pärmar och på väggar används både av personal och barn i syfte att stärka barnens språk genom dialog och barnens självkänsla ge- nom att få syn på sitt eget ”görande”. ”Vad heter din fröken där?”, ”vad lekte ni
här?” är frågor som personalen ställer. I en konfliktsituation tar personalen hjälp av bildmaterialet StegVis för att åskådliggöra känslor för barnen. Enligt personalen används böcker som en återkommande aktivitet i syfte att utveckla språket. Det sker varje dag genom högläsning ur en bok som oftast personalen väljer utifrån aktuellt ämne. Denna aktivitet är det få barn som visar intresse för under Skolinspektionens besök och barnen startar upp en lek som personalen avstyr. Under en annan observation försiggår en aktivitet med lego. Barnet ber personalen att titta på konstruktionen av legot som barnet uttrycker är ”Spider- man”. Personalen kommenterar flera gånger att gubben saknar huvud och till slut svarar barnet att det är en ”zombie” varvid personalen svarar ”en zombie, ser de ut så där”.
Barnen tar flera lekinitiativ ute på gården som inte tas tillvara för att utveckla ett lärande. Ett barn sitter med en vuxen och bygger i sandlådan. Bygger en
”sandgubbe” och sätter en glasburk som huvud. En ”sandgubbe” istället för en snögubbe resonerar anslutande personalen högt men ställer inga frågor kring det. Därefter sätter barnet en hink på ”sandgubbens” huvud. Den är stor och ramlar ner över huvudet. Personalen säger ”den var väldigt stor men det gör inget”. I en annan situation öser barnet vatten från en pöl på gården i en hink, personalen frågar ”är den färdig, vad ska du göra med den?” Barnet visar hinken för personalen som inte uppmärksammar vad barnet åskådliggör och den vuxne lyssnar inte in barnet.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljön inomhus är öppen och inbjudande och att rummens utformning ger möjlighet till varierande akti- viteter. Det finns material inne som stimulerar till utveckling och lärande och det är exponerat så att det är tillgängligt för barnen. Utemiljön är öppen men variationen av lekmaterial för att utmana och stimulera nyfikenhet och vetgi- righet hos de äldsta barnen är begränsad. Personalen använder material och miljö vid få tillfällen för att stimulera utveckling och lärande.
Syfte och frågeställningar
Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är:
o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveck- ling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas?
Metod och material
Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvali- teten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet.
Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas.
Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer.
All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.
