Uppdaterad 2021-09-03
Teorimaterial fo r
Grönt Kort
Inklusive bonusmaterial: Ordlista för klättrare
http://www1.idrottonline.se/EnkopingsKlatterklubb-Klattring/
2
Utbildningens övergripande kunskapsmål:
➢ Säkringsarbete
o Du ska kunna genomföra en korrekt kamratkontroll, både som säkrare och som klättrare.
o Du ska effektivt kunna använda repbroms med en teknik där minst en hand alltid håller om det passiva repet.
o Du ska förstå vikten av att bromsrörelsen med handen inte hindras trots belastat rep.
o Du ska ha provat att med repbromsen hålla klättrarens fulla kroppsvikt vid topprepsklättring samt kunna fira ned en klättrare kontrollerat.
o Du ska förstå vikten av rätt position i förhållande till repets toppankare för att undvika pendling vid fall.
o Du ska ha förevisats och förstå principen med dynamisk säkring.
o Du ska ha provat att klättra och att falla.
o Du ska ha provat att säkra mycket korta fall på topprep med en vuxen persons kroppsvikt (fallträningen ska vara backupsäkrad).
➢ Topprepsklättring
o Du ska lära dig att klättra med topprepsteknik.
o Du ska lära dig inknytning direkt i selen med åttaknuten (dubbelåttan).
o Du ska ha förevisats en grundläggande klätterteknik med betoning på centrala begrepp såsom användning av fötter (benen gör jobbet), olika typer av handgrepp samt vikten av god balans.
o Du ska förstå risken med att avvika för långt i sidled på en led.
➢ Bouldering
o Begreppet bouldering ska ha förklarats och satts i sitt sammanhang både som träning och som klättergren.
o Du ska ha lärt dig fördelarna med falldämpande mattor samt hur man kontrollerar sin landning.
o Du ska kunna ”spotta” den som klättrar.
➢ Utrustning
o Du ska känna till prestanda, funktion och skötsel av följande utrustning: friktionsskor, sittsele, helkroppssele för barn, repbroms av slot-modell, dynamiskt enkelrep, låsbara karbiner och kritpåse.
3
➢ Uppvärmning, stretching och överbelastningsskador
o Du ska veta betydelsen av uppvärmning och stretching för att minska risken för skador.
o Du ska ha lärt dig metoder för att värma upp och för att stretcha de viktigaste musklerna.
➢ Allmän information
o Du ska veta hur vanliga olyckor vid inomhusklättring undviks.
o Du ska ha fått information om SKF samt klätterförsäkringen som ingår i ett medlemskap i en ansluten klubb.
Fakta som det förväntas att du kan som klättrare.
Varför klättrar vi? Svaret är helt individuellt, men ställ frågan till dig själv. Svaren är många, kanske helt enkelt för att vi kan?
De olika disciplinerna inom klättring:
Topprepsklättring är det som de flesta startar sin klätterkarriär med. Det som är en stor skillnad inom klättringen är om man friklättrar eller aidklättrar även artificiellt (artificiellklättring). Friklättring gör man när man klättrar med topprep. Friklättring innebär att man endast med hjälp av sin kropp, händer och fötter, klättrar. Rep och annan utrustning är endast till för att hindra dig från ett fall i marken och skada dig. Artificiellklättring innebär att man klättrar med hjälp av utrustning.
Utrustningen belastas och man drar sig upp genom att hänga i fastsatta punkter i berget. Fri
soloklättring är det som personer menar när de har sett någon som klättrar utan rep som säkring för ett eventuellt fall.
Ledklättring: man har inget rep uppifrån och man måste säkra in sig själv efter hand som man tar sig upp för väggen. Detta genomförs normalt i ett replag (två personer) men kan också genomföras solo (ensam).
Aidklättring: man tar sig upp för väggen med hjälp av utrustningen, man slår in bladbultar eller knackar in expanderbultar.
Is och mixklättring: På isfall eller blandning av is och klippa. Isyxor och stegjärn används.
Storvägg/bigwall: Stora väggar över 400 m kan kräva övernattning på väggen.
Alpinklättring: Klättring i alpinmiljö, långt ifrån hjälp och på hög höjd.
Expeditionsklättring: Bestigning av bergstoppar.
Sportklättring: Väggymnastik. Svåra leder oftast inte längre än 30 m och med borrbultar som mellansäkringspunkter. Finns även som flera replängder.
4 Traditionell klättring: Man placerar sina mellansäkringar själv under tiden man klättrar. Andre
mannen tar sedan bort (rensar) dessa när han klättrar upp efter förstemannen.
Som ni märker finns det massor med olika discipliner. Det finns alltså många olika sätt att klättra en vägg eller ett berg på. Olika stilar. Vissa leder kanske normalt klättras artificiellt men allt fler av dessa brukar numera även friklättras.
Utrustning
Repet har en central roll i vår utrustning. Repet ska vara dynamiskt, kontrollera det med personal om du är osäker. Det dynamiska repet är uppbyggt av en kärna och en mantel. Kärnan står för styrka hos repet. 75-80 % av repet består av kärna och samma siffra står för repets styrka. Kärnan är vit till färgen. Om manteln skadas så att den vita kärnan syns är repet skadat och skall inte användas.
Manteln skyddar kärnan och ger repet dess egenskaper, beroende på hur manteln är konstruerad.
Manteln kan ha olika färger och vara flätad på olika sätt, hårt eller löst. Ett rep håller för minst 2400 kg belastning men den siffran är inte så viktig. När ett rep belastas så mycket att det går av har det töjt sig ca 50 % av sin ursprungliga längd. Det man eftersträvar hos ett rep är ett lågt fångstryck.
Fångstryck är den kraft som påverkar klättraren och utrustningen. Jämför med bungyjump. Max kraft som ska kunna påverka klättraren är 1200 kg. Har man ett lågt fångstryck så brukar det repet töja sig mer än ett rep med högre fångstryck. Ett enkelrep töjer sig 8-10% om en person som väger 80 kg belastar repet med hela sin tyngd. Manteln på repet kan glida i ändarna på repet. Kontrollera så att du inte knyter in dig i bara manteln. Vid topprepsklättring är det den punkt i repet som belastas mot karbinen i toppankaret som utsätts för den största kraften.
Ett rep behöver vila. Lossa alltid alla knutar och låt repet få hänga ut. Knyt alltid in dig direkt i selen och inte via en karbin. Belastningen på repet är stor eftersom det är samma punkt som belastas hela tiden och ytterligare en sak som kan vara en risk i säkerhetskedjan. Det som gör att inte
säkringsmannen åker upp när klättraren faller, om säkringsmannen är lättare d.v.s., är att det motstånd som uppstår när repet glider genom karbinen i toppankaret. Karbinens friktion bromsar repet. Man kan säkra personer som väger 20-30 kg mer än sig själv, t o m dubbla sin vikt. OBS! Endast vid topprepsklättring! Desto större viktskillnad desto mer kunskap, erfarenhet och teknik krävs. För nybörjaren och mindre erfarna klättrare bör man använda viktsäck eller säkra fast sig i golvet i färdiga säkringspunkter. Både viktsäck och säkring i golvet sätts fast med karbin i säkringsöglan under
karbinen som används för att säkra reppartnern.
Kontrollera så att ditt rep är CE-märkt eller U.I.A.A-märkt (internationell klätterorganisation).
Selen tål 3000 kg i infästningspunkt/säkringsloop (U.I.A.A-märkt eller CE-märkt). Observera att utrustningsslingorna i de flesta fall endast tål 5 kg. Knyt alltid in dig i selen med repet. Säkra alltid i säkringsöglan (belayloop). Är du osäker på hur du tar på dig selen så fråga en ledare/instruktör!
Karbiner är vanligtvis tillverkade i någon metallegering. Dessa håller väldigt länge under förutsättning att man inte tappar dem i sten från ca 2 m höjd, eller motsvarande kraft. Är du osäker använd inte karbinen eller låt någon som är utbildad undersöka den. Kontrollera karbiner i toppfästen då de slits väldigt mycket. Skruva inte åt skruvkarbiner för hårt. När man kontrollerar om den är låst trycker man på grinden och ser om den går upp. På vissa modeller av skruvkarbiner finns det en röd säkerhetsmarkering. Denna visar att kabinen inte är stängd. Alla karbiner som används för klättring ska vara CE-märkta och testade enligt EN12275. Alla karbiner är märkta med hur stor belastning de tål i olika lägen.
5 Det finns flera olika typer av karbiner. Under kommer några vanliga former:
Nr 1: Originalet. Oval karbin används numera främst för att placera utrustning på. Annars är de svagare, tyngre och svårare att använda.
Icke låsbara grind.
Nr 2: D-karbin. Utvecklad från den ovala karbinen. Den är lättare och starkare än den ovala. Icke låsbar grind.
Nr 3: Assymetrisk D-karbin. Den moderna karbinen. Starkare, lättare och den form som används mest idag. Låsbar grind.
Nr 4: Päronkarbin. Används av säkringsmannen i kombination med säkringsbromsen. Låsbar grind.
Det finns även många olika typer av grindar. Skruvgrindar används främst av säkraren samt vid ankarpunkter. Icke låsbara grindar används under själva klättringen om du säkrar dig själv uppåt.
Generellt kan man säga att alla typer är godkända (så länge de är märkta med UIAA, CE eller EN- märkning) för användning. Testa gärna flera olika typer för att hitta vilken du föredrar.
Repbromsar Det finns en uppsjö av olika repbromsar. Det viktigaste är att man tar reda på hur just din repbroms fungerar och hur man använder den. Principen för huvuddelen av repbromsarna som finns är den samma. Ha alltid minst en hand på det passiva repet (bromshand). Bromsarnas maximala bromskraft varierar mellan 350-900 kg. Att repet glider i bromsen är bra för då minskar fångstrycket dvs. kraften som uppstår i fallet minskas eftersom repet glider lite i bromsen. Friktionen i bromsen får dock inte vara så dålig att säkraren inte lyckas hålla emot utan repet börjar glida snabbare och snabbare för att till slut tappa kontrollen helt. Kan hända om man använder en firningsåtta. Använd gärna tunna skinnhandskar, det ökar möjligheten att hålla med en större kraft och minskar känslan av att det bränner i handen vid nedfirning. När repet glider lite genom bromsen brukar man
benämna det som dynamisk säkring. Dynamisk säkring minskar kraften på säkraren och utrustningen.
I den dynamiska säkringen ingår också att knutar dras åt och att säkraren rör sig framåt/uppåt när klättraren faller. Alla bromsar kräver uppmärksamhet av säkraren och att man arbetar aktivt med den. Det finns hjälplåsande bromsar (Grigri) som vid belastning av repet låser av sig själva. Inga leverantörer garanterar att de låser utan att det finns minst en hand på passiva repet.
6
Kommandon:
Säkring klar: Ges av säkringsmannen innan klättringen påbörjas efter att kamratkontrollen är genomförd. Säkraren har då kopplat in bromsen, intagit rätt säkringsposition och tagit hem slack.
Jag klättrar: Ges av klättraren när klättring påbörjas efter att kamratkontrollen är genomförd.
Ta hem: Ges av klättraren för att få stramare rep.
Slacka: Ges av klättraren för att få lösare rep.
Ta mig! Ges av klättraren när denne vill belasta repet.
Sten!: Fara! Något faller uppifrån. Ta skydd, skydda huvudet
Faror med inomhusklättring
Kunskapen man får när man klättrar inomhus kan man inte rakt av ta med sig utomhus och tillämpa där. Mycket är lika men farorna är fler utomhus. Klättra med erfarna klättrare eller gå kurs för klättring utomhus. Kontrollera att repet sitter i toppankaret. Kontrollera statusen på karbinen i toppankaret. Klättra rakt under toppankaret för att undvika pendlingsolyckor som att man pendlar in i sidoväggar eller klättrare på leder bredvid dig. När du klättrar på väggar som är överhängande, tänk på utpendlingen så att du inte krockar med andra. Stå inte alltför långt ut från väggen, det är lätt att något eller någon kommer emellan och ett tillbud kan uppstå. Lek inte vid nedfirningen, fira inte ner för snabbt! Tänk efter före, vad händer utan repsäkring? Be någon passa på dig (spotta) när du bouldrar. Om du ser något som är fel, ingrip och säkra situationen innan olyckan är framme. Var finns första hjälpen utrustning? Olyckorna är väldigt få vid inomhusklättring, låt det förbli så.
Det som däremot sker oftare är idrottsskador som sträckningar, överbelastade leder och senor som skadas. Detta kan minskas om vi värmer upp bättre. Minst 120 lätta rörelser rekommenderas. Jogga och hoppa för att få upp pulsen. Tänj försiktigt på musklerna i början. Lyssna på din kropp. Om olyckan ändå är framme, har du koll på vad din försäkring säger? Du klättrar på egen risk även på de fina inomhusgymmen. De flesta av våra personliga olycksfallsförsäkringar täcker en eventuell olycka vid inomhusklättring. Nästan ingen vid utomhusklättring där det krävs en tilläggsförsäkring.
Avslutningsvis:
- Ha ett säkert säkringsarbete, alltid en hand på det passiva repet.
- Säkra en klättrare på ett riktigt sätt, med dubbelåtta och slutknut i form av en enkelåtta.
- Fira ned en klättrare på rätt sätt.
- Ta på dig selen korrekt.
- Knyt in i selen rätt.
- Utför alltid kamratkontroll!
Läs gärna mer om klättring på Klätterförbundets hemsida: www.klatterforbundet.se
För dig som vill förkovra dig ytterligare rekommenderas ”stora boken om klättring” av Nils Ragnar Gustavsson.
Enköpings Klätterklubb finns på: http://www1.idrottonline.se/EnkopingsKlatterklubb-Klattring/
7
Kamratkontroll
Säkraren kontrollerar på klättraren:
1. Klättrarens sele och dess spännen
Kontrollera att selens spännen är rätt trädda och åtdragna både i midja och runt ben.
Kontrollera så att selen inte går att dra ner över höften. Kontrollera genom att hålla i midjebältet och dra nedåt. Kontrollera även att sömmarna på midjebältet och benslingorna inte har börjat nystas upp.
2. Åttan och infästningspunkten
Kontrollera att repet är rätt trätt i selen och att knuten är korrekt. Kontrollera öglans storlek och tampens längd (10-20 cm är godkänt, 15 cm är perfekt).
3. Rep och toppankare
Kontrollera att repet löper fritt och inte är tvinnat samt att det inte är skadat. Delen mot väggen är inknuten i klättraren.
Klättraren kontrollerar på säkraren
: 1.Repbroms och låskarbin
Kontrollera att både repet och bromsen sitter i karbinen. Kontrollera så repet är rätt trätt i repbromsen. Karbinen skall vara stängd, kontrolleras genom att ”klicka” karbinens grind.
2.
Säkrarens sele och dess spännen
Kontrollera att selens spännen är rätt trädda och åtdragna både i midja och runt ben.
Kontrollera så att selen inte går att dra ner över höften genom att hålla i midjebältet och dra nedåt. Kontrollera även att sömmarna på midjebältet och benslingorna inte har börjat nystas upp.
3.
Stoppknuten
Kontrollera att det finns en knut i form av en enkelåtta ca 50-100 cm in från änden av repet.
4.
Säkraren
Kontrollera att säkraren inte har något som kan fastna i bromsen som till exempel långt hår eller skägg, tröja med snören eller en löst sittande tröja, smycken så som långa armband eller halsband. Även ringar är rekommenderat att ta av för att säkraren inte ska klämma sig eller göra några skador på ringen.
8
Selen
Midjebälte
Midjespänne
Säkringsögla Bärande
sömmar
Övre fästet av säkringsöglan
Undre fästet av säkringsöglan
Materialslingor
Benslingor Benspännen
Bensömmar
9
Bonusmaterial – Ordlista för klättrare
Grepp ”Handtagen” du håller händerna på. När du står på dem kallas de ”steg”.
Led Ett visst antal bestämda grepp utgör en led. Detta är för att försvåra klättringen och få mer variation än att bara klättra ”väggar”. För att markera en led kan de byggas i samma färg eller ha en viss sorts flikar, tejpbitar eller annan markering. Lederna kan graderas i olika
svårighetsgrader för att man ska veta om leden är värd att satsa på eller om den är alldeles för svår.
Klättersele Sele som man har på sig för att först och främst ha som fästpunkt för repet, så att man inte faller ända ner till marken om man skulle ramla eller släppa väggen. Den sitter runt midjan/höften och har benslingor. Man har även sele för att hänga fast utrustningen på.
Klätterskor Skor med gummisula och tajt passform. Gummisulan har man för bästa friktion. Skor/sulor finns i olika hårdhet och styvhet beroende på vad man ska klättra för något. Nybörjaren väljer lämpligen ett par halvstyva skor.
Skor finns som tofflor, med kardborre eller snörning.
Klätterrep Oftast mellan 9-11 mm, kan vara tunnare. Finns i olika varianter, med olika egenskaper. Vissa kan ha ett lågt fångstryck, medan andra kan kännas som en stålvajer att falla i. Rep kan användas som singel- eller dubbelrep.
Kritpåse Liten fiffig påse man har runt midjan där man förvarar krita (magnesiumkarbonat).
Krita Krita har man för att ha något att pyssla med när man klättrar en led, när man inte vet hur man ska klättra den ;-)
Dess huvudsakliga syfte är att få bort fukt från fingrarna.
Karbin Lätt metallkrok som används vid klättring, håller exempelvis ihop selen och repbromsen.
Skruvkarbin Ofta större än den vanliga karbinen. Öppningen, grinden, är låsbar med en skruvhylsa (finns även snabblåsning, quicklock, twistlock).
Expresslingor 2 karbiner som sitter ihop med en kort slinga. Den ena karbinen (den med rak öppningsgrind) sätter man i borrbulten (eller kilen) och i den andra karbinen, den med böjd grind, fäster du din säkerhetslina, repet. Kallas för expresser, krabbor, krabber, quickdraws, slingor mm.
Repbroms Den som säkraren använder för att säkra klättraren. Finns ett antal varianter typ ATC, Stitch, Hink mm.
GriGri Avancerad hjälplåsande repbroms, fungerar bra om man kan hantera den (lita inte för mycket på hjälplåsningen).
10 Toppankare Sitter i slutet av leden, alla leder har inte ett ankare. Består ofta av en
kätting som är fastbultad med 2 st borrbultar.
Borrbult – bb En metallbit som man fäster sina expresslingor i för att säkra sig, på väg mot toppen av väggen (vid ledklättring).
Kil Metallklump fäst på en stålvajer, placeras i sprickor för att säkra sig med om det inte finns bultar.
Friend Mekanisk, expanderande kil.
Hexa – hexcentric Sexkantig metallklump som man använder som säkring i sprickor.
Jumar Används för att klättra direkt på repet, exempelvis vid ombyggnation av leder.
Jug Stort grepp som ger bra tag
Pinch Grepp som man måste nypa fast mellan fingrar och tumme.
Jam Man sätter i handen, i en ofta vertikal spricka, och vrider om. Detta resulterar i att handen låses fast i sprickan. Inte att rekommendera, gör ont!
Heelhook Detta har med hälen att göra. Du slänger helt enkelt upp foten/hälen på ett grepp eller ännu hellre en hylla och använder den för att ta dig uppåt.
Åttan Knut som man använder när man knyter fast repet i selen.
Topprepsklättring Du klättrar en led med topprepssäkring.
Ledklättring Du klättrar och klipper i repet på väggen på väg upp. Repet sitter alltså inte fast i ett toppankare utan följer med dig nerifrån marken.
Insteg Starten på en led.
Utsteg Slutet på en led.
Krux Märkbart mycket svårare parti på en led. Det kan finnas flera krux på en led. Det kan handla om 1 move till många fler.
Onsight – OS Du klättrar en led för första gången som är för dig totalt okänd, och klarar den. Du vet bara namnet, graden och vad det är för typ av säkringar (borrbult eller kil). Har du sett någon annan klättra, eller om du har någon information om leden, så har du missat chansen att klättra den onsight.
Gäller endast om du leder leden, alltså så gäller inte onsight om du topprepsklättrar.
Flash Du klättar, och klarar, en led för första gången, men har sett någon annan klättra den och /eller vet något om leden (vart ett speciellt grepp sitter eller vart kruxet är osv.). Flash gäller endast på led, inte på topprep.
11 Redpoint – RP Du klättrar en led som du klättrat förut, och klarar den. Du måste leda för
att räkna den som en redpoint. Egentligen ska du sätta upp säkringarna själv (karbiner, kil) för att få kalla det redpoint. När karbinerna är förhängda kallas det egentligen pinkpoint.
Försteman Tjejen eller killen som klättrar först (på led, gäller på berg).
Andreman Tjejen eller killen som klättrar efter försteman (säkrad uppifrån, på topprep indirekt, gäller på berg).
Korvgrillare Klättrare som hellre hänger vid klippan än på den…
