Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona
Besöksadress Drottninggatan 7
Tfn 0418-47 06 07 Fax 0418-47 06 03 miljo@landskrona.se www.landskrona.se miljö
Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2013-02-28 14:56
S:\gemensam\Dokument\PLA_BYGG\ON_vindkraftsutredning_miljöförvaltningen_nämnden_20130228.doc olle.nordell@landskrona.se Miljöförvaltningen
Vindkraft i Landskrona
Miljöförvaltningen har gjort en översiktlig analys av möjligheterna att etablera större vindkraftverk i kommunen. I Landskrona finns 5 områden med
sammanlagt 23 vindkraftverk. I kommuns östra delar finns en vindkraftpark om 6 vindkraftsverk nära kommunen.
Analysen har gjorts med flygbilder som underlag där avståndet till bostäder, vägar, järnvägar och kraftledningar har beaktats. Förutom skyddsavstånd till bebyggelse och diverse verksamheter finns det i landskapet restriktioner som försvårar etablering av vindkraftverk. Bland dessa finns riksintressena för kulturmiljö, friluftsliv och naturvård; naturreservat, strandskydd, Natura 2000, och Ramsarområden. Vidare finns vackra landskapsavsnitt där vindkraftverk och andra större konstruktioner kan påverka landskapsbilden negativt.
Vindkraften kan även påverka fåglar, fladdermöss och marina djur negativt.
Naturvårdsverket har gjort omfattande litteraturstudier av vindkraftens påverkan på dessa organismer. De viktigaste rönen från dessa studier
sammanfattas i detta pm. Vidare kan det påpekas att vindkraftverk kan bidra till att öka den biologiska mångfalden i åkerlandskapet genom att nya miljöer skapas.
Vilka skyddsavstånd som behövs till bostäder vägar, järnvägar mm beror mest på kraftverkens storlek. I analysen har det först lagts en cirkel med 300 m radie runt varje bostads mitt. Därefter har ”luckor” bland bebyggelsen identifieras och ett avstånd på ca 100 m till vägar, järnvägar och kraftledningar används.
Tätorter har undantagits från analysen .Det kan då konstateras att det finns inga områden på land där det finns utrymme för större vindkraftsparker. Dock finns ett antal områden där enstaka eller några få verk i princip kan etableras. För att avgöra lämpligheten att etablera vindkraftverk på dessa platser får det göras en mer ingående analys där fler aspekter beaktas. Det bör nämnas att i anslutning till några av de befintliga vindkraftsområdena finns några ytor där ytterligare vindkraftverk kan vara möjliga. Vidare kan det finnas möjligheter att etablera en vindkraftspark utanför Gipsön på Valgrundet och eller Skabbrevet.
Olle Nordell ekolog
Bild 1. Vindkraftverk utanför Annelöv
Dokumentet är uppbyggt enligt följande. Först visas ett antal flygbilder över kommunen där följande illustreras:
1. Kommunens gränser.
2. Befintliga vindkraftverk.
3. Bostäder på landsbygden med ett skyddsavstånd på 300 m utritat som en cirkel.
4. Vägar, järnvägar och kraftledningar med ett skyddsavstånd på ca 100 m.
5. Möjliga platser att etablera vindkraftverk när skyddsavstånden beaktats.
6. Totalbild.
7. Möjliga lägen för vindkraftverk till havs enligt tidigare utredningar.
Därefter sammanfattas vindkraftverkens påverkan på fåglar, fladdermöss, andra terrestra däggdjur och marina djur. Ett kort avsnitt om vindkraftsverkens
möjligheter att öka naturvärdena i åkerlandskapet finns också.
Dokumentet avslutas med kartor från www.vindbrukskollen.se som har en omfattande webtjänst för att söka information om vindkraftverk och
omgivningarna runt om. Vindbrukskollen kan även användas som hjälpmedel inför en projektering och för att upprätta och lämna in ansökningshandlingar till rätt myndighet. Kartorna i dokumentet visar möjliga restriktioner i form av olika landskapsskydd.
Karta 1. Kommunens gränser
Karta 2. Befintliga vindkraftverk.
Karta 3. Bostäder på landet med 300 m skyddszon.
Kara 4. Vägar med ca 100 meters skyddszon.
Karta 5. Möjliga platser för etablering av vindkraftverk när skyddsavstånd till bostäder, vägar, kraftverk och järnvägar beaktats.
Karta 6. Total bild med skyddsavstånd, befintliga vindkraftverk och möjliga platser för att utreda ytterligare etablering.
Karta 7. Möjlig lokalisering av vindkraftverk i Öresund. Förslag enligt en tidigare utredning.
Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss
Naturvårdsverket har gjort en omfattande syntesanalys av vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss (SNV Rapport 6477, 2011). Rapporten konstaterar att det är ofrånkomligt att fåglar och fladdermöss kommer att dödas eller påverkas negativt av vindkraftverk. Dock konstaterades att den planerade utbyggnaden till 30 Twh till 2020 inte står i konflikt med miljömålet att livskraftiga bestånd av fåglar och fladdermöss ska kunna upprätthållas.
Naturvårdsverket menar att negativ påverkan ska gå att begränsa genom samarbete och planering. Dock påpekas att kunskapsluckor finns.
Naturvårdsverket har gått igenom litteratur som behandlar effekten av
vindkraftverk på fåglar och vindkraftverk i Europa och Nordamerika. Effekten kan vara direkt genom att fåglarna dödas eller att deras livsmiljöer blir
oattraktiva. För fladdermöss bedöms de indirekta effekterna små medan de kan var större för fåglar. Nya kraftledningar kan också ha en negativ inverkan.
Var verken är placerade i förhållande till topografi och övrig omgivning har stor betydelse. I genomsnitt dödas 2,3 fåglar och 2,9 fladdermöss per år och verk. Variationen är stor och Naturvårdsverket anger 0 – 60 för fåglar och 0 – 70 för fladdermöss. I en enkel studie på Gipsön i Landskrona (juni 2011) där marken under vindkraftverken avsöktes på döda fåglar hittades bara en död fågel. Den viktigaste och enklaste åtgärden för att minimera risker och negativa effekter på fåglar och fladdermöss är att identifiera riskabla lägen. Det innebär t ex flyttfågelstråk, våtmarker höjdlägen som åsryggar och krön. För fladdermöss kustlinjer och höjder. Ledlinjer i landskapet som sjöstränder, floder, dalgångar, större vägar men även alléer skogsbryn mm. I flack terräng är påverkan oftast liten
Rovfåglar, hönsfåglar, måsfåglar, trutar och tärnor kolliderar oftare än andra fåglar. Naturvårdsverket menar att fåglarna inte lär sig hantera faran utan det är tiden de spenderar i närheten av vindkraftverken som är det farliga. Vidare påpekas att nationellt finns ingen fågelart som kommer att påverkas av den planerade vindkraftsutbyggnaden. Dock antas örnar och andra större rovfåglar samt vissa vadare att kunna påverkas lokalt. Generellt attraheras inte fåglar med undantag för svalor och seglare av vindkraftverk. Under häckningstid är
störningsavståndet oftast litet med undantaget för vadarfåglar som undviker att häcka i miljöer med höga strukturer (för att undvika predation av kråkor och rovfåglar). Under andra årstider kan störningsavståndet vara längre särskilt för flockfåglar. Flyttande fåglar undviker som regel att flyga nära vindkraftverk både på dagen och natten. Detta kan i praktiken förlänga fåglarnas flygväg förbi parken.
Fladdermöss dödas när de jagar insekter i anslutning till vindkraftverken.
Insekter söker sig gärna till höga strukturer och därmed lockar de till sig fladdermössen. De dödas antingen direkt av rotorbladen eller av att de sugs in
bakom dem och drabbas då av inre blödningar. Detta sker oftast på
sensommaren och hösten under varma nätter med svag vind. På platser med mycket fladdermöss kan vindkraftverken temporärt stängas av under sådana väderförhållanden. Det kan inte uteslutas att utbyggnaden av vindkraften till 30 Twh fram till 2020 kan innebära negativa effekter för en del arter av
fladdermöss i Sverige.
Vindkraftverkens påverkan på landlevande däggdjur
Naturvårdsverket konstaterar i sin syntesrapport: ”Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur” (Rapport 6499) att kunskaperna och erfarenheterna är begränsade när det gäller landlevande däggdjur. Dock framhålls att det är sannolikt att stora rovdjur, klövvilt och tamren kan påverkas av
vindkraftsutbyggnad. Det påpekas att det kan vara tillfartsvägarna till vindkraftverken som medför ökad trafik för service men även ger ökade möjlighetertill friluftsliv som kan var en viktig del i problematiken.
Vindkraftsutbyggnad i skogslandskapet kan förväntas ske i avlägsna, höglänta och idag väglösa områden. Sådana områden kan vara viktiga refuger för bl a stora rovdjur. I Landskrona kan det antas att däggdjur inte påverkas nämnvärt av vindkraftsutbyggnad.
Vindkraftens påverkan på marint liv
Naturvårdsverket har gjort en syntesrapport på vindkraftens effekter på marint liv (SNV Rapport 6488, 2012. Slutsatserna och rekommendationer i syntesen är i huvudsak baserade på publicerad vetenskaplig litteratur men även rapporter från företag och myndigheter i Sverige och utlandet.
Vindkraftverk till havs etableras främst inom djupintervallet 5 – 50 m.
Generellt är grunda områden ute till havs (utsjöbankar) av speciellt intresse på grund av god vindtillgång och måttliga djup. Utsjöbankarna ligger ofta långt från kusten och är därmed mindre påverkade av mänskliga aktiviteter.
Vindkraftsindustrin föredrar att anlägga parkerna på sandiga bottnar med måttligt inslag av sten och block. Öresund betraktas ofta som tillhörande egentliga Östersjön och har generellt ett salt djupvatten som är påverkat av Västerhavet medan ytvattnet kommer från Östersjön som är mindre salt och därmed lättare. Östersjöns arter är både marina och sötvattensarter, det finns också några arter som är specialiserade på brackvatten. Generellt så är
ytströmmen nordlig med bräckt Östersjövatten medan en salt djupström bryter in från norr mer sällan. Det är dessa saltvatteninbrott som förser Östersjön med salt och syrerikt vatten. Strömmarna i Öresund är ofta kraftiga och snabbt varierande. Tidvattenpåverkan är liten men variationerna i vattenstånd kan vara snabba och variera kraftigt under ett dygn. Under ett år kan vattenståndet variera med ca en meter både över och under medelvattenståndet. Vid
mätningar i Landskrona hamn (1975 – 1993) uppmättes skillnader på upp till 120 cm över och under medelvattenståndet.
Etablering av vindkraft till havs och annorstädes kan delas i anläggningsfasen, driftsfasen och avvecklingsfas. Anläggningsfasen innefattar geotekniska undersökningar av lokalisering av kraftverken och dragning av kabelvägar mellan kraftverken och till elnätet. På grundare vatten kan arkeologiska undersökningar behövas.
Anläggningsfasen
I Sverige används främst gravitationsfundament eller monopiles. För stora vattendjup finns andra konstruktioner. Gravitationsfundamenten har ett betongfundament med en sådan tyngd att konstruktionen motstår påverkan av vind, vågor och is. Fundamenten är timglasformade så att den övre vinkeln ofta kan bryta bort is. Vidare krävs någon form av erosionsskydd och att
fundamenten ska stå 0,5 – 1 m under intilliggande botten för att få rätt tryck på konstruktionen. Gravitationsfundament har bl a använts vid Lillegrund i
Öresund. Monopile-fundamenten består av ett enkelt stålrör som försänks djupt ned i botten genom pålning eller borrning. Det kan användas på de flesta platser och är den vanligaste typen men är främst aktuell på hårda/eller blockrika bottnar. Vid borrning kan ”borrkax” bildas och därmed kan sediment spridas i havsmiljön. Pålning kan orsaka kraftiga akustiska störningar.
Muddring, borrarbeten och kabeldragningar under anläggningsfasen av
vindkraftsparker till havs medför spridning av sediment. Förutom finpartikulärt oorganiskt material kan organiskt material, näringsämnen och eventuella föroreningar sprida sig i det omgivande vattnet. Vid anläggning av parken vid Lillegrund uppmättes halter av 10 mg/l på 200 meters avstånd från källan. I Öresund har naturliga halter på 1 – 2 mg/l vid lugnt vatten och upp till 40 mg/l vid ökad vindstyrka uppmätts. Sedimenttransporten från Saxån kan vara hög under nederbördsrika perioder och snösmältning.
Den elektricitet som en vindkraftverk producerar samlas vanligen ihop via en transformatorstation till en eller flera transmssionskablar och ansluts till elnätet.
Nedläggning av sjökablar kräver en noggrann analys av botten och fastställande av risker för t ex isbildning, fartygstrafik, ankring, trålning mm och skyddas genom nedgrävning eller övertäckning genom plogning, spolning eller grävning. Sedimentspridning kan uppstå och vid materialförluster kan av täckning med t ex betongblock behövas.
Driftsfasen
Under driftsfasen begränsas verksamheten till båttrafik i samband med service och reparationer. Undervattensljud i en vindkraftspark beror på typen av vindkraftverk och typ av fundament. Ljuden från fartygstrafiken och
kraftverken ska jämföras med påverkan från andra mänskliga verksamheter.
Öresund är ett av världens mest trafikerade farleder. Elektromagnetiska fält uppkommer i kablar och elektriska komponenter. Genom att använda så kallade
treledarkablar för att leda växelström kan magnetiska fält reduceras till så låga nivåer att inga effekter på på marint liv har påvisats.
Avvecklingsfasen
Att avveckla vindkraftverk till havs är mer komplicerat än på land. För monopilefundament kapas någon eller några meter under bottenytan. För gravitationsfundament kan de sönderdelas för att bli mer hanterliga.
Fundamenten kan även spränga sönder. Fundamentens insida kan även fyllas med luft för att sedan bogseras bort.
Effekter av vindkraft på marina miljöer
Ljud
Under anläggningsfasen kan torsk och sill uppfatta pålning på ett avstånd upp till 80 km medan lax och plattfisk på några km avstånd från källan. I
närområdet av pålningen kan vävnadsskador och letala skador på fisk och annan marin fauna uppkomma. Detta kan till viss del undvikas genom att försöka skrämma iväg de fiskar som kan fly genom att börja med lägre ljudnivåer. Akuta effekter sker sannolikt på ett avstånd av mindre än 100 m.
Flyktreaktioner kan förväntas inom avstånd på någon kilometer. Det finns inga seriösa studier som visar att fisk påverkas negativt av ljud från vindkraftverk i drift.
Sediment
Under anläggningsfasen sker spridning av sediment detta kan fastna på
fiskarnas gälar och därmed strypa fiskens syreupptagande förmåga. Larvstadier är särskilt känsliga eftersom de har större gälar och syreförbrukning i
förhållande till kroppsvikten. De har också sämre förmåga att förflytta sig från området. Bottenlevande djur och fiskars rom kan övertäckas av sediment. Vid övervakning av fisk i samband med anläggning av gravitationsfundamenten vid Lillegrund noterades dock ingen påverkan på fiskens fördelning trots att
halterna av sediment uppmättes till 10 mg/l. Sammanfattningsvis kan det konstateras att sedimentspridningen vanligtvis är kortvarig och främst påverkar fiskyngel och larvstadier.
Reveffekt
Vindkraftverkens fundament kan fungera som konstgjorda rev och locka till sig fisk särskilt om det finns erosionsskydd eller andra komplexa strukturer. Initialt sker en omfördelning av fisk från omkringliggande områden. På sikt kan vindkraftverken ge upphov till en ökad fiskproduktion. De kan även fungera som fästplatser för t ex blåmusslor. De konstgjorda reven kan därmed attrahera fiskätande fåglar och däggdjur. Vid Lillgrunds vindkraftverk utgjorde det totala tillskottet av hårt substrat endast 0,1 % av parkens yta. Det lokala djursamhället är artfattigare på fundament av stål än av betong. För närvarande finns inga studier som antyder att vindkraftsfundament innebär att nya arter introduceras i svenska havsområden.
Buller
Den samlande bilden av driftsbullrets påverkan är att effekten på de flesta arter är låg. Effekter av långvarig stress p g a förhöjd ljudnivå och effekter på fiskens lekbeteende har inte studerats.
Elektromagnetiska fält
Generellt är den förväntade effekten av elektromagnetiska fält på de flesta fiskarter låg. Ålen anses vara den fiskart som är känsligast för påverkan av elektromagnetiska fält. Kunskapsunderlaget är dock relativt svagt och den kumulativa effekten av den ökade användningen av elektriska kablar i havsmiljön bör beaktas. Det finns inga studier som tyder på att
elektromagnetiska fält har någon långtidsverkan på kräftdjur och blåmusslor.
Marina däggdjur
Tumlare och till viss del sälar är känsliga för ljudstörningar. Tumlare kan skrämmas bort av pålningsljud på tiotals km avstånd. Både tumlare och säl finns i Landskronas havsmiljö och vid pålning bör de skrämmas bort med lägre pålningsljud till en början för att undvika skador på framför allt tumlaren. Det finns inga belägg för att tumlare och sälar påverkas negativt av ljud från båtar och driftsbuller av vindkraftverk. Dock är kunskapsläget ännu begränsat. Det finns mycket lite data på att sälar och tumlare kan detektera elektriska och magnetiska fält.
Bottenfauna
Bottenfaunan kan påverkas negativt av sedimentspridning, dock är påverkan oftast lokal och organismerna är till en del anpassade för tillfälliga
sedimentpålagringar.
Fåglar
Vindkraftsparkers påverkan på rastande och övervintrande fåglar är osäker. Det finns studier som visar att dykänder undviker dessa, både under flyttning och övervintring. Dock bör ju reveffekten ha positiv inverkan på fåglar som äter blåmusslor då dessa får nya livsmiljöer.
Vindkraftens möjligheter att berika den biologiska mångfalden på slätten
Etablering av vindkraftverk kan innebära negativa effekter på landskapsbilden, medföra bullerstörningar, och negativa effekter på fåglar, fladdermöss och i viss mån på marina djur. Vindkraftverk i slättbygden har dock stora möjligheter att berika den biologiska mångfalden påtagligt genom enkla åtgärder.
I det storskaliga jordbrukslandskapet kan nya strukturer som tillfartsvägar, vägkanter, uppställningsplatser och restytor i anslutning till fundamenten tillföra nya livsmiljöer för slättens fåglar, växter och insekter. I en utredning av
Jordbruksverket: ”Vindkraft – en möjlighet för biologisk mångfald på slätten”
(Rapport 2011:27) konstateras att för potentialen för nya småbiotoper i Sveriges slättbygder är drygt 600 hektar. Längs tillfartsvägarna kan t ex olika typer av ängsfrö sås in, kring fundamenten kan buskar och träd planteras som gynnar insekter, mindre ytor som är svårbrukade kan sås in med örter som gynnar fjärilar och bin. Överblivna höbalar kan bli bon för bin och humlor.
Vändytor kan ha partier med sand för att gynna solitära bin osv osv. Med enkla medel kan ytor för att öka den biologiska mångfalden på slätten ökas.
Litteratur
2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss – en syntesrapport.
Naturvårdsverket 6467.
2011. Vindkraft – en möjlighet för biologisk mångfald på slätten.
Jordbruksverket. Rapport 2011:27,
2012. Vindkraftens effekter på marint liv – en syntesrapport. Naturvårdsverket Rapport 6488.
2012. Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur – en syntesrapport.
Naturvårdsverket Rapport 6499.
Länk till undersökningar på Lillgrund: http://www.vattenfall.se/sv/miljo- lillgrund.htm
Länk till Vindbrukskollen är en kartbaserad webbtjänst om etablering av vindkraftverk i Sverige: http://www.vindlov.se/sv/Vindbrukskollen/
Karta 8. Landskrona stads kommungräns är markerad med svart linje. vart linje markerar Landskrona stads kommungräns.
Karta 9. Uppförda vindkraftverk i Landskrona med omnejd. Observera att tre vindkraftverk är uppförda mellan Landskrona och Asmundtorp.
Karta 10. Riksintresse för kulturmiljövård.
Karta 11. Riksintresse för friluftsliv.
Karta 12. Riksintresse för Naturvård.
Karta 13. Natura 2000 fågeldirektivet.
Karta 14. Natura 2000 habitatsdirektivet.
Kara 15. Naturreservat. Observera att Glumslövs naturvårdsområde saknas.
Karta 16. Ramsarområde – internationellt viktigt våtmarksområde.
Karta 17. Djupkarta över Öresund.
Karta 18. Djupkarta över Landskronas havsområden. Teckenförklaring se föregående karta.
Karta 19. Vegetationstyper i Öresund.
Karta 20. Vegetationstyper i Landskronas havsområden. För teckenförklaring se föregående karta.
Karta 21. Bottenfaunasamhällen i Öresund.
Karta 22 Bottenfauna i Landskronas havsområden. För teckenförklaring se föregående karta.
Karta 23. Sedimenttyper i Öresund.
Karta 24. Sedimenttyper i Landskronas havsområden. För teckenförklaring se föregående karta.
