omslag
L A N D S K R O N A M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 0 0 5
L A N D S K R O N A M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 0 0 5
.JMKzSFEPWJTOJOH
GzS-BOETLSPOBLPNNVO
-BOETLSPOBLPNNVO
-BOETLSPOB
#FTzLTBESFTT4UBETIVTFU
%SPUUOJOHHBUBO
XXXMBOETLSPOBTF
.JMKzGzSWBMUOJOHFO
5FMFGPO
'BY
FQPTU NJMKP!MBOETLSPOBTF
.JMKzSFEPWJTOJOHFOIBSQSPEVDFSBUTBWNJMKzGzSWBMU
OJOHFOQlLPNNVOTUZSFMTFOTVQQESBH )zHOJ )BOTTPOIBSWBSJUBOTWBSJHGzSQSPKFLFUFUEjS0MMF /PSEFMMIBSWBSJUQSPKFLUMFEBSF )zHOJ)BOTTPOIBS TLSJWJUJOMFEOJOHFO /JOP4JNJDIBSHKPSUJOUFSWKVFSOB PDITLSJWJUUFYUFSOBPNQlHlFOEFPDIQMBOFSBEF lUHjSEFSGzSNJMKzLWBMJUFUTNlMFU#FHSjOTBELMJNBUQl
KzUJMMTUlOEFUPDIHSzOBOZDLFMUBM
eWSJHBNFEWFSLBOEFIBSWBSJU$IBSMPUUB#BSUIFMTPO 5IPNBT)ZMnO 4BSB8BCSnVTPDI)lLBO`SOGMZLU
:UUFSMJHBSFJOGPSNBUJPOPNHSzOBOZDLFMUBMPDINJMKz
UJMMTUlOEFUGJOOTQlNJMKzGzSWBMUOJOHFOTIFNTJEB XXXMBOETLSPOBTFVOEFS².JMKz²
$PQZSJHIU *OOFIlMMFUJEFOOBSBQQPSUGlSHjSOBDJUF
SBT SFGFSFSBTFMMFSLPQJFSBTPNLjMMBOBOHFT
6QQMBHB
'PSNHJWOJOH 0SELPOTU -VOE
5SZDLOJOH (SBIOT5SZDL"# -VOE
'050(3"'&3
5IPNBT)ZMnO T
0MMF/PSEFMM T
/JOP4JNJD T 5IPNBT)ZMnO 5PNNZ
4USBOEI
.BUT4WFOTTPO T USBGJL
,MBT4zSFOTTPO T
3BJOFS8FJDI T UBOLTUjMMF EJBHSBNJMMVTUSBUJPOFS T
*OOFIlMM
'zSPSE
*OMFEOJOH
,MJNQTLBTjOLBVUTMjQQBWWjYUIVTHBTFS
4UBETIVTFUGlSQPPMQlIKVM
1lSjUUWjH
.JMKzCSjOTMFOWJOOFSUFSSjOH
#VTTBSHlSzWFSUJMMHBT
%FUjSTNBSUBUUTLJQQBCJMFO
1lWjHNPUTOZHHBSFJOGBSU
,PNNVOFOUBSTKVTUFHGzSCjUUSFNJMKzBSCFUF
5VGGUBSCFUFHBWOZBLVOTLBQFS
PDITUzSSFNJMKzFOHBHFNBOH
-lOHMFEOJOHMzTUFWjSNFQSPCMFN
(PEBSlEjSJOUFEZSB
%FIlMMFSWjSNFOVQQF
.JMKzUJMMTUlOEFU
#MPEFUBMMUSFOBSFGSlOCMZ
(SzOBOZDLFMUBM
WFSLBO &NJMJF+zOTTPOIBSTLSJWJUUFYUFSOBPNNJM
(PETUSBGJLQlWjHOjTUBOGzSEVCCMBEQlUJPlS
rets miljöredo- visning be- handlar klimat- frågan, en av de största utmaningar som vi utsatts för. Det är en global fråga som även kommer att drabba oss lokalt i hög utsträckning.
Klimatfrågan har två sidor. Dels handlar det om utsläppen av växthusgaser som leder till storskaliga förändringar av klimatet dels bristen på olja som kan leda till stora störningar i de ekonomiska och sociala strukturerna i samhället med risk för allvarliga kon- flikter som följd.
Landskrona kommun har redan vidtagit flera åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och för att minska oljeberoendet.
Fjärrvärmen är välutbyggd, spillvärme från industrier- na och nu senast genom en ledning mellan Helsing- borg och Landskrona har kommunen tagit ytterligare ett steg.
Trådbussen och över- gången till gasbussar på övriga busslinjer är viktiga åtgärder. Genom det kli- matinvesteringprogram som kommunen fått stats- bidrag till att genomföra, byggs fjärrvärmen ut ytter- ligare. Även bidrag till hus- hållen för biogasbilar ingår i programmet. Bidrag ges
också till enskilda som vill bosätta sig i nya självupp- värmande hus.
I programmet ingår även en tjänst som transportsam- ordnare som ska få företa- gen att samordna sina transporter och även hjälpa industrin att ta fram förslag till nya ansökningar om KLIMP-pengar.
Kommunen deltar i flera samarbetsprojekt med Lunds Universitet, bl.a.
genom stiftelsen DeLabs för hållbar stadsutveckling.
Alla dessa åtgärder och pla- nerade åtgärder ger Landskrona goda förutsätt- ningar att bli en föregångs- kommun när det gäller hållbar utveckling.
Förord
Å
Niklas Karlsson
Kommunstyrelsens ordförande
och därmed ekosystemen,
6
Inledning
iksdagen har fastställt 16 miljömål som ska uppnås inom en genera- tion. Det miljömål som är svårast att uppnå är klimat- målet. Klimateffekterna är samtidigt svåra att se för gemene man och klimatef- fekterna är världsomfattan- de och storskaliga. Effek- terna av den förstärkta växthuseffekten kan bli kännbara för Landskrona i framtiden, eftersom land- skapet är flackt och låglänt.
Stor del av bebyggelsen är i låglänta områden nära havet eller vattendrag. Det medför att översvämningar kan bli vanligare i framti- den. Även om medelhöj- ningen av havsnivån inte blir så stor, kan ökad fre- kvens av stormar och ökad nederbörd vålla problem.
Transporterna har ökat kraftigt När det gäller utsläppen av växthusgaser dominerar transporterna. År 2002 sva- rade transportsektorn för drygt hälften av koldioxid- utsläppen i Landskrona kommun. Koldioxidutsläp- pen från transportsektorn i Landskrona är väsentligt högre än i Skåne som hel- het, och uppgick till 3,3 ton per invånare år 2002, jämfört med 2,3 ton i medeltal för hela Skåne.
Vägtrafiken i Landskrona kommun har ökat kraftigt mellan år 1993 och 2002.
Vid två mätpunkter på väg E6, norr respektive söder om avfarten till Lands- krona, var ökningen 50 %, medan den var 25 % på
väg 17, som leder in till Landskrona. Ökningen av lastbilstrafiken var särskilt dramatisk:Vid mätpunkter- na på väg E6 var den ca.
80 %, medan den var 55 % på väg 17. Lastbilstrans- porterna har ökat kraftigt i Skåne de senaste 10–15 år- en och det brukar förklaras med tillkomsten av Öre- sundsbron och förändring- arna i Östeuropa. Det ensamt förklarar naturligt- vis inte varför ökningen är så mycket större i Lands- krona. En gissning är att högkonjunktur kombinerat
med den stora andelen exportindustrier åtminsto- ne är en del av förklaring- en.
Landskrona
har fått klimatpengar Landskrona har ansökt och fått medel till s.k. klimatåt- gärder. 17,1 miljoner i statsbidrag beviljade natur- vårdsverket av s.k. KLIMP- pengar (KLIMatinves- teringsmedel) till Lands- krona kommun under åren 2006-2008. Kommunen har även tagit fram en kli-
matstrategi i detta sam- manhang.
Kommunen
har fått me- del för att stimulera till byggande av självuppvär- mande hus. Alla som byg- ger sådana hus får 30 % av merkostnaden för huset. En stor satsning på fjärrvärme som inte är beroende av fossila bränslen görs med stöd av KLIMP-pengar.Landskrona kommun
har tidigare vidtagit flera åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser.
Fjärrvärmesatsningen är kanske den som gett störst minskning av utsläppen av växthusgaser. Trådbussarna genomfördes bl.a. med stöd av LIP-medel (Lokalt Investeringsprogram).
Satsningen på gasdrift för övriga bussar som Skå- netrafiken och Landskrona kommun gör gemensamt medför att all kollektivtra- fik i Landskrona blir utan utsläpp av växthusgaser när övergången till biogas är fullbordad.
Transporterna
är den andra viktiga sektorn. Alla som köper bil för eget bruk eller för en verksamhet erbjuds 30 % (privatperso- ner 50 %) av merkostnaden om man dels köper ett gas- fordon, dels förbinder sig genom ett kontrakt att tanka biogas eller s.k. grön gas. Kommunen har även fått bidrag till en transport- samordnare som ska arbeta med industrins transporter, men även vara företagen behjälplig med andra åtgär- der som kan vara aktuellaR
8
för ytterligare KLIMP- ansökningar.
Hållbart boende Det hållbara boendet är en viktig del av hållbar utveckling. Det är något mer än hållbart byggande.
Hållbart byggande borde vara en självklarhet. Med det menas att husen är energisnåla och byggda av hållbara material som lätt går att återvinna. Hushål- lens resor är viktiga för det hhåållllbbaarraa bbooeennddeett. Bebyg- gelsestrukturen är en viktig faktor bakom personresor- nas omfattning. Bilismen har möjliggjort glesare boende, med småhusområ- den och längre pendlings- resor. Framtidsforskarna menar att en förtätning av staden eller ”s.k. decentra- liserad koncentration kring flera mindre centra” leder till minskning av den strukturellt ”tvungna”
arbetspendlingen, service- resor m.m.
Forskningsgruppen
för miljöstrategiska studier har i sin rapport Färder i fram- tiden (KFB-rapport 1997:7, KFB=Kommuni- kationforskningsbered- ningen) utrett transporter- na i ett hållbart samhälle och delvis belyst vilken roll den fysiska planeringen har för att uppnå ett hållbartsamhälle. Utredningen be- skriver hållbar utveckling eller bärkraftig utveckling som det uttrycks i korthet, vilket innebär ”att effekter- na av mänskliga aktiviteter skall begränsas till vad naturen långsiktigt tål, att resurser bevaras även för framtida generationers behov samt att en global rättvis fördelning av resurs- användningen förverkli- gas”.
Oljekrisen – oljepriset En annan aspekt på hållbar- heten är tillgången och pri- set på bränsle. En del fors- kare anser att en oljekris, d.v.s. oljebrist, är föreståen- de även om tidpunkten varierar (den är redan här, 2010 eller 2040). Andra menar att risken är överdri- ven. Alla uppgifter är med nödvändighet osäkra i bör- jan när det finns liten till- gång till säkra fakta. Det finns olika sätt att hantera osäker information. Först måste man avgöra om före- teelsen är viktig och om man kan göra något åt den.
Det är även viktigt att avgöra om det är nu man ska agera för att lindra ef- fekterna av företeelsen.
Mot bakgrunden av olje- brist och därmed stigande oljepriser är det viktigt att agera redan nu annars kommer det att medföra
stora påfrestningar för sam- hället. Det är också viktigt ur planeringssynpunkt p.g.a. att transportbehovet är delvis beroende av hur den fysiska planeringen ser ut. Den planering som sker i dag kommer att avgöra hur samhällena kommer att se ut de närmaste 25–50 åren. Om man bygger glest med stora behov av långa transporter till arbete, dag- hem, skola och dagligvaru- handel blir inte endast utsläppen stora. Det kom- mer att skapa ekonomiska svårigheter för dem som bor i sådana samhällen om transportkostnaderna stiger kraftigt. Det finns således två viktiga skäl att anpassa den fysiska planeringen efter det scenario som man ser som en trolig framtids- bild.
Knutpunkter och ny teknik
Forskarnas framtidsbild bygger dels på att samhället kan använda sig av ny tek- nik som IT men även på värderingar som betonar lokal förankring av såväl social gemenskap, fritids- sysselsättning vilket dock inte utesluter längre fritids- resor. IT möjliggör att många arbetsuppgifter kan lösas i ett antal knutpunkter via s.k. telekontor.
Kontakter mellan männi- skor via IT kan ske i globa-
la nätverk. Knutpunkterna utgör lokala centra i en flerkärnig stadsstruktur.
Telekontoren, som är väl försedda med kommunika- tionsutrustning, ger också underlag för lokala service- inrättningar och affärer.
Olika anläggningar för fri- tidssysselsättning är lokali- serade i närheten.
Knutpunkterna är sam- manlänkade med goda, miljövänliga kommunika- tioner. I glesbygden är det vanligare med arbete i hemmet.
Förindustriellt sam- hälle – industrisamhäl- let – servicesamhället
Forskarna ger en bild av det fföörriinndduussttrriieellllaa ssaamm-- hhäälllleett där arbete, bostad, service och fritid förekom på nästan samma yta och där städernas storlek sällan översteg 5 km radie.Trans- porterna satte gränserna.
Under industrialiseringen separerades arbetet från övriga delar av livet och under industrisamhället se- pareras även servicen från bostad och fritid. SSeerr-- vviicceessaammhhäälllleett känneteck- nas av hög rörlighet, geo- grafisk flexibilitet, separe- ring av verksamheter i tid och rum och ständigt ökande trafik. Framtids- bilden av kknnuuttppuunnkkttss-- ssaammhhäälllleett samlar service arbete och fritidsverksam-
het i knutpunkter på gång- avstånd från bostaden Dit kan man även ta sig med enklare elfordon som tar liten plats. I Sverige ska 40–50 % av arbetskraften år 2020 kunna IT-pendla. De går till en nod eller knut- punkt i form av tteelleekkoonn-- ttoorr på gångavstånd från hemmet och sköter sitt jobb där. Dagis och skola är också på gångavstånd från hemmet och även livsme- delsaffären. Telekontoren kompletteras med väl utbyggd kollektivtrafik och bilpooler eller biluthyrning för längre resor. Behovet av parkeringsplatser minskar kraftigt vilket ger plats för förtätning av bebyggelsen vilket i sin tur förbättrar underlaget för telekonto- ret, skolorna och affärerna.
Även bilavgas- och buller- problem minskar kraftigt.
Framtidsbilden är alltid lät- tast att måla upp. Det är svårare att beskriva vägen dit. Ett sätt är att beskriva en del av de funktioner som man kan förvänta sig i det framtida samhället. Ett annat sätt är att skissa på en framtida fysisk plan för Landskrona och sedan an- passa den dagliga fysiska planeringen efter den och se till att dagens planering inte fjärmar oss från målet, den framtidsbild som vi målat upp. I framtidsbilden ingår vissa nyckelbegrepp
som behöver följas. Ett sådant är förtätning. Gen- om att studera flygbilder över tätorten finns det kan- ske 7 ha yta som borde kunna bebyggas. Om vi tänker oss att centralorten utgör en eller ttvvåå nnooddeerr eller kknnuuttppuunnkktteerr (fors- karna pratar om ca 20.000 invånare) bör kollektivtra- fiken utvecklas utifrån det.
Hur går vi vidare?
Vägarna till framtidsbilden med den decentraliserade koncentrationen och knut- punktsstaden behöver ut- vecklas vidare. Det är två saker som behöver göras:
1) skissa på fysisk plan för den framtida hållbara sta- den, Landskrona år 2040, 2) skissa på vägarna till den hållbara staden. Det senare innebär två saker. Dels det man behöver göra nu och de närmaste åren för att driva utvecklingen i riktning mot framtidsbil- den, dels vad man behöver ändra och hur man behö- ver anpassa det dagliga arbetet så att det passar in i framtidsbilden, främjar den eller åtminstone inte mot- arbetar den.
Ett första steg
skulle kunna se ut på följande sätt:Identifiera lämpliga områ- den inne i stan där det
redan finns en infrastruktur och påbörja den förtätning som behövs av staden. Bo- stadsföretag intresseras för att bygga bostäder på något av dessa områden enligt framtidsbilden. Ett samar- bete etableras mellan olika intressenter för att genom- föra projektet. Projektet går ut på att minimera hushål- lens miljöbelastning. Det innebär att bostaden ska vara energisnål genom att uppvärmningen optimeras och att hushållsmaskinerna har högsta miljö- och ener- gistandard, att avfallshante- ringen är miljöanpassad samt att miljöbelastningen från hushållens resor mini- meras. Viktiga faktorer är att bostäderna värms upp antingen med miljöanpas- sade energikällor som sol- fångare eller att de är själv- uppvärmande. Hushålls- maskinerna, kyl, frys och
tvätt/diskmaskiner kan t.ex. ingå i hyran och bytas ut när det finns bättre på marknaden eller så görs en upphandling där vissa långtgående miljökrav ställs på hushållsmaskinerna.
Vardagstransporterna bör till övervägande del kunna ske till fots eller med cykel om placeringen är rätt vald. Det handlar då om resor till och från dagis, skola och dagligvaruhan- del. I hyran ingår även till- gång till en mindre eldri- ven stadsbil för handikap- pade och äldre och för tyngre transporter från dagligvaruhandeln. En dag- ligvaruhandel borde ingå i samverkan för att möjlig- göra beställning av daglig- varor som levereras till hus- hållet efter beställning.
Arbetspendlingen är en av de viktiga aspekterna beträffande det hållbara hushållet. Skapandet av en nod, arbetsplats för distans- arbete, bör ingå i bilden av framtiden, men kan vara svårt att genomföra redan nu. En KLIMP-ansökan med föreslagna åtgärder skulle kunna sänka kostna- derna med 30 %. Detta arbete borde kunna bli en del av Landskrona kom- muns bidrag till att nå rege- ringens mål om en hållbar stadsutveckling.
10
Riksdagen har hittills avsatt 1,24 miljarder kronor till Klimatinves- teringsprogram (Klimp). Bidrag till Klimp bygger på samverkan mellan nationell och lokal nivå och kan stimulera kommuner, företag och andra aktörer att göra långsiktiga investeringar som minskar miljöbelastningen och uppmuntra lokalt engagemang och lokala initiativ. Klimp bidrar till att nå det svenska klimatmålet genom att minska utsläppen av växthus- gaser, stärka det lokala klimatarbetet och samla och sprida kunskaper och erfarenheter om klimatinvesteringar.
Klimp ska sänka utsläpp av växthusgaser
Naturvårdsverket har beviljat Landskrona kommun 17,1 miljoner kronor till klimatinvesteringsåtgärder.
Pengarna kommer från Klimp.
Kommunen sökte ursprungligen sammanlagt 23 mil- joner kronor.
n del av pengarna delas vidare ut som bidrag, till exempel till personer som köper gasbilar.
- Privatpersoner kan få 50 procent av merkostna- den medan företag får 30 procent, säger Charlotta Barthelson, miljöinspektör och samordnare för Klimp-ansökan.
Det är framför allt tack vare Teknik- och stadsbyggnadsför- valtningens initiativ som ansökan lämnades in för årets till- delning av pengar. Förvaltningen ville söka pengar för ett antal energiåtgärder som leder till minskade utsläpp av växthusgaser, just det som Klimp har som mål.
Kommunen har sökt bidrag för följande åtgärder. Några av åtgärderna beviljades inte pengar.
Området ska bebyggas med småhus men ligger en bit ifrån den befintliga fjärrvärmeledningen. Bidraget ska göra det ekonomiskt möjligt att bygga en 500 m lång matarledning till Öresundsparken från det befintliga fjärrvärmenätet, för-
E
1.Anslutning av fjärrvärme till ÖresundsparkenKälla: Naturvårdsverkets hemsida
BIFALL
delningsledningar i gatan samt serviceledningar på tomten till huset.
●Beviljat bidrag:1. 050.000 kronor, vilket är 15 pro- cent av den totala kostnaden
● Beräknad miljövinst:CO2-utsläppen minskar med ca 498 ton per år.
● Energiförbrukning:Den förbrukade energimängden minskar med 286.000 kWh per år.
Kommunen beviljades 2.250.000 kronor i bidrag för att kunna ställa om småhus från olja till fjärrvärme. Det gäller cirka 300 småhus som är utspridda utanför stan och som kräver längre kulvertar.
● Beräknad miljövinst:CO2-utsläppen minskar med 1.061 ton/år.
● Energiförbrukning:Den förbrukade energimängden minskar med 526.000 kWh per år.
Bidraget var tänkt att ges till hushåll som konverterar från direktverkande el och som ligger i områden där fjärrvärme byggs ut. Just denna åtgärd är tillbakadragen från ansökan om Klimp. Efter att kommunen skickade in sin ansökan, beslutades det att hushållen kan få bidrag från 1 januari 2006 för konverteringen. Därför faller den utanför Klimp- pengarna.
Det beviljade bidraget på 993.000 kronor ska göra det möj- ligt att koppla större förbrukare, skolan, äldreboendet, kyr- kan och församlingshuset, till fjärrvärmenätet. Uppvärm- ningen sker i dag med el och olja. Pengar behövs både till en ny gemensam pelletspanna och till ledningar.
- Vi söker i första hand till de större förbrukarna på orten men på sikt kan det eventuellt bli möjligt att koppa närlig- gande hus, säger Sara Wabréus på Teknik- och stadsbygg- nadsförvaltningen.
● Beräknad miljövinst:321 ton lägre CO2-utsläpp per år.
Det finns ett antal större hus i Landskrona som är oljeupp- värmda. Kommunens sökte, men beviljades inte 750.000 kronor i bidrag för att ansluta dessa hus till fjärrvärmenätet.
● Beräknad miljövinst:CO2-utsläppen minskar med 1.717 ton per år.
● Energiförbrukning:Den förbrukade energimängden minskar med 1.265.000 kWh per år.
Kommunen vill kunna dela ut pengar till dem som bygger hus som inte kräver energitillskott för uppvärmning.
Merkostnaden för ett sånt hus beräknas till 150.000 kronor.
Kommunen vill kunna ge 30 procent av merkostnaden i bidrag till byggherren och har därför fått 5.700.000 kronor ur Klimp.
● Beräknad miljövinst:Om 100 hus verkligen byggs minskar CO2-utsläppen med 407 ton per år.
● Energiförbrukning:Den förbrukade energimängden minskar med 1.500 MWh per år.
DeLabs, med ursprung i Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet, var tänkt som åtgärdsägare. DeLabs är en stiftelse som tar fram ideer för lokal och regional utveckling av miljöinnovationer. Detta projekt hade som utgångspunkt att de flesta transporter är korta, vilket just är elbilens styr- ka. Bidraget på 2.250.000 kronor var tänkt att underlätta köp av batteriladdare, framtagande av ett enkelt bok- ningssystem, resultatspridning och projektledning.
● Beräknad miljövinst:Om 100 personer som har till- gång till en bensindriven bil går över till elbil minskar CO2-utsläppen med 172 ton per år.
För att kunna använda mer av den metangas som bildas i Lundåkratippen fick kommunen 240.000 kronor i bidrag.
Det är en del av kostnaden för att bygga en ny gaspanna med större kapacitet än den nuvarande på 1 MW.
2.Anslutning av fjärrvärme till småhus
3.Anslutning av direktverkande el till fjärrvärme
4. Utbyggnad av fjärrvärme i Asmundtorp
5. Fjärrvärme till flerbostadshus i Landskrona tätort
6. Bidrag till självuppvärmande hus
7. Elbilspool för boende i hyresfastigheter
8a. Ny biogaspanna till fjärrvärmenätet BIFALL
BIFALL
BIFALL
BIFALL
Åtgärden är utsedd till guldklimp. Det är åtgärder som är särskilt effektiva när det gäller att begränsa utsläppen av växthusgaser.
12
– Syftet är att minska läckaget av metangas till omgiv- ningen, säger Sara Wabréus. Det finns i dag brunnar som inte utnyttjas, där gasen facklas bort. Om vi kan utnyttja mer biogas, ersätter det andra energislag.
● Beräknad miljövinst:Utsläppen av deponigas minskar med 800.000 kbm, 6.058 ton CO2-ekvivalenter.
Kommunen vill bygga 20 nya brunnar för insamling av biogas. LSR, åtgärdsägare, sökte med fick inte 440.000 kro- nor i bidrag. Miljöeffekten hade, om åtgärden genomförts, blivit densamma som i åtgärd 8a.
● Beräknad miljövinst:Utsläppen av deponigas minskar med 800.000 kbm, 6.058 ton CO2-ekvivalenter.
Landskronaborna köper cirka 1.300 nya bilar per år, eller cirka 4.500 under projekttiden på 3,5 år. Kommunen söker bidrag för att i sin tur kunna dela ut bidrag till privatperso-
ner och företag som köper en gasdriven bil. Bidraget blir, om KLIMP-pengar beviljas, 50 procent av merkostnaden till privatpersoner och 30 procent av merkostnaden till företag.
● Beräknad miljövinst:CO2-utsläppen minskar med 1.933 ton per år om Landskronaborna köper 400 gasbilar under projekttiden. (Beräkningen bygger på antagandet att privatpersoner köper 150 bilar, företag 200 och att 50 nya bud- eller transportbilar blir gasdrivna.)
Denna sista åtgärd är obligatorisk för dem som söker Klimp-pengar. Kommunen ska sprida kunskap om klimat- påverkan och om vad olika grupper i samhället kan göra för att minska sin andel.
Det sökta bidraget är på 528.500 kronor för en miljöin- formatörstjänst på halvtid. I tjänsten ingår att bland annat informera om möjligheten att söka bidrag för gasbilar, skapa en kortversion av klimatstrategin, göra en utställning samt producera en karta över kommunens cykelvägar och cykel- leder som delas ut till allmänheten.
8b. Nya biogasbrunnar på Lundåkradeponin
9. Bidrag vid köp av gasfordon
11. Informations- och folkbildningsprojekt
10.Transportsamordnare
Godstrafik på väg nästan fördubblad på tio år
Kommunen vill anstäl- la en transportsam- ordnare som ska följa med i forskningen, till- lämpa forskningsresul- tat och hjälpa företag att samordna främst gods- men även per- sontransporter.
Personen i fråga ska även hjälpa företag som vill söka Klimp-pengar för alla typer av åtgärder.
Bakgrunden är en extremt negativ utveck- ling när det gäller gods- trafiken. Godstransporter- na på E6:an utanför Landskrona har ökat med 81 procent på tio år! Det- ta är ökningen både för Landskronas egen och för genomfartstrafiken.
Menbåde Vägverkets tra- fikräkningar och SCBs statistik över såld mängd
bränsle i kommunen visar att även Landskronas egen ökning är förskräck- ande kraftig:
Vid avfarten från E6:an har antalet lastbilar ökat med 55 procent på nio år.
Bränslestatistiken visar att utsläppen av CO2- ekvivalenter har ökat från cirka 1.800 ton 1995 till 3.500 ton år 2000.
Därefter tycks nivån ha stabiliserats.
– Det var en otrolig
ökning, säger Charlotta Barthelson. En relativt stor andel av bränsleför- brukningen är diesel, vil- ket tyder på att det är de tunga transporterna som har ökat.
Hela 53 procent av den totala mängden driv- medel som säljs i Landskrona är diesel.
Siffran för hela Skåne är betydligt lägre – 38 pro- cent. Den tunga trafiken är betydligt mer omfat- tande i Landskrona än Skånes genomsnitt.
– Transportsamordna- ren ska bland annat undersöka varför godstra- fiken har ökat så mycket och varför inte mer trans- porteras på järnväg, säger Charlotta Barthelson. Det kan exempelvis bero på ökad export/import från Östeuropa.
Kommunenhar beviljats 1.400.000 kronor för en tjänst som beräknas kosta det dubbla under 3,5 år.
Även Skånetrafiken, De- Labs, Banverket och Landskrona hamn deltar.
BIFALL
BIFALL
BIFALL
VISSTE DU ATT …
sedan snart 20 år tillbaka bedriver Landskrona kommun och LSR utvinning av gas ur soptippen för värmeproduktion?En bilpool är på väg att skapas i Stadshuset. Det finns i och för sig inget exakt definierat upp- drag från politikerna, men på miljöförvalt- ningen vill man veta att idén fungerar innan man går vidare och söker stöd för bilpoo- ler i större skala.
i försöker få med 4-6 bilar med centralga- raget som ut- gångspunkt, säger Thomas Hylén på miljöförvaltning- en.
●Bilpooler innebär flera miljömässiga fördelar:
● Bilarna kan rulla mer, vilket helt enkelt gör att antalet bilar i kommunen kan minska.
● När inköpen centralise- ras kan man ställa tydliga miljökrav och följa upp att de uppfylls.
Dämpar privatbilismen Förhoppningen är att även användningen av privata bilar ska minska. Om anställda har tillgång till miljöanpassade tjänstebilar genom bilpoolen, behöver de inte använda sina priva- ta, oftast mindre miljövän- liga, bilar för att komma till jobbet.
Ännu är man inte helt
klar över om bokningen av bilpoolbilarna ska göras via intranätet eller över inter- net. En positiv effekt blir att sammanställningen av körjournalen förenklas:
Den som har bokat in sig, hämtar bilnycklarna i ett nyckelskåp. Uttaget av nycklarna registreras lik- som när de lämnas tillbaka.
– Inom bl a äldreomsor- gen, där de har många bilar, slipper de föra manuella körjournaler, säger Thomas Hylén. Det är en stor fördel
och sparar en hel del tid åt personalen.
Kollektivtrafiken med Tommy Strandh, enhets- chef på äldreomsorgen, berättar om hur det funge- rar i Bollnäs. Där samord- nar man bokningen av bil- poolbilar med kollektivtra- fikens tidtabell. Tack vare en bra överblick över möj- liga transporter kan flera anställda på väg till hembe- sök samåka i ena riktning- en men dela på sig och åka kollektivt på vägen tillbaka.
Systemet ska vara så flexibelt att bilar snabbt kan läggas in eller tas ut från bokningssystemet.
– Vid vissa tider kräver äldreomsorgsverksamheten att en del bilar används endast av vår personal, säger Tommy Strandh.
Ekonomin är en viktig aspekt: Genom att bok- ningssystemet registrerar användaren, behöver för- valtningarna inte betala för mer biltid än man faktiskt har använt.
Stadshuset får pool på hjul
Trafikenorsakar stora miljö- och hälsoproblem. Höga halter av kväveoxider (NOx), partiklar och kolväten (HC) medför luftvägssjukdomar, besvär för astma- tiker och allergiker samt cancer. Utsläppen av kväveoxider bidrar till bildning av s.k. marknära ozon samt till försurning och övergödning av skogs- och jord- bruksmark. Metan och koldioxid (CO2) förändar atmosfären kring jorden.Vi får en förstärkt s.k. växthuseffekt, något som långsamt förändrar klimatet på jorden.
Insikten om trafikens negativa miljöpåverkan ligger bakom en del av fjorårets miljöprojekt i Landskrona kommun. Här berättar vi om dem.
V
Thomas Hylén vid en av de blivande bilpoolsbilarna, en gasdriven Opel Zafira.
14
Bensinen får allt hårda- re konkurrens från eta- nol och gas som driv- medel. Även om ut- vecklingen tycks gå långsamt, har mycket hänt sedan 29 mars 2004 när kommunfull- mäktige fastställde att kommunens transport- medel förutom el och biobränsle bör använda naturgas som drivme- del.
ydkraft, numera E.ON, tog kontakt med kommunen och berättade att man var beredd att öppna ett gastankställe, säger Thomas Hylén. De undra- de om kommunen i så fall var intresserad att använda gas i sina bilar.
Gasen säljer
2005 öppnade ett gastank- stället på Q8, mittför gamla Weibulls. Gasen går åt som smör i solsken – taxibilar och regionens minibussar är stora kunder.
Pumpen tankar naturgas men den som vill kan välja miljövänligare s k grön gas.
Är man beredd att betala ett något högre pris, för- binder sig E.ON att fylla på lika mycket biogas någon- stans i systemet som man tankar naturgas i pumpen i Landskrona.
Etanol är ett annat populärt alternativt bränsle.
Enligt lag måste alla ben- sinstationer som säljer mer än en viss mängd bensin även erbjuda ett förnybart
drivmedel. I Landskrona finns en etanolpump på Statoilmacken. Även Jet planerar att sätta upp en etanolpump.
Hur kommunen kom- mer att utnyttja dessa nya möjligheter är inte helt klart. Förvaltningarna för- fogar över cirka 150-160 personbilar. De bestämmer själva om de vill öka ande-
len fordon som kan drivas med alternativbränslen.
- Det blir intressant att så småningom få fram sta- tistik via miljöledningssys- temet, säger Thomas Hylén.
Klart är att i alla fall stadsbussarna går över till gas från och med denna sommar. Det kan du läsa om i artikeln på nästa sida.
Miljöbränslen vinner terräng
Pumplagen
Från 1 april 2006 ska alla bensinstationer som säljer mer än 4.000 kubikmeter bensin och diesel erbjuda ett förnybart drivmedel. Föreningen Görna Bilister påpekar efter en granskning att inget av de större oljebolagen klarar kravet i hela landet som helhet, och att det är stor skillnad på när de kommer att göra det.
I dag finns cirka 350 etanolpumpar och knappt 70 gas- mackar i landet. När samtliga bensinbolag uppfyller lag- kravet kommer antalet etanolmackar att ha ungefär för- dubblats. Längre fram gäller lagen också för mindre bensinstationer, vilket innebär ytterligare fler pumpar med förnybara drivmedel.
!
Landskrona kommun ska byta till miljöanpas- sade bilar.Tommy Strandh, enhetschef på äldreomsorgen är spin- deln i nätet för att genomdriva målsätt- ningen på sin förvalt- ning.
Mellan 2004 och 2005 ökade antalet sålda miljöbi- lar i Sverige med 190 pro- cent. Landskrona kommun vill gå i bräschen genom att byta sina bilar till ett miljö- vänligare alternativ.Tommy Strandh är bilsamordnare inom äldreomsorgen:
- Vi har pratat med Hedbergs, säger han. För äldreomsorgens del handlar det om Ford Focus Flexi- fuel som kan drivas både med konventionell blyfri bensin och med etanol.
Ett flertal av äldreomsor- gens leasingkontrakt löper ut under de närmaste åren.
14 bilar byts ut under 2007 och 19 under 2008.
Redan i dag har kom- munen ett antal specialfor- don som kan drivas både med bensin och etanol.
- Vi har haft dem sedan 2004, säger Tommy Strandh. De fungerar bra – enda skillnaden jämfört med konventionella bilar är att de servas var 1.000:e mil i stället för var 1.500:e.
På rätt väg
S
Gastankstället på OK/Q8 används bl a av taxibilar och regio- nens minibussar.Tommy Strandh
Den 18 juni 2006 går Landskronas tio stads- bussar över till gas.
Därmed blir stadstrafi- ken ännu ett snäpp mil- jövänligare. Sedan tidi- gare har Landskrona tre eldrivna trådbussar.
et är Skånetra- fiken som an- svarar för stadstrafiken i Landskrona men det var kommunen som satte som villkor att bussarna skulle bli gasdrivna.
– Kommunen betalar mellanskillnaden på 30.000 kronor per år mellan en vanlig dieseldriven och en gasbuss, säger Klas
Sörensson på
Skånetrafiken.
Gasbussarna är dyrare dels för att fordonen i sig är dyrare, dels för att infra- strukturen kräver special- lösningar. Ett gastanknings- ställe för samtliga bussar byggs vid bussterminalen vid Andra Kvarngatan.
Kommunen har förbun- dit sig för gasdrift i minst åtta år, vilket garanterar att investeringar som görs i bussar och tankningsställe inte kastas i sjön redan vid nästa upphandling. De tio nya gasbussarna blir kvar i Landskrona oavsett framti- da uppdragstagare.
Goda erfarenheter För Skånetrafiken är gas- drivna bussar inget nytt.
Malmö var först redan för tio år sedan, Kristianstad har haft sina gasbussar i 4-5 år och Helsingborg sedan juni 2005.
– Erfarenheterna med
gasbussar är väldigt goda, säger Klas Sörensson. De går lika bra som dieselbus- sarna.
Tidigare problem när det var kallt på vintrarna är helt borta sedan flera år till- baka. I de nya bussmodel- lerna har tekniken förfi- nats. Bussarna byggs f ö av MAN i Altenburg utanför Leipzig. Prislappen ligger på cirka 2 miljoner kronor per buss.
Bussresandet ökar Landskronaborna är dukti- ga på att åka kollektivt.
Under 2006 hade bussarna 1,5 miljoner påstigande, en höjning med 7 procent på ett år. Det var en väntad ökning och helt i linje med
utvecklingen under senare år.
- Bussresandet ökar i takt med att även tågresan- det ökar, säger Klas Sörensson. Fyra av tio tåg- resenärer i Landskrona tar buss till tåget.
Men den nya tågstatio- nen är inte enda förkla- ringen till ökande bussre- sande. Även linjer som inte passerar tågstationen ökar.
Trots det tror Klas Sörensson inte att turtäthe- ten behöver ändras.
- Bussarna går var 15:e minut, vilket är bra för en stad av Landskronas storlek, säger han. De nya gasbus- sarna blir större än de nuvarande – det ger plats åt ökande antal resenärer.
V
Viillkkaa ffaakkttoorreerr ggöörr aatttt m
mäännnniisskkoorr vväälljjeerr bbuuss-- sseenn??
- Bland annat att bussen kommer ofta och i tid, att det är snyggt och rent, att man blir väl bemött av föraren och att hållplatser- na är bra, svarar Klas Sörensson.
Landskrona har jobbat konsekvent i tio år med att skapa hållplatser med väderskydd.
H
Huurr sskkaa iinnttrreesssseett fföörr bbuussssrreessaannddeett bbeevvaarraass??
- Genom ständiga för- bättringar, säger Klas Sörensson. Det är bra att Landskrona tänker på kol- lektivtrafiken när man pla- nerar för framtida utbygg- nad.
Bussar går över till gas
De nya gasdrivna bussarna sätts ihop på MAN:s fabrik i Alteburg i Tyskland. Än är de inte färdiga men den 18 juni ska de vara klara att köra i ordinarie stadstrafik.
D
16
Bilåkandet till jobbet ska minska till förmån för cyklande och kol- lektivtrafikåkande. Så enkelt kan man sam- manfatta projektet Smart trafikant som drivs i Vägverkets regi och genomförs av NTF som entreprenör.
alin Björns på NTF är ansvarig för Landskro- naprojektet. Vid ett möte med kommunen,Vägverket och NTF diskuterade man fram lämpliga bostadsom- råden för kampanjen.
Gruppen fastnade för Väst-
ra Fäladen i Landskrona, mellan Helsingborgsvägen och Löpargatan, samt de mindre orterna Häljarp och Glumslöv. Boende fick ett utskick med en presen- tation av projektet och en möjlighet att anmäla sig.
Ett hundratal personer har anmält sig, ett 40-tal som vill cykla och ett 60- tal som väljer kollektivtra- fik. Urvalet av dem som får delta i projektet är indi- viduellt – de ska passa in i målgruppen, ha ett rimligt avstånd till jobbet osv.
– De som väljs ut får skriva på ett kontrakt där de lovar att åka kollektivt eller cykla samt fylla i en enkät, berättar Malin
Björns. De som vill åka kollektivt får Skånekortet för en månad och kan åka överallt i hela Skåne.
Cyklisternas testperiod är tre månader – de får regn- ställ, cykelhjälm och en cykeldator.
Bilen stannar i garaget Erfarenheterna från andra kommuner är goda.
Cirka 60 procent av de notoriska bilisterna som valt att åka kollektivt, läm- nar bilen i garaget även efter att projektet är avslu- tat. Siffran är ännu högre för dem som valt att cykla.
– Det handlar ofta om att människor behöver en puff för att ändra sina vanor, säger Malin Björns.
Det är smart att skippa bilen
M
76 med i projektet
24 bilister vill byta till cykel och 52 vill byta till kollektivtra- fik. Så många har nämligen valts ut i projektet Smart trafi- kant. Så här svarar de på frå- gan:
Vad förväntar du dig av ditt deltagande?
Irene Broberg bil!cykel – Det verkar vara en kul grej. Jag hoppas att jag kommer igång
och rör mig samtidigt som jag sparar naturen. Dessutom får jag en cykelhjälm som gör att jag kan vara föredöme för min åttaåriga dotter.
Jonas Karlsson bil!cykel – Det här är en smart idé, jag kan börja röra mig mer, får bätt-
re hälsa, sparar pengar och miljö. Som småbarnsförälder har jag inte så mycket tid för annan motion.
Jonna Persson bil!cykel – Jag hoppas få bättre kondis och att jag mår bättre.
Det verkar vara ett roligt pro- jekt, en sporre att lära sig en nyttig vana. Jag kommer både att spara pengar och få motion.
Sven-Olof Hendin, bil!kollektivt – Jag är själv en varm anhängare av kollektivtrafik, det ligger i tiden.
Det är dessutom praktiskt, den nya stationen är bland det bästa som hänt Landskrona.
Susanne Larsson bil!kollektivt – Projektet är en sporre för mig att åka buss.
Nyligen körde jag av vägen med min bil och det blev en tankeställare. Att åka buss är också en säkerhetsfråga.
Jonna Persson och Birthe Hansson skriver på avtalet där de lovar att cykelpendla till jobbet.
T. h: Malin Björns på NTF, ansvarig för Landskronaprojektet.
Äntligen får Landskrona en trevligare infart.
”Motorvägen” Österle- den som leder rakt in i den ålderdomliga stads- kärnan ska ersättas av en betydligt mer pas- sande infart.
örutom att vara ful, är vägen överdimensione- rad med två fält i vardera riktningen, säger Curt Jansson. Det inbjuder till farter uppemot 100 km i timmen, få bryr sig om 50-gränsen.
I och med ombyggna- den försvinner två körfält, vilket kommer att få ner hastigheterna. Från Ring- vägen fram till rondellen 33 lågor får gatan en helt vanlig gatustruktur.
Korsningen Ringvägen- Österleden får en rondell.
- Cirkulationsplatser är mycket mindre trafikfarliga än signalregleringar, säger Curt Jansson. Dessutom är den nuvarande signalen av gammal typ, övergången mellan rött och gult stäm- mer inte med dagens krav.
En rondell är miljömäs- sigt överlägsen en signal- reglerad korsning. Medan
trafiken i en rondell flyter smidigt, puttrar stående bilar vid en signal en massa avgaser i onödan.
Bättre på Öster
För boende på Öster blir ombyggnaden ett lyft.
Trafiken hamnar längre ifrån, de forna körfälten ersätts av grönytor, bullret minskar liksom avståndet till de stora affärerna.
Dagvattenproblemen i
korsningen Österleden- Ringleden löser man genom tre dagvattendam- mar som framdeles fördrö- jer vattnet vid häftiga sky- fall.
För att understryka den mer stadslika gestaltningen, planteras träd utmed gatan, som av och till blir en allé.
På norra sidan får cyklister- na en splitterny cykelväg.
Rimlig prislapp
Hela ombyggnaden kostar 21 miljoner kronor.
Invigningen beräknas till hösten 2006.
Är ni inte oroliga för långa bilköer, nu när ni tar bort två körfält?
- Vi har gjort trafikana- lyser som pekar på att det inte blir några köer, svarar Curt Jansson.
Inte så mycket för cyklister
Många kilometer cykelvägar byggdes fram till 2005 som en del av LIP-projekten. I fjor kompletterades några mindre cykelvägar:
Varvsvägen fick någon kilometer ny cykelväg.
Vid Idrottsvägen var cykelleden klar från norr men saknades från Emaljgatan mot centrum. Nu är även den biten byggd och eleverna på Pilängskolan kan känna sig betydligt säkrare.
!
På väg mot snyggare infart
F
Hösten 2006 står Landskronas nya Österled färdig att ta emot trafiken – snyggare, säkrare och miljövänligare.
18
Under 2005 slutförde både ÄO och BUN arbetet med den omfat- tande miljöutredningen.
Det har varit en tids- krävande process som har lett till många posi- tiva fördelar inom för- valtningen såsom ökat miljöengagemang, ge- menskap och mer kun- skap inom miljöfrågor.
Miljöarbete
Målet med allt miljöarbete är att bidra till en bättre omgivning och en hållbar utveckling. Redan innan Agenda 21 skrevs så arbeta- de flera kommuner aktivt med miljöfrågor. För att strukturera och organisera miljöarbetet har ca hälften av Sveriges kommuner valt att införa ett miljölednings- system, vilket medför att
uppsatta mål lättare kan nås. Miljöledningssystemet är till för att minska miljö- belastningen, men ger också andra fördelar då man analyserar sin verk- samhet och skapar en bätt- re kontroll. Det finns en rad olika motiv bakom en kommuns intresse för MLS bl.a. för att kunna redovisa resultaten i miljöarbetet på ett sätt som gör det möjligt att följa utvecklingen år från år, höja kunskapsnivån om miljöfrågor och göra ekonomiska besparingar.
Helt avgörande för att lyckas i sitt ledningssystem är ledningen och därefter hela organisationens enga- gemang.
Decentraliserat ansvar Kommunfullmäktige i Landskrona beslutade 1994 att man skulle anta de prin- ciper som gäller för att ar-
beta med lokal Agenda 21.
Arbetet med Agenda 21 leds av kommunstyrelsen, men varje kommunal för- valtning har ansvar för att målen förverkligas inom sitt område. Den centrala miljöledningsgruppen an- tog 2001 en lokal kravstan- dard för MLS som bygger på den internationella stan- darden ISO 14001 och den europeiska förordningen EMAS. Enligt kravstandar- den är en miljöutredning det första steget av sju i miljöledningssystemet.
Den lokala kravstandar- den strävar inte efter ett miljöcertifikat utan har som mål att efter väl gen- omfört miljöledningsarbete dela ut ett miljödiplom.
Landskrona kommun ingår i ett nätverk med andra kommuner runt om i Skåne. Dessa kommuners Agenda 21-samordnare
träffas kontinuerligt för att utbyta erfarenheter och framtidsplaner. Nätverket har lett till att kommuner- nas miljöarbete numera lig- ger mer i fas med varandra än tidigare.
I Landskrona arbetar idag alla kommunala för- valtningar med miljöled- ningssystem. BUN och ÄO som är de största för- valtningarna har tillsam- mans med Agenda 21-sam- ordnaren slutfört arbetet med miljöutredningen under 2005. Det har varit en tidskrävande process, med otaliga timmar i möten. Arbetet med miljö- utredningen har lett till ett ökat miljöengagemang, gemenskap och mer kun- skap inom miljöfrågor.
ÄO:s miljöarbete Det har krävts en omfat- tande planeringsprocess för Samtidigt som Lands-
krona kommunfullmäk- tige antog en miljöpoli- cy i maj 1999, gav man förvaltningarna i upp- drag att införa ett mil- jöledningssystem senast vid utgången av 2002.
rbetet med mi- ljöledningssy- stem blev för- dröjt och kom de facto inte igång ordent- ligt förrän under 2002.
Undantaget är Teknik- och stadsbyggnadskontoret som inom värme- och VA-sidan är miljöcertifierade enligt ISO 14001-standarden se- dan 2004.
– Alla förvaltningar har gått in för att införa miljö- ledningssystem, om än inte enligt en lika krävande standard som ISO, säger Thomas Hylén. Kraven i miljöarbetet blir ungefär desamma, men vår light- version ställer inte upp lika rigorösa krav på dokumen-
tation som ISO-normen.
Förvaltningarna måste ta sju steg i arbetet mot ett miljöledningssystem. Alla har genomfört åtminstone två steg: de har gjort en miljöutredning för att fast- ställa den egna miljöpåver- kan och de har beslutat om miljöpolicy.
– Att göra en egen mil- jöutredning är egentligen det svåraste jobbet, det är helt nödvändigt men det känns som att börja i en uppförsbacke, säger Tho-
mas Hylén. Det är mycket roligare att börja med handlingsplaner och åtgär- der.
Men det vore fel, menar Thomas Hylén, man måste veta allt om den egna verk- samheten innan man vet hur man ska prioritera bland åtgärderna.
Sju steg till mål
Här är de sju stegen fram till ett miljölednings- system:
1.Gör en miljöutredning av den egna verksamheten.
Kommunen tar sju steg för
Tufft arbete gav nya kunskaper oc
A
2.Ta fram miljöpolicy 3.Planera hur åtgärderna ska genomföras
4.Genomför åtgärderna 5.Kontrollera
6.Utvärdera
7.Gör en årlig miljöredo- visning
- Liksom i ISO-syste-
met ställer vi kravet på ständiga förbättringar och på att alla lagar ska följas, säger Thomas Hylén.
Ständiga förbättringar innebär att åtgärderna varje år ska leda till förbättringar för miljön jämfört med tidigare år – miljöarbetet får inte stå still eller gå bakåt.
Arbetet fram till färdiga miljöledningssystem går långsamt. Dels är det en naturligt lång process som kräver sin tid, dels läggs arbetet ovanpå ordinarie
uppgifter i verksamheter- na.
Börjar från toppen – Det är oerhört viktigt med ledningens engage- mang, säger Thomas Hy- lén. Omorganisationen i kommunen gör att nya chefer har tillträtt och att en del nyckelpersoner har slutat – det fördröjer arbe- tet något, men när miljö- ledning väl har blivit rutin, blir det betydligt enklare.
Utbildning är en viktig del av miljöledningen.
Thomas Hylén och Rainer Weich har tagit fram mate- rialet ”Grundläggande mil- jöutbildning”.
- Målet är att alla kom- munanställda får en grund- läggande insikt i krets- loppsfrågor, säger Thomas Hylén. Vi erbjuder oss att utbilda nya handledare som i sin tur sprider kunskapen på förvaltningarna.
Han hoppas sätta igång interna kommunala utbild- ningscirklar under hösten 2006.
Åtgärderna 3 till och med 7 är fasta punkter i en årligen återkommande cykel.
att få igång miljöarbetet.
Redan 2003 utsågs ett antal miljöombud inom förvalt- ningen, som fick i uppgift att driva miljöarbetet ute på ÄO:s alla enheter. Deras engagemang har varit ovär- derligt under arbetes gång.
Äldre och Omsorgsförvalt-
ningen har idag ca 1.000 anställda, de olika enheter- na är utspridda över hela staden.
Detta medför att man måste hitta ett bra kommu- nikationsmedel som alla har tillgång till när man jobbar med ledningssys-
tem. Därför har kommu- nens intranät använts som största kom- munikations- källa mellan enheterna och miljöför- valtningen.
Under vå- ren 2005 fick ÄO möjlig- het till extra resurser, då miljöingenjö- rerna Elin Bygg och Emilie Jöns- son fungerade som miljö- samordnare inom förvalt- ningen, som en del i deras examensarbete.
Utbildningsträffar och handledning i miljöled- ningssystem har erbjudits till alla enhetschefer och miljöombud. För att samla
in information till förvalt- ningens miljöutredning så har man använt sig av ett statistikunderlag och en checklista. I detta material har bl.a. avfallsmängder, energi- och vattenförbruk- ning fyllts i. Alla uppgifter har sammanställts och vär- derats under hösten, för att kunna få fram vilka miljö- aspekter inom förvaltning- en som har en betydande miljöpåverkan. För de be- tydande miljöaspekterna ska man under våren 2006 arbeta fram både övergri- pande och detaljerade mil- jömål samt handlingsplaner för miljöförbättrande åtgär- der.
I handlingsplanerna tyd- liggörs ansvarsfördelningen och planerad tidsåtgång samt resurserna för åtgär- derna. Förvaltningen har även som mål att arbeta fram en miljöpolicy.
teg för bättre miljöarbete
per och större miljöengagemang
Miljömöte med ombuden.
20
Efter fem år av veckade pannor och noggranna överväganden, invigdes i november 2005 den sammanbyggda fjärrvär- meledningen mellan Landskrona och Helsingborg. Därmed ersattes en stor mängd fossila bränslen med betydligt miljövänligare alternativ. Men vägen till den gemensamma led- ningen var inte självklar.
är Hydro lade ner sin verk- samhet i Landskrona år 2000, försvann även 100 GWh värme över en natt. Det var nämligen så mycket spillvärme som Hydro årligen hade levere- rat till Landskronas fjärr- värmenät. Volymen mot- svarade en tredjedel av kommunens förbrukning av värmeenergi.
Landskronaborna värm- des i allt högre utsträckning med fossila bränslen. Det var en otillfredsställande situation och fullständigt i konflikt med miljömålen.
Därför tillsattes redan under 2001 utredningar för att titta på miljövänligare lösningar.
– Redan under 2002 hade vi en del diskussioner med Helsingborg, men det blev inte så mycket mer just då, säger Kåre Larsson, förvaltningschef i Lands- krona.
Utredarna hade flera alternativ. Ett var att utöka den egna produktionskapa- citeten inom kommunen.
Man tittade bl a på geoter- min där Lunds Energi och Lunds tekniska högskola just var inbegripna i ett långt framskridet projekt intill vägen mellan Lund och Dalby. Tanken var att pumpa upp hetvatten ur ett borrhål, utvinna energin och därefter pumpa tillbaka vattnet i berget. Projektet misslyckades åtskilliga mil- joner kronor senare. Flödet i borrhålet var inte tillräck- ligt. Det tvingade även Landskrona att dra öronen åt sig, trots att staden ligger på samma geologiska for- mation.
– Vi vågade inte, den ekonomiska risken var för stor, berättar Kåre Larsson.
Landskrona hade lämnat in en ansökan om att få bygga en egen fastbränsle- panna men ansökan mötte hela tiden starkt motstånd.
Den överklagades och det såg ut som om en egen panna i bästa fall skulle stå klar tidigast 2007 eller 2008.
Åter till Helsingborg I det läget började man åter diskutera med Hel- singborg.
– En dag var vi helt enkelt framme, säger Kåre Larsson.Vi skrev ett Letter of Intent, en avsiktsförkla- ring, och fortsatte diskus- sionerna därifrån.
Väl kommet så långt, gick det undan av bara far-
ten. Avtalet skrevs under i maj 2004 och redan i augusti började bygget.
Den 15 november 2005 stod den gemensamma led- ningen klar.
Vad är det konkret som ni har byggt?
– Vi har byggt en fjärrvär- meledning med en kapaci- tet på 40-45 MW, säger Kåre Larsson. Ledningen är 16 km lång med en pump- station i varje ände. Tack vare det kan vi optimera driften i hela regionen och minimera användningen av fossila bränslen.
När det är riktigt kallt kan man fortfarande inte undvika att elda med fossi- la bränslen – med dagens tekniska kunnande och ekonomiska förutsättningar krävs de för att klara top- parna. Men i normalfallet försörjs Landskrona med värme från fastbränslepan- nor och spillvärme från Boliden, ScanDust samt överföring från Helsing- borg där bla spillvärme från Kemira ingår.
Jättelik miljövinst Följande siffror ger en bra bild av miljövinsten:
– Utan ledning hade vi behövt använda cirka 120 GWh värme från na- turgas, som ju är ett fossilt bränsle, säger Kåre Larsson.
I våra uppställningar behö- ver vi framdeles cirka 15–30 GWh värme från gas för att klara topparna.
90–130 GWh kommer via den gemensamma nya led- ningen, samt genom att vi kör våra egna fastbränsle- pannor och lokal spillvär- me.
Lång ledning löste värmeproblem
N
VISSTE DU ATT …
förbränning av avfall täcker drygt 15 procent av fjärrvärmebehovet i Sverige?VISSTE DU ATT …
Landskronas fjärrvärmenät har en sammanlagd längd på 8,4 mil?Allt fler Landskrona- familjer vänder sig till kommunens energiråd- givare Sara Wabréus för att få goda råd. Ofta handlar det om att byta från olja och direktver- kande el till ett både billigare och miljövänli- gare system.
et är svårt för mig att säga exakt hur många som faktiskt har genomfört ett byte, säger Sara Wabréus.
Som energirådgivare är jag opartisk och informerar om både fördelar och nackdelar med olika sy- stem. Ingen behöver infor- mera mig sedan, när det blir skarpt läge.
Det finns ingen samlad
statistik för övergångar till miljövänligare pellets-, jord-, berg-, luft- eller vat- tenvärmepump. Det finns exempelvis ingen anmäl- ningsplikt för övergången till luftvärmepump medan övergång från olja till pel- lets kräver en bygganmä- lan.
Miljöförvaltningen ska ha in anmälan från den som inrättar värmepumpanlägg- ning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten.
Oftast är det förvänt- ningar på att nya system kan bli billigare som gör att människor vänder sig till Sara Wabréus för energiråd.
De vill gärna ha ett miljö- vänligare system än sitt gamla men sällan om priset är högre. Med dagens höga
priser på olja och el, är mil- jöanpassade alternativ ändå konkurrenskraftiga.
– Jag tycker att det oftast är enkelt att ge råd om både billigare och miljö- vänligare uppvärmning, sä- ger Sara Wabréus.
En miljögod affär Det finns konverterings- bidrag att söka. För över- gång från olja till fjärrvär- me eller biobränsle är bidraget 30 % av kostna- den, dock max 14.000 kro- nor.
Den som redan har ett vattenburet system hemma och kan koppla upp sig på fjärrvärmen i gatan betalar 41.500 kronor och kan söka för större delen av den summan.
Det blir dyrare om man måste byta ut en gammal oljepanna till en pelletspan- na. Då kan det kosta uppe-
mot 80.000 kronor men med tanke på dagens olje- priser är det ofta en bra investering.
Bidraget för övergång från direktverkande el till fjärrvärme eller biobränsle är högre. Även här gäller 30 % men maxsumman är 30.000 kronor. Här blir investeringskostnaden hög- re eftersom husägaren mås- te bygga om till ett vatten- buret system.
Lönsamt efter tre år – Många människor byter när de ändå måste kasta ut sin gamla oljepan- na, säger Sara Wabréus. Då är fjärrvärme, biobränsle- panna eller värmepump alltid billigare än olja.
I det fallet betalar sig fjärrvärmeinvesteringen på mindre än tre år, när man tar bidraget och den dyra oljan i beräkningen.
Goda råd är inte dyra
FAKTA/Övergång
Det finns som sagt ingen komplett statistik över hur många fastigheter i Landskrona som har gått över från el eller olja till fjärrvärme, biobränslen och samt- liga typer av värmepumpar. Här är statistik över dem som anmält övergångar till anmälningspliktiga vär- mepumpar samt från olja och el till fjärrvärme.
År Antal övergångar
Fjärrvärme Värmepumpar
2001 80 1
2002 95 10
2003 120 32
2004 127 42
2005 144 25
2006 (t o m mars) 41 8
Som nämnts ovan är luftvärmepumpar inte anmäl- ningspliktiga. Den stora miljöfrågan när det gäller luftvärmepumpar är bullret. Regeln blir att de inte får bullra mer än 40 dBA ekv vid tomtgränsen. Det är ännu oklart om statistik för övergångar till luftvär- mepump ska tas fram under miljömålsarbetet.
!
D
Under TSB:s paraply. Som kommunens energirådgivare får Sara Wabréus frågor om effektivaste uppvärmning. Det är oftast enkelt att ge råd om både billigare och miljövänligare system.
22
Landskronahem har byggt 35 radhus i Glumslöv. Husen är extremt energisnåla – de boende slipper upp- värmningskostnader, människorna i sig och deras aktiviteter är till- räckliga värmekällor.
eslutet att bygga på det här sättet är helt och hål- let kommersi- ellt, säger Martin Persson på Landskronahem.Vi titta- de på byggkostnaderna och kom fram att vi skulle vara tvungna att ta ut mellan 1.200 och 1.300 kronor per kvadratmeter och år om vi byggde konventio- nellt.
En så hög hyra fanns det inte marknad för, bedömde man på Landskronahem och sökte efter metoder att sänka kostnaderna. En av dem var just passiva hus, d v s hus som är så täta att värmen från de boendes verksamhet räcker för att värma upp dem: duschning och matlagning är aktivite- ter som håller värmen up- pe.Visserligen är byggkost- naden något högre, men uppväger mer än väl de lä- gre driftskostnaderna: vid inflyttning var hyran 933 kronor per kvadratme- ter och år.
Hyresgästerna får lägga på kostnaden för att värma upp varmvattnet i eldrivna vattenberedare. För att husen ska fungera finns också ett ventilationsaggre- gat där utgående luft vär- mer ingående och med eftervärmningsbatteri som
sätter igång om det är för kallt ute.
Elförbrukningen är totalt 8.000 kWh per år i genomsnitt, som kan jäm- föras med cirka 5.000 kWh som en genomsnittslägen- het förbrukar för hushålls- el. Kostnaden för de 3.000 kWh som är över- förbrukning försämrar jämförelsen med konven- tionella bostäder endast marginellt.
– Det här sättet att bygga är helt klart kom- mersiellt gångbart, säger Martin Persson. Hemlig- heten är superisolerade hus och ventilationsaggregat som håller 85 procents verkningsgrad.
Elförbrukningen skiljer sig avsevärt mellan olika lägenheter, mellan 6.000 och 13.000 kWh per år. Ur den synvinkeln är det
intressant att hyresgästerna kan påverka sin egen för- brukning genom hushålls- elen och förbrukningen av varmvatten.
– Så här i början får man ta mätningarna med en nypa salt, säger Martin Persson. Under början av 2005 delade vi ut värmare som varje hyresgäst kunde
koppla in. Hyresgästerna har fått kompensation för förbrukad el – under maj och juni i fjor bytte vi vär- meväxlare.
Under den senaste vin- tern har systemet fungerat bra samtidigt som förbruk- ningen har sjunkit. Den exakta utvärderingen är ännu inte klar.
Här håller de värmen uppe
B
Uppvärmingen i de passiva husen fungerar bättre än i fjor men inte helt bra. Det menar Daniel Bonde och Lotta Svensson som bor i ett av husen i Glumslöv.
– Första vintern, 2004- 2005, hade vi tidvis 15–16 grader inomhus, berättar Daniel.
Under våren 2005 åtgär- dade Landskronahem pro- blemen. Bl a bytte man vär- meväxlare. Helt bra har det dock inte blivit:
– Så fort temperaturen sjun-
ker under 4–5 minus- grader, blir det kallt, säger Daniel. Det
är bättre än i fjor, som lägst hade vi i år ungefär 18 gra- der.
Landskronahem var under våren åter i lägenhe- terna för att mäta och undersöka systemet. Det visar sig nästa vinter om åtgärderna har gett önskad effekt.
Inte helt perfekt
Daniel Bonde Daniel Bonde utanför sitt passiva hus i Glumslöv.
Miljötillståndet
Partikelmätningar, PM10 tätorter förekommer förhöjda halter av luftförore-
ningar som kan ge effekter på både hälsa och miljö samt vissa material. De föroreningar som skapar stora problem är främst partiklar, bly och ozon. De största källorna är vägtrafik, industrin och intransport av föroreningar.
Vad är luftföroreningar?
Luftföroreningar består av ämnen som inte naturligt ingår i atmosfären eller som uppträder i högre kon- centrationer än normalt. Föroreningar är antingen partiklar (stoft) eller gaser. Partiklar kan bestå av sot och andra förbränningsrester, gummipartiklar från däckslitage, asbestdamm, vattendroppar med lösta ämnen (t ex svavelsyra) mm. De minsta partiklarna, med en diameter under 10µm, är farligast eftersom de tränger längre ner i lungorna än större partiklar och dessutom håller sig svävande i luften längre.
Gasformiga föroreningar kan t ex vara svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx), flyktiga organiska ämnen (VOC), ozon (O3) och koldioxid (CO2). En förhöjd halt luftföroreningar är cancerframkallande, ökar astma och allergibesvär samt orsakar negativa effekter på naturen genom försurning och övergödning.
Därför är det viktigt att kommunen kartlägger främ- mande och farliga ämnen i luften så att förbättringar av luftkvaliteten kan göras.
Luftföroreningar
Sedan 1973 har luftmätningar utförts för att kunna ha kontroll över hur mycket luftföroreningar Landskronas befolkning utsätts för. Landskrona kom- mun ingår i det så kallade Urbanmätnätet, vilket är ett samarbete mellan ett 40-tal miljökontor och IVL, Svenska miljöinstitutet. Urban-projektet bygger på samordnade och långsiktiga mätningar av luftkvalitet, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara år från år.
Under lång tid har man mätt parametrar som t.ex.
svaveldioxid medan mätningar av partiklar har till- kommit på senare år. 2005 gjordes mätningar av bl.a.
Partiklar PM10, Svaveldioxid, Bensen, Kvävedioxid och marknära ozon. Under vinterhalvåret 2004/05 har mätningar skett i urbana bakgrunden på polishu- set i Landskrona och i gaturummet på Eriksgatan.
Under sommarn 2004 har passiva månadsmätningar gjorts i regionala bakgrunden på Ven.
Mätningar görs även på nedfallet av metallstoft.
Metallinnehållet undersöks genom odling av gräs och grönkål på ett tiotal platser i kommunen.
Beteckning PM10 står för småpartiklar som är tio miljon- dels meter i diameter och mindre. De finns i luften överallt runt omkring oss.Trafiken är en av huvudkällorna till par- tiklarna.Vägdamm, slitage på bromsbelägg och däckslitage ger ifrån sig mycket PM10. Partiklarna kommer även från industri och energianläggningar samt från långväga källor på kontinenten. Partiklarna kan bära med sig giftiga ämnen och orsaka allvarliga hälsoproblem eftersom de kan tränga djupt ner i lungorna. Personer med luftrörsproblem och astmatiker kan få besvär då mängden partiklar ökar. För rik- tigt små partiklar som PM1 är bilavgaserna en betydande källa. Dessa små partiklar bedöms vara de mest hälsoskadli- ga eftersom de via lungblåsorna kan komma ut i blodom- loppet.
Under vinterhalvåret 2004/05 har mätningar skett i urbana bakgrunden på polishuset i Landskrona och i gatu- rummet på Eriksgatan. Mätningarna görs dygnsvis med en provtagningsapparat. Haltnivåerna för partiklar PM10 var under vinterhalvåret 2004/05 cirka 25 % högre i gaturum- met jämfört med den urbana bakgrunden. Medelvärdet vinterhalvåret 2004/05 var 19 µg/m3 i bakgrunden och 25 g/m3i gaturummet, att jämföra med miljökvalitetsnor- mens gränsvärde på 40 µg/m3 under ett kalenderår. Totalt får inte mer än 35 dygns överskridande på 50 µg/m3 ske under ett år, enligt miljökvalitetsnormerna. Nivån över- skredes 4 dygn i den urbana bakgrunden och 10 dygn i gaturummet under vinterhalvåret 2004/05.
