Europeiska unionens råd
Bryssel den 10 december 2014 (OR. en)
16700/14
AGRI 786 AGRIFIN 164 AGRIORG 167 CODEC 2472 Interinstitutionellt ärende:
2014/0014 (COD)
NOT
från: Ordförandeskapet
till: Rådet
Föreg. dok. nr: 15891/14
Ärende: Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller stödordningen för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk i skolor
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter
– Ordförandeskapets lägesrapport I. INLEDNING
1. Ordförandeskapet överlämnar härmed sin rapport över de framsteg som har gjorts under det andra halvåret 2014 med förslagen om skolsstödordningar. Rapporten har utarbetats på ordförandeskapets ansvar och på grundval av de ståndpunkter som har framförts i rådet och dess förberedande organ.
2. Den 30 januari 2014 lade kommissionen fram de ovannämnda förslagen. Det första förslaget syftar till att ändra förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller stödordningen för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk i skolor (förslaget om den gemensamma organisationen av marknaden, dok. 5958/14). Det andra förslaget ändrar förordning (EU) nr 1370/2013 (fastställandeförordningen, dok. 6054/14).
3. Under det grekiska ordförandeskapet1 gjorde arbetsgruppen för övergripande jordbruksfrågor tre tekniska granskningar av förslagen och noterade ett antal förslag till utformning av texten från ordförandeskapet2. Det framgick att delegationerna hade stora svårigheter med tre nyckelfrågor i förslagen – den rättsliga grunden, förteckningen över stödberättigande produkter samt tilldelningskriterierna3.
II. ÖVERLÄGGNINGAR UNDER DET ITALIENSKA ORDFÖRANDESKAPET A. Överläggningar i rådet
4. Arbetsgruppen för övergripande jordbruksfrågor, som byggde vidare på arbetet under det grekiska ordförandeskapet, inriktade sig den 8 september 2014 på de tre kvarstående frågor som identifierats som kritiska under det grekiska ordförandeskapet, dvs. den rättsliga grunden, förteckningen över stödberättigande produkter samt tilldelningskriterierna, och diskuterade dem ingående.
5. Den 12 september 2014 fördjupade särskilda jordbrukskommittén diskussionen i dessa frågor ytterligare genom en riktlinjedebatt.
1 Se ordförandeskapets lägesrapport (dok. 10456/14).
2 Dok. 9604/14.
3 Det erinras om att några delegationer föredrog att behålla de båda ordningarna åtskilda.
Den rättsliga grunden
6. Vad avser den rättsliga grunden upprepade delegationerna sitt enhälliga stöd för den synpunkt som framförts av rådets juridiska avdelning och som går ut på att bestämmelserna i förslaget om den gemensamma organisationen av marknaden om fastställande av stödnivån bör grunda sig på artikel 43.3 i EUF-fördraget. Likaledes hade delegationerna reservationer mot den strykning av bestämmelserna om fastställande av stöd i rådets förordning (EU) nr 1370/2013 (artiklarna 5 och 6) som föreslagits av kommissionen.
7. På grundval av detta godkände särskilda jordbrukskommittén den 20 oktober 2014 en skrivelse till kommissionen, där denna ombads att ändra sina förslag så att de till fullo respekterar rådets rättigheter enligt EUF-fördraget. Skrivelsen, som godkändes av rådet den 7 november 2014 och undertecknades av rådets ordförande, skickades till kommissionen samma dag. I avvaktan på kommissionens svar har den tekniska granskningen av förslagen avbrutits.
Tillämpningsområdet (artikel 23)
8. Även om några delegationer kunde stödja en begränsad förteckning över stödberättigande produkter för regelbunden distribution såsom föreslagits av kommissionen, ansåg det stora flertalet att det föreslagna tillämpningsområdet är otillfredsställande och begärde att det skulle utvidgas, vilket bekräftade den ståndpunkt som redan framkommit under det grekiska
ordförandeskapet. De menade att det inte bara är så att många hälsosamma produkter otillbörligen har uteslutits utan även att skolstödordningen kan komma att uppfattas som mindre attraktiv om tillämpningsområdet är alltför snävt. Dessa delegationer ansåg att en utvidgning av förteckningen över stödberättigande produkter är förenlig med stödordningens syfte, under förutsättning att det anges klara och tydliga hälsoparametrar. I synnerhet begärde många delegationer att man skulle behålla det nuvarande tillämpningsområdet. Nästan
samtliga delegationer som ville att det föreslagna tillämpningsområdet skulle utvidgas efterlyste att andra mejeriprodukter än konsumtionsmjölk – framför allt ost, yoghurt och smaksatt mjölk – skulle inkluderas4, och flera delegationer ville även att man skulle överväga att ta med bearbetad frukt och bearbetade grönsaker. Slutligen begärde några delegationer att honung, bordsoliver och olivolja skulle vara stödberättigande för regelbunden distribution.
4 Några delegationer framhöll även vikten av att ta med laktosfri mjölk.
Kriterierna för tilldelning av EU-stöd (artikel 23a)
9. Kriterierna för tilldelning av unionsstöd diskuterades på såväl teknisk som politisk nivå.
Många delegationer var kritiska till "den historiska användningen av medel enligt tidigare stödordningar för leveranser av mjölk och mjölkprodukter till skolbarn" som ett av två kriterier för tilldelning av EU-stöd till mjölk. De ansåg att de medlemstater som hittills inte har dragit full nytta av skolmjölksstödordningen eller inte har några historiska register
(eftersom de endast nyligen anslutit sig till EU), skulle missgynnas, och detta skulle in sin tur skapa en ond cirkel för framtiden. Vissa delegationer som bestred detta kriterium och
efterlyste en förenkling av den gemensamma stödordningen föreslog att man skulle använda samma kriterier som för frukt och grönsaker, dvs. antalet barn och graden av utveckling i regionerna inom en medlemsstat. Andra delegationer försvarade emellertid användningen av kriteriet med den historiska användningen av medel i syfte att inte bestraffa de medlemsstater där stödordningen fungerar väl.
10. Vid arbetsgruppens möte den 8 september 2014 lade kommissionen fram ett icke-officiellt dokument där man föreslår en av de möjliga metoderna för att beräkna de vägledande mjölkanslagen per medlemsstat enligt den nya skolstödordningen på grundval av den
genomsnittliga användningen av skolmjölkstödsordningen under perioden 2009–2011. Även om ett fåtal delegationer beklagade att kommissionen inte hade kommit med några
vägledande siffror för den föreslagna uppdelningen av ramanslaget för mjölk, och ett annat fåtal delegationer var otillfreds med metodiken i sig, var delegationerna i allmänhet öppna för att ytterligare analysera konsekvenserna av den i det icke-officiella dokumentet föreslagna metodiken, varvid vissa delegationer t.o.m. ansåg att den utgjorde en intressant utgångspunkt som kunde utvecklas vidare.
11. Några delegationer insisterade på behovet att ta hänsyn till små medlemsstaters särskilda förutsättningar och fastställa minimiramar för stödet. Kommissionen var beredd att ta hänsyn till deras önskemål.
12. Många delegationer efterlyste ökad flexibilitet jämfört med kommissionens förslag där man förutser överföringar på upp till 15 % av de vägledande anslagen från en del av ordningen till den andra.
B. Överläggningar i andra institutioner och organ
13. Efter sitt valuppehåll började Europaparlamentet arbeta med förslaget om den gemensamma organisationen av marknaden i juli 2014. Marc Tarabella (S&D, BE) utsågs till föredragande.
Skuggföredragande är Sophia Ribeiro (PPE, PT), James Nicholson (ECR, UK), Ulrike Müller (ALDE, DE), Matt Carthy (GUE/NGL, IE), Bronis Ropé (Verts/ALE, LT) och Marco Zullo (EFDD, IT). Europaparlamentet är för närvarande i färd med att utarbeta sitt betänkande, som man förväntas rösta om på utskottsnivå i februari/mars 2015.
14. Ekonomiska och sociala kommittén antog sitt yttrande om förslaget om den gemensamma organisationen av marknaden vid sin 500:e plenarsession den 9 juli 2014 med enhällighet och två nedlagda röster. Regionkommittén, som rådet valde att frivilligt5 höra om förslaget om den gemensamma organisationen av marknaden, antog sitt yttrande vid sin 108:e
plenarsession den 7 oktober 2014 med enhällighet och en nedlagd röst.
15. Fem nationella parlament har hittills avgett yttranden om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.6
III. SLUTSATSER
16. Ordförandeskapet uppmanar rådet att notera läget i ärendet.
5 Se Corepers beslut av den 7 mars 2014 (dok. 6784/14).
6 Se dok. 9676/14 (Spaniens parlament), dok. 9002/14 (Kroatiens parlament), dok. 9001/14 (Litauens parlament), dok. 8386/14 (Italiens parlament), dok. 8350/14 och dok. 10625/14 (Portugals parlament).
