• No results found

Reseberättelse Irland

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Reseberättelse Irland"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Reseberättelse Irland

På söndag den 9 februari tog jag mitt pick och pack och åkte till Irland för att göra min sista praktikvecka där. Jag gjorde min praktik på Lloyds apotek i Sverige och det var dem som ordnade så att jag skulle kunna åka till ett Lloyds apotek i Irland i en vecka. Lloyds är den största apotekskedjan i Irland med sina 73 apotek runt om i landet. Apoteket som jag gjorde min praktik på låg i Dublinförorten Lucan, som ligger ungefär en mil från huvudstaden.

Apoteket låg inuti ett litet köpcentrum och apoteket i sig var inte heller särskilt stort. Antalet anställda på apoteket var 10 personer, två farmaceuter, två tekniker och resterande var kassapersonal och ”egenvårdspersonal”.

Bilden visar entrén till mitt praktikapotek i Lucan, som låg inuti ett köpcentrum. Eftersom jag var där vid tidpunkten för alla hjärtans dag så var det extra pyntat med bland annat ballonger och girlanger i apoteket.

På måndag startade jag dagen med att åka till Lloyds huvudkontor i Irland för en

introduktionsutbildning som alla nyanställda på företaget var tvungna att delta i. Där fick vi information om själva företaget och lite praktiska saker att tänka på när vi väl arbetade ute på apoteken. Bland annat gick vi igenom hur man lyfter tunga saker på rätt sätt eftersom dem inte har liknande hjälpmedel, exempelvis liftar, som vi har på apotek i Sverige.

Efter att introduktionsutbildningen, som varade ungefär en halv dag, var över åkte jag till mitt praktikapotek och var där i några timmar innan jag avslutade dagen. På apoteket fick jag plocka lite varor för att lära mig var allting låg. Själva layouten på apoteket skiljde sig inte alltför mycket från det vi har på Lloyds apotek i Sverige. Bland varorna såg jag dock mycket som jag inte stött på förut, exempelvis paracetamol kombinerat med antihistaminer och ibuprofen kombinerat med kodein. Dessa såldes dessutom receptfritt. Jag har alltid upplevt

(2)

att apotek utanför norden kan vara rätt oorganiserade och stökiga men detta apotek hade faktiskt en väldigt bra struktur och det var lätt att hitta det man sökte efter.

Receptexpedition

Det som jag reagerade på direkt, som är helt olikt vårt system i Sverige, är kösystemet för receptexpedition. På det apoteket jag var på fanns inga nummerlappar utan folk bara stod och väntade på sin tur. Det känns ganska opraktiskt med tanke på att vissa gick före andra som stått och väntat längre och det blir ju svårt för personalen att hålla koll på vem som stått och väntat längst. Det var heller inte så att kunderna stod kvar och väntade på att få sina läkemedel utlämnade utan de lämnade sina recept och kom tillbaka och hämtade dem vid ett senare tillfälle. Inget ID krävdes utan det som behövdes för att få hämta ut recept var enbart namn och adress och självklart ett giltigt recept. Recepten i Irland är giltiga sex månader. Personalen på apoteket i Irland tyckte det var helt galet att vi i Sverige tar emot kunder, gör i ordning deras läkemedel och lämnar ut det innan vi tar emot nästa kund.

Farmaceuterna tog inte emot kunder som vi gör i Sverige utan dem jobbade mer i

bakgrunden med iordningställande av läkemedel och liknande. När en kunds läkemedel var plockade och kontrollerade signerade farmaceuten och la läkemedlen i en papperspåse och satte in det i ett skåp så att kassapersonalen bara kunde lämna ut det när kunden kom för att hämta det. Något listigt som dem gjorde var att klistra på olika klisterlappar på påsarna där det exempelvis kunde stå ”förvaras i kylskåp” eller ”antibiotika för barn” för att

underlätta för kunden att veta och komma ihåg vilket läkemedel som låg i påsen.

Det som också skiljer ländernas apoteksverksamhet åt är att i Irland har man uteslutande pappersrecept. Det finns två huvudtyper av recept, privata och statliga. De privata recepten är alltid skrivna på ett vitt papper och dessa recept får kunden betala själv helt och hållet, staten bidrar alltså inte alls. De statliga recepten har en särskild blankett och för dessa recept betalar kunden 2,5 € för varje receptrad och resten står staten för. I Irland betalar staten, precis som i Sverige, läkemedel för personer med vissa sjukdomar. Totalt var det 16 sjukdomar som ingick i systemet för gratis läkemedel, bland annat diabetes, epilepsi och Parkinsons. En annan väldigt intressant observation som jag gjorde var att om kunden fått förskrivet exempelvis 30 tabletter och en ask innehöll 28 tabletter så plockade farmaceuten eller teknikern de resterande två tabletterna från en annan ask och la in det i asken med 28 tabletter. Detta gjordes för att apoteket inte skulle bli skyldig en kund läkemedel. På det här sättet gör vi aldrig i Sverige, det vi lämnar ut ska ju så långt som möjligt vara oöppnat när det lämnar apoteket.

På Lloyds apotek i Irland har dem en tjänst som kallas för MyMed, vilket kan liknas vid apodos som vi har i Sverige. Då gör farmaceuterna eller teknikerna i ordning en dosett för varje vecka i en månad med de anslutna kundernas läkemedel. Det är ett väldigt

tidskrävande arbete eftersom det självklart är väldigt viktigt att det blir rätt läkemedel i rätt

(3)

mängd för rätt kund i varje dosett. Detta är absolut inget som jag ser att man skulle hinna göra på ett apotek i Sverige, därför är det fantastiskt att vi har apodos. Till MyMed fanns även en app som man kunde ladda ner till sin mobil för att kunderna skulle kunna hålla bättre koll på de läkemedel som fanns i dosetten.

På bilden ses de två kassorna för receptexpedition och inköp av receptfria läkemedel som fanns på apoteket.

Längst bak kan man även skymta själva utrymmet där farmaceuterna och teknikerna arbetade. Alla hjärtans dag till ära så bar vissa anställda röda tröjor, de vanliga arbetskläderna bestod av svarta kläder från topp till tå.

Egenvård (OTC)

Egenvårdsavdelningen i Irland var delvis liknande den vi har i Sverige men samtidigt ganska olik. Det var mycket fokus på parfym och annan kosmetika på apoteket i Lucan. Själva kosmetikadelen tog upp en väldigt stor del av apoteket och det såldes allt från läkemedel till lösnaglar och lösögonfransar. Det var även väldigt pyntat med bland annat ballonger och girlanger på apoteket, extra mycket pynt var det nu under veckan före alla hjärtans dag. Jag har aldrig i Sverige sett att något apotek skulle vara så utsmyckat, det såg mer ut som någon slags leksaksaffär eller kosmetikbutik än ett apotek om jag ska var helt ärlig.

(4)

Kosmetikavdelningen var en väldigt stor del av apoteket. Den räknades som en del av egenvården och på bilden kan man se diverse hudprodukter, smink och parfymer. Även en reklamskylt om passfoton syns i bild.

Utbudet av läkemedel som såldes receptfritt skiljde sig också en del från vad vi säljer i Sverige. Exempelvis säljer vi i Sverige triptaner mot migrän receptfritt medan det i Irland är receptbelagt. Samma sak med djurläkemedel, det säljer vi både receptfritt och receptbelagt medan det i Irland bara är utvalda apotek som ens säljer det receptbelagt. Varför man inte fick sälja det receptfritt hade med lagen att göra, detta var något som bestämts relativt nyligen som jag förstod det. Som jag redan nämnde så såldes kodein i kombination med ibuprofen men även paracetamol receptfritt. Dessa läkemedel låg dock i en låda bakom kassan och för att en kund skulle få köpa det ställde någon ur personalen en rad frågor innan preparatet såldes. Det saknades dock ett bra system för att förhindra missbruk av kodein eftersom en kund kunde gå från ett apotek till ett annat och köpa läkemedlet utan att åka fast. Dock såldes inte mer än en förpackning åt gången på varje apotek och personalen var väldigt uppmärksamma på vem som köpte det så att inte samma person kunde köpa ett paket två dagar i rad på samma apotek. Även homeopatika är lagligt att sälja på apotek i Irland, farmaceuter får till och med rekommendera det till en kund om dem så vill. Alla receptfria läkemedel var tvungna att köpas vid receptkanalen, endast hudvårdsprodukter och liknande, som inte klassas som läkemedel, såldes vid det som kan liknas vid

egenvårdskassan i Sverige. Det gjorde att det hela blev rätt stökigt ibland när receptkunder och egenvårdskunder trängdes vid en och samma kassa.

Något som också skiljde sig lite grann mellan länderna var försäljningen av akut p-piller. För att få ett akut p-piller i Irland så var kunden tvungen att delta på en slags konsultation eller rådgivning med en farmaceut. Under konsultationen ställde farmaceuten en rad frågor, som antecknades på ett särskilt formulär, samt gav information om användandet av akut p-piller.

(5)

Det tyckte jag var ett bra system som kanske skulle kunna vara applicerbart även i Sverige.

Det är ändå ganska viktig information som ska ut till kunderna och på apoteken hemma i Sverige kan jag uppleva det som att kunderna inte ens orkar bry sig om att lyssna på vad man har att säga om akut p-piller. Det var faktiskt en av få saker som jag tyckte apoteken i Irland gjorde bättre än vad vi i Sverige gör.

Den personal som jobbade med egenvård hade ingen liknande egenvårdsutbildning som vi har i Sverige. Det kan bero på att det säljs så mycket parfym och övrig kosmetika på

apoteken och att det då helt enkelt inte krävs någon särskild utbildning. Något som jag tyckte var väldigt lustigt och ganska irrelevant för apoteksverksamhet var att apoteket erbjöd tagning av passfoton till kunderna. Detta var tydligen väldigt vanligt på apotek i Irland. Att kunder bara kan komma in och ta ett passfoto känns för mig nästan skrattretande löjligt men det var faktiskt väldigt många kunder som gjorde det. Även andra tjänster såsom exempelvis BMI-mätning utfördes också på apoteket.

Något som krävde väldigt stor noggrannhet och koll för personalen på apoteket var när det kom till beställning av varor till egenvården. I Sverige så fylls lagret på allt eftersom varor säljs men i Irland fanns inget sådant system utan alla varor beställdes manuellt. Så det var väldigt viktigt att personalen hade koll på vad som såldes och vad som därmed skulle beställas in för att inte lagret skulle ta slut. Detta gällde dock inte på receptsidan då automatiska beställningspunkter dök upp som farmaceuterna eller teknikerna kunde redigera innan beställningarna skickades. Hållbarhet på varorna kontrollerades precis som i Sverige, förutom att systemet inte var lika smidigt i Irland som i Sverige. I Irland så fick man gå igenom alla läkemedel vid jämna mellanrum och sedan antecknades utgångsdatumet för de varor som gick ut inom en period på sex månader.

Under min praktiktid i Irland har jag gjort allt möjligt. Allt från att blåsa upp ballonger och paketera in presenter till att hjälpa till på receptsidan med bland annat framplockning av varor, hållbarhet och varuplock. Jag fick även prova på att göra i ordning läkemedel till kunder själv och det kändes mycket krångligare än i Sverige där det är så lätt med de elektroniska recepten. Till och med pappersrecepten är lättare i Sverige än i Irland. Överlag så är jag väldigt nöjd med min utlandspraktik och jag är verkligen en erfarenhet rikare nu.

Det har varit riktigt spännande att se hur mycket två apotek i olika länder inom samma kedja kan skilja sig åt så pass mycket. Det har varit väldigt givande och roligt att få möta sina kollegor i ett annat land och diskutera vad dem har för åsikter kring apoteksverksamheten.

Något som verkar vara precis samma sak i Sverige och Irland är bristen på personal. Jag skulle absolut vilja rekommendera alla som får en sådan här fantastisk möjlighet att göra en del av praktiken utomlands att ta den chansen. Man lär känna nytt folk och får se saker som man antagligen inte skulle sett om man bara åkte på en semesterresa och besökte ett apotek på det sättet. Det finns mycket mer jag skulle kunna skriva om och en vecka känns som en väldigt kort tid då man precis hann komma in i allt innan det var dags att sluta igen.

(6)

Som sagt, jag är väldigt nöjd med min utlandspraktik och skulle inte tveka om jag fick chansen att göra om det igen.

References

Related documents

inom offentlig sektor, menar i bjärt kontrast till Unite att det enda sättet att få till bättre villkor för arbetstagarna är att rösta för fördraget.. DEN FÖRDRAGSVÄNLIGA

Förslaget om byrårotation syftar till att stärka revisorns oberoende för att återställa förtroende för revision varför revisionens ståndpunkt eller revisorns

Kan finnas i form av subventioner för arbetsplatsförlagt lärande, lärlings- och praktikplatser, utbildningsfonder finansierade genom avgifter, skatteavdrag

Som ni känner till så kommer vi att flytta skol- och fritidshemsverksamheten på Östergårdsskolan till tillfälliga lokaler på Mariaskolans gamla område från och med

Från början var tanken med mitt examensarbete att få tag i specifika övningar i grupp som skapar trygghet. Men svaren jag fann visade sig handla om något djupare än just

Enligt en lagrådsremiss den 23 november 2006 (Socialdepartemen- tet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till.. lag om registerkontroll av personal vid

Det finns redan en liten andel som blir behörig att läsa på programmen på gymnasiet, men rapporten från Myndigheten för skolutvecklingen visar att ”nästan hälften av de

Fantastisk möjlighet att visa upp företaget. Varför tar Hörby Bruk emot prao-elever?.. Engagerad kontaktperson...