Examensarbete i pediatrisk omvårdnad Malmö universitet
15 hp Hälsa och samhälle
PARTNERS UPPLEVELSER AV ATT VARA ETT STÖD VID
AMNING
EN SYSTEMATISK
LITTERATURSAMMANSTÄLLNING - METASYNTES
OLIVIA BRYDON
JONATAN LINDBLAD
PARTNERS UPPLEVELSER AV ATT VARA ETT STÖD VID
AMNING
EN SYSTEMATISK
LITTERATURSAMMANSTÄLLNING – METASYNTES
OLIVIA BRYDON
JONATAN LINDBLAD
Brydon, O & Lindblad, J. Partners upplevelser av att vara ett stöd vid amning. En systematisk litteratursammanställning. Examensarbete i pediatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,
Institutionen för Vårdvetenskap, 2022.
Bakgrund: Tidigare forskning lyfter hur mödrar ger uttryck för ett behov av stöd från partnern vid amning. Partnerns stöd vid amning beskrivs påverka såväl beslutsfattandet om huruvida en moder väljer att amma eller inte samt hur länge en moder ammar sitt barn. Det är därför av värde att sammanställa hur partners upplever att vara ett stöd till de ammande mödrarna. Syfte: Sammanställa befintlig vetenskaplig litteratur för att belysa partners upplevelser av att vara ett stöd när modern ammar sitt barn. Metod: En systematisk
litterattursammanställning baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats hämtade från databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Artiklarna har analyserats enligt en tematisk syntes utformad av Thomas och Harden (2008).
Resultat: Litteratursammanställningen påvisar att den stödjande rollen ansågs innefatta såväl praktiskt som emotionellt stöd till den ammande modern. Det förekom och beskrevs även barriärer för att vara ett stöd vid amning. Vidare påvisades att partners kunskap om amning och inställning till amning var omständigheter som kunde påverka förmågan att vara ett stöd. Rollen som amningsstöd tenderade att ge upphov till känsloyttringar som utanförskap och avund. Studiens resultat presenteras utifrån tre tredje nivåns teman benämnda
”olika former av stöd till den ammande modern”, ”omständigheter som kan påverka att vara ett amningsstöd” samt ”känslor som kan yttra sig i samband med att vara ett amningsstöd”. Konklusioner: Partners vill vara inkluderade och involverade i amningsprocessen. De har ett behov av stöd från hälso- och sjukvård för att kunna stödja den ammande modern.
Nyckelord: Amning, Metasyntes, Partner, Stöd, Upplevelser
PARTNERS’ EXPERIENCE OF BEING A SUPPORT DURING BREASTFEEDING
A SYSTEMATIC LITERATURE REVIEW - METASYNTHESIS
OLIVIA BRYDON
JONATAN LINDBLAD
Brydon, O & Lindblad, J. Partners experience of being a support during
breastfeeding. A systematic review. Degree project in pediatric care 15 credits.
Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2022.
Background: Previous research highlights how mothers express a need for support from their partner while breastfeeding. The partner’s support during breastfeeding is described as influencing both decision-making whether to
breastfeed or not as well as how long a mother breastfeeds her child. It is therefore of value to compile how partners experience being a support to the breastfeeding mother. Aim: Compile existing scientific literature to shed light on partners’
experiences of being a support when the mother breastfeeds her child.
Method: A systematic review based on nine scientific articles with a qualitative approach retrieved from the databases PubMed, Cinahl and PsycInfo. The articles have been analyzed according to a thematic synthesis designed by Thomas and Harden (2008). Findings: The literature review shows that the supportive role was considered to include both practical and emotional support for the
breastfeeding mother. Barriers to breastfeeding support also existed and were described. Furthermore, it was shown that partners’ knowledge of breastfeeding and attitudes towards breastfeeding were circumstances that could affect the ability to be a support. The role of breastfeeding support tended to give rise to emotional expressions such as exclusion and envy. The results of the study are presented based on three third-level themes called “different forms of support for the breastfeeding mother”, “circumstances that may affect being a breastfeeding support” and “feelings that may be expressed while being a breastfeeding support”. Conclusions: Partners want to be included and involved in the breastfeeding process. They need support from health care to be able to support the breastfeeding mother.
Keywords: Breastfeeding, Experience, Metasynthesis, Partner, Support.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND 5
Amning 5
Amningsfysiologi 5
Amningens hälsoeffekter 5
Amningsproblematik 6
Betydelsen av stöd vid amning från partner 6
Betydelsen av stöd vid amning från hälso- och sjukvårdspersonal 7
Barnhälsovårdens amningsarbete 7
Teoretiskt perspektiv 8
Problemformulering 8
SYFTE 9
METOD 9
Avgränsningar 9
Litteratursökning 9
Relevansbedömning 10
Risk för bias 11
Sammanvägning av resultat till en syntes 11
Bedömning av tillförlitligheten av sammanvägda resultat 12
Etiska aspekter 12
Författarnas förförståelse 13
RESULTAT 13
Olika former av stöd till den ammande modern 14
Omständigheter som kan påverka att vara ett amningsstöd 15 Känslor som kan yttra sig i samband med att vara ett amningsstöd 18
DISKUSSION 19
Metoddiskussion 19
Resultatdiskussion 23
KONKLUSIONER 27
KLINISK TILLÄMPBARHET 28
INDIVIDUELLA INSATSER 28
REFERENSER 29
Bilaga 1. 35
Bilaga 2. 36
Bilaga 3. 40
Bilaga 4. 42
Bilaga 5. 43
Bilaga 6. 47
Bilaga 7. 48
Bilaga 8. 49
Bilaga 9. 52
BAKGRUND
Amning är ett av de mest effektiva sätt att främja överlevnad och hälsa hos barn (World Health Organization [WHO] 2021). Detta till trots har amningsstatistiken i Sverige för barn under fyra månader visat på en nedåtgående trend de senaste tio åren (Socialstyrelsen 2018). En omständighet som kan ha ett samband med denna nedåtgående trend är uteblivet stöd. Detta då stöd och uppmuntran från personer i den ammande moderns omgivning kan vara avgörande för att amningen ska fungera och upplevas som lyckad (Kylberg 2018). En av stödpersonerna kan vara partnern, som genom sitt stöd och intresse för amning bidrar till ökad självkänsla hos modern och stärker hennes tilltro till den egna förmågan att amma (Fox m.fl.
2015). Vidare har stödet från partnern även visat sig ha inverkan på hur länge en moder ammar sitt barn (Rasenack m.fl. 2012).
Amning
Begreppet amning avser både barn som ammas helt och barn som ammas delvis.
Helamning karaktäriseras av att en moder ammar sitt barn helt, utan komplement av modersmjölksersättning, välling eller annan kost (Socialstyrelsen 2018).
Helamning minskar successivt i Sverige, och minskningen är som störst hos barn mellan fyra och sex månaders ålder. Barnet kan vid denna tidpunkt ha börjat erhålla smakportioner av annan kost och det definieras då inte längre som helamning (a.a.). Delvis amning innebär att barn förutom amning erhåller modersmjölksersättning, välling eller annan kost (a.a.).
Amningsfysiologi
En nervreflex utlöses när barnet suger på bröstvårtan. Denna nervreflex frisätter det mjölkbildande hormonet prolaktin. Kort därefter frisätts hormonet oxytocin som stimulerar utdrivningen av bröstmjölken. Frisättningen av oxytocin medför sammandragningar i bröstkörtlarna så att mjölk kan drivas ut. Den här reflexen är betingad vilket betyder att om en moder tänker på amning kan denna utlösas (Kylberg m.fl. 2018).
Amningens hälsoeffekter
Bröstmjölk rekommenderas som enda näringskälla de första sex
levnadsmånaderna för ett barn (WHO 2021). Bröstmjölken innehåller de
komponenter ett spädbarn behöver de första sex levnadsmånaderna för att ha en gynnsam tillväxt och utveckling (Livsmedelsverket 2021). I Sverige
rekommenderas även tillskott av vitamin D (a.a.). Amning bidrar till hälsofördelar för barnet då den visat sig ha effekt på att skydda barn från luftvägsinfektioner och gastrointestinala infektioner (Frank m.fl. 2019). Den infektionsskyddande effekten kan således förhindra plötslig spädbarnsdöd (Victoria m.fl. 2016). Vidare bidrar amning till att risken minskar för att barn drabbas av diabetes typ 1, fetma och högt blodtryck i ett senare skede i livet (WHO 2009). Den har också
hälsofördelar för den ammande modern, där amning bland annat visat sig minimera risken för att en moder drabbas av diabetes typ 1 samt bröst- och äggstockscancer (Ip m.fl. 2007). Vidare drabbas mödrar som ammar sina barn i lägre utsträckning av sjukdomar i luftvägar, hjärta samt mag- och tarmkanalen (Binns m.fl. 2016). Amning har även positiv inverkan på en kvinnas psykiska välmående där den ammande kvinnan har färre symtom på känslomässiga problem än de kvinnor som inte ammar sina barn (a.a.). Amning bidrar även till att främja ökad närhet mellan moder och barn vilket tros bero på höga nivåer av hormonet oxytocin. Detta då effekten av hormonet oxytocin i kroppen medför
minskad stress och ökat lugn hos modern (Uvnäs-Moberg m.fl. 2019). En moder som av olika anledningar inte kan eller vill amma kan dock främja en ökad närhet till sitt barn på andra sätt än genom amning, exempelvis genom fysisk kontakt (Kylberg m.fl. 2018).
Amningsproblematik
Amning och dess etablering kan upplevas som en kamp samt medföra flertalet svårigheter, och leda till ett tidigare amningsavslut än önskat (Kronborg m.fl.
2015). Mödrar som upplevt amningen som problematisk återger att de ofta varit oförberedda på att amning kan leda till svårigheter och problem (Schilling Larsen
& Kronborg 2013). Via den information de fått av hälso- och sjukvårdspersonal skapade de sig en uppfattning om att amning är enkelt och naturligt, medan realiteten upplevts annorlunda (Hinsliff-Smith 2014). Amningsproblematik kan bero på flertalet olika omständigheter och tillstånd däribland smärtsam amning.
En smärtsam amning kan medföra vånda hos modern att lägga barnet till sitt bröst (Kronborg m.fl. 2015). Felaktig position av barnet och att barnet har ett för litet tag om bröstet kan orsaka att modern upplever smärta vid amning (Birgersson m.fl. 2015). Vidare kan tillstånd som såriga bröstvårtor, svampinfekterade bröstvårtor och mastit också orsaka smärta (Strong 2011). Mastit är ett inflammatoriskt tillstånd i bröstet och orsakar ömhet, rodnad och svullnad
(Wambach 2016). Dessa omständigheter och tillstånd ökar risken för att en moder har ett tidigare amningsavslut än önskat (Strong 2011).
Fysiska besvär kan även påverka det psykiska välmåendet, där den ammande moderns känslolägen har inverkan på amningen. De mödrar som har ett tidigare amningsavslut än önskat relaterat till amningsproblem känner sig ofta besvikna på sig själva då de inte kunnat amma sitt barn likt önskat (Schilling, Larsen &
Kronborg 2013). Mödrar beskriver även att tillstånd som smärtsam amning och mastit skapar oro för att barnet inte förses med tillräckligt med mat via amningen (Kronborg m.fl. 2015). Vidare kan självförtroendet påverkas negativt av denna oro och medföra att tilliten till den egna förmågan att amma går förlorad (Cooklin m.fl. 2018). Negativa känslolägen kan således medföra att utdrivningsreflexen av bröstmjölken hämmas (Hjärtmyr 2021). De mödrar som upplever
amningsproblematik är i behov av stöd från sin omgivning samt hälso- och sjukvårdspersonal för att främja amningen och motverka att den avslutas tidigare än modern önskar (Strong 2011).
Betydelsen av stöd vid amning från partner
Ur ett historiskt perspektiv har kvinnan uppfyllt den traditionella rollen som moder med ansvar för barn och hemmet. Omvårdnaden av spädbarnet ansågs som en utpräglad kvinnosyssla och stöd vid amning gavs av kvinnor i moderns
omgivning. Detta stöd har idag till stor del tagits över av partnern (Kylberg m.fl.
2018) där partnern som stödperson beskrivs som betydelsefull vid amning (Cisco 2017; Srisopa & Lucas 2021). Begreppet partner kan definieras olika utifrån den egna subjektiva upplevelsen. I framförd litteratursammanställning avses därför inga avgränsningar göras i begreppet partner beträffande könsidentifiering eller relationen till den ammande modern.
En positiv syn och inställning till amning hos partnern ökar möjligheten för en lyckad amning, och medför att moderns inställning till amning förblir positiv även vid tillfällen då amningen anses problematisk och utmanande (Srisopa & Lucas 2021). Partners inställning har inte bara effekt på huruvida en moder väljer att
amma eller inte, utan även inverkan på hur länge hon ammar (Rasenack m.fl.
2012; Rempel & Rempel 2004). Detta då mödrar ammar längre än de
ursprungligen haft för avsikt att göra om deras partner har en positiv inställning till amning (Rempel & Rempel 2004). En partner som ger stöd och visar intresse för amning bidrar till ökat självförtroende hos modern vilket stärker moderns tro på sin egen förmåga att amma (Fox m.fl. 2015).
Flertalet mödrar känner sig överväldigade i sin nya roll och den anpassning som krävs (Kronborg m.fl. 2015; Srisopa & Lucas 2021). Amning beskrivs ofta som en av de största utmaningarna i den adaptiva processen att vara ny som förälder (Johansson 2010). En partners närvaro både fysiskt och psykiskt under denna omställning beskrivs som viktig av mödrar (Srisopa & Lucas 2021). Det är av betydelse att de känner att de kan dela med sig av samtliga känslolägen till sin partner, såväl glädje som sorg. När en partner är lyhörd och inkännande känner sig mödrar mer självsäkra och avslappnade (a.a.). Den fysiska närvaron kan tas i uttryck genom att en partner stödjer den ammande modern praktiskt. Det praktiska stödet kan bestå av att partnern utför hushållssysslor eller tar hand om andra barn i familjen (Nickerson m.fl. 2012).
Betydelsen av stöd vid amning från hälso- och sjukvårdspersonal Stöd från hälso- och sjukvårdspersonal vid amning stärker tilltron till kvinnans egen förmåga att amma och främjar således amningen (Henderson & Redshaw 2011; Hoddinott m.fl. 2012; Schmied m.fl. 2011). Mödrar ger uttryck för ett behov av individanpassat stöd vid amning där den kunskap och information som delges dem är begriplig, konsekvent och icke dömande (Cramer m.fl. 2021;
Henderson & Redshaw 2011; Hoddinott m.fl. 2012; Persson m.fl. 2011; Schmied m.fl. 2011). Vidare önskas att informationen och kunskapen är evidensbaserad (Blixt m.fl. 2019). Det individuella stödet anses förhindra att problem med
amningen uppstår samt beskrivs vara av betydelse vid upplevda svårigheter (a.a.).
För att kunna ge individanpassat stöd och rådgivning krävs det att hälso- och sjukvårdspersonal innehar kunskap om den nyblivna moderns situation och de behov hon ger uttryck för (Chantry 2011). Vidare anges bristande kunskap beträffande amningsvägledning hos hälso- och sjukvårdspersonal som ett hinder för att främja amning (Cramer m.fl. 2021). Råd som anses inkonsekventa och motsägelsefulla tenderar att orsaka otrygghet hos den ammande modern (Persson m.fl. 2011), och uteblivet stöd från hälso- och sjukvård medför att mödrar i större utsträckning slutar att amma (Cramer m.fl. 2021; Montalto m.fl. 2010; Strong 2011).
Barnhälsovårdens amningsarbete
Barnhälsovården är en instans vars arbete delvis består av att främja och erbjuda stöd vid amning (Socialstyrelsen 2014). Barnhälsovården arbetar hälsofrämjande med barn från det att barnet är en vecka gammal fram tills att barnet börjar skolan (Fägerskiöld 2006), vilket gör det sannolikt att barnhälsovårdssjuksköterskan är i kontakt med partners till ammande mödrar. I Sverige har vårdnadshavare ett högt förtroende för barnhälsovården (Mangrio & Persson 2017), vilket skapar
förutsättningar för barnhälsovårdssjuksköterskan att vara ett stöd för såväl den ammande modern som partners för att främja amning.
Barnhälsovårdssjuksköterskan har ett ansvar att informera om bröstmjölkens fördelar kontra modersmjölksersättning (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning, 2008:33). Mödrar, som av olika anledningar väljer att
inte amma, ska bemötas med respekt samt bli bekräftade i sitt val (Kylberg m.fl.
2018). Vidare bör det amningsstöd mödrar erhåller vara baserat på ett individuellt förhållningssätt utifrån familjens behov och kulturell tillhörighet (Renfrew m.fl.
2012). Mödrar blir stärkta i sin tilltro till den egna förmågan att amma om barnhälsovårdssjuksköterskans förhållningssätt är amningsfrämjande vid
information- och utbildningsinsatser (Rasenack m.fl. 2012). Kunskap om bröstets anatomi och fysiologi både vid normala förhållanden och vid upplevd
amningsproblematik ska finnas hos den som amningsvägleder (Hannula m.fl.
2008). Vid amningsvägledning i barnhälsovården bör
barnhälsovårdssjuksköterskan vara lyhörd inför den enskilda familjens behov, och partnern bör inkluderas och ses som en viktig resurs för att främja amning (a.a.).
Teoretiskt perspektiv
Då partners stöd och inställning vid amning beskrivs som ett stöd av betydelse av mödrar (Cisco 2017; Fox m.fl. 2015; Srisopa & Lucas 2021) anses det intressant att diskutera resultatet i den systematiska litteratursammanställningen utifrån KASAM, känsla av sammanhang (Antonovsky 2005). Detta för att diskutera huruvida partners upplever tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull när en moder ammar sitt barn. Dessa är de tre centrala komponenterna i KASAM (a.a.). Begriplighet syftar på i vilken utsträckning människan upplever inre och yttre skeenden som gripbara, sammanhängande, strukturerade och tydliga.
Motsatsen kan ses som att händelserna upplevs som kaotiska, oväntade och oförklarliga (a.a.). En hög känsla av begriplighet medför att de skeenden en människa kommer att möta går att förutsäga eller förklara. Komponenten
hanterbarhet handlar om att det finns resurser för att möta de krav och skeenden människan ställs inför (a.a.). Resurser kan ligga hos människan själv alternativt hos omgivningen. Vid känsla av hög hanterbarhet upplever människan förmåga att kontrollera händelseförloppet, och inte se sig som ett offer för
omständigheterna (a.a.). Meningsfullhet, den tredje komponenten, beskrivs som motivationskomponenten. Denna syftar till i vilken grad människan upplever en känslomässig innebörd, vilket kan ses i relation till att de krav och skeenden människan ställs inför ses som utmaningar och upplevs som värda investering och engagemang (a.a.).
Problemformulering
Amning är ett av de mest effektiva sätt att främja hälsoeffekter och överlevnad hos barn (WHO 2021). Trots tydliga hälsofördelar för barnet ammas inte en stor del av världens spädbarn (a.a.). I Sverige har amningsstatistiken för barn upp till fyra månaders ålder minskat de senaste tio åren (Socialstyrelsen 2018). Detta kan ha ett samband med uteblivet stöd, då mödrar beskriver stöd vid amning som betydande för såväl etablerandet (Srisopa & Lucas 2021) som främjandet av amning (Cisco 2017; Fox m.fl. 2015; Srisopa & Lucas 2021). Mödrar ger uttryck för ett behov av stöd från hälso- och sjukvård (Henderson & Redshaw 2011;
Hoddinott m.fl. 2012; Schmied m.fl. 2011), men studier visar även på att stöd från partners är betydande för att främja amning (Rasenack m.fl. 2012; Rempel &
Rempel 2004; Srisopa & Lucas 2021). Det anses därför relevant att
barnhälsovårdssjuksköterskan i sitt hälsofrämjande arbete med amning tar del av partners upplevelser av att vara stöd vid amning för att kunna involvera denne under amningstiden. Detta då det ingår i barnhälsovårdssjuksköterskans
kompetensuppdrag att uppmärksamma och se till såväl moderns som partnerns upplevelser (Riksföreningen för Barnsjuksköterskor & Svensk
sjuksköterskeförening 2016). Vidare kan kartläggning av partners beskrivna
upplevelser bidra till kunskap för hur barnhälsovårdssjuksköterskan i sin yrkesroll kan stödja partnern så att denne kan stödja den ammande modern för att främja amning.
SYFTE
Syftet var att sammanställa befintlig vetenskaplig litteratur för att belysa partners upplevelser av att vara ett stöd när modern ammar sitt barn
METOD
För att kunna besvara studiens syfte valdes en systematisk
litteratursammanställning med metasyntes att genomföras där kvalitativa artiklar granskades och sammanställdes. En systematisk litteratursammanställning sammanställer aktuell kunskap inom ett avgränsat område. Den kännetecknas av systematik, noggrannhet, transparens och reproducerbarhet (Forsberg &
Wengström 2020; Polit & Beck 2021).
Avgränsningar
En systematisk litteratursammanställning inleds med att syftet specificeras och området avgränsas med stöd av ett strukturerat format (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] 2020). Denna systematiska
litteratursammanställning har använt sig av modellen SPICE som format. SPICE fungerar som ett vägledande verktyg vid kvalitativ ansats enligt SBU (2020).
SPICE är en akronym där bokstäverna står för Setting (sammanhang), Perspective (perspektiv), Intervention (intervention/händelse), Comparison (jämförelse) och Evaluation (utvärdering). Utifrån modellen SPICE kunde syftet delas upp i olika block, se bilaga 1. Vidare togs beslut om ytterligare avgränsningar som ligger till grund för litteratursammanställningen inklusions- och exklusionskriterier. För att inkluderas skulle artiklarna vara baserade på primärforskning och av kvalitativ ansats samt vara skrivna på svenska eller engelska. Vidare skulle artiklarna vara granskade enligt peer reviewed då detta säkerställer forskningskvaliteten enligt Polit & Beck (2021). Artiklarna skulle ha erhållit godkännande av etisk kommitté alternativt föra ett välbeskrivet etiskt resonemang. Vidare inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara högst tio år gamla och abstrakt skulle finnas tillgängligt för möjlighet att tidigt kunna sätta sig in i studiens innehåll och bedöma dess relevans. Artiklar exkluderades där modern och partnern blivit föräldrar till ett sjukt barn. Ingen geografisk, etnografisk eller kulturell avgränsning har gjorts i avseende att eftersträva mångfald för resultatet.
Litteratursökning
Litteratursökning var nästa steg i processen och denna utgår alltid från det specificerade syftet enligt SBU (2020). En litteratursökning rekommenderas genomföras i minst två databaser (a.a.). De databaser som använts i denna systematiska litteratursammanställning är PubMed, Cinahl och PsycInfo. Cinahl (Cumulative Index of Nursing and Allied Health) är specialiserad på
omvårdnadsforskning och täcker bland annat vetenskapliga tidskriftsartiklar och doktorsavhandlingar (Forsberg & Wengström 2020). Databasen PubMed täcker medicin och omvårdnad genom vetenskapliga tidskriftsartiklar. PsycInfo är en databas med fokus på psykologi och beteendevetenskap (a.a.).
Litteratursökningen genomfördes i sökblock med identifierade sökord utifrån SPICE. Ett sökblock består av indexeringsord och fritextord (SBU
2020). Indexeringsord är ord hämtade från en ämnesordlista och fritextord är söktermer utvalda för att matcha med ord som förekommer i varje specifik studie i databasen. I PubMed benämns indexeringsorden MeSH, i Cinahl benämns de Subject Headings och i PsycInfo benämns de Thesaurus (a.a.). Fyra sökblock utformades till denna litteratursammanställning. Det första sökblocket beskriver sammanhanget. Där användes endast fritextord då lämpliga indexeringsord inte återfanns i någon av databaserna. De indexeringsord som användas för att beskriva sammanhanget var support* och assist*. Vidare för att beskriva
perspektivet i nästa sökblock användes father*, partner*, spouse* och ”paternal role” som fritextord. De indexeringsord som användes i detta sökblock var fathers och spouses. Det tredje sökblocket berör händelse och där valdes söktermerna breastfeeding, breast feeding, ”breastfeeding support” i fritext. Breast feeding samt infant feeding återfanns och användes som passande indexeringsord. Det fjärde och sista sökblocket berör upplevelser. Samtliga söktermer i detta sökblock söktes som fritextord då inga lämpliga indexeringsord återfanns. De söktermer som användes var experience*, attitudes, thoughts, perception*, view* and involvement. De indexeringsord och fritextord som skapades kombinerades med de booleska sökoperatörerna AND och OR. Användandet av dessa medförde att litteratursökningen specificerades och att sökresultatet smalnades av i enlighet SBU (2020). Den booleska sökoperatören OR användes för att kombinera sökord i vardera sökblock och AND användes för att kombinera sökblocken med varandra.
Fritextorden trunkerades när det ansågs lämpligt i syfte att få en bredare sökning.
Trunkering betyder att början eller slutet av söktermen ersätts med en asterisk i syfte att utöka samtliga möjliga ändelser av söktermen (a.a.). Indexeringsorden skiljde sig mellan de olika databaserna medan fritextorden var de samma i samtliga databaser. Vidare avgränsades sökningen genom att tillämpa ”peer reviewed” i de databaser det var möjligt. Slutligen adderades ett filter för språk och tidsaspekt i de tre databaserna. En detaljerad bild av samtliga sökningar återfinns, se bilaga 2.
Relevansbedömning
Ovanstående litteratursökning resulterade i totalt 1012 träffar. I Cinahl n=327, PubMed n=582 och PsycInfo n=103. En relevansbedömning genomfördes för att värdera artiklarnas relevans i enlighet med SBU (2020). Relevansbedömningen utfördes av båda författarna, oberoende av varandra i två steg. Endast en granskares bedömning om en artikels relevans krävdes för att artikeln skulle gå vidare till nästa steg. Första steget innebar att utifrån de resulterade sökträffarna granska titel, och därefter abstrakt, om de utifrån titel ansågs relevanta. Andra steget innebar att de artiklar som ansågs relevanta för valt syfte lästes i sin helhet och bedömdes utifrån SBU:s (2014) mall för relevansbedömning. Av totalt 1012 träffar bedömdes n=55 titlar vara av relevans för valt syfte och dessa artiklars abstrakt lästes. Av dessa sorterades totalt n=39 abstrakts bort, n=26 abstrakts relaterat till dess innehåll samt n=13 dubbletter. Kvarvarande 16 abstrakts bedömdes relevanta för studiens syfte, vilka skrevs ut i sin helhet i pappersform och granskades enligt SBU:s (2014) mall för relevansbedömning, se bilaga 3. Av de 16 artiklar som genomgick granskning enligt mallen för relevansbedömning sorterades n=6 artiklar ut som ej relevanta för studiens syfte. Dessa 6 artiklar redovisas tillsammans med motivering till exklusion, se bilaga 4.10 artiklar
bedömdes därmed som relevanta för litteratursammanställningen och dessa gick vidare för att bedöma deras risk för bias.
Risk för bias
För att bedöma tillförlitligheten i valda artiklar användes SBU:s (2017) mall för kvalitetsgranskning (bilaga 5). Mallen har av SBU bearbetats och kompletterats utifrån Bahtsevani (2008) och Willman m.fl. (2006). Den användes för att väga artiklarnas styrkor och svagheter och därmed bedöma risken för bias i enlighet med SBU (2017). Kvalitetsgranskningsmallen graderar artiklar i nivåer som benämns hög, medelhög eller låg kvalitet. Som stöd för att genomföra denna kvalitetsgranskning användes ”kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet”
utformad av SBU (2017). Kriterier för att en studie ska bedömas vara av hög kvalitet innefattar delvis att sammanhanget finns tydligt beskrivet där syfte samt frågeställningar är väldefinierade. Vidare ska metoden vara välbeskriven och resultatet redovisas på ett tydligt sätt som uppfattas som logiskt och begripligt.
Det ska föreligga en diskussion om potentiell bias och resonemang för studiens praktiska implikationer. Förtydligande och utförligare beskrivning av dessa kriterier återfinns, se bilaga 6.
I denna litteratursammanställning kvalitetsgranskades 10 artiklar som valts ut efter genomgången relevansbedömning. Initialt kvalitetsgranskades artiklarna på varsitt håll, oberoende av varandra, utifrån ovannämnda mall för
kvalitetsgranskning (SBU 2017) samt det underlag som tidigare nämnts avseende kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet. Detta medgav en uppfattning om artiklarnas studiekvalitet. Därefter fördes en diskussion kring
meningsskiljaktigheter för att kunna dra slutsatser om respektive artikels kvalitet vilket resulterade i en samordnad bedömning. En artikel exkluderas relaterat till att den bedömdes vara av låg kvalitet, se bilaga 7. Totalt inkluderades därmed nio artiklar i litteratursammanställningen (markerade med * i referenslistan) varav fem bedömdes vara av hög kvalitet och fyra av medelhög kvalitet, se bilaga 8.
Sammanvägning av resultat till en syntes
I föreliggande litteratursammanställning sammanställdes artiklarna utifrån en tematisk syntes utvecklad av Thomas och Harden (2008) som modifierats och vidareutvecklats av SBU (2020). Vid artiklar med kvalitativ ansats
rekommenderas bland annat tematisk syntes när syntes ska genomföras (SBU 2020). En tematisk syntes syftar till att föra samman och sammanställa resultaten av flertalet artiklar (Thomas & Harden 2008). Syntesen utgår från tre steg:
kodning av fynd från originalstudier, konstruktion av deskriptiva teman samt utveckling av analytiska teman. Första steget består av att preliminärt koda varje fynd av meningsbärande enheter, en studie i taget (a.a.). I det andra steget ska likheter och skillnader eftersökas mellan dessa koder för att därefter gruppera dem i deskriptiva teman. Detta kan i sin tur leda till att kodernas namn och innehåll förändras för att täcka hela innehållet. Det tredje steget är tolkande och innebär att analytiska teman skapas och utvecklas för att ge ny kunskap, genom
sammanlänkning av deskriptiva teman (a.a.).
I det första steget lästes artiklarna i sin helhet på varsitt håll, oberoende av varandra. Artiklarnas egna teman användes därefter som kodade fynd och utgjorde därmed första nivåns teman. I detta förfarande skrevs artiklarnas egna teman upp på en whiteboardtavla för att få en överblick av meningsbärande enheter. Därefter skrevs dessa kodade fynd ned i ett gemensamt dokument med
beskrivning om dess innehåll. Dokumentet skrevs ut och de kodade fynden med dess beskrivning klipptes isär för att skapa en överblick över fynden. Dessa fynd kunde sedan grupperas och kondenseras utifrån likheter och skillnader till nya besläktade teman. Detta förfarande medförde att andra nivåns teman skapades.
Vidare kunde tredje nivåns teman därefter skapas och identifieras utifrån sammanlänkning av andra nivåns teman. Detta steg genomfördes genom dialog och diskussion mellan författarna. Sju andra nivåns teman och tre tredje nivåns teman skapades, vilka redovisas nedan i föreliggande studies resultat. Denna beskrivning av process är i enlighet med Thomas och Harden (2008).
Bedömning av tillförlitligheten av sammanvägda resultat
Avslutningsvis i den kvalitativa syntesen kontrollerades tillförlitligheten av syntesen med hjälp av GRADE-CERQual enligt rekommendation av SBU (2020).
Detta förfarande genomfördes i syfte att påvisa om de fynd som gjorts representerar fenomenet i enlighet med SBU (2020). Fyra riskområden togs i beaktning för att bedöma tillförlitligheten; metodologiska begränsningar, relevans, koherens och tillräcklig data. Bedömningen utfördes på en fyrgradig skala, från hög tillförlitlighet till mycket låg tillförlitlighet. När brister
identifierades i riskområdena sjönk tillförlitligheten. Efter avslutad bedömning ansågs tillförlitligheten vara måttlig då det återfanns brister i riskområdena metodologiska begränsningar i tre av nio artiklar. Fyndet bedöms därför vara en rimlig representation av det fenomen som avsågs att undersöka i enlighet med SBU (2020). För översiktlig bedömning av tillförlitligheten utifrån de fyra riskområdena, se bilaga 9. I tabell 1 nedan redovisas den sammanvägda bedömningen av tillförlitligheten enligt Summary of Findings [SoF] efter rekommendation av SBU (2020).
Tabell 1.
SoF-tabell
Utfallsmått Antal individer Respektive studier
Sammanvägt resultat
Tillförlitlighet i vetenskapligt underlag
Kommentarer
Partners upplevelser av att vara ett stöd när modern ammar sitt barn
N=307
5 Tematisk analys 1 Innehållsanalys 1 Grounded theory
1 Open coding 1 Fenomenologisk analys
Stöd ges i olika former och det föreligger omständigheter som kan påverka att vara ett stöd vid amning.
Måttlig tillförlitlighet:
fyndet är en rimlig
representation av fenomenet
Metodologiska begränsningar*
-3
*Inget etiskt resonemang utöver etiskt godkännande från kommittee.
Etiska aspekter
International Council of Nurses (ICN) har tagit fram rättigheter som gäller vid deltagande i forskning. Dessa är rätten att inte bli skadad, rätten till full
information, rätten till självbestämmande samt rätten till anonymitet och
konfidentialitet (International Council of Nurses 2012). Vetenskapsrådet vidhåller vikten av studiedeltagares integritet och konfidentialitet (Vetenskapsrådet 2017) samtidigt som etiska övervägande kan ha betydelse för människovärdet (SBU
2020). Författarna till genomförd litteratursammanställning har kontinuerligt reflekterat och diskuterat kring etiska ställningstagande under arbetets gång.
Kritisk granskning av metodredovisning samt etiska aspekter har gjorts enligt SBU (2020). Detta arbetssätt har varit utgångspunkten för de utvalda artiklarnas etiska granskning och legat till grund för litteratursammanställningens resultat. Ett objektivt förhållningssätt och transparens har eftersträvats i hela arbetsprocessen för att visa på god forskningsetik i enlighet med Polit & Beck (2021). Vidare har samtliga inkluderade studier presenterats i resultatet. Samtliga utvalda artiklar redogör för godkännande av etisk kommitté med undantag för Palmqvist m.fl.
(2015), med hänvisning till svensk lagstiftning om att godkännande från etisk prövningsmyndighet ej behövs utifrån hur rekrytering av informanter
genomfördes. Artikeln har valts att tas med då den tillför mycket till resultatet, innehåller ett välbeskrivet etiskt resonemang samt då den publicerande utgivaren har tydliga etiska krav för publikation.
Författarnas förförståelse
Förförståelse innebär att författare redan innehar vissa kunskaper och insikter innan en studie påbörjas (Priebe & Landström 2012). Förförståelsen kan vara tidigare inlärd kunskap, erfarenheter samt värderingar som omedvetet kan påverka studiens resultat (a.a.). Författarna till framförd litteratursammanställning har båda varit yrkesverksamma på avdelningar inom barnsjukvården där
nutritionsproblematik förekommer, inte minst beträffande amning. Båda
författarna har även sedan tidigare privata erfarenheter av amning. Den ena som partner till en ammande moder, och den andra som ammande moder. Innan arbetsprocessen med framförd litteratursammanställning påbörjades diskuterades respektives erfarenheter beträffande amning. Vidare har förförståelsen beaktats, såväl enskilt som gemensamt, under arbetets gång i syfte att uppnå objektivitet till litteratursammanställningens resultat. Enligt Polit och Beck (2021) är det av betydelse att förförståelsen tas i beaktning och diskuteras innan datainsamling påbörjas för att minimera personlig bias.
RESULTAT
De utvalda artiklarna som låg till grund för framförd litteratursammanställning har sitt ursprung i totalt sex olika länder (Kanada n=2, Pakistan n=1, Storbritannien n=3, Sverige n=1, Sydafrika n=1, Tanzania n=1). Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ ansats (tematisk analys n=5,
innehållsanalys n=1, grounded theory n=1, open coding n=1, fenomenologisk analys n=1). Totalt deltog n=307 partners till ammande mödrar med varierande ålder, 18–64 år. Litteratursammanställningen resulterade i sju andra nivåns teman och tre tredje nivåns teman, se tabell 2 nedan.
Tabell 2.
Resultatets teman
Andra nivåns teman Tredje nivåns teman Praktiskt stöd
Emotionellt stöd
Olika former av stöd till den ammande modern
Kunskap om amning Inställning till amning
Stöd och brist på stöd från hälso- och sjukvård
Omständigheter som kan påverka att vara ett amningsstöd
Utanförskap Avund
Känslor som kan yttra sig i samband med att vara ett amningsstöd
Olika former av stöd till den ammande modern
Partners beskrev vilka förmågor och möjligheter de ansåg sig ha att stödja den ammande modern samt hur de utifrån dessa ger stöd (Brown & Davies 2014;
Bulumela m.fl. 2019; Datta m.fl. 2012; de Montigny m.fl. 2018a; de Montigny m.fl. 2018b; Merritt m.fl. 2019; Mgolozeli m.fl. 2018; Mithani m.fl. 2015;
Palmqvist m.fl. 2015). Dessa förmågor och möjligheter varierade och kunde innebära att underlätta för modern genom ökat ansvar för hushållet, ekonomisk stöttning till den ammande modern i syfte att främja amning samt att utläsa de behov modern gav uttryck för. Detta presenteras och beskrivs i kommande två teman benämnda ”praktiskt stöd” och ”emotionellt stöd”.
Praktiskt stöd
Samtliga granskade artiklar belyste i varierande grad det praktiska stödet givet av partners vid amning såsom ett ökat ansvar för hushållning, matlagning och ta hand om äldre barn i familjen (Brown & Davies 2014; Bulumela m.fl. 2019; Datta m.fl.
2012; de Montigny m.fl. 2018a; de Montigny m.fl. 2018b; Merritt m.fl. 2019;
Mgolozeli m.fl. 2018; Mithani m.fl. 2015; Palmqvist m.fl. 2015). Detta med avsikt att underlätta för modern som då i större utsträckning kunde fokusera på amningen (a.a.). Ett ökat ansvar för det praktiska arbetet i hemmet uppgavs som en “kompensation” för det faktum att partnern inte kunde amma, och det praktiska ansvaret ansågs stärka partners känsla av delaktighet (de Montigny m.fl. 2018a;
Palmqvist m.fl. 2015). Vidare angavs långa arbetsdagar och utebliven möjlighet till föräldraledighet som potentiella hinder för partners att vara ett praktiskt stöd (Bulumela m.fl. 2019; Mgolozeli m.fl. 2018; Mithani m.fl. 2015).
“It was the only way I could help. I felt powerless when it came to
breastfeeding, but for other things I told myself I would do everything I could, and if that´s all I can do, then I will do it.” (de Montigny m.fl. 2018a, sid. 9) Praktiskt stöd uppgavs också ske i direkt anslutning till amning i form av att se till att modern hade allt hon behövde inom räckhåll, reducering av stimuli och att se till att modern och barnet hade det bekvämt (de Montigny m.fl. 2018a).Vidare uppgav partners att de hjälpte till med barnets amningspositionering och amningsteknik (Merritt m.fl. 2019; de Montigny 2018a). Partners beskrev även sitt praktiska stöd genom att de tog ansvar för skötseln av barnet genom badning, vaggning, rapning, massage och sovstunder för att ge modern möjlighet till
återhämtning mellan amningarna (Datta m.fl 2012; de Montigny m.fl. 2018a;
Merritt m.fl. 2019, Palmqvist m.fl. 2015). Ekonomisk stöttning angavs också som ett sätt att stödja den ammande modern praktiskt då detta ledde till att hon inte behövde arbeta, och på så vis främjades amningen (Mgolozeli m.fl. 2018).
Det framkom också barriärer för att vara ett praktiskt stöd, där synen på sociala och traditionella rollfördelningar uppgavs begränsa förmågan att vara ett stöd vid amning. Detta då amning ansågs tillhöra kvinnans ensak och inte partnerns (Bulumela m.fl. 2019; Mgolozeli m.fl. 2018; Mithani m.fl. 2015). Vid dessa omständigheter kunde i stället kvinnor i den ammande moderns närhet involveras för att stödja kvinnan vid amning (Mithani m.fl. 2015).
Emotionellt stöd
Flertalet studier beskriver hur partners ansåg sig ha en emotionellt stödjande roll vid amning (Datta m.fl. 2012; de Montigny m.fl. 2018a; Merritt m.fl. 2019;
Mgolozeli m.fl. 2018). Det emotionella stödet togs i uttryck genom att uppmuntra modern till att bibehålla amningen (a.a.). Vidare uppgavs även omtänksamhet som ett sätt att stödja modern emotionellt där omtänksamheten benämndes som
moraliskt stöd (Merritt m.fl. 2019). Omtänksamhet uttrycktes genom att se efter moderns välmående, ge henne kärlek, tröst och att utläsa de behov hon gav uttryck för (Datta m.fl. 2012; de Montigny m.fl. 2018b). Vidare angavs
uppmuntran och emotionellt stöd som en möjlighet att påverka modern att välja amning framför modersmjölksersättning (Datta m.fl. 2012; Mgolozeli m.fl. 2018).
”My major role is to make sure that my wife is happy and comfortable with everything. I mean how can she breastfeed the baby if she is not happy?
I have to make her happy and love her always” (Mgolozeli m.fl. 2018, sid. 8) Huruvida en moder valde att amma eller inte beskrevs vara upp till henne, och att rollen som partner i detta beslutsfattande bestod av att stötta kvinnan i hennes beslut (Datta m.fl. 2012; Merritt m.fl. 2019). Vidare lyftes teamarbete i föräldraskapet som ett sätt för partners att visa empati och på så vis visa att modern inte var ensam med ansvaret för barnets matning (de Montigny m.fl.
2018a). Trots den uttalade vikten av att vara ett emotionellt stöd till modern vid amning, ansågs det inte alltid lätt då modern den första tiden postpartum
genomgick känslomässiga förändringar (Mgolozeli m.fl. 2018).
Omständigheter som kan påverka att vara ett amningsstöd
Det framkom olika omständigheter som kunde påverka att vara ett amningsstöd (Brown & Davies 2014; Bulumela m.fl. 2019; Datta m.fl. 2012; de Montigny m.fl.
2018a; de Montigny m.fl. 2018b; Merritt m.fl. 2019; Mgolozeli m.fl. 2018;
Mithani m.fl. 2015; Palmqvist m.fl. 2015). Omständigheterna berörde bland annat partners egna förkunskaper om amning samt deras förmåga att söka information.
Vidare berördes förhållandet till beslutsfattande i frågor relaterat till amning samt partners uppfattning av information given från hälso- och sjukvård. Dessa
omständigheter beskrivs i teman benämnda ”kunskap om amning”, ”inställning till amning” och ”stöd och brist på stöd från hälso- och sjukvård”.
Kunskap om amning
En del partners upplevde sig ha goda förkunskaper om amning (Datta m.fl. 2012;
de Montigny m.fl. 2018a; Mithani m.fl. 2015), medan andra uppgav en avsaknad
på förkunskaper om amning där tidig information och utbildning hade genererat fördelar i förmågan att vara ett stöd (Brown & Davies 2014; Merritt m.fl. 2019).
En känsla av förvåning infann sig över att amningen kunde innebära svårigheter, utmaningar och även upplevas smärtsam för den ammande modern (Merritt m.fl.
2019). Den kunskap partners uppgav sig ha om amning återgavs vara inhämtad från olika kontexter, såsom tidigare erfarenheter av amning, andra föräldrar, vänner, familj, prenatala utbildningsinsatser, vårdpersonal, internet och böcker (Brown & Davies 2014; Datta m.fl. 2012; de Montigny m.fl. 2018a).
“I knew it was the best but I wanted to know how to support my wife to do it.
That information wasn’t there.” (Brown & Davies 2014, sid. 518)
Kunskap om amningens hälsofördelar lyftes i flertalet studier med fokus på hur barnet gagnades av amning. Den beskrevs som en skyddsfaktor för att minimera risken för att barn drabbas av sjukdom och därmed stärka barnets immunförsvar (Datta m.fl. 2012; Mgolozeli m.fl. 2018; Mithani m.fl. 2015; Palmqvist m.fl.
2015). Bröstmjölken beskrevs även utifrån dess sammansättning, som ett komplett näringsinnehåll med korrekt temperatur, individuellt anpassad för barnet (Merritt m.-fl. 2019; Mithani m.fl. 2015; Palmqvist m.fl. 2015). Två studier specificerade att bröstmjölken motverkade diarréer hos barnet (Mgolozeli m.fl. 2018; Palmqvist 2015), och en studie lyfte att amningen motverkade förstoppning (Brown &
Davies 2014). Partners som hade barn sedan tidigare och erfarenhet av
modersmjölksersättning upplevde att det barn som ammades var friskare kontra det barn som närts på modersmjölksersättning (Brown & Davies 2014).
Hälsofördelarna med amning för modern lyftes av partners i en studie där amningen beskrevs ha positiv effekt på livmoderns återhämtning samt motverka postpartumdepression (Palmqvist m.fl. 2015).
Inställning till amning
I samtliga studier upplevdes amning som något positivt både utifrån dess hälsoeffekter för barnet samt utifrån dess fördelaktiga praktikaliteter (Brown &
Davies 2014; Bulumela m.fl. 2019; Datta m.fl. 2012; de Montigny m.fl. 2018a; de Montigny m.fl. 2018b; Merritt m.fl. 2019; Mgolozeli m.fl. 2018; Mithani m.fl.
2015; Palmqvist m.fl. 2015). Amning beskrevs som ett smidigt och enkelt sätt att mata barnet (Brown & Davies 2014; Mgolozeli m.fl. 2018; Palmqvist m.fl. 2015) samtidigt som det medgav en ekonomisk fördel gentemot bröstmjölksersättning (Brown & Davies 2014; Mgolozeli m.fl. 2018; Mithani m.fl. 2015). Däremot beskrevs beslutsfattandet om amning ligga utanför deras kontroll (Brown &
Davies 2014; Datta m.fl. 2012; de Montigny m.fl. 2018a: Merritt m.fl. 2019).
Amningen ansågs för några partners ge utrymme för en självvald distansering med mindre ansvar för barnet främst nattetid (Brown & Davies 2014).
“It was pretty much a joint decision, but I would not have contested her decision. It’s her body at the end of the day” (Datta m.fl. 2012, sid.162)
I resultatet kunde partners inställning till amning tolkas som att den påverkades av traditionella könsroller. En del manliga partners ansåg att amning tillhörde
kvinnans värld och därmed inte var något de bör ha åsikter om (Bulumela m.fl.
2019; Mgolozeli m.fl. 2018; Mithani m.fl. 2015). En man som hade åsikter och involverade sig i amning kunde av samhället anses inte vara en ”riktig man”
(Mgolozeli m.fl. 2018). Samtidigt gav en del partners uttryck för en vilja att vara involverade i amning, men kunde vid dessa tillfällen bli tillbakavisade av den
ammande modern med hänvisning till att det var hennes ensak (Bulumela m.fl.
2019).
Stöd och brist på stöd från hälso- och sjukvård
Studierna tenderade att vidröra erfarenheter, behov och önskan av stöd från hälso- och sjukvård vid amning. Partners beskrev att de var i behov av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal för att själva kunna vara ett stöd till den ammande modern (Brown & Davies 2014; Merritt m.fl. 2019; Mgolozeli m.fl. 2018; Mithani m.fl.
2015). De önskade vägledning baserat på evidens i hur de kan stödja den ammande modern (Brown & Davies 2014). De beskrev även en önskan om att erhålla praktiska, tydliga råd på hur de kan vara ett stöd, och ogillade när råden var vaga eller obegripliga (Brown & Davies 2014; Merritt m.fl. 2019).
Information om amningspositionering angavs som ett praktiskt råd som hade varit till gagn för partners för att kunna vara ett stöd (Merritt m.fl. 2019). Vidare ledde motsägelsefulla råd till frustration hos partnern (a.a.). I hälften av studierna framkom det att partners kände sig exkluderade och oviktiga från hälso- och sjukvårdspersonal vid amningsrådgivning och amningsinformation (Brown &
Davies 2014; Bulumela m.fl. 2019; Mgolozeli m.fl. 2018; Mithani m.fl. 2015).
Vidare angavs att den information de erhöll endast vara riktad till mödrarna och aldrig specifikt till dem själva (Brown & Davies 2014; Bulumela m.fl. 2019;
Merritt m.fl. 2019; Mithani m.fl. 2015).
Bilden hälso- och sjukvårdspersonal återgett till dem angående amning uppfattades inte överensstämma med realiteten. Partners upplevde att amning framställts som något enkelt och naturligt, och de var oförberedda på att den i själva verket kunde innefatta flertalet utmaningar och svårigheter (Datta m.fl.
2012; Merritt m.fl. 2019). Partners önskade tidig information och kunskap kring amningssvårigheter för att vid uppstådda problem ha förmåga att stödja den ammande modern (Datta m.fl. 2012; Brown & Davies 2014; Merritt m.fl. 2019).
Vidare upplevde partners att hälso- och sjukvårdspersonal tenderade att sätta för stor press på amningen och vara för påstridiga utan att ta hänsyn till kvinnans välmående (Brown & Davies 2014; Datta m.fl. 2012; Merritt m.fl. 2019;
Palmqvist m.fl. 2015).
”I can understand that it is very important from the child’s point of view and everything… at the same time, I feel it is going too far… it creates a lot of demands and problems… I can imagine… sometimes you may want to ask what is most important… the baby breastfeeding or having a functioning mother?” (Palmqvist m.fl. 2015, sid. 67)
Partners beskrev ett behov och en önskan om att bli bekräftade, sedda och
tilltalade i samband med amningsrelaterad information (Brown & Davies 2014; de Montigny m.fl. 2018b; Merritt m.fl. 2019). Det fanns en önskan om att bli
bekräftad i sina styrkor och upplevda känslor (de Montigny m.fl. 2018b). När de upplevde att de erhöll stöd från hälso- och sjukvårdspersonal bidrog de till att de kände sig självsäkra (Brown & Davies 2014). Vidare gavs det uttryck för en avsaknad av vägledning från hälso- och sjukvårdspersonal för hur de skulle kunna vara ett stöd till de ammande mödrarna (Mithani m.fl. 2015). Det fanns en önskan om anordnade gruppträffar tillsammans med andra medföräldrar för möjlighet till utbyte av erfarenheter och upplevelser kring att stödja kvinnan i amningen
(Brown & Davies 2014).
Känslor som kan yttra sig i samband med att vara ett amningsstöd Partners beskrev de känslor som kunde uppstå i samband med att vara ett stöd till den ammande modern (Brown & Davies 2014; Bulumela m.fl. 2019; Datta m.fl.
2012; de Montigny m.fl. 2018a; de Montigny m.fl. 2018b; Merritt m.fl. 2019;
Mgolozeli m.fl. 2018; Mithani m.fl. 2015; Palmqvist m.fl. 2015). Dessa upplevda känslor av partners kunde innebära att traditionella könsroller påtvingades. Vidare kunde känslor av maktlöshet infinna sig vid amningsproblematik samt
upplevelsen av att stå bredvid och verka i periferin. Dessa känslor beskrivs nedan i teman och benämns ”utanförskap” och ”avund”.
Utanförskap
Det förekom en känsla av att stå på sidan av amningen i varierande grad i artiklarna, vilket gav upphov till emotionella reaktioner hos partnern. Amningen beskrevs som något som förstärkte den ammande moderns relation till barnet (de Montigny m.fl. 2018b; Merritt m.fl. 2019; Mgolozeli m.fl. 2018; Palmqvist m.fl.
2015). Partners upplevde att de inte hade samma möjlighet till att bygga en relation till sitt barn likt mödrarna (Brown & Davies 2014; Bulumela m.fl. 2019;
de Montigny m.fl. 2018a; Merritt m.fl. 2019; Palmqvist m.fl 2015) vilket gav upphov till frustration och känslor av utanförskap (Brown & Davies 2014).
Det fanns en oro för att inte kunna bygga en nära relation till barnet så länge det ammade, då möjligheten till en fördjupad relation ansågs bli fördröjd på grund av amningen (Palmqvist m.fl. 2015). Funderingar fanns på huruvida introducering av nappflaska skulle stärka partners relation till barnet (de Montigny m.fl. 2018a;
Merritt m.fl. 2019; Palmqvist m.fl. 2015). Vidare uppgav andra att amningen inte påverkade relationen till barnet negativt (de Montigny m.fl. 2018b; Merritt m.fl.
2019). De såg sin möjlighet att vid amningsstunder kunna bygga en fördjupad relation till barnet genom att prata med barnet då barnet vid dessa stunder var tyst, lugnt och tryggt (de Montigny m.fl. 2018b).
“Most of the time the baby is with the mother so there is no closeness to it”
(Bulumela m.fl. 2019, sid 3).
Partners beskrev vad de benämnde ”traditionella könsroller” och hur dessa återspeglades till följd av amningen, modern som den som förser barnet med mat och ser efter dess behov och partnern som chaufför och inkomstbringare. Detta gav upphov till känslor av att amningen bidrog till ojämställdhet (Palmqvist m.fl.
2015). Ojämställdhet benämndes även utifrån att modern spenderar mer tid med barnet än vad partnern gör (de Montigny m.fl. 2018b).
I flertalet av studierna återgav partners att mödrarna hade svårigheter med
amningen (Brown & Davies 2014; Datta m.fl. 2012; Merritt m.fl. 2019; Palmqvist m.fl. 2015). När den ammande modern hade svårigheter med amningen infann sig känslor som hjälplöshet och maktlöshet inför hur de kunde vara ett stöd för kvinnan (Brown & Davies m.fl. 2014; Datta m.fl. 2012; de Montigny m.fl. 2018a;
Merritt m.fl. 2019; Palmqvist m.fl. 2015). Detta medförde att partners upplevde att de stod utanför problematiken (a.a.). Vidare infann sig en känsla av
otillräcklighet när de själva inte kunde ge sitt barn mat eller tröst (Brown &
Davies 2014). Partners upplevde att barnet endast kunde bli tröstat av modern då relationen till modern var starkare på grund av amningen (a.a.).
Avund
Ett återkommande tema som lyftes i flertalet artiklar var att partnern stundtals kände sig utanför amningen vilket i sin tur skapade en känsla av avund (Bulumela m.fl. 2019; Brown & Davies 2014; de Montigny m.fl. 2018b; Merritt m.fl. 2019;
Palmqvist m.fl. 2015). Det fanns en upplevelse av att amningen bidrog till ojämlikhet i relationen till barnet kontra relationen modern hade till barnet (Brown & Davies m.fl. 2014; Bulumela m.fl. 2019; de Montigny m.fl. 2018b;
Merritt m.fl. 2019; Palmqvist m.fl. 2015). Saknaden av detta band till barnet kunde stundtals få partners att känna att de endast var en figur i bakgrunden och de avundades den närhet modern fick med barnet vid amning (Brown & Davies 2014; Palmqvist m.fl. 2015). Känslan av avund avtog när partners gavs möjlighet att ensam spendera tid med barnet efter avslutad amning (de Montigny m.fl.
2018b). Partners beskrev en förståelse för hur amningen stärker relationen mellan barn och den ammande modern, vilket de själva till viss del sörjde och kände avund inför då de ansåg sig gå miste om samma möjlighet till relationsbyggande till barnet (Palmqvist m.fl. 2015).
“Well, there’s a certain envy, when you might say “Me too, I 'd like to experience something like that with my son”. The envy doesn't go away … but this envy could never become jealousy. But there will continue to be a stab of envy. As you watch, you feel that … She has a privileged relationship with this human being whom you adore, too.” (de Montigny m.fl. 2018b, sid.
488)
Partners upplevde att amningen tenderade att bidra till att traditionella könsroller påtvingades där partnern blev förvisad till periferin att sköta allt det praktiska medan modern spenderade tid med barnet (Palmqvist m.fl. 2015). Detta medförde delvis ökad känsla av delaktighet att kunna stödja och underlätta för den ammande modern, men det upplevdes också som frustrerande och orättvist att modern fick spendera mer tid med barnet (a.a.). De såg fram emot den dagen då barnet skulle sluta amma, då att förse barnet med mat var starkt förknippat med att bygga en fördjupad relation till barnet (de Montigny m.fl. 2018b). Vidare ansåg en del partners att tiden för amning och en fördjupad relation mellan moder och barn ansågs viktigare än tiden för partnern och barnet (a.a.).
DISKUSSION
Litteratursammanställningens diskussion utgörs av en diskussion beträffande dels metod, dels resultat. Metoddiskussionen lyfter sammanställningens styrkor och svagheter utifrån använd metodlitteratur. I resultatdiskussionen diskuteras litteratursammanställningens resultat i relation till tidigare forskning samt teorin KASAM av Antonovsky (2005).
Metoddiskussion
Utifrån studiens syfte ansågs det lämpligt att sammanställa studier med kvalitativ ansats. Detta då forskning med kvalitativ ansats används för att beskriva och tolka upplevelser av fenomen ur människors livsvärld (Polit & Beck 2021; SBU 2017a).
Fenomenet i denna genomförda litteratursammanställning var amning. Det hade förmodligen varit intressant och vetenskapligt givande att utifrån samma syfte genomföra en empirisk studie i form av intervjuer. Detta valdes dock bort då förevarande litteratursammanställning hade för avsikt att visa på mönster i ett
större urval snarare än att lyfta individuella partners upplevelser. Vidare beskrivs systematiska litteratursammanställningar som en hörnsten för den
evidensbaserade forskningen (Polit & Beck 2021) som kan generera ett högre kunskapsvärde än den enskilda empiriska kvalitativa studien (Forsberg &
Wengström 2020). Denna litteratursammanställning gav insyn i n=307 partners upplevelser, vilket får anses som en styrka.
Inom den kvalitativa forskningen är ett av kvalitetskraven att förförståelsen presenteras för att på så vis minimera risken för att resultatet feltolkas (Forsberg
& Wengström 2020). På förekommen anledning har förförståelsen redovisats i tidigare metodavsnitt, vilket anses som en styrka då det ökar
litteratursammanställningens tillförlitlighet enligt SBU (2017a). Vidare har förförståelsen under hela litteratursammanställningens förfarande beaktats både individuellt och gemensamt, vilket ökar trovärdigheten. Detta med avsikt att eftersträva ett neutralt och objektivt förhållningssätt och därmed minimera risken för personlig bias i enlighet med Polit och Beck (2021). Författarna har såväl yrkeserfarenhet samt privat erfarenhet av amning, vilket omedvetet kan ha påverkat resultatet. Full objektivitet vid en litteratursammanställning går inte att säkerställa då arbetsförfarandet delvis består av att tolka resultatet (Forsberg &
Wengström 2020).
Urvalet till framförd litteratursammanställning har avgränsats i enlighet med SBU (2020). Tydliga inklusion- och exklusionskriterier ökar tillförlitligheten (Polit &
Beck 2021; SBU 2020). För specificering av syfte och avgränsningar användes SPICE. Användandet av en modell för det vetenskapliga underlaget gav ett strukturerat stöd och användes efter rekommendation av SBU (2020). Genom att endast inkludera artiklar granskade enligt peer reviewed har trovärdigheten för litteratursammanställningen förstärkts i enlighet med Polit och Beck (2021).
Initialt vid litteratursammanställningens start diskuterades acceptabel ålder för det vetenskapliga underlaget som skulle ingå i resultatet. Ett tak på tio år sattes för att resultatet skulle spegla aktuell forskning i enlighet med Polit och Beck (2021) och SBU (2020). Valet av att endast inkludera artiklar skrivna på engelska eller svenska gjordes för att kunna ta del av resultatet. En språklig begränsning är upp till varje författare att avgöra (SBU 2020). Den språkliga begränsningen kan dock leda till att vetenskaplig litteratur aktuell för litteratursammanställningens syfte går om intet (a.a.). Vidare togs ett medvetet val att inte begränsa
litteratursökningen geografiskt på förekommen anledning om önskan av etnografisk inkludering. Denna spridning skulle kunna vara till en nackdel för resultatets tillämpbarhet i exempelvis en svensk kontext. Det finns dock mönster i resultatet som påvisar samma upplevelser oavsett socioekonomisk eller kulturell bakgrund. Genom att avstå geografisk begränsning kan resultatet göras mer överförbart för en större grupp än om geografisk begränsning föreligger (Forsberg
& Wengström 2020).
Litteratursökningen genomfördes i tre databaser; Cinahl, PubMed och PsycInfo enligt rekommendation om minst två databaser av SBU (2020), som menar på att detta medför en högre tillförlitlighet (a.a.). De tre databaserna valdes då de ansågs relevanta för studiens syfte. En bibliotekarie på Malmö Universitet togs till hjälp vid två tillfällen under litteratursökningsprocessen. Det första tillfället ägde rum i uppstartsprocessen, där erhölls en genomgång av de tre databaserna samt hur man skapar systematik i sin litteratursökning. Det andra tillfället ägde rum efter det att författarna ansåg sig nöjda med sin litteratursökning, i syfte att erhålla försäkran
om att den genomförda litteratursökningen ansågs väl genomförd. Det anses som en styrka att en bibliotekarie tagits till hjälp vid litteratursökningen då detta medförde vägledning och kunskap. Litteratursökningen i databaserna gavs stort tidsutrymme och varje sökning dokumenterades noggrant i syfte att möjliggöra litteratursökningen reproducerbar. Det anses som en styrka att både ämnesord och fritextord användes vid litteratursökningen. Detta förfarande minskar risken för att missa artiklar som inte hunnit bli indexerande ännu alternativt missa de artiklar där annan terminologi används än i ämnesordlistan (SBU 2020). När
indexeringsord inte återfanns söktes dessa i fritextord. Trunkering användes när det ansågs lämpligt i syfte att generera en bredare sökning i enlighet med SBU (2020). Vidare kan genomgång av relevanta artiklars referenslistor användas som en kompletterande metod vid insamling av data för att eventuellt finna ytterligare artiklar relevanta för syftet (a.a.). Denna kompletterande metod genomfördes, men genererade inte fler artiklar utifrån föreliggande litteratursammanställnings
inklusions- och exklusionskriterier. De artiklar som hade kunnat vara relevanta för syftet var äldre än tio år och därmed inte inom ramen för tidsaspekten. Det anses som en styrka att detta förfarande genomförts då det visar på att de sökningar som använts kan anses uttömmande utifrån syftet. Vidare hade ytterligare sökord potentiellt kunnat inkluderas i sökblocket som berör upplevelser. Detta för att eventuellt generera flertalet adekvata träffar. Dock anses de valda sökorden i föreliggande litteratursammanställning representera studiens syfte samt generera ett omfångsrikt antal adekvata artiklar, vilket kan bedömas som att relevanta studier inte missats. En bredare sökning kan således generera fler irrelevanta träffar (SBU 2020). Ett sökblock som berör metodval valdes att undvikas då detta ansågs riskera att smalna av sökningen och eventuella data gå förlorad. Detta undvikande går i linje med Thomas och Harden (2008) som menar på att
terminologi som berör metodval bör undvikas då det riskerar att artiklar relevanta för syftet faller bort.
För att bedöma artiklarnas relevans användes SBU:s (2014) mall för
relevansbedömning. Denna användes med syfte att bedöma hur väl studierna uppfyllde de satta inklusionskriterierna i enlighet med SBU (2017b). De artiklar som exkluderades efter genomförd relevansbedömning presenteras i föreliggande litteratursammanställning med motivering till exklusion. Detta kan ses som en styrka för litteratursammanställningen då motivering till skäl för exklusion visar på transparens enligt SBU (2017b). Vidare anses mallen ha underlättat i
processförfarandet med att ta fram relevanta artiklar då denna bidrog till att artiklar som inte uppfyllde inklusionskriterierna sållades bort, vilket SBU (2017b) benämner grovsållning.
Vid bedömning av risk för bias i utvalda artiklar användes SBU:s (2017) mall för kvalitetsgranskning som har bearbetats och kompletterats utifrån Bahtsevani (2008) och Willman m.fl. (2006). Mallen valdes då den är anpassad för studier med kvalitativ ansats (SBU 2017). Granskningen utfördes initialt enskilt med efterföljande gemensam diskussion. När oenighet om en artikels kvalitet uppstod diskuterades artikeln med stöd från SBU:s (2017) kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet. Detta förfarande ses som en styrka för
litteratursammanställningens trovärdighet. En potentiell svaghet i denna procedur var författarnas bristande erfarenhet av att arbeta utifrån SBU:s (2017) mall för kvalitetsgranskning. Det går därför inte att utesluta eventuell brist i
kvalitetsgranskningen av det utvalda vetenskapliga underlaget, vilket kan ses som en svaghet för litteratursammanställningens resultat.
Syntesen genomfördes enligt en tematisk syntes av Thomas och Harden (2008).
Syntesen är framtagen för studier med kvalitativ ansats och genomfördes i tre steg (a.a.). Vidare påtalar SBU (2020) att en tematisk syntes med fördel kan användas för att analysera kvalitativa data. Därav ansågs det lämpligt att använda sig av denna analysmetod vid dataanalys, syntes och tolkning i förevarande
litteratursammanställning. Författarna var inte bekanta med den tematiska syntesen av Thomas och Harden (2008) sedan innan, vilket medförde att stor tidsåtgång gick åt till att sätta sig in i analysmetoden. Bristen på erfarenhet av analysmetoden kan därmed ses som en svaghet. Vidare anses det också kunna ses som en styrka, då bristen på erfarenhet bidrog till att författarna under
analysprocessen lade stor vikt vid att förstå och bekanta sig med syntesen.
Den sammanvägda bedömningen av tillförlitligheten enligt GRADE-CERQual resulterade i att syntesen bedömdes vara måttlig. Detta då det i tre av nio artiklar gjordes avdrag under kategorin metodologiska begränsningar. Orsaken till avdraget beträffande de metodologiska begränsningarna var densamma för
samtliga tre artiklar. De tre artiklarna hade godkännande från etisk kommitté, men förde inget ytterligare etiskt resonemang. Utifrån detta bedömdes tillförlitligheten gå från hög till måttlig i enlighet med SBU (2020).
I föreliggande litteratursammanställning inkluderades artiklar med olika
analysmetoder; tematisk analys n=5, grounded theory n=1, innehållsanalys n=1, open coding n=1 samt fenomenologisk analys n=1. Detta kan ses som en svaghet då olika analysmetoder kan riskera att medföra olika resultat enligt Forsberg &
Wengström (2020). Antalet studier hade dock blivit för lågt, och data för tunn, om detta hade tagits i beaktning i denna studie. Thomas och Harden (2008) vidhåller att det inte behöver påverka resultat att olika analysmetoder använts, utan det primära är att metoden för datainsamlingen i de inkluderade studierna liknar varandra. I föreliggande sammanställning har samtliga studier använt sig av öppna frågor av olika slag för att samla in data, vilket kan ses i relation till att liknande metod för insamling av data använts. Därför anses inte att resultatet i
sammanställningen i stor utsträckning påverkats av de olika analysmetoderna i artiklarna. Verifiering av resultatet har skett med stöd av citat vilket ses som en styrka för litteratursammanställningen.
I samtliga artiklar som ligger till grund för litteratursammanställningens resultat har ett etiskt resonemang kunnat utläsas i arbetsprocessen, metoden samt
datahanteringen. Det skiljer sig mellan artiklarna hur ingående det etiska
resonemanget beskrivs och om godkännande från etisk kommitté återges eller ej. I studien av Palmqvist m.fl. (2015) diskuterades det grundligt huruvida artikeln skulle tas med i resultatet relaterat till att artikeln inte godkänts av etisk kommitté.
Det välbeskrivna etiska resonemanget i artikeln tillsammans med utgivarens tydliga etiska krav för publikation gav artikeln godkänt för att tas med i resultatet.
Begreppet partner valde att inte avgränsas för att beskriva det perspektiv studien hade för avsikt att framhålla. Den potentiella överförbarheten kan öka genom att fenomenet representeras i varierande grad (SBU 2017a). En bred terminologi användes för att finna variation i partnerskapet hos informanterna. Utifrån detta resonemang bör detta ses som en styrka. Däremot återfanns framför allt
informanter i form av partners som identifierar sig som män i förevarande sammanställning, vilket bidrar till att resultatets överförbarhet inte är tillämpbar
