Kvalitet- och patientsäkerhetsberättelse. Vård- och omsorgsnämnden. Datum:

(1)

Kvalitet- och patientsäkerhetsberättelse

1

Kvalitet- och patientsä- kerhetsberättelse

Vård- och omsorgsnämnden

Datum: 2021-03-25

(2)

2

(3)

3

Innehållsförteckning

Inledning ... 4

Struktur ... 4

Process - Åtgärder för att öka patientsäkerheten ... 13

Riskanalys ... 13

Utredning av händelser - vårdskador ... 13

Informationssäkerhet ... 13

Resultat & analys ... 14

Egenkontroll & projekt ... 14

Avvikelser ... 27

Synpunkter och klagomål ... 31

Händelser & vårdskador ... 33

Personalens medverkan ... 34

Utvecklings- och förbättringsområde ... 34

(4)

4

Inledning

Enligt patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 ska vårdgivaren skriva en patientsäkerhetsberät- telse. Idén med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt för alla redovisa förbätt- rings- och utvecklingsområde och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten.

Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §. Patientsäkerhetsberättelsen bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år.

Enligt SOFS 2011:9 7 kap. 1 § ska vårdgivaren som omfattas av 1 kap. 1 § 1 och 2 eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS varje år skriva en kvalitetsberättelse där det framgår hur arbetet under året systematiskt och fortlöpande utvecklats och säkrat verksamhetens kvalitet samt vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts.

Vård- och omsorgsförvaltningen har ett nära samarbete mellan HSL samt LSS/SoL för att skapa samsyn och helhetssyn för våra medarbetare och en ökad kvalitet för den enskilde. Där- för är patientsäkerhetsberättelsen och kvalitetsberättelsen sammanslagen.

Struktur

Övergripande mål och strategier

Målet med kvalitet- och patientsäkerhetsarbetet är enligt nämndmålet att verksamheten ska präglas av god kvalitet, trygghet och trivsel.

Organisation och ansvar

SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1

Förvaltningschef är övergripande ansvarig för kvalitetsarbetet inom Vård- och omsorg.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska planerar, leder patientsäkerhetsarbetet och initierar egen- kontroller inom hälso- och sjukvård (HSL) på förvaltningsnivå. Tillsammans med kvalitetscontroller planerar och leder kvalitetsarbetet för gemensamma projekt och egenkontroller på för- valtningsnivå.

Kvalitetscontroller planerar och leder kvalitetsarbetet utifrån förvaltningens kvalitetsledningssy- stem. Tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska planerar och leder kvalitetsarbetet för gemensamma projekt och egenkontroller på förvaltningsnivå.

Kvalitetsträffar har som syfte att på en övergripande- samt enhetsnivå förbättra, utveckla och säkra kvaliteten inom Vård- och omsorg. Det övergripande arbetet vid kvalitetsträffarna leds av Medicinskt ansvarig sjuksköterska, kvalitetscontroller samt systemansvarig. Varje enhet har sitt kvalitetsteam med kvalitetsledare, personal som arbetar på enheten som till exempel un- dersköterska, fysioterapeut. Enhetschefen tillsammans med kvalitetsledaren planerar och ge- nomför kvalitetsarbetet samt initierar egenkontroller, projekt, riskanalyser på enhetsnivå. Kvali- tetsteamen är individuellt uppbyggda utifrån de behov enheten har. I teamen kan ombud ingå som till exempel dokumentationsombud. Enhetschefen har ett övergripande ansvar och är be- slutsfattare.

(5)

5

Förvaltningens ledningsgrupp arbetar bland annat med att fastställa rutiner, diskutera och fatta beslut gällande exempelvis nationella undersökningar, övergripande egenkontroller. Största delen av året har ledningsgruppen bestått av förvaltningschef, verksamhetschefer, HSL-chef, medicinskt ansvarig sjuksköterska, kvalitetscontroller, controller inom ekonomi och HR samt systemansvarig. I slutet av året är beslut taget att ledningsgruppen fortsättningsvis ska bestå av förvaltningschef, verksamhetschef och HSL-chef.

Samverkan för att förebygga vårdskador

SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 2 § p 3

Processer/områden som identifierats där samverkan har skett för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada.

Samverkan med primärvården

För att ge en kvalitativ hälso- och sjukvård samt säkra läkarmedverkan i den kommunala hem- sjukvården samverkar medicinskt ansvarig sjuksköterska samt HSL-chef med primärvårdscen- tralerna belägna i Bjuvs kommun.

Samverkansträff med psykosmottagningen

Kontakt har etablerats mellan enhetschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska, psykiatrisjukskö- terska i kommunen och psykosmottagningen. Syftet är att skapa en förståelse för varandras verksamheter samt ett kontaktnät för att underlätta samarbete vilket leder till en ökad kvalitet för den enskilde.

Flexible Assertive Community Treatment (FACT)

Bjuvs kommun är anslutna till FACT. FACT är ett arbetssätt som verkar för ett flexibelt omhän- dertagande för personer inom allmänpsykiatri som har ett utökat behov relaterat till sin sjukdom. Det är ett pågående samarbete mellan Region Skåne och kommunerna i nordvästra Skåne.

Mobilt vårdteam

Mobilt Vårdteam är en arbetsform där den enskilde erbjuds utökad hemsjukvård av ett vård- team bestående av läkare från regionen och sjuksköterska från kommunen. För att bli inskri- ven i Mobilt Vårdteam krävs att den enskilde uppfyller vissa kriterier.

Tillsammans med primärvården arbetar den kommunala hälso- och sjukvården för att öka antalet inskrivningar i Mobilt Vårdteam i takt med Hälso- och sjukvårdsavtalet.

Samverkan kring läkemedelshantering

För att säkerställa en god och säker läkemedelshantering har medicinsk ansvariga sjukskö- terskor i Familjen Helsingborg påbörjat att revidera dokument gällande läkemedelshanteringen gemensamt, dock i mindre utsträckning än planerat på grund av pandemin.

Samordnad Individuell Plan (SIP)

Samordnad individuell plan är den enskildes plan och ska upprättas tillsammans med den enskilde om insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver samordnas.

Samverkan vid utskrivning (SVU)

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård är en lagstyrd process med syfte att den enskilde ska få en smidig och trygg utskrivning. Vid SVU samverkar kommunen med bland annat primärvården och eventuell specialistvård. Representanter från kommunen deltar

(6)

6

vid närsjukvårdsråd för att diskutera förbättringsmöjligheter vid vårdövergångarna det för att skapa en sömlös hälso- och sjukvård för den enskilde.

Samverkan kvalitetsnätverk

Kvalitetscontroller/kvalitetsutvecklare inom Familjen Helsingborg samverkar och utbyter erfarenheter kring frågor som kvalitetsledningssystem, dock har samverkan varit satt på paus under året på grund av pandemin.

Intern samverkan mellan enheter

Genom kvalitetsträffar skapas möjligheter för att samverka mellan enheter i kommunen.

Intern samverkan mellan professioner

Berörda professioner träffas regelbundet via teammöten för att arbeta förebyggande med hjälp av kvalitetsregister.

Samverkan SKR

Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt systemansvarig har dialog med Sveriges kommuner och regioner för statistik och övergripande information.

Samverkan Vårdhygien

Medicinskt ansvarig sjuksköterska har återkommande dialogmöte med Vårdhygien. Kontakt tas även med Vårdhygien för råd och stöd vid behov.

Samverkan Smittskydd Skåne

Medicinskt ansvarig sjuksköterska har återkommande dialogmöte med Smittskydd Skåne.

Kontakt tas även med Smittskydd Skåne för råd och stöd vid behov.

Samverkan MAS-nätverk

Medicinskt ansvarig sjuksköterska ingår i ett nätverk för Medicinskt ansvariga sjuksköterskor samt Medicinskt ansvariga för rehabilitering i nordvästra Skåne. Nätverket utbyter erfarenheter kring hälso- och sjukvård samt arbetar för att ha en samsyn i den kommunala hälso- och sjuk- vården.

Regional samverkan i Skåne

Samverkansmöte där medicinskt ansvarig sjuksköterska deltar och får information om Covid- 19 pandemin. Deltagare vid samverkan är bland annat Smittskydd Skåne, Region Skåne, Länsstyrelsen och Vårdhygien och kommunala representanter.

Klustersamverkan Nordvästra Skåne

Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt förvaltningschef samverkar gällande frågor relaterat till pandemin med sjukhuschef, representanter från primärvården samt medicinskt ansvariga sjuk- sköterskor och förvaltningschefer från familjen Helsingborg.

Patienters och närståendes delaktighet

2. Patienters och närståendes delaktighet SFS 2010:659 3 kap. 4 §

Beskriv hur patienterna och deras närstående har erbjudits möjlighet att medverka i patientsä- kerhetsarbetet.

(7)

7

SIP

Samordnad individuell planering är den enskildes plan och upprättas då kommunen har ett de- lat ansvar med annan vårdgivare. SIP sker exempelvis vid påbörjad vårdkontakt med kommunen, utskrivning från slutenvård, förändrat eller försämrat tillstånd. Anhöriga bjuds in till SIP efter den enskildes önskemål. Med hjälp av en SIP blir den enskilde delaktig i planeringen av sin vård och får en tydligare bild av ansvarsfördelningen i vården.

Välkomstsamtal

Vid välkomstsamtal träffas den enskilde samt eventuellt anhöriga med olika professioner för att skapa en relation samt delge och utbyta information mellan varandra.

Genomförandeplan

Genomförandeplan skapas tillsammans med den enskilde och dess kontaktman för att ge för- utsättningarna att skapa en så god och individuell omvårdnad som möjligt. Anhöriga bjuds in till genomförandeplan efter den enskildes önskemål.

Levnadsberättelse

Levnadsberättelse skapas tillsammans med den enskilde och dess kontaktman för att ge förut- sättningarna att skapa en så god och individuell omvårdnad som möjligt. Anhöriga bjuds in till levnadsberättelse efter den enskildes önskemål.

Anhörigträff

Anhöriga bjuds in till dialog och information gällande verksamheten, dock är de inte genom- förda år på grund av pandemin.

Boenderåd

Den enskildes möjlighet att framföra önskemål och synpunkter för att skapa delaktighet och ökad kvalitet, boenderåd har genomförts men inte i samma utsträckning som tidigare på grund av pandemin.

Undersökningar

Undersökningar sker på nationell samt lokal nivå och ger möjlighet för den enskilde att fram- föra sina synpunkter för att öka kvaliteten i kommunen. Resultatet presenteras på förvaltning-, verksamhet samt enhetsnivå och används till att analysera vilka områden som behöver förbätt- ras. Det kan resultera i ett utvecklingsområde, övergripande rutin, projekt eller exempelvis egenkontroll.

Kvalitetsregister

Funca, Senior alert och BPSD är de kvalitetsregister som används i kommunen där det finns möjlighet för den enskilde eller närstående att vara delaktig. Funca och BPSD bygger på individanpassade åtgärder utifrån skattningsskala från kvalitetsregistret. Senior alert förebyggande arbete med individanpassade åtgärder relaterat till risker.

Personalens medverkan

6 kap. 4 § 1 kap. 6 § PSL

Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls.

Med patientsäkerhet avses skydd mot vårdsskada.

14 kap. 2 § SoL

(8)

8

Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet.

24 a § LSS

Var och en som fullgör uppgifter enligt denna lag ska medverka till att den verksamhet bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet.

För att förhindra vårdsskada så använder kommunen ett rapporteringssystem som heter SBAR som gör kommunikationen mellan professioner mer strukturerad och minskar risken för att det missas viktig information. Som en vidareutveckling på SBAR så har det framtagits ett rapporte- ringsstöd för omvårdnadspersonal med frågor att tänka på innan kontakt med legitimerad personal, för att skapa en helhetsbild och underlätta en korrekt bedömning och prioritering.

Varje år genomförs enhetsundersökning på särskilt boende gällande personalens kompetens som besvaras utav verksamhetens enhetschefer.

Under året har fyra kvalitetsträffar inom SoL/LSS genomförts samt att kvalitetsteam träffats på enheterna vilket har gjort det möjligt för personal att vara delaktiga i kvalitetsarbetet.

I verksamheten kan medarbetare ha olika funktionsuppdrag som till exempel hygienombud, palliativt ombud, dokumentationsombud, SBAR-ombud, måltidsombud, Senior Alert. I rollen som ombud är medarbetarna delaktiga i att förbättra och utveckla verksamheten.

Dokumentationsskyldighet

Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (SOSFS 2011:9).

Kravet på dokumentation innefattar alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet. Det innebär att fastställda processer och rutiner ska vara dokumenterade. Det innebär även att arbetet med riskanalyser, egenkontroller, hantering av klagomål och synpunkter samt rapporter ska dokumenteras liksom vilka förbättrande åtgärder som det finns behov av. Kvalitetsarbetet do- kumenteras samlat i ett digitalt verksamhetssystem, Stratsys.

Rapporteringsskyldighet

SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 2011:9 5 kap. 3 § och 6 §, 7 kap 2 § p 6

Beskriv hur hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar risker för vårdskador samt händelser som har eller hade kunnat medföra en vårdskada. Beskriv hur avvikelserapporter har samman- ställts och analyserats. Samlad analys redovisas under rubriken resultat och analys

Synpunkt & klagomål

Bjuvs kommun har en kommungemensam hantering av synpunkter och klagomål från medbor- gare. Hanteringen ska säkerställa att synpunkter tas tillvara på ett bra sätt för att snabbt och effektivt kunna åtgärda eller förbygga fel och brister. Hantering av synpunkter och klagomål sker i enlighet med förvaltningens process och rutin.

Kvalitetscontroller gör årligen en sammanställning som rapporteras till Vård- och omsorgs- nämnden samt till verksamheten.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska är kontaktperson till patientnämnden och ansvarar för ge- nomförande av utredning. Ett ärende har kommit från patientnämnden under 2020.

(9)

9

Avvikelser

Definitionen av en avvikelse är att när det inträffade avviker från god kvalitet genom avsteg från fastställda rutiner, genomförandeplaner, vårdplaner eller andra överenskommelser. Avvi- kelsehanteringen sker kontinuerligt efter förvaltningens process och rutin.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt kvalitetscontroller gör årligen en sammanställning av de avvikelser som skett under året. Det rapporteras vidare till Vård- och omsorgsnämnden samt till verksamheten. Varje enhet följer upp sina avvikelser kontinuerligt under året både på individ- samt systematisk nivå.

Lex Sarah

Lex Sarah är benämningen på de bestämmelser i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som omfattar skyldigheter för anställda att rap- portera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten. Vid Lex Sarah-rapport läggs Lex Sarah-utredare som mottagare för utredning. Hantering av Lex Sarah sker enligt för- valtningens process och rutin. Medarbetare utbildas en gång/år i Lex Sarah av enhetschef.

Lex Sarah tas kontinuerligt upp i nämnd vid inträffande av missförhållande eller risk för miss- förhållande och kvalitetscontroller redovisar en årlig sammanställning till nämnd av de Lex Sa- rah som inkommit under året.

Lex Maria

En anmälan enligt Lex Maria ska utföras då en händelse inträffat där en patient drabbats av, eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller allvarlig sjukdom.

Allvarliga avvikelser rapporteras till medicinskt ansvarig sjuksköterska som sedan tar ställning till om det ska utredas enligt Lex Maria.

Lex Maria tas kontinuerligt upp i nämnd vid inträffande av allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada och medicinskt ansvarig sjuksköterska redovisar en årlig sammanställning till nämnd av de Lex Maria som inkommit under året.

Egenkontroll & projekt

SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p 2

Beskriv vilken egenkontroll för ökad patientsäkerhet som genomförts samt i vilken omfattning och frekvens. Resultat och analysen redovisas under rubriken resultat och analys.

KKIK

Kommunens Kvalitet i Korthet, KKIK beskriver på ett övergripande perspektiv kommunens kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner. Särskilt boende, hemtjänst samt verksamhet för personer med funktionsnedsättning ingår i undersökningen. Utifrån resultat görs analys och eventuella åtgärder tas fram på övergripande nivå.

Äldreundersökning - vad tycker äldre om äldreomsorgen?

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänsten och på äldreboenden som genomförs årligen av Socialstyrelsen.

Enkäten besvaras av alla som är 65 år och äldre, och som har hemtjänst eller som bor i ett särskilt boende.

Syftet med undersökningen är att ge enskilda äldre en röst samt ta fram kvantitativa mått vilket möjliggör att utfallet av insatser kan mätas och jämföras och därmed även utvärderas och utvecklas utifrån vad de som tar emot omsorg tycker. Resultatet används för jämförelser mellan

(10)

10

kommuner och verksamheter och som underlag för utveckling och förbättring av vården och omsorgen om de äldre.

Resultatet analyseras av respektive enhet samt av ledningsgrupp på övergripande nivå och blir en del av underlag till målstyrningen utifrån nämndens mål. Ansvarig för undersökningen är verksamhetschef för äldreomsorg och resultatet presenteras för nämnden.

Nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet

Syftet med undersökningen som tillhandhålls av Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) är att få kunskap om hur brukarna inom verksamheter enligt LSS (Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade) och verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL (Socialtjänstlagen) upplever kvaliteten i verksamheterna. Resultat ligger till grund för ett fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete. Måtten kan användas för jämförelser mellan kommuner, verksamheter och enheter samt mellan kommunala och privata aktörer, liksom över tid.

Resultatet analyseras av respektive enhet samt av ledningsgrupp på en övergripande nivå och blir en del av underlag till målstyrningen utifrån nämndens mål. Ansvarig för undersökningen är verksamhetschef för LSS och socialpsykiatri och resultatet presenteras för nämnden.

Enhetsundersökning Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård

Enhetsundersökning äldreomsorg och kommunal hälso-och sjukvård är en totalundersökning till verksamheterna inom hemvården och vårdboende som genomförs av Socialstyrelsen. En- hetsundersökningen är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. I öppna jämförelser på enhetsnivå kan utförare jämföra sin verksamhet med andra verksamheter utifrån ett antal indikatorer. Jämförelser kan även göras med resultat för kommun-, läns-och riksnivå. Vård-och omsorgsförvaltningen analyserar resultatet av undersökningen årligen för att se förbättrings- och utvecklingsområde.

Enhetsundersökning LSS

Enhetsundersökning är en totalundersökning till verksamheterna inom bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet som genomförs av Socialstyrelsen. Undersökningen är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. I öppna jämförelser på enhetsnivå kan utförare jämföra sin verksamhet med andra verksamheter utifrån ett antal indikatorer. Jämförelser kan även göras med resultat för kommun-, län-och riksnivå. Vård-och omsorgsförvaltningen analyserar resultatet av undersökningen årli- gen för att se förbättrings- och utvecklingsområde.

Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen

Enligt HSLF-FS 2017:37 framgår det att verksamheten bör ha en extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen minst en gång per år. Apoteket AB anlitas för att utföra kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen. Under 2020 har den planerade kvalitetsgranskningen av läke- medelshantering blivit framflyttad till våren 2021 då covid-19 pandemin har begränsat resur- serna och befintliga resurser behövts prioriterats till det dagliga arbetet enligt prioriteringsordning framtagen på grund av pandemin.

Journalgranskning (SoL och HSL)

Granskning av hälso- och sjukvårdsjournaler sker två gånger per år. Tio procent av de på- gående journalerna granskas efter framtagen mall. Resultatet presenteras sedan i ledningsgrupp samt för HSL-personal. Under 2020 har den planerade journalgranskningen inte utförts då resurser har prioriterats till det dagliga arbetet i verksamheten enligt prioriteringsordning framtagen på grund av pandemin.

Granskning av SoL journalerna sker två gånger per år. Under 2019 identifierades det vid

(11)

11

granskning av sökordet SBAR (Situation, bakgrund, aktuellt tillstånd, rekommendation) och sökordet händelse av vikt att det stod skrivet hälso- och sjukvårdsdokumentation i den sociala dokumentationen. Detta lyftes på kvalitetsträff i dokumentationsgruppen inom SoL för att hitta förbättringsområde, detta resulterade i:

* Lägga till frastext i dokumentationen

* Uppdatera manual med att lägga till mer information kring var man ska dokumentera

* Dokumentationsombud och kvalitetsledare fick i uppdrag att arbeta vidare på sin enhet.

På grund av pandemin har journalgranskning på övergripande nivå endast utförts vid ett tillfälle under våren där hälso- och sjukvårdsdokumentation i den sociala dokumentationen har granskats, dock har granskning av genomförandeplaner genomförts på enhetsnivå under hösten.

Basala hygienrutiner och klädregler

För att säkerställa god hygien i verksamheten samt minska vårdrelaterade infektioner så mäts följsamheten till de basala hygienrutinerna och klädreglerna. På våren utförs en nationell punktprevalensmätning där Sveriges Kommuner och Regioner sedan sammanställer ett resultat av mätningen. På hösten genomförs ytterligare en mätning av de basala hygienrutiner och klädreglerna inom Vård- och omsorgsförvaltningen. Med anledning av pandemin har ytterligare en mätning utförts under tidig sommar 2020.

Hygienrond med Vårdhygien Skåne

I samverkan med Vårdhygien Skåne ska det var 18:e månad ske en hygienrond för att säker- ställa att verksamheten arbetar hygieniskt. På grund av rådande pandemi har ingen hygienrond med Vårdhygien kunnat utföras.

Nattbesök

Nattbesök utförs en gång per år på särskilt boende inom äldreomsorgen samt särskilt boende enligt LSS, i syfte att finna eventuella förbättrings- och utvecklingsmöjligheter, dock har det inte utförts i år på grund av pandemin.

Palliativregistret

Palliativ registret är ett svenskt kvalitetsregister som används för att förbättra vården i livets slutskede. Statistik från palliativa registret hämtas en gång per kvartal. Statistiken samman- ställs och presenteras för HSL-personal en gång per år.

Senior Alert

Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för att arbeta preventivt med äldre som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt och få ohälsa i munnen. Statistik hämtas från kvalitetsregistret kontinuerligt under året. Statistiken presenterats för ledningsgrupp samt nämnd en gång per år.

Beteendemässiga Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)

Syftet med BPSD-registret är att genom multiprofessionella vårdåtgärder minska beteende- mässiga och psykiska symtom för den enskilde. Statisk från BPSD-registret presenteras för nämnd en gång per år.

Nationell patientöversikt (NPÖ)

Nationell patientöversikt är ett system där journalinformation inom hälso- och sjukvård kan delas mellan olika aktörer efter samtycke av den enskilde. Hälso- och sjukvården i Bjuvs kommun konsumerar information i NPÖ men producerar ingen information i NPÖ.

(12)

12

Mobilt Vårdteam

Mobilt Vårdteam är en arbetsform där den enskilde erbjuds utökad hemsjukvård av ett vård- team bestående av läkare från regionen och sjuksköterska från kommunen. För att bli inskri- ven i Mobilt Vårdteam krävs att den enskilde uppfyller vissa kriterier.

Tillsammans med primärvården arbetar den kommunala hälso- och sjukvården för att öka antalet inskrivningar i Mobilt Vårdteam i takt med Hälso- och sjukvårdsavtalet

Antalet inskrivna samt arbetet med Mobilt vårdteam följs upp vid fyra tillfällen per år med vård- centralerna belägna i Bjuvs kommun.

Rutiner & riktlinjer

En gång per år ska rutiner och riktlinjer i enlighet med förvaltningens process revideras och uppdateras.

Processer

En gång per år ska processer inom vård- och omsorg revideras och följas upp.

Loggkontroller

Loggkontroller utförs två gånger per år av ansvarig enhetschef i enlighet med förvaltningens rutin för att följa upp att obehöriga inte tagit del av journaler som hen inte är vårdkontakt till.

Antalet inskickade och inskrivna

Statistik tas fram en gång per år för att se antalet inskickade patienter till sjukhus, antalet in- lagda samt hur många av de patienterna som har en aktuell SIP samt eventuellt inskrivna i mobilt vårdteam. Mätningen har inte utförts under 2020 på grund av prioriteringar i samband med pandemin.

Introduktion

Introduktionsmaterial för nyanställd revideras och uppdateras årligen efter behov.

Projekt

Vård- och omsorgscollege

Förvaltningen har under 2020 blivit en del av Vård- och omsorgscollege tillsammans med Höganäs, Åstorp och Helsingborg. Vård- och omsorgscollege är certifierad samverkan mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningar som tillsammans skapar attraktiva och moderna verksamheter med hög kvalitet. Samverkan finns på lokal och regional nivå, och ut- går från tio kvalitetskriterier.

Uppdragsbeskrivning

Översyn av uppdragsbeskrivning enligt övergripande mall från HR.

Stratsys - molnbaserad plattform

Översyn av användarvänlighet i systemet för verksamhet- och enhetschefer för att öka använ- dandet samt att samtliga delar i SOSFS 2011:9 finns med som egenkontroller, riskanalyser, processer, rutiner.

Nationella undersökningar

Översyn av tillvägagångssätt vid nationella undersökningar för att öka antalet deltagande.

Inom äldreomsorgen har broschyr delats ut till samtliga som har hemtjänst och på boende har informationsblad placerats på boendet på strategiska platser med information om

(13)

13

undersökning, vad den enskilde är nöjd med utifrån föregåendes års resultat samt förbättrings- områden.

Inom LSS och socialpsykiatrin har under 2020 digitala verktyg använts samt att frågeassisten- ter utsetts, som inte arbetar nära den enskilde. Frågeassistenterna har kunnat hjälpa till med att stödja den enskilde i att fylla i enkäten samt att svara på frågor.

Social dokumentation

Tagit fram ett utbildningsmaterial inom dokumentation för personal inom SoL och LSS.

Utbildningsmaterial Lex Sarah/avvikelse

Reviderat utbildningsmaterial för Lex Sarah och samtidigt lagt till avvikelsehantering till utbildningsmaterialet.

Utbildningsinsats gällande administration av intravenös antibiotika

Samtliga sjuksköterskor har genomgått teoretisk och praktisk utbildning gällande iordningstäl- lande och administrering av intravenös antibiotika för att på ett tryggt och säkert sätt kunna ge intravenös antibiotika i kommunal hemsjukvård.

Pandemiförråd

För att säkerställa kvalitet och tillgång på skyddsutrustning under pandemin har ett centralt lager med skyddsutrustning skapats.

Process - Åtgärder för att öka patientsäkerheten

Riskanalys

Riskanalys är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Det för att identifiera risker och på så sätt förebygga vårdskada. Riskanalyserna utförs på individ-, enhets-, verksamhets- eller på övergripande nivå.

Utredning av händelser - vårdskador

En Lex Maria anmälan har gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Anmälan handlar om fördröjd vård och behandling.

Ett ärende har inkommit från Patientnämnden gällande besöksförbud och kommunikationssvå- righeter. Ärendet utreddes och återkopplades till patientnämnd samt anhöriga. Efter utredning avslutades ärendet och föranledde inte en Lex Maria anmälan.

Informationssäkerhet

Chef för aktuell enhet ansvarar för att medarbetare endast har tillgång till de journaler, den dokumentation som krävs för arbetsuppgifterna. Beställning av behörighet görs av chef till systemansvarig.

Tidigare har inte lösenordsbyte krävts för medarbetare i verksamhetssystemet Procapita. För

(14)

14

att säkerställa att endast behöriga har tillgång till verksamhetssystemet görs nu lösenordsbyte var tredje månad.

Loggkontroller i vårt verksamhetssystem samt Nationell patientöversikt (NPÖ) utförs två gånger per år enligt rutin.

Journalgranskning samt granskning av SoL dokumentation utförs två gånger per år.

Resultat & analys

Egenkontroll & projekt

KKIK

Verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Fokusområden för årets undersökning är utredningstid och väntetid.

Utredningstid innefattar utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats (alla insatser). Medelvärdet 2019 var 53 dagar och 2020 är det 84 dagar. Anledningen till det för- sämrade resultatet är att det funnits ett ärende som har pågått i mer än 200 dagar.

Väntetid innefattar antal dagar från att beslut tagits till första erbjudna inflyttningsdatum för grupp- och serviceboende. Tidigare år har statistiken varit baserat på det första halvåret inne- varande år där inget resultat kunde lämnas föregående år. Detta år har det funnits ett alternativ för väntetid som innebär lämnandet av väntetidsuppgifter för en längre period bakåt i tiden, 1 jan 2019 - 30 juni 2020. Resultatet för detta år är ett medelvärde på 102 dagar, nationellt 159 dagar.

Särskilt boende

Fokusområden för årets undersökning är kvalitetsaspekter och väntetid.

Kvalitetsaspekterna baseras på frågor som besvaras av respektive enhetschef på särskilda boenden. På samtliga boenden erbjuds den enskilde möjlighet till daglig utevistelse, det finns två organiserade och gemensamma aktiviteter per dag under vardagar. Det som är nytt för i år är att även samtliga boenden erbjuder organiserade aktiviteter under helgen. Det som fortfa- rande inte erbjuds är möjlighet för varje enskild att välja alternativ rätt vid huvudmål samt att den enskilde inte kan påverka vilka TV-kanaler utöver basutbudet som det finns tillgång till i gemensamhetslokal.

Väntetid innefattar väntetid längre än 90 dagar avseende perioden från ansökningsdatum till det första erbjudna inflyttningsdatum under första halvåret 2020. Det har skett en svag ökning från ett medelvärde på 53 dagar 2019 till 57 dagar 2020. Andelen som har väntat längre än 90 dagar var 2019 21% och 2020 25%. Då det inte alltid finns dokumenterat erbjudet inflyttningsdatum har verkställighetsdatum registrerats. Verkställighetsdatum är inte detsamma som erbjudet inflyttningsdatum. Från och med våren 2021 kommer det finnas en bättre systematik med detta genom Lifecare.

Hemtjänst

Det område som undersöks är personalkontinuiteten, det antal personal som en hemtjänstta- gare möter under 14 dagar, medelvärde 2020 är 11 personer, samma resultat som 2019. Nat- ionellt är medelvärdet 15 personer.

(15)

15

Äldreundersökning - vad tycker äldre om äldreomsorgen?

Hemtjänst

Totalt i Sverige svarade 57% av de tillfrågade. I Bjuv svarade 64,2%.

94% av respondenterna är sammantaget nöjd med hemtjänsten i Bjuv jämfört med 88% före- gående år.

Respondenterna är även nöjda med bemötandet, liksom förtroende och trygghet. Flertalet an- ser dessutom att personalen är kunnig, att de har tid och kommer i tid samt utför arbetet bra och tar hänsyn till var och ens önskemål och åsikter.

Förbättringsområden är vart den enskilde vänder sig vid synpunkter och klagomål. Där en satsning sker genom att synpunkt- och klagomålsblanketten delas ut till varje enskild vid två tillfällen per år samt vid behov.

Ytterligare förbättringsområden är vilka tider man får hjälp och att kunna vara med och påverka när hjälpen ska utföras samt att informera i förväg vid tillfälliga förändringar, dock har de för- bättrats sedan tidigare år så arbetet fortsätter.

Särskilda boende

Totalt i Sverige svarade 39,8% av de tillfrågade. I Bjuv svarade 47,7.

81% är sammantaget nöjd med äldreboendet de bor på i Bjuvs kommun, jämfört med 91% fö- regående år 2019. I riket är motsvarande även där 81%.

Respondenterna är nöjda med bemötandet, att maten smakar bra och att personalen tar hän- syn till den enskildes önskemål och åsikter. Även förtroendet och trygghet ligger högt.

(16)

16

Förbättringsområden inom särskilt boende är trivseln utomhus runt boendet, aktiviteter, möjlig- het att komma utomhus, att måltiderna är en trevlig stund på dagen, ensamhet, vart den enskilde kan vända sig med synpunkter och klagomål, informera om tillfälliga förändringar samt påverka vilka tider den enskilde kan få hjälp.

Nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet

Årets resultat pekar på att bättre förutsättningar behöver ges till att fler inom verksamhetsom- rådet ska känna större förtroende för oss som verksamhet, få ett gott bemötande samt känna sig mer trygga med det stöd som ges.

Under hösten togs en utbildningsplan för verksamhetsområdet fram, med utgångspunkt från bland annat Brukarundersökningens resultat.

Fokus kommer därför att läggas på utveckling, kunskap och förståelse för vikten av arbetsverk- tygen genomförandeplan och den sociala dokumentationen. Ett sätt är att ta fram genomföran- deplaner som håller en högre kvalitet, där den enskildes röst om hur man vill ha sitt stöd utfor- mat i större utsträckning. I samband med införandet av det nya verksamhetssystemet Life Care så kommer en ny gemensam mall tillskapas för genomförandeplan, vilken tros kan bidra till denna kvalitetshöjning. Idag finns 8 olika varianter på genomförandeplan inom området. Ar- betet påbörjades under senare delen av hösten, för att implementeras under våren 2021.

Våra medarbetare ska ges vidareutbildning inom AKK (Alternativ och kompletterande kommu- nikation) så att bättre förutsättningar kan ges till att den enskilde både kan bli förstådd fullt ut, men också kan bli förstådd av den medarbetare som ger stöd och service.

Vidare har det under året anställts tre stödpedagoger inom verksamhetsområdet. Stödpedago- gens roll är att vara ett komplement till den kunskap och kompetens som finns. Rollen innebär att vara en resurs för att öka det pedagogiska förhållningssättet som stödjer den enskildes

(17)

17

delaktighet och självständighet genom att inspirera och vägleda arbetskollegor i det pedagogiska arbetet. Stödpedagogen förväntas vara drivande i frågor så som AKK, aktiviteter, metod- implementering mm, under ledning av enhetscheferna. Arbetet ska ingå i det vardagsnära arbetet. Detta är ett sätt att bredda och fördjupa kompetensen i verksamheten samt att höja kva- litén på innehållet i de insatser som den enskilde har rätt till.

Inom Socialpsykiatrin har handledning från externt företag påbörjats, dock har det fått stå på paus under hösten med anledning av den rådande pandemin. Syftet med handledningen är att medarbetarna ska ges förutsättning till att utveckla och stärka sin yrkeskompetens. Gruppen får tillfälle att samtala om svåra situationer som uppstår i arbetet med de personer vi arbetar för, och som man genom fördjupad kunskap kan reflektera kring. Detta i sin tur bidrar till yrkes- mässig utveckling. Medarbetarna får därigenom redskap att knyta ihop teori och praktik, vidga perspektiven och hitta alternativa lösningar för att nå fram på ett professionellt sätt med de insatser målgruppen är beviljad. Vidare ges möjlighet till en större insikt i hur man själv och andra tänker, känner och reagerar. Målet är att handledningen ska bidra till en ökad känsla av trygghet i yrkesrollen, i syfte att den enskilde ska känna större förtroende för oss och känna sig mer trygg med det stöd som ges.

Enhetsundersökning Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård & enhetsunder- sökning LSS

I samband med enhetsundersökningen identifierades ett behov av att skapa rutiner som sak- nades i förvaltningen vilket resulterat i att ett arbete kring måltider och måltidsmiljön har påbör- jats och riktlinje skapas, arbetet kommer att fortsätta under 2021 där en satsning kommer gö- ras på de särskilda boende gällande utbildning samt implementering av material som ska stödja personalen med arbetet vid måltider.

För att tidigt upptäcka behov hos den enskilde för att förebygga ohälsa har rutinerna rutin för när den äldre uppvisar försämrat allmäntillstånd samt rutin för hur medarbetare skall agera vid misstanke om våld i nära relationer mot äldre och personer med funktionsnedsättning skapats.

Journalgranskning (SoL) HSL i SoL dokumentation

Arbetet på kvalitetsträffar samt ute på enheten har gett resultat i form av minskning av hälso- och sjukvårds dokumentation i den sociala dokumentationen.

(18)

18

(19)

19

Inom LSS och socialpsykiatrin ses en uppåtgående trend vilket i detta fall visar på att fler SBAR dokumenteras. Vilket sågs som ett utvecklingsområde under året, nästa steg blir att SBAR ska skrivas i HSL dokumentationen och inte i SoL dokumentationen.

Genomförandeplan

Av de enskilda som har beslut i verksamheten så är det 4,8 procent som inte har en upprättad genomförandeplan vid granskningstillfället.

Totalt har 126 genomförandeplaner granskats.

(20)

20

Ett utvecklingsområde är att hitta en struktur för att uppdatera genomförandeplanerna kontinuerligt samt att arbeta vidare med stöd på enheterna och utbildning till personal i dokumentation i form av dokumentationshandbok och utbildning i social dokumentation.

Vårens mätning är baserad på 171 observationer, sommarens mätning på 125 observationer och vid höstens mätning gjordes på 215 observationer. Generellt är resultatet bättre 2020 än 2018 då senaste mätningen utfördes. På grund av pandemin och tilltagna utbildningsinsatser inom basala hygienrutiner och klädregler utfördes en ytterligare mätning i början av sommaren.

Sommarens mätning har överlag påvisat bäst resultat. Troligen beror resultatet på de tilltagna utbildningsinsatserna som utförts samt att det i verksamheten låg stort fokus på de basala hygienrutinerna och klädreglerna vilket förbättrade följsamheten till de basala hygienrutinerna och klädreglerna. Efter höstens resultat har ytterligare utbildningsinsatser utförts i form av en teoretisk och praktisk variant. I slutet av året infördes även att all personal ska utföra Socialsty- relsens nya hygienutbildning innan slutet av februari 2021 för att öka patientsäkerheten ytterligare.

För att underlätta för medarbetarna att göra rätt har stationer med skyddsutrustning och handdesinfektion placerats på strategiska platser, även affischer om hur på och avklädning av skyddsutrustning ska ske har placerats ut på lämpliga platser.

Enligt mätningarna brister det mest vid handdesinfektion före arbetsmoment samt användning av förkläde. Samma tendenser går att se i tidigare mätningar.

Det finns få rapporterade avvikelser med vårdrelaterade infektioner men ett mörkertal kan finnas. Under pandemin har det på några enheter blivit utbrott av covid-19. En god följsamhet till de basala hygienrutinerna och klädreglerna hade minskat risken för smittspridning därav extra utbildningsinsatser under 2020 som fortsätter 2021.

(21)

21

Palliativregistret

Föregående år registrerades 34 dödsfall inom Vård- och omsorgsförvaltningen i Palliativregist- ret. 2020 registrerades 42 dödsfall inom Vård- och omsorgsförvaltningen i Palliativregistret. 27 av dödsfallen skedde på särskilt boende, 8 i ordinärt boende, 6 på korttiden och 1 på sjukhus.

39 av de 42 registrerade dödsfallen var väntade.

I nedanstående spindeldiagram framgår att av de 39 väntade dödsfallen uppfyller verksamheten målvärdet på en kvalitetsindikator, mänsklig närvaro i dödsögonblicket. I övriga kvalitets- indikatorer uppfyller inte verksamheten målvärdet. Dokumenterat brytpunktsamtal, smärtskatt- tas sista levnadsveckan och dokumenterad munhälsobedömning sista levnadsveckan är de indikatorer där verksamheten har lägst procent enligt spindeldiagrammet.

(22)

22

Resultatet 2020 är jämförbart med 2019. Verksamheten har blivit något sämre på att dokumentera brytpunktsamtal samt att smärtskatta patienten sista levnadsveckan. I resultatet fram- går att verksamheten förbättras med att utföra munhälsobedömningar sista levnadsveckan, dock är det fortsatt mer att önska innan målvärdet är uppnått.

Att resultaten inte når målvärdet kan till viss del bero på att resurser har prioriterats om under pandemin och förbättringsarbete inte kunnat gå i önskvärd takt för att utveckla den palliativa vården och öka kvaliteten för den enskilde.

(23)

23

Senior alert

209 riskbedömningar är utförda under 2020. 187 av riskbedömningarna har någon risk. Enligt nedanstående bild framgår att av 187 riskbedömningar har bakomliggande orsaker vid risk identifierats på 147 bedömningar. 161 av 187 riskbedömningar har en åtgärdsplan vid risk. Av antal uppföljningar för riskbedömningar med risk (126) har 40% utförts med minst en angiven åtgärd inom 6 månader från åtgärdsplaneringen.

Att inte alla riskbedömningar med risk har en åtgärdsplan kan bero på att en risk finns enligt bedömningen men då den enskilde exempelvis är rullstolsburen och inte kan gå samt att för- flyttningar sker säkert så finns inte fallrisken i verkligheten och då vidtas inga åtgärder.

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)

Under 2020 gjordes totalt 87 BPSD registreringar inom Vård- och omsorgsförvaltningen. Förra året gjordes totalt 110 registreringar. I nedanstående diagram framgår hur många registreringar som är gjorda i månaden samt årets registreringar jämfört med registreringar 2019.

2019 utbildades nya BPSD-administratörer vilket kan påverka att det arbetats mer aktivt med BPSD-registreringar under 2019. Fler medarbetare behöver utbildas till BPSD-administratörer och arbetet med BPSD behöver fortgå i verksamheten. På grund av pandemin har inga medarbetare kunnat utbildas till BPSD-administratörer 2020.

Nedanstående graf visar medelvärdet av samtliga registrerade personer. Att medelvärdet

(24)

24

stiger inom Vård- och omsorgsförvaltningen i Bjuvs kommun kan bero på att verksamheten inte aktivt arbetat med BPSD-registret.

Nationell Patientöversikt (NPÖ)

Antal slagningar i NPÖ ökade 2020 med 47 procent jämfört med föregående år. Under året har 880 slagningar gjorts (597 slagningar 2019). Att använda sig av NPÖ efter samtycke av den enskilde kvalitetssäkrar informationsöverföringen från andra vårdgivare samt att informations- inhämtningen blir mer effektiv. Legitimerad personal upplever systemet smidigt och bidragande till en ökad patientsäkerhet.

(25)

25

Rutiner och riktlinjer

Samtliga rutiner och riktlinjer är samlade i det digitala verksamhetssystemet för kvalitetsledningssystemet. På grund av pandemin är inte samtliga övergripande rutiner och riktlinjer reviderade. På enhetsnivå har kvalitetsledaren fått i uppdrag att se över samtliga lokala rutiner och revidera dem årligen, arbetet har kunnat fortlöpa ute på enheterna.

Loggkontroller

På grund av pandemin har i år inte loggkontroller utförts i samma utsträckning som föregående år, det har dock inte varit obehörig läsning där loggkontrollerna genomförts. För att säkra upp att rutinen efterlevs kommer det att vara en del i kvalitetsarbetet i det digitala verksamhetssystemet.

Introduktion

På grund av pandemin gjordes en satsning på att ha fler webbaserade utbildningar innan på- börjad bredvid gång med god effekt. Enligt utvärdering från nyanställda har utbildningarna varit ett stöd och till hjälp i arbetet. Utifrån avvikelser har ett behov identifierats av att introduktion inte endast kan ges inför sommaren utan behöver utökas. En arbetsgrupp är tillsatt att arbeta med introduktionen under 2021 för få nya medarbetare att känna sig trygga i sin roll genom ökad kunskap för att ge den enskilde god kvalitet.

Processer

Under året har det identifierats ett behov av processer gällande synpunkter och klagomål, avvikelser, Lex Sarah och Lex Maria och samtliga är implementerade i verksamheten. Det finns ett fortsatt behov utifrån kvalitetsledningssystemet att fortsätta identifiera processer som kan skapa kvalitet i verksamheten.

Projekt

Samarbetet med de kommuner som ingår har under 2020 inneburit erfarenhetsutbyte samt arbete med verksamhetsplan. Fokus är att få till en bättre samverkan mellan skolorna och ar- betsgivarna samt handledarutbildning till samtliga handledare för en så kvalitativ APL (arbets- platsförlagt lärande) som möjligt. Under 2021 kommer utbildning av handledare till elever på gymnasienivå att påbörjas. Beslut är även taget om att en person kommer att vara samman- hållande gällande all APL samt VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) inom förvaltningen.

Uppdragsbeskrivning

Majoriteten av uppdragsbeskrivningarna är reviderade inom förvaltningen vilket innebär ett tydligare uppdrag för personalen. Uppdragen kommer även fortsättningsvis revideras vid behov och förändring.

Stratsys

Efter förändringar av användarvänligheten används nu Stratsys av samtliga enhetschefer samt kvalitetsledare. Samtliga delar i SOSFS 2011:9 återfinns nu i systemet som hjälp och stöd till enhetschefer samt kvalitetsledarna i kvalitetsarbetet samt på övergripande nivå.

Nationella undersökningar och svarsfrekvens

Resultatet visar att trots pandemin är svarsfrekvensen högre än i riket.

(26)

26

Insatserna gällande frågeassistenter och utvecklat material inom både LSS och socialpsykiatrin samt äldreomsorg har gett effekt. Under 2021 kommer arbetet fortsätta och se om det kan utvecklas ytterligare för att ett ännu större deltagande.

Utbildningsmaterial inom dokumentation för personal inom SoL och LSS är inlagt i årshjulet 2021 och kommer vara återkommande årligen. Under 2020 påbörjades arbete genom att skapa en dokumentationshandbok, detta kommer att fortsätta under 2021.

Utbildningsmaterial Lex Sarah/avvikelse

Utbildningsmaterialet är reviderat tillsammans med kvalitetsledare för att göra det begripligt, hanterbart och meningsfullt samt att enhetschefer har granskat. Materialet är inlagt i årshjulet 2021.

Utbildningsinsats gällande administration av intravenös antibiotika

I samband med pandemin uppmärksammades att ett ökat behov av att kunna ge intravenös antibiotika i den enskildes hem kunde bli aktuellt. För att möjliggöra att kommunalt anställda sjuksköterskor kan utföra uppgiften på ett patientsäkert sätt har samtliga sjuksköterskor utfört en utbildning gällande att ge intravenös antibiotika i hemsjukvården. Utbildningen skedde tillsammans med Region Skåne och Familjen Helsingborg.

Pandemiförråd

För att säkerställa tillgången på skyddsutrustning samt kvaliteten utökades pandemiförrådet och utvecklades till ett centralt lager där enheterna fått material från. Initialt har konceptet varit bra då det har varit svårt för enheterna att veta vilket material på marknaden som uppfyllde kri- terierna då det var en brist på skyddsutrustning. Att ha ett centralt lager har också möjliggjort att fördela skyddsutrustningen mellan enheterna för att undvika brist på skyddsutrustning.

(27)

27

Behovet och nyttan av att köpa in och förvara skyddsutrustning centralt utvärderas regelbundet.

Avvikelser

(28)

28

Under 2020 har avvikelserna minskat, om orsaken är att det har hänt färre händelser eller personalen skriver färre är svårt att veta. Det kom indikationer från verksamheten om att personal

(29)

29

inte riktigt vet vad som är en avvikelse och när de ska skrivas vilket förhoppningen är att utbildningsmaterialet som tidigare endast innehöll Lex Sarah men även nu innehåller avvikelser ska ge stöd i. Fortsatt är det Insats inte utförd samt brister i utförandet som ligger högst.

Inom äldreomsorgen handlar brister i utförande till stor del om att utförandet inte är gjort enligt genomförandeplan eller att det inte är tydligt beskrivet. Arbetet kring dokumentation kommer att fortsätta under 2021 dels genom dokumentationshandbok men även genom granskningar och utbildning.

Vikten av att ny personal får utbildning i lift och andra hjälpmedel identifieras även och att det finns ett behov av möjlighet till utbildning under året. Arbetsgrupp för introduktion ser över möj- lighet för utökat antal introduktioner inom hälso- och sjukvård under året.

Inom LSS och Socialpsykiatrin handlar däremot brister i utförandet till största del av att perso- nal har glömt bort uppgifter som är planerade att utföras i form av hjälp eller stöd till den enskilde, vilket får undersökas och se om förbättringsåtgärder kan identifieras.

När det gäller insats inte utförd inom äldreomsorgen så rör det sig om att personal har glömt att utföra insatser som disk, städ, sopor samt att städ inte utförts ordentligt eller att personalen har fått prioritera bort insatser som städ.

Inom LSS och Socialpsykiatrin berör insatsen inte utförd samma som brister i utförandet men även omprioritering av städ.

Arbetet gällande avvikelser fortsätter i enlighet med kvalitetsledningssystemet med granskningar på enhetsnivå både på individ- men även systemnivå samt på övergripande nivå på systemnivå.

Hälso- och sjukvårdsavvikelser

2020 rapporterades något fler hälso- och sjukvårdsavvikelser (1430 avvikelser) jämfört med 2019 (1368 avvikelser). Majoriteten av avvikelserna handlar om fall och brist i läkemedelshan- tering.

973 fall registrerades under 2020 inom Vård- och omsorgsförvaltningen. Antalet fall är fördelat på 249 personer som fallit under året. Det finns inga rapporterade frakturer i samband med fal- len.

(30)

30

(31)

31

Lex Sarah

De områden som berörs av Lex Sarah är ekonomiska övergrepp samt brister i teknik och ge- nomförande. Ärendena är presenterade för nämnd, åtgärder samt uppföljning är genomförda på samtliga.

Synpunkter och klagomål

I dialog med enhetscheferna och kvalitetsledare utifrån resultat i äldreundersökning gällande synpunkter och klagomål görs en satsning att synpunkter och klagomål inom äldreomsorgen ska vid två tillfällen per år delas ut till den enskilde. Dels för att göra den enskilde uppmärksam på möjligheten samt att få in fler förbättrings- och utvecklingsområden.

(32)

32

Synpunkterna och klagomålen resulterade inte endast i förbättrings- och utvecklingsområden utan även i beröm till personalen.

I årets synpunkter och klagomål återfinns inget övergripande förbättrings- och utvecklingsom- råde då ingen gemensam nämnare identifieras förutom att fortsätta arbeta aktivt ute på enheterna med synpunkter och klagomål. Inom äldreomsorgen lyfts städ, ringer inte innan besök, ej fungerande trygghetslarm, aktivitet borde innefatta något mer än promenad, knackar inte på dörren innan man går in, besöksförbud för anhöriga, personalkontinuitet. Inom LSS och Soci- alpsykiatrin har synpunkter och klagomål kommit in gällande HAB-ersättning, delaktighet vid

(33)

33

flytt, personlig hygien, arvode. Inom myndigheten gällande bostadsanpassning, utomhusvis- telse - tid och lång väntetid på insats. Gällande HSL lyfts medicinsk bedömning, för lite tid hos patient, medicinskt utförande, hjälpmedel, återkoppling vid bedömning av hjälpmedel. Slutligen för kosten så har det inkommit synpunkter och klagomål gällande för salt mat samt förpack- ning.

Ett mål under andra halvåret gällande synpunkter och klagomål var att öka antalet återkopp- lingar på åtgärder från enhetschef till den enskilde. Enligt bild nedan så visar resultatet på en ökning på 22%.

Under 2021 kommer arbetet fortsätta med att fler enskilda ska veta vart man lämnar in synpunkter och klagomål, öka antalet återkopplingar på åtgärder till den enskilde samt att utveckla hanteringen av synpunkter och klagomål i nytt digitalt verktyg.

Händelser & vårdskador

Utifrån Lex Maria identifieras förbättringsområden inom hälso- och sjukvården men även bi- fynd. Vid händelsen upplevs inte medarbetare vara trygga att utföra hjärt- och lungräddning samt använda rapporteringsstöd.

(34)

34

Personalens medverkan

På kvalitetsträffarna och efter egenkontroller på enheterna framkommer det att behoven ser olika ut i verksamheten vilket gör att det är av vikt att enheterna fortsätter att arbeta med egenkontroller på enhetsnivå samt att det görs på övergripande nivå. Ett förbättringsområde som identifierades var att arbetssättet på avdelningar/grupper kan se olika ut och detta har arbetats med under året för att underlätta för vikarier/timanställda samt för att skapa en enhetlighet och god och säker vård för den enskilde.

Kvalitetsträffarna har gett möjlighet till utbyte av information, utbildning, implementering av rutiner och processer, erfarenhetsutbyte samt att stödja kollegor för att skapa en så god kvalitet som möjligt för de vi arbetar för.

Utvecklings- och förbättringsområde

Utifrån kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen har nedanstående utvecklings- och förbätt- ringsområden identifierats. Identifierade områden presenteras för Vård- och omsorgsförvalt- ningens ledningsgrupp som tar beslut om vilka områden som ska prioriteras under 2021.

Digitala möten

Identifiera behov av att utöka användandet av digitala verktyg vid boenderåd samt för anhöriga vid anhörigträffar, välkomstsamtal, upprättande av genomförandeplan och levnadsberättelse.

Kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Fortsatt utveckling av användarvänlighet i det digitala systemet Stratsys utifrån SOSFS 2011:9 samt förvaltningens kvalitetsledningssystem.

Synpunkter och klagomål

Undersöka möjlighet för ett effektivare arbetssätt gällande synpunkter och klagomål, göra blan- kett mer tillgänglig och synlig i verksamheten samt fortsätta arbeta med att åtgärder återkopp- las till den enskilde.

Mer stöd och hjälp till personal vid dokumentation, utökade utbildningsinsatser samt att hitta en struktur för att uppdatera genomförandeplanerna.

Introduktion

Utöka antalet utbildningstillfällen gällande introduktion för att ge ökad trygghet och kunskap till vikarier för att skapa ökad kvalitet för den enskilde.

Utbilda handledare inom Vård- och omsorgscollege för att trygga medarbetarna i sin roll samt att ge elever en kvalitativ praktik. Fortsätta utveckla arbetet kring en sammanhållande roll gäl- lande APL och VFU för att kunna utveckla, förbättra och utvärdera vårt arbete med elever och på så sätt göra oss till en ännu mer attraktivare arbetsgivare.

(35)

35

Rutiner

Arbeta vidare med rutiner på övergripande nivå på ett strukturerat sätt.

För att minska risken för vårdrelaterade infektioner och öka patientsäkerheten så bör samtliga medarbetare ha korrekt hantering av basala hygienrutiner och klädregler i alla åtta steg. Fram- förallt behöver mätningens resultat öka gällande användning av handdesinfektion innan arbetsmoment samt användning av förkläde. Med fortsatt obligatorisk utbildning i basala hygienrutiner och klädregler så ska resultateten öka. För att göra medarbetarna mer medvetna om mätningens resultat är det av stor vikt att mätningens återkopplas till medarbetarna och disku- teras vid gemensamma möten. Genom ökad kunskap och diskussion på enheterna ökar troligen också förståelsen för att inte överanvända skyddsutrustning som exempelvis handskar.

Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler kommer att fortsätta mätas kontinuerligt, minst två gånger per år. När Vårdhygien Skåne har möjlighet så kommer även hygienronder att utföras.

Nationell Vårdplan vid Palliativvård (NVP)

Arbetet med den palliativa vården behöver utvecklas för att nå målvärdena. Genom att

granska NVP-planer och återkoppla resultatet till sjuksköterskorna ökas kunskapen om arbetet med NVP och förbättringsarbete kan ske. Verksamheten behöver bibehålla det höga fina resultatet om att ingen patient ska avlida ensam om inte så önskas. Förbättringar bör ske fram- förallt gällande att öka andelen dokumenterade brytpunktsamtal, munhälsobedömningar och smärtskattningar.

Senior Alert

Antalet utförda åtgärder vid risk behöver ökas för att få kvalitet och effekt på riskbedömning- arna. Minst 75% av antalet utförda åtgärder vid risk (inom 6 månader från riskbedömning) bör uppfyllas. Genom att arbeta förebyggande, göra riskbedömningar, arbeta aktivt med åtgärder och uppföljning så minskar risken för den enskilde att drabbas av risk för fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen.

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)

Alla med en demensdiagnos bör erbjudas registrering i BPSD-registret. Om den enskilde ne- kar till att registreras i BPSD bör samma strukturerade arbete ske men inte registreras i kvalitetsregistret BPSD. Erbjuds alla personer med demenssjukdom att registreras i BPSD-registret och arbetet sker kontinuerligt blir statistiken mer tillförlitlig och kvaliteten för den enskilde bättre. Data från BPSD-registret kan användas för att utveckla arbetet med omvårdnadsåtgär- der och läkemedelsbehandling med olämpliga läkemedel.

NPÖ

Verksamheten bör behålla den höga användningen av NPÖ. Hämtas samtycke till NPÖ in i ett tidigt skede och legitimerad personal känner sig trygga med användningen av NPÖ så kommer användningen av NPÖ göra arbetet mer effektivt och säkert vid informationsöverföring. I fram- tiden hade det varit bra producera information i NPÖ för att ytterligare säkra informationsöver- föringen.

Samverkan med primärvården

Samverkan med primärvården har utvecklats och förbättrats under pandemin. För att kunna arbeta vidare med Hälso- och sjukvårds avtalet och God och nära vård behövs samarbetet utvecklas ytterligare.

Avvikelsehantering

(36)

36

För att förbättra HSL-avvikelsernas innehåll, kvalitet och utredning bör avvikelser granskas under året. Ett nytt avvikelsesystem kommer att implementeras under 2021.

Hälso- och sjukvårdsdokumentation

Hälso- och sjukvårdsdokumentationen är i behov av utveckling och struktur. Under året kommer journalgranskning ske som sedan används för handledning till legitimerad personal. Ett nytt dokumentationssystem kommer att implementeras hösten 2021.