En boplats. red. Bohusläns museum. Från senneolitikum till brons-/järnålder. Arkeologisk förundersökning Kville-Torp 1:9, Kville socken, Tanums kommun

E ^{n boplats}

F ^rån senneolitikum till brons -/ ^järnålder Arkeologisk förundersökning

Kville-Torp 1:9, Kville socken, Tanums kommun

red. Bohusläns museum Bohusläns museum

Rapport 2006:48

XX XX

e n b o p la ts re d . B o h u sl än s m u se u m Ra p p o rt 2 00 6: 48 e n b o p la ts re d . B o h u sl än s m u se u m Ra p p o rt 2 00 6: 48

FU

FU

E ^{n boplats}

F

^rån senneolitikum till brons

-/

^järnålder

Arkeologisk förundersökning

Kville-Torp 1:9, Kville socken, Tanums kommun

b

^{ohusläns musEum}

r

^{appor t}

2006:48

BOHUSLÄNS MUSEUM

Museigatan 1, Box 403, 451 19 Uddevalla tel 0522-656500, fax 0522-656505 www.bohusmus.se

I ^nnEhåll

s

ammanfattnIng

... 5

b

^akgrund

... 5

l

andsk apsbIld

... 7

Natur- och kulturlandskap ... 7

Fornlämningsmiljö ... 8

Historiskt källmaterial ... 8

m

Etod

... 8

r

^Esultat

... 8

Schakt ... 9

Anläggningar ... 9

Fynd ... 9

Flinta

... 9

Keramik

... 9

Brända ben

... 10

r

Esultat gEntEmot undErsök nIngsplanEn

... 10

s

^{lutsatsEr samt} åtgärdsförslag

... 10

r

EfErEnsEr

... 11

Litteratur ... 11

Otryckta källor ... 11

Muntliga uppgifter ... 11

t

Ek nIsk a och admInIstratIva uppgIf tEr

... 12

f

Igur för tEck nIng

... 13

b

Ilagor

... 13

Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriver- ket 2008-03-26. Dnr 601-2008/620.

En nyupptäckt bopplats 

s ammanfattnIng

Under våren 1999 utförde Bohusläns museum en arkeologisk förundersök- ning inom Kville-Torp 1:9, Kville socken, Tanums kommun. Inom en 15 x 20 meter stor yta togs sju schakt upp. I två av schakten påträffades tydliga rester av kulturlager med ett innehåll av exempelvis enstaka skärvstenar och bränd lera. Sammanlagt påträffades fem anläggningar som utgjordes av en mörkfärgning och fyra gropar. I anläggningarna påträffades slagen flinta, keramik samt brända ben. Den största av groparna var kantad med mindre skärvig sten. Två av de mindre groparna tolkades vara ett stolphål samt en eventuell grav.

Resultatet från den arkeologiska förundersökningen visar att det på platsen har funnits en mindre boplatslokal under senneolitikum och brons- /järnålder. En av anläggningarna indikerar också att det kan ha legat flat- marksgravar på platsen. Inom fastigheten fanns även berghällar vilka in- venterades i syfte att klargöra eventuell förekomst av hällristningar. Inga hällristningar påträffades. Bohusläns museum anser att fortsatta antikva- riska insatser i form av en arkeologisk slutundersökning bör föregå den husbyggnation som planeras inom fastigheten.

b ^akgrund

Under en dag i april månad 1999 utförde Bohusläns museum en arkeolo- gisk förundersökning inom Kville-Torp 1:9, Kville socken, Tanums kommun, Västra Götaland enligt länsstyrelsens beslut dnr 220-9631-99 (figur 1 och 2).

Förundersökningen föranleddes av en planerad husbyggnation inom den rubricerade fastigheten. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Stefan Palm, Björkelidsvägen 5B, 450 71 Fjällbacka. Ansvarig projektledare var Åsa Algotsson, Bohusläns museum.

I samband med en besiktning av fastigheten Kville-Torp 1:9 under mars månad 1999 påträffades keramik och slagen flinta vilket visade, att sanno- likheten var stor att förhistoriska lämningar fanns inom det aktuella områ- det. Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att klargöra den nya fornlämningens utbredning, omfattning och karaktär, samt ifall denna skulle komma att beröras av det planerade byggföretaget eller ej.

Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:20 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för sprid- ning. Lantmäteriverket 2008-03-26. Dnr 601-2008/620.

En nyupptäckt bopplats 7

l andsk apsbIld

Natur- och kulturlandskap

Undersökningsområdet ligger i ett kuperat sprickdalsområde. Mindre dal- gångar omges av dels skogsbeklädda, dels kala bergsområden. I dalgångar- nas lägre partier finns flacka hällmarksområden omgivna av odlingsmarker.

Dalgångarna nyttjas främst som betes- och åkermark, där återfinns även be- byggelse. Det aktuella området ligger strax norr om väg 902, på en mindre höjdrygg som sluttar mot söder och sydost cirka 23–30 meter över havet.

Undersökningsområdet ligger inom den nordligaste delen av ett riks- intresseområde (nr O 53). Det ingår även som en av Tanums kommun kommunala kulturmiljöer (Kulturminnesvårdsprogram för Tanums kommun 1984:180). Dessutom ingår området i en av länsstyrelsens uttagna fornläm- ningsmiljöer. Miljön domineras av talrika hällristningar i anslutning till åkermark samt gravrösen och stensättningar på höjdpartierna. Området omkring Hamn–Torp (nr 41) är ett utpräglat bronsålderslandskap med en mängd hällristningar samt enstaka rösen (Fornlämningsmiljöer i Göteborgs och Bohuslän 1984:62).

Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 9007, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. skala 1:10 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning.

Lantmäteriverket 2008-03-26. Dnr 601-2008/620.

Fornlämningsmiljö

I anslutning till undersökningsområdet finns flera sedan tidigare regist- rerade fornlämningar. Inom en radie av cirka 100 meter runt fastigheten Kville-Torp 1:9 finns exempelvis hällristningslokalerna, Tanum 201:1–3, 202:1–3 och 214, som utgörs av bland annat ett stort antal skålgropar och skeppsfigurer. I närområdet återfinns även gravar, exempelvis Tanum 369, boplatser som Tanum 450:1 och by-/gårdstomter som 770:1.

I samband med en okulär besiktning av närområdet påträffades slagen flinta i åkermarken öster om fastigheten Kville-Torp 1:9. Flintan kan med stor sannolikhet härröra från rester av en förhistorisk boplats eller liknande aktiviteter i området. Sammantaget visar närområdet på en kulturmiljö med tydliga avtryck från främst brons- och järnålder, men även stenålder.

Historiskt källmaterial

Äldsta skriftliga belägg för gården Torp i Kville socken är från år 1317 i Diplomatorium Norvegicum (OGB 1945:70). Enligt storskifteskartan från 1809 hette gården Södra Torp vid denna tidpunkt ”Ormetorp” och var upp- delad på tre hemmansägare. Den aktuella fastigheten Kville-Torp 1:9 låg då som ängsmark under ägaren A, Gullbrand Trullsson (Akt:N.58-145:2).

Troligen har marken på området inte varit djupplöjd under senare tid vil- ket ger oss större chans att finna välbevarade lämningar från förhistorisk tid på platsen.

m ^Etod

Med hjälp av grävmaskin drogs sju schakt inom en 15x20 meter stor yta inom områdets högsta partier. Sammanlagt undersöktes 300 m². Schakten gräv- des till ett djup av 0,2–0,35 meter. Dokumentationen skedde dels manuellt, dels digitalt. Samtliga fynd samlades in. På två platser där berget stack upp i dagen, torvades grässvålen av i syfte att söka efter eventuell förekomst av hällristningar. Viss dokumentation saknas och har inte återfunnits.

r ^Esultat

I samband med schaktning konstaterades att berggrunden till stora delar låg relativt ytligt, men att det också på vissa ställen fanns svackor och för- sänkningar fyllda med sand och grus, i vilka rester av ett fyndförande kul- turlager var bevarat.

En nyupptäckt bopplats 9

Schakten

Sammanlagt togs sju schakt upp (schaktplan saknas). I två av dessa, S1 och S3, påträffades tydliga rester av ett kulturlager i form av mörkgrå so- tig sandig silt innehållande enstaka skärvstenar, bränd lera, keramik, flinta och brända ben.

Stratigrafin utgjordes av förna/matjord. Därunder framkom antingen sotig humös sand eller sotig sandig silt, 0,1–0,05 meter tjock. Därunder vidtog stenig grusig sand. I tre av schakten framkom anläggningar, i S1, S3 och S4 (bilaga 1).

Anläggningar

Sammanlagt påträffades fem anläggningar. Dessa var en sotig mörkfärg- ning med bränd lera (A1), tre mindre gropar (A2-A4), vilka innehöll kera- mik och brända ben och en grop fylld med skärvsten (A5) (bilaga 2). An- läggningarna var svåra att funktionsbestämma utan närmare undersökning.

Endast en av de mindre groparna, A2, undersöktes. Anläggningen hade en tydlig stenskoning och var rund till formen och tolkades utgöra botten på ett större stolphål (figur 4). Anläggningen A3 var rund och 0,2 meter i diameter. Fyllningen utgjordes av grå sotig sand med enstaka skärvstenar och kol. I anläggningen påträffades brända ben och keramik. Anläggningen skulle kunna vara en flatmarksgrav.

Fynd

Flinta

Fynden bestod till största del av slagen flinta (bilaga 3). Därutöver påträf- fades enstaka fynd av andra bergarter såsom exempelvis kvarts och skif- fer. Inga identifierbara redskap påträffades utan endast avfallsmaterial. I detta material fanns ett avslag med rester av en slipad yta kvar, vilket skul- le kunna vara rester från en slipad neolitisk yxa (F3). Avslaget har i så fall tillkommit genom att yxan har behövts skärpas till eller omarbetats någon gång under eller efter neolitikum, det vill säga yngre stenåldern.

Keramik

Sammanlagt påträffades ett tjugotal bitar keramik, där vissa bitar hade passning. Keramiken verkade bestå av två olika sorters gods, ett svart fin- magrat gods, med något glättad utsida, samt ett tunt rödbrunt finmagrat gods med mörkgrå kärna.

Figur 4. Anläggningar A2 och A4 i schakt 3. A2 är troligtvis ett stenskott stolphål 0,4 meter i dia- meter. Foto Åsa Algotsson.

Brända ben

Små brända ben påträffades i anläggning A1, en mörkfärgning. Enligt os- teolog Marie Wretemark, kommer inte benen från människa utan troligt- vis från ett djur (Wretemark, M. muntl. uppg.). Naturligtvis kan de också tillhöra rester efter matberedning på platsen. Detta behöver därmed inte utesluta eventuell förekomst av flatmarksgravar i området eftersom vi vet från tidigare undersökningar att även djur har kremerats i samband med begravning för att ingå som eventuell gravgåva till den avlidne.

r ^{Esultat gEntEmot} undErsök nIngsplanEn

Syftet var att utföra en arkeologisk förundersökning av en nyupptäckt bo- plats. Med hänvisning till ovanstående resultat får det nämnda syftet an- ses vara uppfyllt.

s ^{lutsatsEr samt} åtgärdsförslag

Den arkeologiska förundersökningen föranleddes av planerad husbygg- nation inom rubricerad fastighet, Kville socken, Tanums kommun. Resul- taten visar på att man vistats på platsen under senneolitikum och brons-/

järnålder. Sannolikt rör det sig om en mindre boplats. Därutöver finns in- dikationer på att här även finns rester av flatmarksgravar. Ett par berghäl- lar undersöktes i syfte att leta efter förekomst av hällristningar. Inga häll- ristningar påträffades.

Bohusläns museum anser att det finns behov av fortsatta antikvariska insatser i form av en arkeologisk slutundersökning innan området tas i an- språk för planerad husbyggnation.

En nyupptäckt bopplats 11

r ^EfErEnsEr

Litteratur

Fornlämningsmiljöer i Göteborgs- och Bohus län. Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län. Rapport nr 10. 1984.

OGB. Ortnamnen i Kville Härad. Ortnamnen i Göteborgs- och Bo- hus län. Nr XVI. Elanders Boktryckeri AB. Göteborg. 1945.

Kulturminnesvårdsprogram för Tanums kommun. Tanums Kultur- nämnds skriftserie nr 4. Uddevalla. 1984.

Otr yckta källor

Bohusläns museums antikvarisk–topografiska arkiv.

Storskifteskarta på inägor ”Charta öfver inägorna till Hemanet Ormetorp”. Akt N58-145:2.

Muntliga uppgifter

Wretmark, Maria. Osteolog Västergötlands museum, Västarvet.

t ^{Ek nIsk a och} admInIstratIva uppgIf tEr

Lst dnr: 220-9631-99

BM dnr: 94/99K

BM pnr: 646/4053

Fornlämningsnr: -

Län: Västra Götalands län

Kommun: Tanum

Socken: Kville

Fastighet: Kville-Torp 1:9

Ek. karta: 9007

Läge: X 6500980 Y 1238420

Meter över havet: 25–30 Koordinatsystem: RT 90

Höjdsystem: RH 70

Uppdragsgivare: Stefan Palm

Björkelidsvägen 5B 450 71 Fjällbacka Ansvarig institution: Bohusläns museum

Projektledare: Åsa Algotsson

Fältpersonal: Åsa Algotsson, Stig Swedberg

Fältarbetstid: 10 april 1999

Arkeologtimmar: 16

Undersökt yta: 300 m²

Arkiv: Bohusläns museums arkiv

Fynd: Förvaras i Bohusläns museums

magasin (F.nr.: 1–37). UM nr 28 875

En nyupptäckt bopplats 13

f Igur för tEck nIng

Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. God- känd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr 601-200x/xxx.

Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 9007, med platsen för undersökningen markerad.

Skala 1:20 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr 601- 200x/xxx.

Figur 3. Översikt över undersökningsområdet med fornlämningarna markerade. skala 1:10 000. God- känd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr 601-200x/xxx.

Figur 4. Figur 4. Anläggningar A2 och A4 i schakt 3. A2 är troligtvis ett stenskott stolphål 0,4 meter i diameter. Foto Åsa Algotsson.

b ^Ilagor

b

Ilaga

1

Tabell 1: Schakttabell

b

Ilaga

2

Tabell 2: Anläggningstabell

b

Ilaga

3

Tabell 1: Fyndtabell, UM 28 875

2 - 1, 0. grå sotig sandig silt 0.1, grågul grusig sand 0.13

- Flinta, keramik, kvarts

3 - 1, 0.

Förna 0.07, sotig humös sand 0.0, grå sotig sandig silt 0.1, grågul grusig sand 0.18

A2, A3 och A Flintavslag och ke- ramik

Lite bränd lera fläckvis i schak- ten

 - 1, 0.3 Förna 0.07, sotig sandig silt 0.08,

stenig grusig sand 0.2 A Enstaka flintavslag

och skärvsten

 - 1, 0.3 Förna/matjord 0.1, sotig grusig san-

dig silt 0.1, stenig grusig sand 0.1

Ett avslag av bergart och en övrigt slagen flinta

Enstaka skärvsten

6 - 1, 0.2 Förna/matjord 0.07, sotig sandig silt

0.0, stenig grusig sand 0.1

Ett avslag med ev. sli- pad yta?

7 - 1, 0.2 Förna/matjord 0.07, sotig sandig silt

0.0, stenig grusig sand 0.1

Ett avslag i flinta och ett splitter

Anläggningsnr Typ Form (i plan) Djup (m) Fyllning i ytan Fynd J/N Kommentar

A1 Mörkfärgning (Okänd) - -

Flintavslag, brända ben och bränd lera runt anläggningen

Djurben

A2 Stolphål?/Grop?

stenskott

Rund, 0. m i

diam. 0.1 Grå sotig sand Keramik och

flintavslag

Botten av ett stolphål?

Kolprov taget - ej analyserat.

A3 Grop Rund, 0.2 m i

diam. -

Grå sotig sand med enstaka skärvstenar och kol.

Brända ben och ke-

ramik Eventuell grav?

A Grop Rund, 0.3 m i

diam. - Grå sotig sand Enstaka mindre skärv-

sten

A Skärvstensgrop? Oval, 0. x 0.6 m 0.3 Mörkgrå sandig silt Enstaka flinta Skärvsten del av anläggningen, se s.7

b

^Ilaga

2

Tabell 2: Anläggningstabell

 Övrig slagen Flinta 1 S Svallad

6 Avslag Skiffer 1 S

7 Avslag Flinta 1 S

8 Avslag Bergart 1 S

9 Övrig slagen Flinta 2 S En svallad

10 Övrig slagen Flinta 1 S3/A2 Hårt svallad, retuscherad? Skrapa?

11 Övrig slagen Flinta 2 S3/A2 En svallad

12 Splitter Flinta 1 S3/A2

13 Kärl, mynning Keramik 1 S3/A2 Svart glättad utsida, facetterad mynningskant, fin magring/chamotte?

1a Avslag Flinta  S3/A2 En bränd

1b Övrig slagen Flinta 1 S3/A2

1 Avslag Flinta 2 S2

16 Spån Flinta 1 S2 Stort och avbrutet, basen kvar

17 Övrig slagen Flinta  S2 En svallad

18 Splitter Flinta  S2

19 Övrig slagen Kvarts 1 S2 Ev. en skärvsten m avslagsspår?

20 Kärl Keramik 1 S2 En bit i tre delar

21 Splitter Flinta 1 S2

22 Avslag Flinta 1 S1/A1 Från spånkärna? Fanns även små br ben – ej män-

niska.

23 Avslag Flinta 1 S1/A1 Svallad

2 Kärl Keramik 10 S3/A3 En rak mynning + 9 spjälkade bitar

2 Kärl Keramik  S3/A3 Rödbrun yta – mörkgrå kärna, fin kvarts magring

26 Övrig slagen Flinta 2 S3/A3 En ngt bränd?

27 Avslag Flinta 1 S3/A3

28 Splitter Flinta 1 S3/A3

29 Avslag Flinta 1 S3/A3 Från yxtillv? Eller mångfacetterad kärna?

30 Övrig slagen Flinta 2 S3/A3 (se fnr 29)

31 Utgår! Gallrad/Kasserad!

32 Kärl Keramik  S1 Rödbrun yta, mörkgrå kärna, fin kvartsmagring

33 Avslag Flinta 2 S1 Ett bränt

3 Övrig slagen Flinta  S1 Två svallade

3 Avslag Flinta 1 S1, V delen Svallad

36 Övrig slagen Bergart 1 S1, V delen

37 Kärna? Bergart 1 S1, V delen

E ^{n boplats}

F ^rån senneolitikum till brons -/ ^järnålder Arkeologisk förundersökning

Kville-Torp 1:9, Kville socken, Tanums kommun

red. Bohusläns museum Bohusläns museum

Rapport 2006:48

e n b o p la ts re d . B o h u sl än s m u se u m Ra p p o rt 2 00 6: 48 e n b o p la ts re d . B o h u sl än s m u se u m Ra p p o rt 2 00 6: 48