• No results found

Bilaga 1- Frågeställning och svar av intervjuade utrikesfödda presumtiva deltagare

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Bilaga 1- Frågeställning och svar av intervjuade utrikesfödda presumtiva deltagare"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bilaga 1- Frågeställning och svar av intervjuade utrikesfödda presumtiva deltagare

Antal tillfrågade: 67 personer Frågeställningar

1. Kön 2. Ålder 3. Nationalitet

4. Utbildningsbakgrund i hemlandet 5. Kunskaper i engelska

6. Kunskaper i svenska

7. Erfarenhet av skogsburk i hemlandet

8. Om erfarenhet finns, har Du arbetat med motoriserade handverktyg för skogsbruk?

9. Har Du någon kunskap om svensk skog?

10. Har Du intresse av att ha ett fysiskt utomhusarbete som arbete i skogsnäringen?

11. Vilka arbetsmoment tror Du en skogsarbete innebär?

12. Vad tror Du om kvinnors möjligheter till arbete i skogen?

13. Vad tycker Du om att arbeta i arbetslag som består av män och kvinnor?

14. Är Du intresserad av att delta i ett projekt som ger behörighetsgivande utbildning (via teoretiska och praktiska prov) för arbete i skogsplantering, skogsröjning, miljövård, kartering med flera uppgifter?

15. Vill Du delta i starta eget utbildning anpassad till din erfarenheter och språkliga kunskaper

16. Vilken språklig anpassning krävs för att Du skall tillgodogöra Dej utbildning?

17. Annan anpassning?

(2)

Resultat

1. Kön

Deltagarna rekryterades av medverkande kommuner.

61 % av de intervjuade var män och 39 % kvinnor

2. Ålder

Medelåldern på de intervjuade var 27.9 år, den yngste 21 år och den äldsta 53 år.

3. Nationalitet

De intervjuade kom från Afghanistan (21 %), Somalia (29 %), Öst Afrika (13 %) Övriga länder: Forna Sovjetrepubliker, Vitryssland, Vietnam, Irak, Iran, Thailand

4. Utbildningsnivå från hemlandet

Deltagarna hade följande utbildningsbakgrund Mindre än grundskola (mindre än 9 år) – 13 % Grundskolenivå (9 år) – 23 %

Gymnasienivå – 41 % Universitet/högskola – 9 % Ingen uppgift – 14 %

Utbildningsnivån definierades utifrån antal år i skolan, ej utifrån kunskapsinnehåll

5. Kunskaper i engelska Ingen kunskap – 15 % Kan några ord – 23 %

Kan prata enkla fraser – 37 % Kan prata ganska bra – 15 % Kan tala obehindrat – 10 % Kan skriva obehindrat – 10 %

Deltagarna fick själva avgöra vilken nivå de tillhörde.

6. Kunskaper i svenska

Pågående utbildning i svenska – 87 %

Avslutad utbildning i svenska – 13 % (minst SFI D nivå) Pågående SFI undervisning – 41 %

Pågående SAS – 32 %

Pågående utbildning i Gymnasieskolans Svenska A-nivå på Komvux – 12 % Pågående högre utbildningar i svenska – 2 %

Avslutade högre utbildningar i svenska – 3 %

Alla som intervjuats har försörjningsstöd via socialkontoren. Endast ett fåtal uppvisade mycket goda kunskaper i svenska. Många fortsätter utbildning efter SFI och läser Svenska som andra språk.

(3)

7. Erfarenhet av skogsbruk i hemlandet Liten erfarenhet – 23 %

Viss erfarenhet – 12 % Stor erfarenhet – 2 % Ingen erfarenhet – 37 %

8. Om erfarenhet finns, har Du arbetet med motoriserade handverktyg?

Av de som svarat att de har liten – stor erfarenhet är svaret Ja – 31 %

Nej – 69 %

9. Har Du någon kunskap av svensk skog?

Nej – 100 %

10. Har Du intresse av att ha ett fysiskt utomhusarbete som arbete i skogsnäringen?

Ja, jag är mycket intresserade –

20 män eller 50 % av samliga män, 3 kvinnor eller 12 % av samtliga kvinnor

Ja, jag är ganska intresserad men vill veta mer –

9 män eller 22 % av samtliga män, 5 kvinnor eller 19 % av samtliga kvinnor

Nej, är ganska ointresserad –

6 män eller 14 % av samtliga män, 0 kvinna

Nej är helt ointresserad –

6 män eller 14 % av samtliga män, 18 kvinnor eller 69 % av samtliga kvinnor

11. Vilka arbetsmoment tror Du ett skogsarbete innebär?

Här är svaren varierande. Mänga svarar naturligtvis vet ej. Andra svarar att hugga ned träd och transportera avverkade träd till vägen. Ytterst få svarar röjning, plantering, skogvård etc.,

12. Vad tror Du om kvinnors möjligheter till arbete i skogen?

Kvinnor kan arbeta lika effektivt som män i skogen – 5 %

Kvinnor kan arbeta lika effektivt som män om det finns bra teknisk utrustning – 15 % Kvinnors kan arbeta med enklare sysslor i skogen – 20 %

Kvinnor kan/vill inte arbeta i skogen – 32 %

Skogen är ingen arbetsplats för kvinnor (för många män, fel kultur, för svaga etc.) – 28 %

13. Vad tycker Du om att arbeta i arbetslag (i skogen) som består av män och kvinnor?

Mycket bra, bra med blandade arbetslag, ger bättre arbetsglädje mm – 5 % Ja, jag har aldrig provat men ser inga problem – 15 %

Vet ej, har aldrig provat – 20 %

Tveksam att det skulle fungera – 45 %

Nej, vill helst arbeta med män alt kvinnor – 15 %

14. Är Du intresserad av att delta i ett projekt som ger behörighetsgivande utbildning (via teoretiska och praktiska prov) för arbete i skogsplantering, skogsröjning, miljövård, kartering med flera uppgifter?

(4)

Ja, mycket intresserad

20 män eller 50 % av samliga män, 3 kvinnor eller 12 % av samtliga kvinnor

Ja ganska intresserad

9 män eller 22 % av samtliga män, 5 kvinnor eller 19 % av samtliga kvinnor

Vet ej, kanske om jag får mer information 6 män eller 14 % av samtliga män, 0 kvinna

Nej,

6 män eller 14 % av samtliga män, 18 kvinnor eller 69 % av samtliga kvinnor

15. Vill Du delta i starta eget utbildning anpassad till din erfarenheter och språkliga kunskaper

Ja, mycket intresserad – 65 %

20 män eller 50 % av samliga män, 5 kvinnor eller 19 % av samtliga kvinnor

Ja ganska intresserad – 17 %

9 män eller 22 % av samtliga män, 5 kvinnor eller 19 % av samtliga kvinnor

Vet ej, kanske om jag får mer information – 10 % 6 män eller 14 % av samtliga män, 0 kvinna Nej är ointresserad – 8 %

16. Vilken språklig anpassning krävs för att Du skall tillgodogöra Dej utbildning?

Öppen fråga där vår tolkning är att språket på utbildningen skall vara förenklat och att deltagarna skall ha möjlighet att läsa/lyssna flera gånger på det kunskapsinnehåll som skall presenteras.

17. Annan anpassning?

Öppen fråga där de flest som är intresserade att delta säger att de har inget kompletterade behov av anpassning.

Ett antal säger att de har svårigheter att läsa och vill därför få utbildning inspelad.

Ytterligare några av del tillfrågade säger att de från tid till annan har svårt att umgås med mycket folk, har traumatiska upplevelser etc.

Under denna fråga undrar många om man får bära vapen när man arbetar i skogen som skydd mot björnar och vargar!

(5)

Slutsatser som vi drar av undersökningsmaterialet

Det kommer att vara möjligt att ur en urvalsgrupp på ca 80 personer (män och kvinnor) rekrytera 30 deltagare varav 50 % män och 50 % kvinnor

Utbildningen skall vara anpassad till relativt låg utbildningsnivå men anpassat till att gruppen kan båda läsa och skriva

Stora ansträngningar måste göras för att anpassa språket till gruppens niva – motsvarande SFI D (avslutad SFI)

Föreläsningar skall vara webbbaserade så att deltagaren kan gå tillbas till utbildningen hur många gånger som helst

Eventuellt genomförandeprojekt skall vid sidan av förläsare ha lokala handledare som stödjer inlärning och praktik

Projektets handledare och praktikföretagens handledare skall ha

grundutbildning i vad lässvårigheter och traumatiska upplevelser innebär och hur arbetet kan anpassas till dessa funktionsnedsättningar

Genomförandeprojektet måste lägga stort engagemang och mycket tid till jämställdhetssamtal. Det gäller till deltagarna men också till medverkande praktikföretag

Skognäringen präglas i växande omfattning av bemanning och entreprenaduppköp. Därför är ett anpassat utbildningspaket till förutsättningarna för eget företagande är viktigt och intressant för

deltagarna. Sociala företag har en viktig roll i att under en kortare eller längre tid vara länken mellan projektet och eget företagande som underleverantör till skogsägare direkt eller andra entreprenadföretag.

Utbildningarna i både skogskunskap och starta eget skall var ytterst grundliga

References

Related documents

I olika arbetssammanhang skall eleverna få tid för läsning, få texter som möter och vidareutvecklar deras kunskaper och intressen samt få många tillfällen till samtal med

Under observationerna har vi tydligt kunnat se att dessa båda lärare utgår från gruppen i sin undervisning, det man kommer fram till gemensamt i språkandet

Det var ett fåtal elever som svarade att det är bra att kunna läsa och skriva eftersom man kan lära sig nya saker eller skriva upp något för att komma ihåg, men annars relaterade

Forskningen visar att det ofta är en stor fördel att få möjlighet att lära sig läsa på sitt modersmål. Man menar att färdigheterna måste ses i relation till såväl

Undersökningens huvudrubrik, När det inte är roligt att läsa och skriva, syftar på vad flera av lärarna i undersökningen säger då de lyfter fram ovilja mot läsning som

Det finns alltså flera belägg för att kompetens inom läsande och skrivande är nära relaterade, men frågan är om detta samband är gällande även när det rör sig om olika typer

60 Denna negativa konkurrens och de stora skillnader i regler vad gäller asylsökande och flyktingar skapar en orättvisa för dessa och det är denna stora skillnad i ”bördor”

Liknande beskrivningar görs i vår studie där barnen uttrycker att man behöver kunna, för att man ska läsa och skriva när man går i skolan, samt för att man behöver göra