SYSTEMATISKT
KVALITETSARBETE 2014-2015
SAGANS FÖRSKOLA
REDOVISNING AV SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ SAGANS FÖRSKOLA
Barnantal
Födda 09
Födda -10
Födda -11
Födda -12
Födda -13
F/P
Bambi 14 st 7 7 9/5
Bamse 20 st 6 6 6 2 5/15
Alfons 20 st 5 2 4 9 8/12
OB-
verksamheten
VT-12 Totalt c:a 15 fsk- fritids barn
Personal
Förskollärare Barnskötare
Bambi - 3.0
Bamse 2.0 1.0
Alfons 2.0 1.0 + 0.75 assistent
OB-verksamhet 1.5
FAKTA OCH ORGANISATION
Sagans förskola ligger i Morgårdshammar alldeles bredvid Vinsboskolans gymnastiksal.
Förskolan ligger i en fin omgivning med närhet till skog, sjö/bäck, elljusspår, idrottsplan och i närhet till lantbruk med djurhållning.
Förskolan består av tre avdelningar, en småbarnsavdelning 1-3 år och två
syskonavdelningar med barn 3-5 år. Dessutom är kommunens verksamhet för barn som behöver tillsyn på obekväm arbetstid (tidig morgon, kvällar, nätter och helger) placerad på förskolan. Förskolan får sin mat levererad från Vinsboskolan, medan frukost och mellanmål tillagas av förskolepersonalen.
Under hösten hade vi många familjer som hade behovet av tillsyn på ob-tid. Efter jul minskade behovet.
Förskolan ingår i utbildningsområdet tillsammans med Vinsbo, Harnäs och Hattstugans förskolor.
RUTINER FÖR ATT TA FRAM UNDERLAG TILL KVALITETSARBETET Det här läsåret har förskolan arbetat aktivt för att få kvalitetsarbetet systematiskt och kontinuerligt. All planering utgår från förskolans strävansmål och dokumenteras och utvärderas kontinuerligt.
Under läsåret har hela förskoleområdet fått kompetenshöjning gällande barns språk. Ett språkpojekt ”Språkgiva” startades av specialpedagogerna med stöd från Kulturrådet.
Inom projektet ges stöd med material och handledning genom så kallade work-shops, ett besök/arbetslag.
Tre föreläsningar har genomförts:
Miljön den tredje pedagogen. En föreläsning om hur man med möbleringen och exponering av material kan arbeta för att utmana barn och göra dem nyfikna i sitt lärande.
Föreläsning om förhållningssätt och språkstimulerande arbetssätt i boksamtal med med läsfixarmaterial. Annika Löthagen.
Naturvetenskap och teknik. Inspiration för att arbeta med vardagsteknik och experiment i förskolan.
Boksamtal. Specialpedagogerna informerade, diskuterade och berättade om hur man genom systematiska boksamtal kan öka barn lärande och ge barn en start för att bli goda läsare och öka läsförståelsen i deras framtida lärande.
Vid slutet av höstterminen gjordes en personalenkät med utvärdering och analys gällande likabehandlingsplanen.
Vid slutet av höstterminen gjordes en personalenkät med utvärdering och analys gällande likabehandlingsplanen.
Mot slutet av vårterminen har analyser och förbättringsåtgärder arbetats fram främst angående det pedagogiska arbetet. Ett gemensamt dokument för förskolans systematiska arbete har sedan sammanställts.
Analys av föregående års resultat och åtgärder
MÅLUPPFYLLELSE UTIFRÅN FÖRSKOLANS STRÄVANSMÅL UTVECKLING OCH LÄRANDE
HELHET/ALLSIDIGHET Beskrivning
Inskolningar på småbarnsavdelningen är prioriterade och får ta tid, detta ger trygghet och skapar ro i barngruppen. En avdelning har fasta namnprickar på golvet och detta ger trygghet och ro inför samlingen. En ordningsman ser till att räkna kamraterna, berätta om veckodagen och vädret.
Förskolan firar vår egen kulturs högtider och traditioner med lekar, sånger och ramsor.
Barnen har arbetat med ”kompisluvan” och ”dramaresan”, detta är material som används
för att stärka barns identitet och självständighet. I dramaresan hjälps man år att lösa ett problem för ”Molnet Malla”.
De yngre barnen försöker bli självständiga genom att träna sig på- och avklädning. På avdelningen finns bilder på aktuella klädesplagg och i vilken ordning man klär på sig plaggen. Detta skapar tillit till den egna förmågan.
Material och leksaker finns på hyllor så att barnen på sina avdelningar kan ta fram de leksaker de vill leka eller arbeta med, och sedan kan de plocka tillbaka dem.
Analys
Barnen tränas i själständighet från de yngsta till de äldsta barnen på förskolan. Det är också genom lek och arbete med sagor och drama som barnen utvecklar självständighet.
Förskolans värdegrundsarbete medför diskussioner och barnen får nya begrepp och lär sig förståelse för andra människor.
Förskolan är bra på att överföra vårt eget svenska kulturarv, men måste utveckla arbetet med andra kulturer
MATEMATIK Beskrivning
Vardagsmatematik och begrepp utvecklas under den dagliga vistelsen på förskolan.
Pedagogerna ser möjligheterna till matematik i barns spontana lek, matsituationen, påklädning, lekar är några exempel. Läge och riktning tränas i pussel och spel.
Pedagogerna är medvetna om matematiska termer och använder dem korrekt i arbetet med barnen. I samlingen används månadsburkar detta ger barnen många, goda
räkneexempel.
Tecknet för = (lika med) diskuteras också. Det ska väga jämt.
Analys
Med sina matematiska glasögonen har förskolan utvecklat matematik både praktiskt och mer abstrakt för de äldre barnen.
SKAPANDE Beskrivning
Barnen har tillgång till skapande material såsom kritor och färger hela dagarna under den fria leken inomhus. Utomhus skapar barnen med sand och vatten på gården. De skapar med pinnar, blad och kottar från skogen. Det är inte resultatet som är det viktiga, det är aktiviteten och processen som är rolig och spännande. Ibland görs en skapande
sysselsättning för hela barngruppen. Det är bra för de barn som annars inte aktivt väljer en sådan sysselsättning. Det kan vara jul- och påskpyssel, sockermålning, tryck m.m.
Självporträtt har använts vid temaarbet om människors lika värde. Sångsamlingar förekommer varje dag tillsammans med barnen.
Gemensamma traditioner med dans, musik och rörelse ger ytterligare dimensioner till varierande uttrycksformer.
I och med att förskolan satsat mycket på sagobeträttande har barnen ibland ”lekt sagorna”.
Analys
Inom varje temaområde ingår nästan alltid en form av skapande verksamhet. Det är bra att barnen ibland väljer fritt och att de ibland har styrda aktiviteter.
Inom ett temaarbete om spindlar observerade barnen i sina luppar hur spindlarna såg ut.
Först fick de rita spindlar innan temaområdet startade. Sedan fick de rita vid temaområdets slut. Barnens lärande märktes tydligt då deras teckningar efter temaområdet var mer detaljerade och precisa.
SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Beskrivning
Sagoberättandet har en central roll och varje dag innehåller högläsning. Språklusten stimuleras också med hjälp av vanliga sagor och flanosagor. På småbarnsavdelningen sätter personalen ord på det som händer och det som barnen gör, där sjunger man och ramsar mycket.
På samlingar ges varje barn tid och utrymme för tal. En del av barnens funderingar får svar genom sökande via Internet. Barnen dramatiserar olika sånger, sagor och sånglekar och i arbetet med dramaresan står lyssnande och kommunikation i fokus.
På varje avdelning finns det skrivna språket synligt för barnen och de lekläser och lekskriver innan de kan bokstäverna på riktigt.
Förskolan besöker biblioteket och går på film. Barnen har också tittat på film via dator.
Analys
Genom sagorna får barnen många nya ord och begrepp. Flanosagor är populära både bland de yngre barnen och bland de äldre.
Att sätta ord på handlingar och skeenden är av stor vikt när man arbetar med de yngsta barnen. Pedagogerna behöver dela upp barngrupperna för att skapa bättre förutsättningar för bokläsning.
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Beskrivning
Förskolan arbetar med Grön Flagg och har haft barns livsmiljö som tema.
Naturkunskap får barnen genom att vara ute i skog och mark och genom den otroligt spännande närmiljö som vi har runt förskolan. Får, kor grisar, änder finns inom
gångavstånd. Skog och sjö finns runt knuten. Barnen sätter frön och ser hur de gror och utvecklas.
Att arbeta med lego, klossar, kaplastavar ger kunskap konstruktioner och kunskap om olika material.
Experiment med sugrör och målning gav nya upptäckter för barnen.
Småbarnavdelningen har haft en liten ”Bambi” vid skogspromenaderna. De sköter om den och bygger skydd samtidigt som de upplever förändringar i naturen.
Analys
Grön Flagg arbetet har under våren redovisats och godkänts för andra gången.
Närmiljön nyttjas flitigt av alla avdelningar och berikar barnen och ger kunskaper.
Vi behöver arbeta mer med teknik.
LEK
Beskrivning
Leken får stort utrymme i förskolans vardag. Vuxna hjälper till och stödjer de barn som ännu inte har/kan lekkoderna. Inomhus finns olika lekhörnor med material som barnen fritt kan välja att nyttja Barnen leker gärna rollekar och använder utklädningskläder.
Genom att utveckla och förändra lekmiljöerna förändras också barnens lekar.
I olika temaområden gestaltar personal olika karaktärer, går igenom sagoring. Detta inspirerar barnen till ytterligare lekar.
Analys
I leken bearbetar barnen och dramatiserar det som de tidigare varit med om på samlingar och upplevt genom sagorna. Det finns ett varierat utbud av spel, pussel, material för rollek, bygglek, skapande m.m. Förskolan behöver ytterligare utveckla sitt lekmaterial, så att alla avdelningar använder mera laborativt material, utomhus kan även dessa saker användas.
SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Beskrivning
Arbetet med värdegrund och social kompetens genomsyrar verksamheten varje dag Ibland har förskolan riktade temaområden med hjälp av olika värdegrundsmaterial såsom:
kompisluvan eller dramaresan. När/om personalen genom observationer uppmärksammat ett behov i barngruppen. Det kan vara kamratlighet eller hjälpsamhet som behöver stärkas i barngruppen. Utifrån ett dramauppspel eller utifrån situationskort diskuterar sedan barn och personal ett dilemma och hur det ska lösas. Temaområden har också innefattat diskussioner om olika länder, språk och levnadsvillkor och
Barns inflytande beaktas i temaområden och vid pedagogisk dokumentation berättade barnen att de ville ha ett temaområde ”i repris”. Genom omröstningar i demokratisk ordning kan böcker, lekar bestämmas.
Analys
Diskussioner om respekt, empati och hänsyn förs varje dag med barnen i olika
konstellationer. Det finns bra material till hjälp för diskussioner om man behöver arbeta med värdegrunden som tema en längre tid.
Demokrati och barns inflytande synliggjordes genom arbetet med pedagogisk dokumentation.
HÄLSA /RÖRELSE Beskrivning
Utevistelser varje dag gör att barnen får utrymme för grovmotoriska lekar, de klättrar, hoppar, springer cyklar. Många fantasilekar med olika material där man bor i olika vrår av gården gör att barnen rör sig över hela lekytan. Skogsutflykter hör nära ihop med den pedagogiska verksamheten på Sagan. Samtal och frukt och bra mat tillhör de
temaområden/aktiviteter som förekommer under varje läsår. Barnen har gjort eget smör och lagat en egen korvgryta. Småbarnen övar sin koordination genom att själva klättra upp på stolar och på skötbord.
Massage har använts för att ge avslappning och ro. Det handlar också om att lita på varandra när man ger och får massage. I beröringen vid massage benämns olika kroppsdelar.
Analys
Utevistelsen varje dag är viktigt. Barnen får utlopp för sitt rörelsebehov. Eftersom gården är ganska platt är också skogspromenaderna viktiga. Det är viltigt att få röra sig i kuperad terräng. Utevistelsen varje dag skapar god hälsa och ger möjlighet till många
grovmotoriska aktiviteter. Massage är bra för avslappning och skapar lugnare barngrupper.
ÅTGÄRDER UTIFRÅN ÅRLIG PLAN FÖR
LIKABEHANDLINGSARBETET PÅ SAGANS FÖRSKOLA
Vårt värdegrundsarbete ska utarbetas utifrån barngruppens behov. På avdelningsplaneringarna utvärderas barngruppernas lek- och
förhållningssätt. Vid behov finns böcker och värdegrundsmaterial att arbeta med.
På varje avdelningsplanering utvärderas barngruppernas lek- och förhållningssätt
Vårt värdegrundsmaterial används utifrån de behov som framkommit vid lekobservationerna
Vi ska skapa trygghet och förutsägbarhet för barnen på förskolan.
Varje barn och förälder möts för överlämnande vid ankomst och hemgång till förskolan
Varje avdelning har schema för dagsrutinerna
Gemensamma regler skapar för aktiviteter i lekhallen
Personalen ger barnen förutsättningar för lek och aktiviteter både ute och inne. Vi skapar och skaffar material som utvecklar och främjar alla barns lekar.
Vid inköp av material ska vi göra inköp av material som utvecklar leken både ute och inne
För att ge barnen bättre möjlighet att komma till tals och för att ge tid för ostörd lek delas barnen upp i mindre grupper.
Varje vecka delas barnen in i mindre lek- och aktivitetsgrupper
Förskolan har ett språkutvecklande arbetssätt som gynnar alla barn på förskolan
Vi har bokpåsar för utlåning till föräldrar och använder berättarpåsar och annat material för att stimulera barns språkutveckling
Vi anpassar samtal och läsning utifrån barngruppens behov
Vi påtalar för föräldrar vikten av att behålla och utveckla sitt modersmål
FÖRÄLDRAENKÄT TRIVSELENKÄT
SÄRSKILT STÖD INOM FÖRSKOLEVERKSAMHETEN
Många barn har någon gång under sin förskoletid behov av särskilt stöd. Det kan vara allt från extra pedagogisk uppmärksamhet (tex stöd för att våga prova på aktiviteter, stöd för att kunna välja aktiviteter), stöd vid rutinsituationer (matsituationen, påklädning,
hämtning/lämning, toalettbesök) stöd i kamratrelationer e.t.c. De allra flesta gångerna kan detta stöd ges direkt genom kommunikation mellan föräldrar och personal. När det gäller några barn kan ett extra stöd behövas under en längre period, ibland behövs stöd under hela förskoletiden. Varje förskola har, (med föräldrarnas medgivande) möjlighet till kontakt med Habiliteringen och samarbete med specialpedagogiska institutionen på Hästberg i Falun förekommer också. Detta gäller handledning till personal, uppföljning av handlingsplaner samt vid besök på den enskilda förskolan.
Vidare förekommer kontakter och samarbete med samtalsmottagningen för barn och unga, Individ- och familjeomsorgen och barnavårdscentralen.
Inom förskoleområdet finns ett Barn- och elevhälsoteam där frågor och funderingar rörande barn utveckling kan aktualiseras av personal, föräldrar och andra deltagare i rådet. Föräldrar måste alltid ge medgivande för dessa samtal.
Förskoleområdet har en talpedagog och en tal/specialpedagog. De arbetar med enskilt stöd till barn, stöd till grupper av barn, handledning till personal. Special- och
talpedagogerna har varit mycket involverade i det språksatsning som under året har präglat det pedagogiska arbetet på förskolorna. Genom ett litet extra stöd från kulturrådet har två föreläsning rörande språk , kommunikation och relationer kunnat genomföras.
Vidare har material/rekvisita sammanställts till berättarpåsar som alla förskolor har tillgång till. Språksatsningen med sagor, berättelser och drama bidrar till alla barns utvecklings av det svenska språket och den svenska kulturen. För de barn som har annat modersmål än svenska påtalar förskolan till föräldrar vikten av att behålla, stimulera och utveckla det egna modersmålet.
Analys:
Förskolan har av tradition ett inkluderande arbetssätt där många barn kan få stöd utifrån sina behov. Vi behöver bli bättre på att dokumentera framgångsfaktorer i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vi har ingen sammanfattande helhetsbild över
barngruppernas behov av särskilt stöd. Förskoleverksamheten har goda kontakter med landstingets olika instanser, men vi det tar tid för landstinget att ge återkoppling på utredningar.
Åtgärder:
Utvärdering av barngruppernas behov av stöd ska göras i september och februari
Tal- och specialpedagogiskt stöd ska ges utifrån landstingets logopedutredning
Samtalsmottagningens arbete ska uppmärksammas och utnyttjas mer
Barn- och elevhälsoteamets arbete ska utvärderas
SAMMANFATTANDE ANALYS
Förskolan har ett arbetat med sagor och berättande under hela året. Flanosagor och böcker har använts för att stimulera barnen i drama, språk och begreppsuppfattning.
Förskolan har genom denna satsning sett att barnen utvecklat sitt språk och sin självkänsla
Miljöarbetet har också gett kunskaper till barnen i vardagen ex.vis angående grönsaker, att våga smaka, att röra på sig.
Arbetet med pedagogisk dokumentation synliggjorde både barns lärande och barns inflytande Leken är central för barnen på förskolan och temaområden påverkar och berikar barnens lekar.
FRAMGÅNGSFAKTORER
Pedagogerna planerar och förbereder varje saga med material och bilder.
Förskolan har ett medvetet sätt att arbeta med värdegrunden tex kompisluvan, dramresan.
Genom pedagogisk dokumentation synliggjordes barn lärande och reflektioner i ett temaarbete om spindlar
Genom pedagogisk dokumentation synliggjordes barns inflytande när det blev ”repris av ett temaområde
ÅTGÄRDER INFÖR KOMMANDE LÄSÅR
Vi behöver fortsätta utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation
Vi ska duka fram mer experimenterande material utan givna instruktioner
Språkutvecklingen ska stimuleras genom att
utöka högläsningen på avdelningarna
i det dagliga arbetet mer dela upp barngruppen
fortsätta arbetet med ”Språklust genom sagor”
påtala för vikten av att barnen får behålla och utveckla sitt modersmål till föräldrar och barn som har annat modersmål än svenska
Vi ska fortsätta arbetet med att möblera om lekhallen och skaffa nytt lekmaterial
Vi behöver införskaffa mer laborativt lekmaterial
