Nämndens underlag för övergripande plan med budget 2015–2017
Kommunstyrelsen
2015
Beslutad av kommunstyrelsen
2014-08-27 § 138
2
1 Inledning
Planeringsarbetet inför planperioden 2015-2017 utgår från Vision 2025 samt det planeringsdirektiv som fastställdes av kommunstyrelsen i april 2014. Planeringsdirektivet innehåller anvisningar till nämnderna och bolagen för planeringsarbetet inför den kommande planperioden. Nämndernas och bolagens resultatmål och övriga underlag utgör utgångspunkten för övergripande plan med budget 2015- 2017.
Det här dokumentet utgör kommunstyrelsens underlag till övergripande plan med budget för 2015-2017. Efter inledningen ges en kortfattad redogörelse för kommunstyrelsens ansvarsområde samt ett antal faktauppgifter som ger en bild av verksamhetens produktion och volymer. Vidare presenteras de övergripande mål och resultatmålen med förslag till förändringar och de utmaningar som kommunstyrelsen står inför. Avsnittet därefter innehåller investeringsbudget, vilket efterföljs av redogörelse av nya upphandlingar som nämnden ska göra.
3
2 Ansvarsområden och volymmått
2.1 Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd.
För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, strategisk lokalresursplanering, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete, säkerhetsskydd samt effektivisering av administrationen.
Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken.
Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling.
Volymmått
Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 KLF
Antal diarieförda ärenden
613 362 650 650
Antal
leverantörsfakturor
67500 38211 76000 76000
Antal publicerade rekryteringsannons er, internt och externt
238 145 290 290
Antal
lönespecifikationer
61 739 30870 61740 61740
Antal erbjudna utbildningstimmar via Viadidakt som finansieras av decentrala medlen för strategisk kompetensutvecklin g
4 940 timmar, varav 3 832 timmar kvinnor och 1 106 timmar män, fördelat på 72 utbildningar
1976,75 timmar, varav 1535 timmar kvinnor och 441,75 män, fördelat på 28 kurser.
4500 4500
SBF Antal
näringslivsfrämjand e aktiviteter
180 78 200 200
4
Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015
Antal företagsbesök 102 57 100 100
Antal EU- ansökningar (projekt)
5 2 5 10
Antal antagna detaljplaner
8 4 7 9
Förslag till förändring av volymmått
Följande volymmått föreslås förändras/tas
bort/läggas till Förslag till förändring
Antal diarieförda ärenden helår Föreslås tas bort Antal publicerade rekryteringsannonser, internt och
externt
Föreslås tas bort
Antal erbjudna utbildningstimmar via Viadidakt som finansieras av de centrala medlen för strategisk kompetensutveckling
Föreslås tas bort
Antal verksamhetssystem som IT-avdelningen administrerar inom systemförvaltning
Föreslås läggas till
5
3 Övergripande mål och resultatmål
3.1 Ortsutveckling
Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder.
Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling.
3.1.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Samhällsplanering och näringslivsutveckling
I rapporten Katrineholm 2030 – underlag för samhällsplanering på längre sikt är en av huvudslutsatserna att befolkningstillväxt är betydande ur ett tillväxtperspektiv och för kommunens möjligheter att upprätthålla och utveckla välfärden. En positiv befolkningsutveckling och ökad sysselsättning har också betydelse för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. I rapporten framhålls tre fokusområden för tillväxt; befolkning och demografi, näringsliv och arbetsmarknad samt hållbara attraktiva livsmiljöer. Med utgångspunkt i de tre fokusområdena ska Katrineholm vara och uppfattas som en attraktiv kommun för boende, besökare och företag. Näringslivets och arbetsmarknadens utveckling beror mycket på den demografiska utvecklingen, befolkningens utbildningsnivå, vilka pendlingsmöjligheter som finns och det företagsklimat som finns i kommunen och är därför av stor betydelse för kommunens tillväxt.
En ny översiktsplan för Katrineholms kommun är under framtagande. Syftet är att skapa en samlad bild av hur kommunen ska utvecklas i framtiden. Första delen av översiktsplanen avser staden och kommer att antas under början av 2015. Den andra delen avser landsbygden och beräknas kunna antas under 2016. Översiktsplanen ska fungera som vägledning för beslut inom kommunens alla verksamheter och visar på kommunens intentioner om hur mark och vatten ska användas.
Katrineholms kommun arbetar aktivt för att ha en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att kunna skapa möjligheter för företag och privatpersoner att bo och verka i kommunen.
Målsättningen är att proaktivt söka upp nya företag samt befintliga nationella och internationella företag i branscher som behöver utvecklas i kommunen för att erbjuda etableringsmöjligheter i Katrineholm. Kommunen stöttar nya företagare och besöker aktivt redan etablerade företag för att skapa ett gott näringslivsklimat som attraherar fler företag och leder till tillväxt i kommunen.
Katrineholms samarbete med Stockholm Business Alliance ska utvecklas för att bli en mer aktiv part av Stockholmsregionen och på så sätt ta tillvara på kommunens gynnsamma läge.
Stockholm Business Alliance är ett partnerskap mellan 52 kommuner i sju län där fokus ligger på att attrahera utländska investeringar till regionen.
Katrineholms Logistikcentrum är ett strategiskt viktigt projekt för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen. Uppbyggnaden av Logistikcentrum har pågått ett antal år och projektet har nu övergått i en fas där utveckling av tåglinjer mellan Europa och Sverige och inom landet prioriteras. Arbetet har resulterat i långa avtal med stora tågoperatörer såväl inom som utom landet. Att etablera ett logistikcentrum nationellt i en hård konkurrens är en lång
6 process som tar tid. En ny fas för Logistikcentrum kommer 2015 då en driftorganisation skall iscensättas innebärandes att logistikcentrum går från projekt till en mer affärsmässig och förvaltande roll.
Katrineholms kommun tillhör en av Sveriges mest expansiva regioner. Den positiva utvecklingen för orten kommer dock inte automatiskt. Konkurrensen om invånare mellan kommuner och företag i regionen är stark. För att uppnå Vision 2025: Läge för liv & lust behöver Katrineholm som plats genomföra konkret handling och förstärka positioner ytterligare.
Därför utgår kommunikationen från varumärkesplattformen om Katrineholm – Sveriges Lustgård. Idag används varumärket Sveriges Lustgård som ett samlande begrepp för att tydliggöra Katrineholms många möjligheter vid marknadsföring av den vackra naturen och allt som finns att göra och uppleva här i våra trakter.
Den 1 januari 2017 fyller Katrineholm som stad 100 år. Jubiléet är ett viktigt led i att stärka Katrineholm och varumärket Sveriges Lustgård. Det är ett jubileum som ska firas för att sprida kunskap om och stolthet för Katrineholms historia, utveckling, kultur, näringsliv, natur och ytterligare poängtera Katrineholms framtid. Det ger möjlighet att skapa gemenskap och engagera invånare, företag och organisationer som är verksamma inom kommunen för att stärka Katrineholms varumärke.
Tillväxt och integration
Den internationella strategin för Katrineholms kommun tar sikte på Vision 2025: Läge för liv &
lust. På den regionala och lokala nivån finns idag stora möjligheter att vara med och påverka EU:s beslut. Den internationella strategin ska skapa en gemensam plattform och referensram för Katrineholms kommuns internationella arbete. Strategin är kommunövergripande och ligger till grund för samtliga nämnders internationella arbete och ska vara integrerat i kommunens ordinarie arbete samt uppfylla kommunens verksamhetsmål. Den internationella samordnaren ska i sin funktion samordna övriga förvaltningars arbete enligt den antagna Internationella strategin. Funktionen är organiserad under kommunstyrelsens ansvarsområde.
Kommunens tjänstemannaledning har inom tillväxtområdet kommit fram till ett antal områden som ledningsgruppen ska arbeta med inom ledningsgruppen. De identifierade områdena är näringsliv, stadsmiljö, boende, fritid och utbildning. Den framtida invandringen är viktig för tillväxten i Sverige och i Katrineholm. Andelen äldre blir allt fler samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar. Med en åldrande befolkning blir det relativt sett färre människor i arbetsför ålder som ska försörja allt fler. För att trygga tillväxten är migration således ett nödvändigt tillskott för den framtida arbetsmarknaden och Katrineholms utveckling.
Det sociala integrationsarbetet och ett inkluderande Katrineholm är därför viktigt. Ur ett tillväxtperspektiv handlar det om möjligheterna till arbete. Genom arbete skapas förutsättningarna för ett framgångsrikt integrationsarbete och inkluderande samhälle. Under planperioden kommer kommunens tjänstemannaledning utveckla samordningen av kommunens integrationsarbete.
Infrastruktur och kommunikationer
För Katrineholms kommun är kollektivtrafiken helt avgörande för regionintegrering och tillgång till en större arbetsmarknad. Kollektivtrafiken har också avgörande betydelse för arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas också med en väl utbyggd kollektivtrafik. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar (”styva tidtabeller”) som ligger fast år efter år för att underlätta livs- och arbetsplanering.
Arbetet med översiktsplanen har legat till grund för prioriteringar när det gäller infrastrukturinvesteringar under planperioden. Tågpendlingens betydelse för Katrineholm
7 innebär att kommunen har ett starkt engagemang för utrednings- och processarbete knutet till dels det regionala planeringsdokumentet ”Trafikplan 2017” och dels överenskommelsen mellan sex län om utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige. Utvecklingsarbetet kommer att intensifieras under de kommande åren och det kommer krävas en aktiv medverkan från Katrineholms kommun. Beslut har därför tagits om att kommunerna i Sörmland tillsammans med Landstinget ska införskaffa egna fordon för regional tågtrafik.
För kommunen återstår att genomföra den nyligen avslutade översynen av stadstrafiken tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Vid genomförandet finns det skäl att se över möjligheten att pröva nya alternativa kollektivtrafiklösningar, med bland annat försök med anropsstyrd trafik enligt Arbogamodellen samt mer miljövänliga drivmedel i fordonen.
Stadstrafiken måste noggrant följas upp och analyseras för att kunna bli en effektiv stadstrafik både vad avser funktion och kostnader.
Idag har ca 44 procent av hushållen i kommunens tätorter tillgång till fiberbaserat bredband medan motsvarande siffra för landsbygden är under två procent. Staten har satt upp som mål att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.
I januari 2014 undertecknade Länsstyrelsen i Södermanland den digitala agendan.
En utbyggd bredbandsinfrastruktur är en viktig förutsättning för Katrineholms tillväxt.
Kommunstyrelsen beslutade i juni 2014 om en bredbandsstrategi1 för att 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ska ha möjlighet till fiberbaserat bredband år 2020.
I strategin framgår att tillgång till bredband av hög kvalitet och hastighet är en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande och sysselsättning för medborgare och näringsliv.
Bredbandsstrategin innebär att kommunen kommer avsätta tio mkr årligen (2015-2020) i investeringsmedel för fiberutbyggnad på landsbygden.
Bostäder
En förutsättning för att Katrineholm ska växa är att det finns bostäder. För att Katrineholm ska vara en kommun att leva, verka och bo i måste kommunen kunna erbjuda boenden för livets olika faser. Katrineholms stad är inne i en fas av förändring. Ett stort intresse och många förfrågningar från byggföretag kring att producera bostäder i och omkring Katrineholm medför ett stort tryck på att ta fram nya detaljplaner.
Landsbygd och kransorter
Revideringen av det landsbygdspolitiska programmet kommer att integreras med det pågående arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för landsbygden. En förstudie genomfördes 2013 där kransorternas befolkning fick möjlighet att framföra sina synpunkter på kommande strategi.
Under 2015 fortsätter arbetet tillsammans med kransorterna Björkvik, Valla/ Sköldinge och Julita.
Miljö
Kommunstyrelsens miljöstrategiska råd har utifrån de nationella miljömålen prioriterat fyra fokusområden för Katrineholms kommun. Dessa är:
Klimat
Vatten
Biologisk mångfald
Mark, byggande och boende
Under 2015 prioriteras det fortsatta arbetet med åtgärder för att nå de antagna lokala miljömålen.
1 Bredbandsstrategi för Katrineholms kommun 2014-2020, KS 20140618 § 119, KSH 28/2014
8 Att se över möjligheten att minska pappersförbrukningen, ha ökad sopsortering och kompostering är delar som bidrar till en bättre miljö.
Besöksnäringen
En citysamverkansgrupp bestående av kommun, fastighetsägare och Svensk Handel arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad. Ambitionen är att ”Katrineholms city ska vara västra Sörmlands mest attraktiva city som lockar kunder från när och fjärran.” Gruppen arbetar även med målsättningen att utveckla Katrineholms handel för att få utmärkelsen årets stadskärna 2017.
3.1.2 Befintliga resultatmål
Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar
Företagsklimatet ska förbättras
KS, BN, MHN, SOCN, VSR Målnivå: NKI 70 Källa: SKL:s mätning insikt. KKIK
Årlig 65
Nyföretagandet ska öka KS, VIAN
Målnivå: Placering 165
Källa:
Nyföretagarcentrums företagarbarometer, Bolagsverket. KKiK
Årlig 230
God tillgång på mark för näringslivsändamål.
Omsättningen av etableringsmark ska öka
KS Målnivå:
Försäljning/uthyrning av beredd resp.
oberedd
etableringsmark ska öka
Källa: Egen redovisning
Årlig 14 973kvm
Arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten ska minska
KS, SOCN, VIAN Målnivå: Minska Källa:
Arbetsförmedlingen
Månad, delår, årlig, lång sikt
Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling
Samtliga nämnder Målnivå: Index 46 Källa: KKiK. Index för hur väl
kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling.
Årlig, lång sikt 37
Minskad klimatpåverkan - utsläpp av
klimatpåverkande gaser per invånare ska minska
Samtliga nämnder och bolag
Målnivå: Minska Källa: SCB, RUS nationella
emissionsdatabasen
Årlig 5 182kg/inv
Rena sjöar och vattendrag - minskade halter av fosfor och
KS, MHN, KVAAB Målnivå: Öka Källa: Mätning av
Årlig 31%2
2 De visar att 31% av våra sjöar uppfyller EU:s vattendirektiv för fosfor.
9
Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar
kväve fosfor och kväve i ett
antal sjöar i kommunen Bevara och utveckla
den biologiska mångfalden - skyddad natur ska öka
KS, STN
Målnivå: Ökning av areal reservat och biotopskydd Källa: SCB
Årlig 550ha
3.1.3 Förslag till förändring av resultatmål
Följande resultatmål föreslås förändras/tas bort Förslag till förändring Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i
kommunens utveckling
Föreslås tas bort
Arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten ska minska
Föreslås tas bort
Förbättring av Nyköpingsåns vattenkvalitet. Redovisas vart 3:e år, start 2011.
Föreslås tas bort. Ingår som ett mått i åtagandet Rena sjöar och vattendrag- minskade halter av fosfor och kväve.
Rena sjöar och vattendrag - minskade halter av fosfor och kväve
Förändring. Uppföljning ändras till vartannat år.
3.1.4 Förslag till nya resultatmål
Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utgångsnivå
En hög andel miljöbilar i kommunkoncernen
Målnivå: 65%
Källa: Andelen miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen. KKiK
Årlig
3.2 Kultur och fritid
3.2.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar
3.3 Skola
3.3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar
Under 2014 har förstudien Plattform 2015 för Katrineholms skolor tagits fram. Förstudien slår fast att en omfattande satsning på modern teknik i grundskolan är helt avgörande för att pedagogerna ska ha möjlighet att nå läroplanens intentioner och krav. Under 2015 behövs en breddsatsning på digitala verktyg till både elever och pedagoger på kommunens för- och grundskolor. En förutsättning för att satsningen ska slå väl ut är att de trådlösa nätverken i skolorna har kapacitet att klara utökningen. I nuläget når inte det trådlösa nätet till samtliga klassrum på skolorna, utan är koncentrerat till de lokaler där datorer finns idag. Utbyggnad och nödvändig kapacitetsvolym beräknas utifrån dels den befintliga användningen av det trådlösa nätet i skolorna dels en bedömning av det kommande behovet.
10
3.4 Omsorg och trygghet
3.4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Omsorg
Arbetet kring boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun fortsätter under 2015. En tillgänglighetsundersökning i enlighet med rapporten om boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun kommer genomföras. Fastighetsägare kommer att bjudas in till ett samarbete kring en gemensam tillgänglighetsmärkning av bostäder samt gemensam bostadskö för förmedling av tillgängliga lägenheter.
Brotts- och skadeförbyggande åtgärder
Även om det går bra för Katrineholm så finns ett antal framtida utmaningar att möta.
Ungdomsarbetslöshet, utbildningsnivå, sociala klyftor och ökade spänning mellan olika grupper är fortsatt viktiga frågor att samlas kring för ett attraktivt Katrineholm. Vid sidan av det sociala arbetet behövs ett aktivt brotts- och skadeförebyggande arbete. Invånare, besökare och näringslivet ska känna sig trygga och ha ett gott skydd och en god säkerhet. Genom att arbeta för ett stort säkerhetsmedvetande inom kommunen skapas delaktighet, engagemang, uppmärksamhet och därmed förutsättningar för att reducera risker. Därigenom kan negativa konsekvenser för människor, lokaler, anläggningar, verksamheter, information, miljö samt ekonomiska åtaganden minimeras och förhindras.
Att förebygga brott innebär att vidta åtgärder som minskar tillfällen till brott, att höja trygghetsfaktorn och på olika sätt förhindrar att flickor och pojkar kommer in på en brottslig bana. Det skadeförebyggande arbetet innefattar långsiktigt arbete riktat till alla åldrar, miljöer och situationer. Rekrytering av funktionen säkerhetsstrateg pågår och i samband sker en översyn av organisation. Folkhälsoutskottet har idag i nuvarande läge inte resurs att svara mot dessa krav. Behovet av samordningsansvar för trygghetskapande åtgärder har därför ökat. Behov bedöms främst handla om områdena nedan:
Samordna kommunens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete
Samordna folkhälsoutskottet och tillgänglighetsutskottets utmaningar för områdena goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande
Samverkan och samråd med interna och externa aktörer, exempelvis polisen och trafikverket
Dialog med medborgare och civilsamhället i övrigt for att involvera föreningsliv och frivilligorganisationer
Arbete med förbättrad uppföljning inom trygghetsområdet för ett utvecklat förebyggande arbete
Ökad trygghet i det offentliga rummet
3.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet
Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet.
Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa
11 3.5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar
Jämställdhet
Inriktningen på jämställdhetsarbetet har under innevarande kommunplanperiod varit på att skapa hållbarhet i arbetet med genusmedveten styrning. Med hållbarheten som utgångspunkt behöver den fortsatta inriktningen vara ett mer handlingsinriktat arbetssätt för att få in jämställdhets- och genusperspektivet i infrastrukturen för beslutsfattandet. En jämställd verksamhet är en verksamhet som har kunskaper om den maktproblematik som skapar ojämställdhet i såväl service och bemötande som i resursfördelning. Under perioden 2009 – 2013 genomfördes projektet Genusmedveten styrning. Under projektperioden säkrades jämställdhetsintegreringsarbetet upp genom implementering av jämställdhet i styrning och processer. Efter projektets avslut behövs tydliga ambitioner för att nå avsett resultat.
Folkhälsa
Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med en gång- och cykelplan som planeras att antas under hösten 2014. Antas planen kommer det under 2015 att genomföras prioriterade åtgärder utifrån planen. Åtgärderna är dels infrastruktursatsningar och dels påverkansåtgärder för att få fler att välja cykeln som transporteringssätt. Det bidrar både till en bättre miljö och till ett friskare Katrineholm.
3.5.2 Befintliga resultatmål
Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar
Andelen barn och unga som mår bra ska öka
Samtliga nämnder Målnivå: Öka
Källa: Liv & hälsa ung
Lång sikt
Andelen
medborgare med goda levnadsvanor ska öka (tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet)
KS, STN Målnivå: Öka Källa: Hälsa på lika villkor
Lång sikt
Valdeltagandet ska öka
BIN, KS, VIAN, Valnämnden Målnivå: 85 % röstande i kommunvalet
Källa: Valmyndigheten, KKIK
Lång sikt 82,5%
Den digitala delaktigheten bland kommuninvånarna ska öka genom information, program och datorhandledning
KS, KTN, VIAN Målnivå: 500 personer per år
Källa: Egen statistik
Delår 1 742st
Den upplevda tryggheten ska öka
KS, BIN Målnivå: Öka Källa:
Trygghetsundersökning
Lång sikt 66%
3.5.3 Förslag till förändring av resultatmål
Följande resultatmål föreslås förändras/tas bort Förslag till förändring
Andelen barn och unga som mår bra ska öka Föreslås tas bort. Kommer inte mätas 2015.
12
Följande resultatmål föreslås förändras/tas bort Förslag till förändring
Valdeltagandet ska öka Föreslås tas bort. Kommer inte mätas förrän 2018.
Den digitala delaktigheten bland kommuninvånarna ska öka genom information, program och datorhandledning
Förändring. Uppföljningen föreslås ske på KTN och tas bort från KS.
3.6 Ekonomi och organisation
Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls.
Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att "leva" visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas.
Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning.
3.6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Effektiv organisation
Befolkningsutvecklingen är tillsammans med den ekonomiska konjunkturen två viktiga delar i planeringsarbetet. Demografin påverkar behoven av välfärd och har betydelse för dimensioneringen av kommunens verksamheter. Framåt blir kommunens flexibilitet och förmåga att hantera förändringar, komplexa situationer och förändrade ekonomiska villkor allt mer betydelsefullt för möjligheten att kunna vara proaktiv snarare än reaktiv. Det ställer krav på kommunens stöd och ledningsprocesser. För att möta kraven krävs en utvecklad administration.
Behovet av samspel med och mellan olika aktörer ökar för en individuell service ska fungera men också för att klara det kommunala uppdraget på längre sikt.
Implementering av interna spelregler, internprissättning och effektivt nyttjande av kommunens fastigheter är fortsatta fokusområden för framtiden. Samverkansavtalet inom upphandlingsområdet kommer att innebära en fortsatt kvalitetssäkrad upphandlingsverksamhet men ställer också krav på en professionell beställarorganisation inom de kommunala verksamheterna.
Kommunikation och öppenhet
Användandet av e-tjänster har ökat de senaste åren och i takt med att antalet mobila enheter blir allt fler, ökar också användandet av applikationer för diverse tjänster och service. Tjänster utvecklas både för den enskilde medborgaren men också för att underlätta för företagare.
Integrerade system där systemen i olika miljöerna kopplas ihop blir allt viktigare.
Inom IT ses en snabb tillväxt på mobilområdet, antalet molntjänster ökar, systemen har en högre komplexitet och det är fortsatt hög takt på teknikutvecklingen.
Grunden till att vara en effektiv organisation och en attraktiv arbetsgivare är en fungerande internkommunikation och engagerade medarbetare. Kommunen har över 3000 medarbetare i vitt skilda verksamheter, utspridda på olika platser och med varierande arbetstider. Det ställer stora krav på en fungerande internkommunikation för att kunna leverera bästa service till kommuninvånarna. Det nya intranätet, kommunikationsplattformen Communis, som lanserades under 2014 är ett verktyg för en effektiv internkommunikation. Plattformen har öppnat nya möjligheter att dela, samla, söka och hitta den information som behövs i arbetet. Med plattformen på plats behöver fokus läggas på en ökad och smartare användning, förbättrade processer och integration med de övriga system som används i Katrineholms kommun.
13 I och med den teknikutveckling som Katrineholms kommun står inför behöver de tekniska system som kommunen har uppdateras. Ett arbete kommer inledas för att uppgradera affärssystemet Agresso vilket kommer möjliggöra en utökad integrering via mobila arbetsverktyg. Under 2014 har kommunen påbörjat en behovsanalys och förstudie för att undersöka möjligheterna till att upphandla en ny extern webbplattform. Genom uppgraderingen av kommunens bildarkiv kommer historiska bilder kunna visas via webbplatsen vilket ger en möjlighet för medborgarna att ta del och känna stolthet över kommunens historia. En förstudie föreslås kring dagens kommunala arkivsystem och införande av e-arkiv med särskild uppmärksamhet riktad på möjligheterna till samverkan med andra kommuner vilket eventuellt kan vara resurseffektivt.
Under 2015 planeras ett utvecklat ärende- och dokumenthanteringssystem tas i drift. Det kommer att vara anpassat till det ökade digitala flödet av handlingar till och från kommunen.
Datoriserat arbetsstöd och datoriserade processer har i praktiken lett till att den interna skriftliga kommunikationen numera sker nästan uteslutande i digital form.
Kommunen som arbetsgivare
Katrineholms kommun ska vara en attraktiv arbetsplats, där medarbetare vill stanna kvar och dit det är lätt att attrahera nya medarbetare. Det kräver ett bra ledarskap och en genomtänkt personalförsörjningsstrategi i hela kommunen som genomsyras av värdegrunden; respekt, öppenhet, tydlighet och tillit. Det skapar i sin tur engagerade medarbetare, som vill ta ansvar och utvecklas i sitt arbete. Samtliga medarbetare ska kunna utvecklas i sitt arbete genom ökat ansvar, kompetensutveckling och intern rörlighet. Att ha en genomarbetad introduktions- och rekryteringsprocess är något som är viktigt för att kunna vara ett föredöme som arbetsgivare. En bra personalförsörjningsstrategi stärker kommunens arbetsgivarvarumärke och syftar till att säkerställa att kommunen även i framtiden kan leverera välfärdstjänster med god kvalité till kommunens invånare.
För framgångsrika verksamheter med bra resultat och engagerade medarbetare bör kommunen i större utsträckning integrera teknik, organisation, arbetssätt och ledarskap. För att kommunen ska lyckas med integreringen måste organisationen, förutom finansiering och andra grundförutsättningar, ha rätt kompetens på rätt plats och i rätt tid. Kommunen behöver därför en medveten strategi för personalförsörjningen, som gör det möjligt att framgångsrikt möta framtiden.
3.6.2 Befintliga resultatmål
Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar
Andelen
medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två
arbetsdagar ska öka
Samtliga nämnder Målnivå: Minst 78%
Källa: KKIK
Årlig 93%
Andelen
medborgare som får ett direkt svar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon ska öka
Samtliga nämnder Målnivå: Minst 60%
Källa: KKIK
Årlig 45%
Andelen Samtliga nämnder Årlig 92%
14
Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar
medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till
kommunen ska öka
Målnivå: Minst 89%
Källa: KKIK
Kommunen har god information på Katrineholm.se
Samtliga nämnder Målnivå: SKL:s
informationsindex minst 79 % Källa: SKL:s
webbinformationsundersökning.
KKiK.
Årlig 85%
Katrineholms kommun har engagerade medarbetare
Samtliga nämnder
Målnivå: Jämfört med andra kommuner ska resultatet ligga i den översta kvartilen
Källa: Medarbetarenkät
Udda år
Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället
avseende kön och etnisk mångfald
Samtliga nämnder
Målnivå: Skillnaderna mellan personalens och befolkningens sammansättning ska minska Källa: Personalstatistik, medarbetarenkät. SCB
Udda år 11%
3.6.3 Förslag till förändring av resultatmål
Följande resultatmål föreslås förändras/tas bort Förslag till förändring Andelen medborgare som får svar på en enkel e-
postfråga inom två arbetsdagar ska öka
Förändring. Målnivån bör vara att förbättra föregående mätnings resultat.
Andelen medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka
Förändring. Målnivån bör vara att förbättra föregående mätnings resultat.
Kommunen har god information på Katrineholm.se Förändring. Målnivån bör vara att förbättra föregående mätnings resultat.
Katrineholms kommun har engagerade medarbetare Förändring. Föreslås mätas genom SKL:s HME (Hållbart medarbetarengagemang) istället. Målnivån bör vara att förbättra föregående mätnings resultat.
Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald
Föreslås tas bort. Arbetet ingår bland annat i rekryteringsprocessen.
15
4 Investeringar
Katego
ri Benämning Budget Driftkostnad
1-7 2015 2016 2017 2015 2016 2017
Total budget
Kommunledningsförval tningen
5 Bredband 10 000 10 000 10 000
4 Utbyggnad trådlösa
nätverk 1 500 1 500 1 500
4 E-tjänstplattform 600 0 0
4 Årliga
nätverksinvesteringar 1 000 1 000 1 000
4 Mobilt reservdelsverk 700 0 0 40 40 40
4 Surfplattor till KS/KF 52 0 0
4 Uppgradering av
affärssystemet 500
4 PA-system 250 5 000
4 Ny webbplats 500
Total budget KLF 15 102 17 500 12 500 40 40 40
Samhällsbyggnadsförv altningen
1 Tillgänglighetsåtgärder 500 500 500
1 Miljöinventeringar 250 250 250
4 Tillgänglighetsanpassad
trädgård 0 0 500
4 Övriga investeringar 400 150 150
4 Fokusområde vatten 250 0 0
5 Drottninggatan 0 0 1 100
5 Trädgårdsgatan-
Floragatan-Fredsgatan 0 1 300 0 15 15
5 Nollvisionsåtgärder 500 500 500 15 15 15
5 Cykelstrategi 1 000 1 000 1 000
5 Vingåkersvägen-
Mejerigatan 1 000 0 0 10 10 10
5 Värmbolsvägen-
Dalvägen 0 0 1 200 10
5 Stensättersgatan 0 600 0
5 Hastighetssäkring
övergångsställen 500 500 500 5 5 5
5 Hastighetssäkring av
områden 500 500 500
5 Sveaparken 2 500 2 500 0 10 10 10
16
Katego
ri Benämning Budget Driftkostnad
5 Temaparker 1 000 1 000 1 000 10 10 10
5 Kollektivtrafikåtgärder 500 500 500 5 5 5
5 Genomfarten 3 000 7 500 10 000 5 10
5 Bondegatan 500 500 0
5 Lövåsen/Sandbäcken 1 000 1 000 1 000 15 15 15
5 Aktivitetsparker i
kransorterna 700 0 0 15 15 15
5 Stortorget 5 000 5 000 5 000
5 Ny infart Djulöområdet 0 0 1 500 25
5 Parkeringsstrategi och
parkeringsplatser 750 750 750
5 Hantverkargatan,
gågata/gångfartsområde 2 000 0 0
5
Nya
informationsplatser/skylta r
1 000 1 000 1 000 5 5 5
5 Vasavägen 1 000 0 0 10 10 10
5 Attraktiva gångstråk 500 500 500 10 10 10
5 Järnvägsinfarterna 250 250 250 10 10 10
5 GC-väg till Lokstallarna 700 0 0 5 5 5
5 GC-väg, Lövåsen 1 000 0 0 10 10 10
5 Gator, övrigt 1 100 1 100 1 100
5 Ljus i staden 1 000 1 000 1 000 10 10 10
5 Belysning i parker 200 200 200 5 5 5
5 Grönplan 500 0 0
5 Stadsparken 500 400 0 10 10 10
5 Belysning Vedebyvägen,
Björkvik 500 0 0
5 Aulaparken 0 700 0 20 20
5 Belysning i centrum 500 500 500 5 5 5
5 Djulöområdet belysning
mm 750 500 0 10 10 10
5 Hundpark på Öster 200 0 0 40 40 40
5 Östermalmsgatan norra
delen 900 0 0
5 Arboretum 0 0 400
5 Cykelplan vägvisning 100 100 0 5 10 10
6 Lövåsen * 5 000 5 000
6 KLC Knorran *
6 Kvarteret Hunden * 0 0
6 Jägareparken * 0 0
6 Djulönäset * 0 0
17
Katego
ri Benämning Budget Driftkostnad
6 Nyköpingsvägen 1 500 * 2 000 1 500 60
6 Klubbetorp, Björkvik * 1 000 0
6 Djulö Skola 1 000 * 400 0 20
6 Kvarteret Vägskälet 500 * 300 300
6 Kvarteret Hjorten 1 200 500 0
6 Kvarteret Örnen 500 500 0
6 Luvsjön etapp 3b 0 0 3 000
6 Lasstorp/Gersnäs 0 0 2 000
6 Krämbol 0 0 1 000
Total budget SBF 37 250
* 42 000 43 700 300 265 305
* Avser utnyttja ej använd del av tidigare års investeringsmedel vilka bör överföras till 2015
18
5 Bilaga: Nya upphandlingar
Föremål för
upphandling Kategori Kontraktsperi odens längd
Leasing
Ja/Nej Tidpunkt Drift eller investering
Kommunledningsförvaltni ngen
I-pads Vara 1-2 år Nej 2015 Investering
Mac-datorer för skolan Vara 3 år Ja 2015 Investering
IT-driftsstöd Tjänst 3-4 år Ja/Nej 2016 Drift
Fiberutbyggnad Entreprenad 1 år Ja/Nej 2015-2020 Investering
Mobilt reservelsverk Vara - Nej 2015 Investering
Dokumenthanteringssyst
em Vara - Nej 2015 Investering
Digital arkivering Vara Ja/Nej 2015/2016 Ev. samverkan
PA-system Vara 10 år Nej 2014-2016 Investering
Företagshälsovård Tjänst 4 år Nej 2 015 Drift
Ny webbplats Vara 2015 Investering
1
Budget 2015-2017
Kommunledningsförvaltningen
2
För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samord- na och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, strategisk lokalresursplanering, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kom- munikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete, säkerhetsskydd samt effektivisering av administrationen.
Foto framsida: Johan Nygren
3
Budget 2015-2017
Investeringar
(Investeringar i tkr)
Bredband
Budget Drift
2015 10 000 2016 10 000 2017 10 000 2015 2016 2017
I Katrineholms kommuns Bredbandsstrategi, KS/2014:328, beslutas att kommunstyrelsen årligen, 2015-2020, ska avsätta 10 miljoner kronor i investeringsmedel för fiberutbyggnad på landsbygden.
Utbyggnad av sammanbindande nät för att nå ut med anslutnings- punkter till byalag sker där marknaden inte är intresserad, baserat på efterfrågan och lokalt engagemang.
Nätverk & e-tjänster
4
2015 1 000 2016 1 000 2017 1 000 2015 2016 2017
Kontinuerligt underhåll av befintligt nätverk. Utbyten av hårdvara som går sönder och utbyggnad vid flytt/nybyggnationer.
Utbyggnad trådlösa nätverk
Budget Drift
2015 1 500 2016 1 500 2017 1 500 2015 2016 2017
Utbyggnad av det trådlösa nätverket sker kontinuerligt i lokaler där kommunen bedriver sin verksamhet. I takt med att antalet smarta telefoner och läsplattor blir allt vanligare måste även det trådlösa nätverket uppdateras för att klara den ökade belastningen. Under 2015 planeras stora förtätningar av mobila enheter inom grund- skolorna vilket kräver investeringar i det trådlösa nätverket för att satsningen ska komma till nytta.
E-tjänstplattformen
Budget Drift
2015 600 2016 2017 2015 2016 2017
Ett nytag behöver tas kring kommunens e-tjänstplattform. En upp- gradering från första generationens e-tjänster till andra generationen för att därmed kunna erbjuda e-tjänster som skapar mervärde både för medborgaren och den interna administrationen. En plattform som ger förutsättningar till kortare ledtid, bättre kommunikation med användaren och möjlighet att använda mobila enheter med Mobilt BankId.
5 Mobilt reservelverk
Budget Drift
2015 700 2016 2017 2015 40 2016 40 2017 40
De två mobila reservelverk som utgör en del av krisberedskapen och som används vid längre strömavbrott behöver bytas ut på grund av ålder och ökad svårighet att få tag på reservdelar. I nuläget föreslås utbyte av ett aggregat som förses med bränsletank.
Surfplattor till KS/KF
Budget Drift
2015 52 2016 2017 2015 2016 2017
Kompletterande inköp i syfte att alla ledamöter i KF/KS ska erhålla samma system av läsplatta (iPad).
6
Uppgradering av affärssystemet
Budget Drift
2015 500 2016 2017 2015 2016 2017
För att ytterligare tillgodose verksamheternas förändrade behov, kommer arbete inledas för att uppgradera affärssystemet. Uppgrade- ringen kommer bland annat att möjliggöra en utökad integrering via mobila arbetsverktyg, så som smartphones och läsplattor.
System för personaladministration
Budget Drift
2015 250 2016 5000 2017 2015 2016 2017
Med anledning av att kontraktet på befintligt PA-system löper ut behöver en upphandling göras. För arbete med att ta fram struktur av kravprofil och förfrågningsunderlag inför upphandling behövs en extern konsult. I senare steg behöver eventuellt en investering göras på ett nytt PA-system.
7 Ny webbplats
Budget Drift
2015 800 2016 2017 2015 2016 2017
Katrineholms kommuns webbplats byggdes och lanserades 2009, i dåvarande version av Episerver. Den digitala utvecklingen går fort och förändras och förbättras ständigt för att möta medborgarnas behov. Det gör att Katrineholms kommun behöver uppgradera webbplatsen, alternativt bygga en ny, för att kontinuerligt kunna erbjuda en bra service och tillgänglighet för kommuninvånarna.
1
Budget 2015-2017
Samhällsbyggnadsförvaltningen
2 3
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Samhällsbyggnadsförvaltningens uppgift är att samla resurser och kompetenser för att bygga ett långsiktigt och hållbart Ka- trineholm. Det innebär bl a att långsiktigt arbeta med insatser som skapar förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av fler arbetstillfällen, flera företag och kommuninvånare.
Förvaltningens ansvarsområden är tillsyn och rådgivning inom områdena hälsoskydd, livsmedelshygien och miljö- skydd, naturvård, energi- och klimatrådgivning samt bygglov, trafik, kommunikation, gator och torg och frågor kring mark- och exploatering.
Budget 2015-2017
Investeringar
Gator och vägar
Vasavägen
2015 1000 2016 0 2017 0 Drift 10
Upprustning av gatan efter VA-ledningsarbeten, fjärrvärmearbeten m m. Gatan är i dåligt skick och behöver ny kantsten och ny beläggning på gångbanor och kör- bana. Samtidigt bör man minska gatubredden för att sänka fordonshastigheterna.
Driftkostnaden ökar med 10 tkr per år.
(Investeringar i tkr)
Foto: Håkan Stenström, Lena Hammarbäck, Kjell Åkerblom, Johan Nygren, Pierre Fauvelle
4 5 2015 1000 2016 0 2017 0 Drift 10
För att minska genomfartstrafiken i Katrineholm planeras en ombyggnad av korsningen Vingåkersv/Mejerig. Projektet medfinansieras tillsammans med Tra- fikverket. Driftkostnaden ökar med 10 tkr per år.
Lövåsen/Sandbäcken
2015 1000 2016 1000 2017 1000 Drift 15
Utbyggnaden av Lövåsen/Sandbäckenområdet beräknas fortsätta under de när- maste åren med investeringar i infrastruktur i form av gator och vägar. Utbygg- naden väntas komma som en följd av etableringen av Katrineholmsterminalen.
Driftkostnaden ökar med 15 tkr per år.
Bondegatan
2015 500 2016 500 2017 0 Drift 0
Flera gator på norr är utformade med mycket bred gatusektion, vilket leder till höga hastigheter i bostadsområdet, med ökade olycksrisker, särskilt i gatukors- ningarna. En ombyggnad av gatorna föreslås till smalare sektion i korsningarna utmed Bondegatan. Ingen ökad driftkostnad förväntas.
2015 900 2016 0 2017 0 Drift 0
Upprustning i den norra delen i samband med etablering/utveckling av lokstallar- na/skatepark. Gatan är i dåligt skick. Ingen ökad driftkostnad.
Stensättersgatan
2015 0 2016 600 2017 0 Drift 0
Flera gator på norr är utformade med mycket bred gatusektion, vilket leder till höga hastigheter i bostadsområdet, med ökade olycksrisker, särskilt i korsningar- na. En ombyggnad av gatorna föreslås till smalare sektion i korsningarna och en minskad gatubredd föreslås på Stensättersgatans östra del. Ingen ökad driftkost- nad förväntas.
Ny infart Djulöområdet
2015 0 2016 0 2017 1500 Drift 25
Ombyggnad av befintlig infart i två etapper. Etapp 1 omfattar belysnings- och beläggningsarbeten, etapp 2 en helt ny infart från väg 555. Driftkostnaden ökar med ca 25 tkr per år vid full utbyggnad.
6 7 2015 0 2016 0 2017 1200 Drift 10
För att åstadkomma en hastighetsdämpning av trafiken på Värmbolsvägen för en ökad trafiksäkerhet, särskilt för oskyddade trafikanter, föreslås utbyggnad av en cirkulationsplats i korsningen med Dalvägen.
Investeringen medför en ökad driftkostnad med 10 tkr.
Drottninggatan
2015 0 2016 0 2017 1100 Drift 0
Etapp 3 av ombyggnaden av Drottninggatan omfattar delen mellan Djulögatan och Linnévägen med korsningsåtgärder för oskyddade trafikanter samt gestalt- ningsåtgärder. Ingen ökad driftkostnad.
2015 0 2016 1300 2017 0 Drift 15
I korsningen Trädgårdsgatan - Floragatan föreslås åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten främst för oskyddade trafikanter. I investeringen ingår också en anpassning av Fredsgatan i samband med den nya entrén till Kullbergska sjukhu- set. Medfinansiering med statliga medel söks ur regionala planen. Investeringen medför en ökad driftkostnad med ca 15 tkr per år.
Genomfarten
2015 3000 2016 7500 2017 10000 Drift 0
En utredning har startats om de framtida gatornas utformning och funktion. Cir- kulationsplatser kan ge bättre framkomlighet och miljö samt sänkt hastighet på den f d genomfarten. Särskild hänsyn tas till de oskyddade trafikanterna. Medfi- nansiering med statliga medel söks ur regionala planen.
Nya informationsplatser/skyltar
2015 1000 2016 1000 2017 1000 Drift 5
Efter utbyggnaden av Östra förbifarten måste nya informationsplatser tillskapas på minst tre av infarterna. Informationsplatserna utförs i enlighet med befintliga.
I vissa fall kan skyltmaterialet återanvändas. Fullföljandet av skyltstrategin inne- bär också att informationsskyltar kommer att behövas även i kransorterna och att befintliga digitala skyltar byts ut. Driftkostnaden ökar med 5 tkr per år.
8 9
Smärre utvidgningar och förbättringar
2015 350 2016 350 2017 350 Drift 0
Små, oplanerade gatuarbeten som behöver utföras under respektive budgetår.
Gång- och cykelvägar
2015 250 2016 250 2017 250 Drift 0
Diverse objekt som aktualiseras under respektive budgetår i samband med övrig sanering.
Kollektivtrafikåtgärder
2015 250 2016 250 2017 250 Drift 0
Smärre åtgärder som behövs för att förbättra förhållandena för kollektivtrafiken.
Sanering
2015 250 2016 250 2017 250 Drift 0
Ombyggnad av gator efter va-saneringsarbeten o likn där gatorna inte har erfor- derlig överbyggnad.
Stortorget
2015 5000 2016 5000 2017 5000 Drift 0
Ombyggnaden av Stortorget beräknas starta under 2015 och fortsätter med förbättringar av den offentliga miljön under de närmaste åren i enlighet med framtaget gestaltningsprogram. Ingen ökad driftkostnad.
