”Vi kör tills det kommer snö”
Beläggning i Tornedalen:
Bronörd i Härnösand Marie-Louise Nordén har koll på underhållet
pelare ska bära upp ny bro i
Hagastaden
20
№ 3 2020
För oss som jobbar på Svevia
d
et är budskapet i vår kommande varumärkeskampanj. Det är också lite grann så det känns så här efter sommaren. Jag tror inte att jag är ensam om att längta efter att dra upp tempot, komma igång igen efter ett segt första halvår, präglat av pandemin. Och det är mycket som drar igång nu. I Norge har division Drift vunnit uppdrag för över en miljard kronor och i Sverige för
bereds en ny vinter säsong och flera nyvunna bas underhåll. Beläggnings tempo har varit högt sedan långt före sommaren, och de fortsätter köra för fullt så länge ljuset och värmen dröjer kvar. Tids nog kommer vintern.
I division Anläggning trillar jobben in på löpande band och sammantaget har Svevia passerat elva miljarder kronor i orderstocken. Corona
pandemi till trots går det bra för Svevia – ett resultat som vi alla har bidragit till och ska vara stolta över.
NÄR DEN HÄR tidningen kommer ut är det september och den varma delen av året går så sakteliga mot sitt slut. För de flesta av oss som har för månen att kunna ta sommar
ledigt, har arbetsvardagens lunk återvänt. Vardag med rutiner men ändå fort farande annorlunda. Jag hade hoppats att allt skulle återgå till det normala efter sommaren. Men vem vet längre vad som är normalt?
Social distans med kliniskt rena händer kan vara det nya normala för en lång tid framöver.
Vi på väg ges ut av Svevia.
Postadress: Vi på väg, Box 4018, 171 04 Solna Telefon: 08404 10 00 Ansvarig utgivare: Charlotte Sandström, charlotte.sandstrom@svevia.se Redaktör: Annika Enström Grafisk form: Sigríður Hulda Sigurðardóttir, Kate designstudio Omslagsfoto: Simon Eliasson Tryck: Danagård Litho CHARLOTTE SANDSTRÖ M
kommunikationschef
NYFIKEN PÅ:
Marksanering
Akuta insatser är ovanliga för platschef Martin Asp och kollegorna på Marksanering.
Oftast handlar uppdragen om att på lång sikt förhindra att människor, djur och växter far illa av föroreningar som lämnats kvar i marken.
Finns det ett typiskt saneringsuppdrag?
– Nej, det kan man inte säga. Variationen av uppdrag är stor. Men det handlar oftast om föroreningar från en tid då medvetenheten om dess långsiktiga påverkan inte var
lika stor som den är i dag, säger Martin Asp.
Hur går det till?
– I nio fall av tio består uppdragen av schakt saneringar; de förorenade massorna grävs ur, körs på deponi och ersätts med rena massor. En annan metod är Svevias jordtvätt som renar på plats så att massorna kan återanvändas. Uppdragen styrs bland annat av geografin, massorna, typen av förorening och hur platsen ska användas när vi slutfört arbetet. Vi utför alltid löpande provtagning för att hålla koll på föroreningarna och har strikta rutiner för att skydda oss som jobbar på arbets- platsen från att påverkas av föroreningarna.
Vad är största tillfredsställelsen med ditt jobb?
– När vi lämnar platsen är det gott att veta att vi faktiskt gjort en insats för miljön och för framtiden. På platsen uppstår sedan något nytt, som till exempel ett bostads- eller rekreationsområde.
Martin Asp, vem är du nyfiken på?
– Jag är nyfiken på våra grundläggare! Hur många de är, maskinparken med mera. Och gärna om de som verkar norr om Dalälven!
” Dra igång
Sverige. Med vägkänsla.”
Välkommen
Foto: Svevia
Lyckad besiktning i Borlänge
Det var med en skön känsla i kroppen som kollegorna på Anläggning Falun deltog i slutbesiktningen av gång- och cykelvägen i Halvarsgårdarna, Borlänge.
– Vi var nöjda med jobbet, kände att vi gjort det snyggt, prydligt och med hög kvalitet, berättar platschef Mikael Helgesson.
Längs vägen i bild syns sommar
praktikant Eveline Ekman, arbets ledare Rolf Rydberg och Trafikverkets representant Claes Engvall, i trevligt samspråk. Solen strålar, det är den 3 juli och semestern hägrar.
– Uppdraget var att bygga en cirka två kilometer lång gång och cykelväg mellan Halvarsgårdarna och Tolsbo, säger Mikael Helgesson. Förutom nybyggnation ingick ledningsarbeten med högspännings
ledningar och fiber.
Projektet var en etapp i ett mer omfattande arbete som Trafikverket genomfört längs väg 635, med syftet att skapa större trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter.
Annika Enström
VÄGUNDERHÅLL NCC säljer ut Road Services, som konkurrerar med Svevia inom vägunderhåll. Arkil A/S förvärvar den danska verksamheten inom Road Services. Den svenska och finska delen ska säljas till tyska Mutares (Frankfurt Stock Exchange:
MUX). NCC fortsätter med försäljning av Road Services i Norge.
NCC har arbetat med en för säljning av division Road Services sedan slutet av 2018.
Arbetsmiljö för alla
ARBETSMILJÖ Nya arbets
platser ska planeras så att de kan erbjuda en god arbets miljö för alla och kunna ta emot personer med funktionsvariation. Det är en av nyheterna i Arbetsmiljö
verkets ändrade före skrifter för hur arbetsplatser ska utformas.
Dessutom skärps kraven på rörelseut rymme vid arbete som innebär att
man behöver vrida, huka eller böja
sig ned.
Utblick
VÄGUNDERHÅLL Trafikverket får efter ett riksdagsbeslut i juni ytterligare 300 miljoner kronor för vägunderhåll. Bakgrunden är risker, ändrade förutsättningar och minskade intäkter på grund av bland annat coronapandemin. De utökade underhålls åtgärderna kommer att hanteras inom befintliga drift kontrakt och förväntas omfatta åtgärder på framför allt vägar på landsbygden, som att återställa vägtrummor och förbättra vägytans standard.
Road Services klart för försäljning
Foto: Ellen Andreasson
300 mkr
Ekonomi
Foto: Markus Marcetic
Vill du ställa en fråga till Anders?
Mejla kommunikation@svevia.se.
FRÅGA:
Hur tror du att Svevia kommer att påverkas av den pågående pandemin resten av året?
SVAR:
Jag önskar att jag hade ett klart och tydligt svar på den frågan. Men som läget är och som covid19 sett ut hittills är det väldigt svårbedömt.
Sett utifrån Svevias resultat de första sex månaderna har vi hittills haft en liten påverkan av den pågående pandemin.
Vi förbättrar vårt resultat och orderstocken har uppnått historisk höjd. Det är ett resultat som åstadkommits av alla er engagerade och duktiga medarbetare, som har sett till
att Svevia fortsätter att leverera våra uppdrag.
Nu gäller det att fortsätta hålla ångan uppe och hjälpas åt att tillsamman hantera situationen och skapa ett nytt normalläge. Jag förstår att ni, precis som jag, saknar att mötas vid kaffemaskinen, samåka vid inspektionsrundor, gå på kurser och inspireras av varandra.
Någonstans på vägen finns en ny normal vardag.
Det nya normalläget kommer för modligen inte att vara likadant som det var före pandemin, men jag tror absolut inte att det kommer att vara sämre för det. Jag lovar att jag ska göra mitt bästa för att hålla engagemanget och arbetsglädjen igång.
D E L Å R S R A P P O R T
1 januari – 30 juni 2020
Rörelseresultat
75 MSEK ↑
(-101) för perioden januari till juni
Omsättning
3 617 MSEK ↓
(3 667) för perioden januari till juni
Orderstock
11 224 MSEK ↑
(9 710) per den 30 juni
Svevias vinst före räntor och skatter Svevias totala försäljning Avser ej utförda ordrar
Anders Gustafsson, vd och koncernchef
” En ny normal
vardag finns
på vägen”
Hållbarhet
Eldriven bergtäkt med Klimatklivet
Från och med i höst kommer bergtäkten i Bergsbyn, utanför Skellefteå, att drivas med el. Omställningen från fossila bränslen till el har tagit närmare ett år och varit möjlig att genomföra med medel från Klimatklivet.
– Det gäller också att hitta rätt folk och leveran- törer. De som vill bidra till en långsiktigt hållbar produktion och som är beredda att arbeta för det, säger Ulf Eliasson arbets- chef för Ballast Nord.
SEDA N TIDIG A RE H A R omställning till eldrift
genomförts på täkterna Arlanda, Uppsala, Kilanda och Mellerud. Ytterligare sex täkter ligger i start groparna.
– Målet är att år 2023, ska hälften av Svevias ballastmaterial produceras med eldrift,
säger Johan Hilmersson, arbetschef Ballast Väst.
DE IN V ESTERIN G A R S O M behöver göras för att ställa om till elproduktion i en bergtäkt är att sluta avtal med aktuellt elbolag som drar in högspännings- ledningar till täkten och
att köpa in en eller flera trans formatorer som kan omvandla högspänings-el till lågspännings-el.
I Å R PR O DU CER AS cirka sju miljoner ton ballast i Svevias täkter, varav cirka en miljon ton har
producerats med el.
– För en mer lång- siktigt hållbar väg- produktion är det här en omställning som är helt nödvändig. Svevia vill bidra till en minskad användning av fossila bränslen, men det är också en konkurrensfördel som är bra för vår affär.
Annika Enström
Diskriminering bevisad
Sedan 2017 är könsidentitet och könsuttryck en av de sju diskrimineringsgrunderna i svensk diskriminerings- lag. Transpersoner, de som identifierar sig med ett annat kön än det de tilldelades vid födseln, uppger ofta att de utsätts för diskriminering i arbetslivet. Ekonomiforskare vid Linköpings universitet har nu verifierat
att så är fallet.
Deras studie är den första att bevisa detta med en experimentell metod.
Nya regler för farligt avfall
Från den 1 augusti gäller en utökad anteckningsskyldighet för alla som producerar, transporterar, samlar in, behandlar samt mäklar eller handlar med farligt avfall. Från och med 1 november ska antecknade uppgifter om det farliga avfallet rapporteras till det nya avfallsregistret hos Naturvårdsverket.
Under 2019 minskade arbetsolyckorna i byggbranschen. Det visar en ny rapport från Byggindustrins Centrala
Arbetsmiljöråd.
Foto: Fredrik Schlyter
Hälften av Svevias ballastmaterial ska produceras med eldrift redan år 2023.
På jobbet
Utläggning
i
Kompelusvaara. Omgivna av tallskogar och vidsträckta myrar lägger Svevias arbetslag ut asfalt efter länsväg 394 i Tornedalen.
Ödsligt och gles trafik. Ett drömjobb.
text JENS KÄRRMAN foto SIMON ELIASSON →
Norrbotten
På jobbet
allskogen kan te sig närmast ändlös för den som ser sig omkring, myrarna likaså. Byarna längs länsväg 394 mellan Leipojärvi och Anttis är få och små.
I Kompelusvaara, en by med en handfull gårdar, rullar en asfaltläggare fram. Den följs av två packningsmaskiner, en trevalsare och en tvåvalsare, som trycker till den varma asfalten. Det känns i hela kroppen när
ekipagen rullar förbi.
– Det här är det perfekta objektet.
Mitt ute i skogen och nästan ingen trafik, säger Leif Edström, arbetsledare på Svevia.
U N DER N ÅG R A AU G USTIV ECKO R är den här vägsträckan arbetsplats för honom och hans fem kollegor. Arbetslaget lägger ungefär 2,4
kilometer asfalt per dag, ett arbete som kräver koncentration och tålamod.
Väg 394 har, som många andra vägsträckor i norra Sverige, länge varit i dåligt skick.
Även om trakten är glest befolkad är en väl- fungerande väg viktig för yrkestrafiken. Många timmerbilar passerar, och sedan gruvan i Kaunisvaara norr om Pajala åter startade för två år sedan har den ekonomiska aktiviteten i största allmänhet ökat i trakten.
– Gruvan är ett enormt lyft för Pajala, ja för hela Tornedalen. Jag tror det är tack vare den som det är många projekt ute här uppe.
Det känns som att det är här det händer, säger Leif Edström.
FÖ R A RBETSL AG ET Ä R miljön på många sätt bekant. Den här sommaren har de redan jobbat
med två andra projekt i Pajala kommun, och innan de stänger igen butiken för säsongen ska de påbörja ett arbete i Övre Soppero, på den nordligaste delen av den långa E45:an.
Att många vägar i Norrbotten är i dåligt skick beror till stor del på det tuffa klimatet. Långa vintrar med mycket snö och stora temperaturskillnader innebär stora påfrestningar på vägarna.
Vintrarna betyder också att säsongen för utläggning av asfalt och annat vägunderhåll är kort. I slutet av maj kommer Leif Edström och hans kollegor i gång.
– Vi kör till slutet av september, kanske en vecka in i oktober. Sedan brukar det komma snö. För några år sedan jobbade vi i Masugnsbyn, mellan Pajala och Svappavaara.
En morgon i september var det 20 centimeter snö. Då var det bara att packa ihop och åka hem, berättar Leif Edström.
Det tuffa vädret ställer också höga krav. Ett slarvigt utfört arbete avslöjas obarmhärtigt av tjällossningen på våren.
– Vi skickar kontinuerligt asfaltsprover till ett labb i Umeå för att säkra kvaliteten.
Är det problem måste vi göra om, förklarar Leif Edström.
PÅ DEN STO R A asfaltläggaren har de med sig både mikrovågsugn och kaffekokare. Tiden är inne för förmiddagskaffe. Leif Edström, Rickard Möller, Janne Nilsson och Viktor Beccau tar en kort paus.
Den här dagen har de som vanligt börjat Viktor Beccau och hans kollegor har jobbat i Norrbotten hela sommaren.
” Det känns som att det är här det händer.”
LEIF EDSTRÖ M, arbetsledare
Uppdrag i norra Norrbotten Arbetslaget har i sommar arbetat med utläggning
av asfalt på flera platser i de norra delarna av Norrbotten: inne i Pajala tätort, efter länsväg 392 mellan Pajala och Sattajärvi, länsväg 394 mellan Ullatti och Tärendö samt E45 nära Övre
Soppero.
jobba klocka sex på morgonen. De kommer att fortsätta en bit in på kvällen. För även om sommaren är kort i norra Sverige så är de ljusa sommarnätterna långa.
– Vi måste utnyttja ljuset, det är en förutsättning när säsongen är så kort. Annars skulle det inte gå, säger Leif Edström.
DEN STÄ N DIG A N Ä R H ETEN till trafiken är en stor säkerhetsrisk för beläggningsarbetare. På det här uppdraget har de en lotsbil som kör först och reglerar hastigheten för passerande trafik.
Alla i arbetslaget tycker att det är den bästa lösningen.
– Så länge man har lots går det jättebra.
De håller nere farten till 30 kilometer i timmen. Annars saktar folk bara ner vid hastighetsskylten och gasar direkt efter.
Det är hopplöst, säger Rickard Möller.
TU FFAST I N O RRBOTTEN är ofta projekten efter E10. Sträckan, till och från Malm fälten i Gällivare och Kiruna, är smal och hårt trafikerad.
– När det är skiftbyte i gruvan på tors- dagarna kan det vara kilometerlånga köer där vi jobbar, säger Rickard Möller.
Samma arbetslag följer med till varje projekt under sommaren. Gänget på länsväg 394 har jobbat tillsammans i flera år. Att de trivs tillsammans är viktigt, menar de.
– Herregud, nu på sommaren umgås jag mer med grabbarna här än med familjen, säger Rickard Möller.
– Det är skönt att behålla samma gäng.
Vi umgås så mycket de här månaderna.
Man måste ha ett samspelt gäng, annars går det inte. Det blir ändå slitningar i slutet av
säsongen, tillägger Leif Edström.
– Men på våren längtar man ut igen, det blir som en livsstil, svarar Rickard Möller.
BÅ DE H A N O C H Leif är tillsvidareanställda på Svevia. Vintertid jobbar de sju dagar i månaden med snöröjning på F21 i Luleå, där Svevia har kontraktet. De bor båda två i Arvidsjaur och den här sommaren har de över 30 mil hem när arbetsveckan är slut. Det uppvägs av att de trivs med att vara lediga mycket på vintern.
– Jag tycker att det är perfekt. Jag åker
” Vi umgås så mycket de här
månaderna. Man måste ha ett
samspelt gäng, annars går det inte”
Jan-Olof Nilsson.
LEIF EDSTRÖ M, arbetsledare
På jobbet
skoter, fiskar, jagar ripa på fjället och är mycket i stugan, säger Leif Edström.
Under säsongen bor några i arbetslaget i husvagn, några är inkvarterade i stugor. Mat får de köpa i Pajala eller Tärendö, flera mil från arbetsplatsen.
JA N NE NILS S O N FR Å N Umeå åker till projekten i den egna husbilen. Han har den uppställd inte långt från arbetsplatsen, trots att det inte finns någon el där.
– Jag har solpaneler på taket, så jag klarar mig med den åtminstone månaden ut, säger han.
Det är dags att börja jobba igen efter förmiddagskaffet. Asfaltläggaren rullar tillbaka till platsen där den startade några timmar tidigare, så att även det andra körfältet får ny asfalt.
En fördel i det här projektet är att
asfal t verket står i närheten, bara någon kilometer bort. Det gör det möjligt att lägga längre sträckor än normalt.
TOTALT KO M M ER TRE mil väg vara ny asfalterad innan arbetslaget packar ihop och far vidare till Övre Soppero. När projektet är klart monteras det mobila asfaltsverket ner för att flyttas och sedan monteras upp på en ny plats.
– Det är som en kringresande cirkus, skojar Leif Edström.
När kylan kommer är säsongen över, men nästa vår blir det Norrbotten igen. Arbets- laget vet redan nu att de ska fortsätta med E45 mellan Övre Soppero och Karesuando. Sedan blir det Pajala en vända till. Men det är flera andra stora projekt på gång i Tornedalen.
– Vi lär vara häromkring nästa sommar också. Det finns fruktansvärt mycket åtgärder som behöver utföras på vägarna i Norrbotten.
Gänget på länsväg 394 har jobbat tillsammans i flera år.
På jobbet
Höjdrädd och bronörd
text INGELA HOFSTEN foto TORBJÖRN BERGKVIST
Kanske en lite otippad kombo, men den stämmer in på entreprenadchef Marie-Louise Nordén. Å andra sidan
är hon oftare inuti än ovanpå broarna hon ansvarar för.
Och ännu oftare sitter hon vid skrivbordet.
d
et säger swish! Några dun landar nedanför oss när en ringduva lyfter från trapp- räcket och med några snabba vingslag tar sig ut genom springan mellan två brope- lare. Vi är på väg uppför en spiraltrappa av metall. 55 steg som leder från ett jättelikt ”rum” av betongpelare där marken är täckt av sand och vägsalt, upp till Sunds- vallsbrons innanmäte.– Fåglarna är ett arbetsmiljöproblem här. Det blir mycket fjädrar och avföring, och sådant kan ju sprida sjukdomar, säger Marie-Louise Nordén.
Hon konstaterar att just Sundsvallsbron har en konstruktion som gör det lätt för fåglar att ta sig in, och därmed gör den extra utsatt.
– Det är vanligt att näta in brospringor, men här är det ovanligt många springor.
Näten skulle dessutom behöva vara mycket flexibla. Anledningen är att bron, som med sina 1 420 meter mellan landfästena, gör den till Sveriges längsta bro.
Det borde kanske konstruktörerna ha tänkt på?
– Ja, det är mycket de borde ha tänkt på.
Men så är det ju alltid. Det går inte att förutse alla problem, säger Marie-Louise Nordén, som själv studerat brobyggnad.
M A RIE-LO UISE N O RDÉN Ä R entreprenadchef vid Svevia Härnösand. Det innebär att hon, utöver personalansvar, har hand om 10–15 entreprenader för broreparationer i Väster- norrland och Jämtland. Större delen av sin tid är hon på kontoret i Härnösand, men då och då är hon ute, till exempel för att lära upp nya med arbetare och platschefer. Det händer också att hon deltar vid inspektioner. Hon trivs Broinspektion inuti
Sundsvallsbron.
” Det är vanligt att näta in
brospringor, men här är det ovanligt många springor.”
M ARIE-LOUISE NORDÉN, entreprenadchef
väldigt bra med sitt jobb, inte minst för att det är omväxlande, vilket också kan vara en utmaning:
– Det är svårt att få till jämn arbets- fördelning över tid. Ibland har vi alldeles för mycket, ibland blir det för lugnt.
Ett sätt att få ett jämnare flöde är att hitta fler kunder, utöver Trafikverket, något hon jobbar en del med.
DET S PECIELL A O C H ovanliga med just Sundsvallsbron är att den har ett innan- mäte. Nu öppnar Marie-Louise Nordén en tung järndörr och leder oss uppför ytterligare några trappsteg och genom ännu en dörr. En stickande lukt slår emot oss och hon berättar att den troligen kommer från de svarta fjärrvärmerör som syns till höger om oss.
– Vi har i alla fall kollat att det inte är någon hälsofarlig lukt.
Framför oss: en några meter bred gång med golv av metallrutnät, flankerad av rader av metallbalkar och kabelstegar. Här och var syns nedklottrade siffror och anteckningar, varav flera på polska – många av de som byggde bron var polacker.
Här får vi höja rösterna för att kunna samtala – ovanför oss brusar och dundrar en jämn ström av bilar. Var fjärde meter får vi böja på nackarna för att ta oss under de skott som bär upp vägbanan och som är numrerade från ett till trehundrasextiofyra.
– Det där med numrering var något som vi gjorde efter ett tag för att det ska vara lätt att hitta.
Samtidigt monterades skydd på skotten, så att den som inte böjer tillräckligt på nacken ska slippa slå i med hjälmen.
S U N DSVALLS BR O N Ä R BÖJ D i två svängar (den danska arkitektbyrån döpte den till Dubbelkrum). Därför märker vi inte riktigt av att bron faktiskt är halvannan kilometer lång.
När vi med hjälp av skottens nummer, inser att vi nästan nått Sundsvallsfjärdens mitt, vänder vi. Det gör förstås inte den personal som en gång i veckan utför en inspektion här, kollar att det inte finns några förslitningar, att det inte finns läck age i brofästena, att lagerpallarna ligger rätt.
– Allt sådant är jätteviktigt för att bron ska vara säker. Om det kommer in fukt kan det få förödande konsekvenser.
UTÖV ER V ECKO R O N DERIN G A RN A UTFÖ RS inspektioner löpande under året utifrån en lista med 29 punkter som Trafikverket har
Sundsvallsbron är Sveriges tredje längsta bro.
→
Marie-Louise Nordén
Ålder: 53.
Nuvarande jobb på Svevia:
entreprenadchef i Härnösand.
År på Svevia:
19982007 och återvände år 2013.
Entreprenadchef sedan 2018.
Specialisten
Specialisten
pekat ut speciellt. Marie-Louise Nordén berättar att personalen som utför dessa inspektioner nyligen fått en säkerhetsutbild- ning av de klätterexperter som för närvarande målar vajrar på Högakustenbron.
N Ä R M A RIE-LO UISE N O RDÉN var nyutbildad gymnasieingenjör med fokus på hus bygge, 1987, var det nedgång i byggbranschen. Därför kompletterade hon sin utbildning med ekono- mi och brobyggnad. Sedan dess har hon arbetat
omväxlande hos Trafikverket och Svevia, både som ekonom och inköpare och i anläggnings- projekt. Ett av hennes första stora uppdrag var att cad-rita alla till fälliga konstruktioner som behövdes för bygget av Högakustenbron. En utmaning för en person som beskriver sig själv som ”djävulskt höjdrädd”.
– Jag hade mardrömmar varje natt om att jag föll. Men jag måste ju vara där, säger hon och berättar om hur hon en gång kröp på alla fyra över den ”catwalk” som föregick själva bron.
– Den var tre meter bred, så det var ju absolut ingen risk egentligen.
En annan gång fastnade hon i en pylonhiss och lyckades fira ner sig med den så kallade nödsänkningen.
M EN DET Ä R ändå något med broar. Hon och hennes sambo, som också är hennes kollega, kan inte låta bli att fotografera och filma broar då de är ute och reser.
– Broar är mäktiga konstruktioner.
Tre viktiga saker att undersöka på en bro
Att övergångskonstruktionerna är hela, för att undvika att få ner vatten och smuts på brostöden.
Att brolagrens ytor är rena och fina så att bron obehindrat kan röra sig med förändringarna, i laster och temperaturer.
Att de material som använts i bron ser opåverkade ut, exempelvis att stål inte är rostigt eller att eller att det finns sprickor i betongen.
Ett av Marie- Louise Nordéns projekt just nu är att ansvara för bytet av kablarna på Strömsundsbron.
– Där kunde jag som tur är göra inspektionen med drönare!
VINTERUNDERHÅLL
Plats: Bromölla.
Tid: september 2020–april 2022.
Kund: Bromölla kommun.
Beskrivning: Uppdraget är att sköta fyra av kommunens totalt sju områden inom snöröjning och halkbekämpning av gator, parkerings ytor, gång och cykel
vägar, samt förskolor och andra kommunala fastigheter. Säsongen sträcker sig mellan
15 november och 15 april.
Möjlighet till option ett år i taget fram till 2025.
VÄGOMBYGGNAD
Plats: E45 Storuman.
Tid: augusti 2020–hösten 2021.
Kund: Trafikverket.
Beskrivning: Vägombyggnad av E45 samt en vägbro över järnväg vid den nyligen utbyggda Storumanterminalen. För att E45 ska kunna passera över den nya
vägbron behöver den höjas rejält. Så mycket som åtta meter ska vägbanken byggas upp. Svevia utför även det avslutande arbetet med vägräcken, asfalt och vägmarkeringar.
Nya uppdrag
På uppdrag av Stockholms stads exploateringskontor ska Svevia bygga förbindelsen mellan den befintliga Solna- bron och det nya området Hagastaden. I oktober 2021 ska projektet vara avslutat.
– Anläggningstekniskt är det en brokonstruktion som kommer att bli 67,3 meter lång och bäras upp av 20 bro pelare. Uppdra
get inkluderar även mark och anläggnings arbeten för att ansluta befintliga vägar till den nya bron, säger Mattias Gretzer, regionchef Anlägg
ning Stockholm.
I UPPDR AGET ING ÅR
även att förbereda för den sopsugs anläggning som ska ta emot om rådets sopor och avfall.
– Det gör vi genom att gjuta en betongplatta och förbereda så kallade tekniska utrymmen under bron. Vi anlägger också
stödmurar och utfyllnad för en tillfällig arbetsgata, som används under tiden som området byggs och tar form.
HELA EXPLOATERINGSO M R ÅDET HAG ASTADEN är 96 hektar stort och kommer, när det är klart, att omfatta 6 000 bostäder och 50 000 arbetsplatser.
– Uppdrag för
exploateringskontoret är alltid intressanta och spännande efter
som de oftast innebär att vi är med och bygger
framtidens Stockholm, säger Mattias Gretzer.
Vi kommer att utföra alla betongarbeten och det mesta av hela vårt projekt, med egna resurser både i arbets
ledningen och i det ope
rativa arbetet. Det här är ganska ovanligt i vår bransch, vilket visar vilken konkurrenskraft Svevia har.
Anbudssumman är cirka 50 miljoner kronor.
Annika Enström
Foto: Patrick Trägårdh Foto: Markus Marceti
Foto: Lennart Johansson
Läs mer om nya uppdrag på intranätet!
BROBYGGE
Svevia bygger
bro i Hagastaden
Svevianen
Så hur gick det i medarbetarunder- sökningen?
Vid det här laget har alla svar summerats och börjat sammans- tällas, och i månadsskiftet september/ oktober får divisionernas och stabernas ledningsgrupper sina respektive resultat. Håll därför ett extra vakande öga på intranätet under de första oktoberveckorna – det är där du kommer att kunna läsa om hur det gick för just din enhet.
Nedräkningen har börjat!
Arbetsmiljön för de som arbetar på och vid väg uppmärksammades under sommaren.
På uppdrag av Svevia frågade undersökningsföretaget Kantar Sifo under andra halvan av juni i år, ett representativt urval av vuxna svenskar om deras och andras beteenden i trafiken.
1 097 personer deltog i
under sökningen som bland annat visar att:
Många kör alldeles för fort förbi ett vägarbete.
Var tredje svarande anser att andra trafikanter sällan eller aldrig håller den angivna hastigheten när de kör förbi ett vägarbete.
97 procent av de svarande anser att de själva, alltid eller oftast, håller angiven hastighet.
U N DERS Ö K NIN G EN VA R EN planerad PR-aktivitet som också fick ett mycket stort genomslag i media. Förutom Ekot och de största dags- och kvälls- tidningarna, så publicerades den även i mer än 65 olika nyhetskällor, som facktidningar och lokaltidningar. Har du missat undersökningen kan du läsa om den i Svevias kanal I Perspektiv ( iperspektiv.se).
Lyckad PR om höga hastigheter vid
vägarbeten
i
Ren konst
Vilket är det mest skonsamma och mest effektiva sättet att rengöra konstverk inne i en tunnel? I Norra länken testar Svevias specialister på tunneltvätt, nya kemiska medel i samarbete med Trafikverket och kemleverantören BSKemi.
De har också just köpt in en sprillans ny sopsug som på bild
en står uppställd i Södra länken.
Foto: Patrick Trägårdh
Foto: Kristoffer Hägvall
Ellevio – ny bilkund hos Arento
Arento har fått förtroen- det att leverera produk- tions- och förmånsbilar till Ellevio. Avtalet löper på fyra år med möjlighet till förlängning med upp till fyra år. Inriktningen är att de fordon som levereras till Ellevio ska ha en klar miljö profil och vara helt eld rivna eller laddhybrider. Arentos uppdrag omfattar hela kedjan – från inköp till av veckling av bilarna. Där emellan sköter Arento all löpande administration och kontakt med förarna – komplett utan krångel.
Källa: Byggnads- arbetaren Asfaltverket i Klinga
Livräddning på
distans
Om olyckan är framme på en arbetsplats långt från närmaste sjukvård, kan råd givning på distans i realtid från sjukvårdskunnig personal vara livsavgörande. Svevia deltar i ett projekt som i korthet handlar om att ta fram ett teknikstöd och en metod med både videokontakt med sjukvårdspersonal och möjlighet att själv mäta värden som blodtryck, hjärtfrekvens och syre mättnad i blodet.
I dag finns teknik för såväl diagnostisering som video
kontakt, men sällan finns tekniken samlad i en och samma utrustning.
Projektet finansieras med medel från SBUF, Svenska Byggbranschens utvecklings
fond. Förutom Svevia deltar flera av branschens aktörer från både entreprenörs och beställarsidan.
Mer miljövänlig tillverkning
Nu drivs även Klinga asfaltverk med bioolja.
– De sista justeringarna i brännaren gjordes i mitten på augusti, och nu kör vi till verkningen för fullt, berättar
arbetsledaren Lisa Karlsson.
Klinga är Svevias sjätte asfaltverk som drivs med bioolja. De övriga fem asfaltverken är Arlanda, Läggesta, Ale, Hurva och Ljungby.
Silvermedalj till Svevia!
Lagom till att årets med arbetar- undersökning öppnade, kom beskedet. Svevia hade tagit hem silvermedaljen i kampen om Årets förändringsresa 2018 –2019 – en utmärkelse som före taget bakom under sökningarna, Brilliant Future,
delar ut till de tre företag som lyckats bäst med att utveckla
sitt medarbetar- engagemang mellan två under sökningar.
Totalt tävlade 90 företag om priset.
Foto: Lisa Karlsson
2
– Jag har en rastlöshet i kroppen och gillar att vara igång. Tidigare höll jag på med löpning men det går inte längre på grund av problem med mitt ena knä.
Sedan tre år tillbaka är det alltså cykling som gäller. Inledningsvis var det bara landsvägscykling för hela slanten.
– Men sedan köpte sonen en mountain bike, och nu håller jag också på med det. Det intresset har vuxit och nu lägger jag lika mycket tid på att cykla i skogen som på landsvägen.
Om friheten är tjusningen så är det tävlingsinstinkten som är utmaningen.
– Jag gillar att tävla mot mig själv, att försöka pressa mig till en lite bättre tid än förra gången på en slinga i skogen med mountainbiken. Eller att på landsvägs
cykeln pressa mig att köra en något längre sträcka än förra gången.
Tävlar du bara mot dig själv?
– Jag och sonen har varit med på någon klubbtävling i mountainbike men på landsvägscykeln är jag inte tillräckligt bra för att tävla. Däremot kan det bli något motionslopp.
I år körde han Vätternrundan – fast på grund av pandemin, hemma.
– Som den nörd jag är har jag förstås en cykeldator. Med den registrerade jag att jag avverkat Vätternrundans 31,5 mil.
Då fick jag en liten plakett som bevis på prestationen.
Även i värsta busväder cyklar han, Lasse Karlsson. Fast inomhus.
– Jag har en cykel inomhus också.
På den trampar jag när vädret ute är alltför blött och ruskigt.
Annika Enström
Det är friheten som lockar Lasse Karlsson, arbetsledare på Skövde driftområde. Att kliva upp på cykeln hemma i Falköping och sedan bara ge sig av. Gärna i flera timmar.
Mil efter mil längs landsvägen eller över stock och sten i skogen.
LASSE
KARLSSON
Foto: Johan Pehrson
