Kandidatuppsats
Organisering och ledning av arbete och välfärd, inriktning socialt arbete 180 hp
Yrkesrollens balansgång mellan relation och arbetsrätt
En kvalitativ intervjustudie inom personlig assistans, inspirerad av grundad teori
Socialt arbete 15 hp
Halmstad 2020-06-12
Stina Jacobsson och Tina Westman
Yrkesrollens balansgång mellan relation och arbetsrätt
En kvalitativ intervjustudie inom personlig assistans, inspirerad av grundad teori
Stina Jacobsson Tina Westman
2020-05-29
Akademin för hälsa och välfärd
Organisering och ledning av arbete och välfärd
Kandidatuppsats i Socialt arbete, 15 hp
Handledare: Mia Jormfeldt
Yrkesrollens balansgång mellan relation och arbetsrätt. En kvalitativ intervjustudie inom personlig assistans, inspirerad av grundad teori
Stina Jacobsson och Tina Westman
Sammanfattning
Yrkeskategorin personlig assistans uppkom 1994 genom assistansreformen. Yrket syftar till att främja jämlika levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet för människor med funktionshinder. Yrket kan upplevas som svårt då den personliga assistenten dras mellan två lagrum; brukarens självbestämmande kontra den egna arbetsmiljön. Syftet med studien var att undersöka hur personliga assistenter, anställda av Halmstad kommun, upplever sitt yrke då yrkeskategorin är starkt påverkad av brukarens lagstadgade rättigheter. Studien genomfördes genom
vägledning av följande frågeställningar: Hur beskriver assistenter sin relation till brukare och vad har relationen för betydelse för assistentens upplevelse av arbetet? Hur upplever assistenter att deras arbetsrättsliga behov tillgodoses? Hur upplever assistenterna att brukarnas socialrättsliga behov tillgodoses? Denna studie var uppdragsbaserad och ämnet valdes utifrån behov från socialförvaltningen i Halmstad kommun. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ undersökning med inspiration av grundad teori som metod.
Datainsamlingen utfördes genom sju stycken semistrukturerade intervjuer. Urvalet avgränsades till personliga assistenter anställda av socialförvaltningen i Halmstad kommun. Med inspiration av grundad teori togs en faktisk teori fram. Denna teori visar att yrkeskategorin vilar på ett trepartsförhållande där brukare, arbetsgivare och assistent deltar. Teorin kan ge förklaring på vad arbetsgivaren kan göra för att skapa bättre arbetsförhållanden för assistenten och vidare förbättra relationen mellan assistent och brukare. Då tidigare forskning indikerar att det finns en kunskapslucka inom denna yrkeskategori var valet av metod relevant för att synliggöra möjliga modeller och teorier för yrkeskategorin. Den framtagna teorin kan vara till nytta för att bättre förstå vad som påverkar medarbetarna inom denna yrkeskategori.
Nyckelord: Socialt arbete, personlig assistans, grundad teori, arbetsgivare, LSS, AML, Halmstad kommun
The balance of the professional role between relationship and labour law. A qualitative interview study within personal assistance, inspired by grounded theory
Stina Jacobsson och Tina Westman
Abstract
The professional category of personal assistance arose in 1994 through the personal assistance reform. The profession aims to promote equal living conditions and
participation in the social life, for people with disabilities. The profession can be perceived as difficult, since the personal assistant is drawn between two law fields; the client’s self- determination versus their working environment. The purpose of the study was to
investigate how personal assistant employees, at the municipality of Halmstad, experience their profession. This is of interest since this professional category is strongly influenced by the client’s self-determination, integrity and freedom of choice. The study was carried out with guidance of the following questions: How do assistants describe their relationship with clients and what does this relationship mean for how the assistants’ feel about their employments? How do assistants feel that their labour law needs are met? How do the assistants feel that the social law needs of the clients are met? This study was assignment-based and the subject was chosen based on needs from the social administration in Halmstad municipality. The study was conducted using a qualitative study and inspired by grounded theory as a method. The data collection was carried out through seven semi-structured interviews. The selection was limited to personal assistant employees within the social services in Halmstad municipality. With inspiration from a grounded theory as a tool of work, an actual theory was developed.
This theory shows that the professional category is based on a tripartite relationship in which the client, employer and assistant participate. The theory can explain what the employer can do to create better working conditions for the assistant and further improve the relationship between the assistant and the client. Previous research indicates that there is a knowledge gap in this professional category. Therefore, choosing method based theory as a working tool was relevant for visualizing possible models and theories within this professional category. The presented theory can be useful to better understand the affects the employees can experience within this professional category.
Info
Keywords: Social work, personal assistance, Grounded theory, employer, LSS, AML, Halmstad municipality
Förord
Först och främst vill vi tacka respondenterna, vilka gjort det möjligt att genomföra studien. Vidare vill vi framföra ett stort tack till den tilldelade handledaren Mia Jormfeldt för ett gott stöd och för att du har trott på oss. Vi vill även tacka den informella
handledaren Marie Langemark på socialförvaltningen i Halmstad kommun för ett gott samarbete, samt metodstödjaren Anders Gustavsson för praktisk kunskap och hjälp.
Slutligen vill vi tacka våra familjer vilka lugnat oss när vi stött på patrull.
Uppsatsarbetets fördelning: uppsatsen är en gemensam produkt av oss båda. Under arbetets start har Stina tagit ansvar över all korrespondens med den informella handledare och respondenterna. Stina har även skrivit bakgrunden av uppsatsen och merparten av begreppsdefinitioner. Tina har i sin tur fokuserat mer på inledningen, tidigare forskning, utgångspunkt och stora delar av metoden. Vidare har sedan resterande av arbetet utförts tillsammans och i samråd med varandra.
Falkenberg/Halmstad Maj 2020 Stina och Tina
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 2
1.2 Syfte och frågeställningar ... 3
1.3 Studiens relevans för det sociala arbetet ... 3
1.4 Mångfald... 4
1.5 Förförståelse ... 5
1.6 Disposition av arbetet ... 5
2. Begreppsdefinition ... 5
2.1 Funktionshinder ... 5
2.2 Lagstadgad rätt för funktionshindrade ... 6
2.3 Självbestämmande, integritet och valfrihet ... 6
2.4 Lagstadgad rätt för personliga assistenters arbetsmiljö ... 6
3. Bakgrund ... 7
3.1 Yrkeskategorins organisering och framväxt ... 7
3.2 Personlig Assistans i Halmstad kommun ... 8
3.3 Brukarundersökning ... 9
4. Kunskapsgenomgång ... 10
4.1 Tidigare forskning ... 10
4.1.1 Arbetsmiljö ... 10
4.1.2 Arbetsuppgifter ... 11
4.1.3 Relation ... 12
4.1.4 Utbildning ... 13
4.1.5 Reflektion kring tidigare forskning ... 13
4.2 Strukturell funktionell rollteori ... 13
4.3 Krav-, kontroll och stödmodellen ... 14
5. Metod ... 15
5.1 Vetenskapsteoretiska utgångspunkter ... 15
5.1.1 Grundad teori ... 16
5.1.2 Kritik mot grundad teori ... 17
5.2 Uppdragsbaserat arbete ... 17
5.3 Tillvägagångssätt ... 17
5.4 Studiens respondenter ... 19
5.5 Intervju ... 19
5.6 Datainsamling ... 20
5.7 Kodningsprocessen ... 21
5.8 Studiens tillförlitlighet ... 23
5.9 Etik ... 24
6. Metoddiskussion ... 25
7. Resultat ... 27
7.1 Brukarens självbestämmande i LSS ... 27
7.2 Assistenternas arbetsmiljö ... 29
7.3 Högt arbetsgivaransvar ... 33
7.4 Lågt arbetsgivaransvar ... 34
7.5 Ansvars- och relationsmodell ... 36
7.6 Sammanfattning av resultat ... 38
8. Diskussion ... 38
8.1 Diskussion i förhållande till syfte och frågeställningar ... 39
8.2 Ansvars- och relationsmodell med utgångspunkt i tidigare forskning. ... 41
8.3 Modellen kopplat till befintliga teorier ... 42
8.4 Avslutande reflektioner ... 44
Referenser Bilagor:
A: Informationsbrev B: Samtycke
C: Intervjuguide
1. Inledning
I detta avsnitt ges en inledande bakgrund till arbetet, presentation av problemområdet,
problemformulering, syfte, frågeställningar, vad studien förväntas tillföra, relevans för socialt arbete, mångfald, förförståelse samt dess disposition.
1 januari 1994 trädde en ny rättighetslag in, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS (SFS 1993:387). Syftet med lagen är att människor med funktionshinder skall kunna leva som alla andra. Verksamheten skall grundas på respekt för den enskildes
självbestämmande och integritet. Lagen omfattar tio olika insatser som är till för att främja jämlika levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet för människor med funktionshinder (Socialstyrelsen 2007a). En av de tio insatserna är personlig assistans.
Personlig assistans är ett personligt utformat stöd vilket ges till ett begränsat antal personer med funktionshinder. Stödet ges till de som behöver hjälp med sina grundläggande behov (Socialstyrelsen 2007a). Regeringens tanke med att införa assistansreformen var att öka den enskildes bestämmanderätt över sitt eget behov.
Utvecklingen av stödet skulle röra sig från profession, vård och expertis till en egen individuellt anpassad service som brukaren själv fick bestämma över. Denna utveckling ligger nära independent-living-filosofin, vilken är en rörelse för personer med
normbrytande funktionalitet och står för självständighet och frigörelse (Regeringskansliet 2020a).
Personlig assistans finansieras av två huvudmän beroende på hur många assistanstimmar den funktionshindrade behöver. Den ena är staten genom Försäkringskassan och den andra är kommunen. Den som har rätt till personlig assistans har själv rätt att välja utförare. Det kan vara brukaren själv, privat assistansutförare, ett kooperativ eller kommunen som är arbetsgivare. Personlig assistans är ett socialt arbete och yrkets inneboende kärna är att främja brukarens möjligheter till att delta i samhällslivet och leva som andra (Socialstyrelsen 2007a). Uppsatsen avgränsas till personlig assistans där Halmstad kommun står som assistansutförare.
Idag finns det runt 100 000 personliga assistenter i Sverige vilket gör personlig assistans till ett vanligt förekommande yrke. Den senaste utredningen visar att hela 70% av alla anställda är kvinnor samt att 22 % av alla anställda är närstående till brukaren
(Regeringskansliet 2020a). Deltidsanställning eller timanställning, med bara ett fåtal timmar i veckan, är vanligt som anställningsform (Regeringskansliet 2020a).
Arbetsuppgifterna och var arbetet utförs varierar beroende på funktionshindret och var brukaren befinner sig (Socialstyrelsen 2007a).
Staden Halmstad beskrivs som en västkustpärla i Hallands län med runt 100 000 kommuninvånare. En av Halmstad kommuns verksamheter är att bistå människor i samhället med personlig assistans (Halmstad kommun 2020a). Kommunen har idag 150 stycken personliga assistenter som arbetar med detta uppdrag (Halmstad kommun 2020b).
Krav på undersköterskeutbildning för personliga assistenter finns inte, utan enligt
rapporten av Socialstyrelsen (2007a) har assistenterna en skiftande utbildning. I LSS (SFS 1993:387) står det att verksamheten skall vara av god kvalité. Vad som då innebär god kvalité har inte fastställts på ett entydigt och objektivt sätt, vilket i detta sammanhang innebär att det inte finns fastställda krav på utbildning inom yrket. Dock innebär god kvalité i lagens bestämmelse att kvalitén skall samverka med de mål som gäller för verksamheten samt i LSS (SFS 1993:387). Detta innebär att bestämmelserna i lagstiftningen så som dess huvudprinciper om rättssäkerhet, medinflytande och lättillgänglig service, skall samverka med verksamhetens mål (Lundgren & Sunesson 2019). Socialstyrelsen (2007a) visar att kommunala verksamheter efterfrågar utbildning vid anställning av personliga assistenter, vilket även är ett av Halmstad kommuns verksamhetsmål.
Yrket skiljer sig från andra vårdyrken eftersom det utgår från lagstiftning där brukaren ges rätt till valfrihet och självbestämmande över assistansutförare och arbetsuppgifter (Guldvik, Christensen & Larsson 2014). Rapporten från Regeringskansliet (2020a) visar att det kan uppstå diskussioner kring hur arbetet får utformas rent arbetsmiljömässigt.
Detta eftersom de arbetsrättsliga lagarna skall följas, vilket då blir komplext när arbete kan ske i ett privat hem och lagstiftningen i assistansreformen ger brukaren rätt till självbestämmande, integritet och valfrihet (Regeringskansliet 2020a). Rapporten från Socialstyrelsen (2007a) visar att det finns problem med rekrytering av personal, men även att behålla rekryterad personal (Socialstyrelsen 2007a).
Kvalité i lagens bestämmelse gällande insatsen för funktionshindrade förutsätter vidare att det finns en välfungerande arbetsledning för assistenterna, och ett genomtänkt arbetssätt (Sunesson & Lundgren 2019). Detta stämmer överens med Regeringskansliets senaste rapport från 2020 i vilket systematiskt kvalitetsarbete och tydligt utformade arbetsrutiner för personliga assistenter tas upp som en del i arbetsgivarens ansvar över att säkerställa kvalitén i verksamheten (Regeringskansliet 2020a). De personliga
assistenternas rutiner och aktiviteter bör beskrivas i hur de utförs och vem som bär ansvaret över att utföra dem. Detta är dock ett allmänt råd och inte ett krav. Det åligger anordnaren att leda, kontrollera, planera, utvärdera, följa upp och förbättra sin
verksamhet (Regeringskansliet 2020a). Vidare är det arbetsgivaren som ansvarar för assistenternas arbetsmiljö, vilket regleras i Arbetsmiljölagen AML (SFS 1977:1160).
1.1 Problemformulering
Kraven som lagstiftningen ställer på assistansutföraren är stora; i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993: 387), skall verksamheten vara av god kvalité, verksamhetens skall grundas på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet, samt att den enskilda skall ges inflytande över insatser som ges. För
verksamheter skall det enligt lagen finnas personal för att ge gott stöd, bra omvårdnad samt att god service skall tillgodoses, 6§ i LSS (SFS 1993: 387). Egard (2011) skriver att det råder visst tvivel över hur de arbetsrättsliga behoven för assistenterna tillgodoses i brukarens privata hem, med tanke på att brukarens rättigheter i LSS (SFS 1993: 387) är
lika stark som assistentens i AML (SFS 1977:1169). Rapporter från Socialstyrelsen (2007a) och Regeringskansliet (2020a) har tidigare belyst medarbetarperspektivet och arbetsmiljön inom yrkeskategorin. Vi ser en begränsning i forskning kring medarbetarnas upplevelse av sitt yrke då det finns en motsättning mellan lagarna för den personliga assistenten. Problemet är att yrkeskategorin både skall uppfylla brukarens socialrättsliga behov i form av självbestämmande, inflytande och integritet och samtidigt uppfylla de personliga assistenternas arbetsrättsliga behov. Med dessa höga krav för assistenterna vill vi studera medarbetarperspektivet inom yrkeskategorin.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare anställda av Halmstad kommun upplever sitt yrke som personlig assistent, då yrkeskategorin är starkt påverkad av brukarens lagstadgade rättigheter.
Detta görs genom vägledning av följande frågeställningar:
• Hur beskriver assistenter sin relation till brukare, och vad har relationen för betydelse för assistentens upplevelse av arbetet?
• Hur upplever assistenter att deras arbetsrättsliga behov tillgodoses?
• Hur upplever assistenterna att brukarnas socialrättsliga behov tillgodoses?
Målet med studien är att genom en induktiv undersökning med inspiration av metoden grundad teori få fram ny kunskap om hur medarbetarna upplever sitt yrke och därigenom få en större förståelse inom detta fält. Denscombe (2018) skriver att grundad teori har sina rötter inom pragmatismen vilka förespråkar det praktiska vid frågor om kunskap och sanningar. Kunskap och sanning enligt pragmatiker är det som går att mätas i hur väl det lämpar sig i praktiken. Därför lämpar sig grundad teori för forskning vars teorier är till för att gynna de på “golvet”. Syftet kommer främst att besvaras genom intervjuer. Då denna uppsats är uppdragsbaserad och ämnet är ett valt ämne från socialförvaltningen i Halmstad kommun, är studien och det undersökta fältet således avgränsat till personliga assistenter anställda inom Halmstad kommun.
1.3 Studiens relevans för det sociala arbetet
Ämnet socialt arbete innefattar såväl socialt utsatta grupper som det sociala arbetets organisering och dess vardagspraktik. Ämnet innefattar således studiens område,
nämligen yrkeskategorin personlig assistans. Nygren (2009) skriver att kvalitativa metoder är den dominerande metoden inom socialt arbete. Då forskning sker på olika nivåer så som individ, grupp och organisationsnivå utförs forskningen utav olika professioner.
Utifrån yrkeskategorin personlig assistans kan forskning ske tvärvetenskapligt, det vill säga att forskning rörande lagar kan studeras av jurister, medan forskning kring de
ekonomiska aspekterna kan ske av ekonomer. Sammantaget innebär detta att forskningen inom området kan spreta och vara olika relevant. Det finns då risk att forskningen ses irrelevant ur den operativa kärnans synvinkel, men viktigt utifrån en organisatorisk nivå.
För att minska detta problem har forskare delat upp forskningsfälten kring socialt arbete
vid topiker, där topiker är till för att tydliggöra delområden inom socialt arbete som världsomfattande forskningsområde (Nygren 2009). Yrkeskategorin personlig assistans och tillika studiens område finns under ämnet socialt arbete och vidare under topikern
“människobehandlande” (Nygren 2009). Där sker forskning kring relationerna mellan klienter och organisationer. Det sociala arbetets praktik innefattar även forskning kring den praktiska kunskapen och eftersträvar kunskap för att skapa evidensbaserad praktik.
Det sociala arbetet behöver en bas i vetenskapligt arbete för att kunna urskilja
verksamma och mindre verksamma insatser på området. Evidensbaserad praktik är när vetenskapen sammanlänkas med professionen inom området (Bergmark, Bergmark &
Lundström 2011).
Som nämns i inledningen har funktionshindrade lagstadgats sin rätt att bli hörda och få samma rättigheter som alla människor i samhället (Regeringskansliet 2020a). Att makt och förtryck uppmärksammas ger en större medvetenhet i hur arbete med utsatta grupper på bästa sätt utförs i det sociala arbetets praktik (Mattsson 2016). Ur ett
intersektionellt perspektiv förklaras makt som maktstrukturer i samhället där människor blir indelade i grupper beroende på bakgrund. Med olika bakgrund menas oftast kön, klass, sexualitet och etnicitet. Forskare menar att även funktionshinder ingår som en underordnad grupp ur ett intersektionellt perspektiv (Söder, Hugemark och Grönvik 2016). Dessa bakgrunder positionerar både grupper i samhället och enskilda individer i olika maktrelationer i mötet med andra samhällsgrupper eller med den enskilda
socialarbetaren (Mattson 2016).
1.4 Mångfald
I Vård och Omsorgsyrken dominerar kvinnor antalsmässigt (Storm 2012). Detta stämmer överens med Regeringskansliets undersökning från 2020 där sju av tio personliga assistenter är kvinnor (Regeringskansliet 2020a). Även de kvinnligt kodade egenskaperna, så som omhändertagande och vårdande, är dominerande. Dock finns det idag en vilja om att förändra denna könsfördelning, vilket ofta ses i rekryteringsprocessen där mångfald efterfrågas redan i annonsen. Önskan om mångfald inom omsorgsyrken kan exempelvis härledas ifrån genusforskning där undersökningar om omsorgsarbetarnas egen uppfattning visar att statusen för yrket förväntas öka ifall det finns fler män i organisationen (Storm 2012). Detta överensstämmer med den bild Ahlström och Wadensten (2012) fått under sin undersökning av assistenter, som ett led i att höja statusen för yrkeskategorin. Samtidigt som män efterfrågas visas även en annan bild upp av att män inte alltid är efterfrågade av brukare (Storm 2012). De attribut vilka tillskrivits den kvinnliga arbetaren inom omsorgsarbeten krockar med den bild brukaren har av män. De tvivlar på att attribut som omsorgsgivande och omhändertagande finns hos män i samma utsträckning som kvinnor. Detta ger konsekvenser, som att män inte efterfrågas lika mycket inom vårdyrken. En annan konsekvens kan vara att brukare nekar hjälp från de manliga arbetstagarna inom organisationen. Detta leder enligt Storm (2012) till att kvinnor får utföra fler arbetsuppgifter än män inom organisationen.
1.5 Förförståelse
Förförståelse är oftast omedvetet och färgar sättet att uppleva verkligheten på (Thuren 2007). Thuren (2007) kallar riktig förförståelse, förkunskap och felaktig förförståelse för fördom. Vi tog båda med oss erfarenheter kring yrkeskategorin in i studien. Tina har arbetat som vikarie på nätterna i Halmstad kommun, vilket innebär att hon nattetid har genomfört främst korta insatser för brukare, beviljade genom LSS (SFS 1993:387). Stina har haft en tillsvidareanställning som personlig assistent i ett privat företag. Båda två har undersköterskeutbildning sedan tidigare, vilket stämmer överens med den kompetens som yrkeskategorin bör ha. Detta sammantaget gjorde att vi haft en förförståelse i området innan vi påbörjade studien. Det som skiljer sig i denna undersökning jämfört med vår förförståelse är att Stina har jobbat inom privata sektorn och Tina har arbetat under nätterna hos olika brukare som krävt kortare stödinsatser. Studien undersöker assistenter tillsvidareanställda inom Halmstad kommun vilka främst arbetar med en och samma brukare. Vidare har vi under studierna på högskolan i Halmstad berört både lagstiftningen kring assistansreformen och inom arbetsrätt, vilket gett oss förkunskap även inom det juridiska området. Utgångspunkten som tidigare redovisats är att förhålla oss induktiva, vilket vi från start försökt åstadkomma genom diskussion med varandra och att aktivt försöka lägga förförståelsen åt sidan.
1.6 Disposition av arbetet
Studiens disposition inleds med begreppsdefinitioner och bakgrund. Huvuddelen av arbetet består sedan av den teoritunga delen kunskapsgenomgång följt av metod, metoddiskussion och resultat. Den avslutande delen av arbetet består av diskussion, reflektion, referenser och bilagor. Inför varje ny del finns en liten inledande ingress till vad stycket handlar om. Under den avslutande resultatdelen finns det även ingresser till underrubriker för att det ska vara enklare för läsaren att följa en röd tråd.
2. Begreppsdefinition
I detta stycke tydliggörs begreppsdefinitioner och centrala begrepp, vilka använts i studien
2.1 Funktionshinder
Den första tanken var att använda begreppet funktionsvarierad i uppsatsen. Vi tyckte själva att begreppet uttryckte en variation av fördelar och nackdelar i vissa funktionshinder. I kombination med att ingen vedertagen källa hittats till begreppet och att det fått viss kritik från förespråkare av begreppet funktionshindrade, valde vi att använda ett mer vedertaget begrepp (Sandström 2016). Valet av begreppet blev då funktionshindrad.
Världshälsoorganisationen (WHO) definierar begreppet så här: “ett funktionshinder är den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av en skada inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses som normalt.
Funktionshinder är i sig själv inget hinder, men kan bli det om den miljö eller den
situation som den funktionshindrade befinner sig i är sådan att tillvaron “försvåras”
(Lundgren & Sunesson 2019).
2.2 Lagstadgad rätt för funktionshindrade
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (SFS 1993:387), innehåller särskilda bestämmelser till personer vilka omfattar någon av personkretsarna i 1§ p 1-3 LSS (SFS 1993:387).
1p. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2p. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
3p. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Denna rättighetslag förtydligar vad människor vilka bedöms ingå i någon av
personkretsarna, har rätt till för stöd i sin vardag, för att kunna leva som alla andra. I uppsatsen inriktas stödet på personlig assistans, som är en av de insatser berättigade personer kan beviljas (Stoll 2020).
2.3 Självbestämmande, integritet och valfrihet
Vid beviljat beslut om personlig assistans skall insatsen verka för individens självbestämmande, integritet och valfrihet, vilket tas upp i 6§ LSS (SFS 1993:387).
Paragrafen förklarar att den enskilde i största möjliga utsträckning skall ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Stödet ska dessutom utformas i samverkan och med respekt för och utefter den enskildes önskemål och behov. Vid vardagliga uppgifter gäller detta även om den enskilde är underårig eller om hen exempelvis inte kan kommunicera, men i sådant fall för anhöriga dennes talan (Lundgren & Sunesson 2019).
Exempel på valfrihet ses i att tillgodose brukarens önskemål om vem som skall utföra tjänsten. Självbestämmande och integritet ses i respekten för och i samverkan med att den enskilde ges rätt att utforma insatsen (Lundgren & Sunesson 2019).
2.4 Lagstadgad rätt för personliga assistenters arbetsmiljö
Arbetsmiljölagen reglerar skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga skador och ohälsa i arbetet. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Arbetsgivaren ska beakta den särskilda risken för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam.
Lokaler samt maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar ska underhållas väl, 2 kap1§ AML (SFS 1977:1169).
3. Bakgrund
Denna del beskriver bakgrunden till yrkeskategorins organisering och framväxt. Utgångspunkten är organiseringen ur ett samhällsperspektiv och fortsättningsvis beskrivs hur personlig assistans organiseras i Halmstad kommun. Delen avslutas med en brukarundersökning från 2019 vilken ger läsaren kunskap om hur brukarna upplever relationen till assistenterna i Halmstad kommun.
3.1 Yrkeskategorins organisering och framväxt
Sverige har ett välfärdssystem vilket stärker människors lika värde (Tschanz 2018). Detta grundar sig i det politiska system vilket är en socialdemokratisk modell som ger staten ett stort ansvar för att alla människor i landet ska ha samma rättigheter. Tschanz (2018) menar att Sveriges socialdemokratiska modell har bidragit till utvecklingen av personlig assistans och mot en mer social jämlik rättvisa. Politiska mål och bärande principer som tillgänglighet, inflytande, självbestämmande, kontinuitet och helhetssyn syftar till att främja jämlika levnadsvillkor, full delaktighet i samhällslivet och att få möjlighet till att leva som andra (Lundgren & Sunesson 2019).
Personlig assistans finansieras dels genom kommunen och dels genom staten. Den större finansieringen, kallad assistansersättning, ges av Försäkringskassan och ersätter kostnader där behovet överstiger 20 timmar i veckan. En månatlig summa ges ut till brukaren vilken ska täcka ersättning för assistenter och andra omkostnader. Brukaren får sen välja mellan assistansutförare eller att själv bli arbetsgivare för sin assistans. Rätten till
assistansersättning regleras i kap 51, Socialförsäkringsbalk SFB (SFS:2010:110),
(Lundgren & Sunesson 2019). Efter assistansreformens inträde har flertalet utredningar tillsatts av regeringen för att undersöka varför assistanskostnader skenar iväg. Det har gjorts olika åtstramningar så som färre beviljade timmar per beslut, färre antal beviljade beslut samt rättspraxis, vilket ger kommunen ett större ansvar för stödet (Socialstyrelsen 2007b). Om beslut inte beviljas efter de insatser som behövs minskar både antal timmar och kvalitén på stödet för brukaren. Detta kan leda till en omorganisering av arbetskraft och därigenom färre anställda personliga assistenter. Familjemedlemmar får då vidare ta ett större obetalt ansvar för stöd kring brukaren och många brukare kan behöva flytta in på boenden igen. Konsekvenserna vid detta förlopp blir ett minskat inflytande för brukaren och att familjemedlemmar kan förlora samhällsengagemang och egna arbeten.
Forskare menar att denna utveckling tenderar gå mot en nedmontering av personlig assistans, vilket är skadligt för jämlikhet och social- och ekonomisk hållbarhet för samhället (Dietmar, Olin & Dunér 2018).
Regeringens senaste utredning för stärkt personlig assistans pågår i nuläget. Denna görs för att stärka rätten för personer med behov av personlig assistans. Utredningen ska verka för att egenvårdsinsatser och stöd via tillsyn lättare skall ingå i personlig assistans.
Även barns rätt till personlig assistans skall ses över. I barnens rätt utreds om
föräldraansvaret ska minska något till fördel för att barn och familjer bättre skall fungera med hjälp av personlig assistans. Utredningen skall vara klar i mars 2021
(Regeringskansliet 2020b). Resultatet av denna utredning kan påverka assistenter i Halmstad kommun genom ökade arbetsinsatser då besluten vidgas till att innehålla tid för egenvård och tillsyn. Många av Halmstad kommuns brukare är äldre men genom en förstärkning av barns rätt till assistans kan även en ökning för kommunen ske där.
Vidare kan samhällets organisering kring personlig assistans ses som en förskjutning från välfärdstjänst till marknad. Detta kan bero på att den enskilde själv får välja hur hens personliga assistans ska arrangeras. Andersen, Hugemark och Bjelke (2014) menar att perspektivet har flyttats från en “överlägsen” stat till statens beroende av andra aktörer i samhället. Utvecklingen har öppnat upp för ett marknadssystem för personlig assistans som välfärdstjänst. Många nya assistansutförare har startats och numera kan brukaren välja mellan offentlig, privat, kooperativt eller att vara egen som assistansutförare. För att marknaden ska fungera har aktörerna inriktat sig på olika egenskaper som speglar
brukarens behov vid leveransen av personlig assistans. Brukarkooperativ är ideella föreningar vilka drivs utan vinstintresse och med en stark grund i Independent living- rörelsen. Här ges brukaren stort inflytande över sin vardag och stödet ses som en service mer än vård från den personliga assistenten. Dessa aktörer vill inte att staten ska gå in och reglera assistansen. Privata assistansleverantörer står ofta för mer nyliberala tankar.
Dessa vill leverera flexibel och nära assistans, där brukaren ses som en kund vilken enkelt kan byta företag vid missnöje. De professionella assistansleverantörerna står för
egenskaper som trygghet, vårdande och traditionellt stöd och att assistenterna är
utbildade inom vård. Här är kommunen, och tillika den leverantör uppsatsen handlar om, ett bra exempel (Andersen et al. 2014).
3.2 Personlig Assistans i Halmstad kommun
Det är upp till varje kommun i Sverige att välja att utföra personlig assistans till
berättigade invånare i kommunen. Halmstad kommun består av 100 000 invånare och är en kommun med 8000 anställda (Halmstad.se 2020). En av de tjänster kommunen ansvarar för är som utförare av personlig assistans. Denna tjänst organiseras i Halmstad kommuns socialförvaltningen genom Avdelningen för Stöd och Hälsa. Den består av en avdelningschef över fyra enheter; Personlig Assistans, Boendestöd, ledsagar-, och avlösarservice, Handläggningsenheten och Hälso- och Sjukvårdsenheten. Personlig Assistans är en enhet, bestående av 5,5 enhetschefer, 150 stycken anställda personliga assistenter, ett Natt-team och ett Service-team (Halmstad kommun 2020b).
Kommunens verksamhetsmål är att anställa personliga assistenter med undersköterske- utbildning för att kunna erbjuda en hög kvalité på stödet som ges. Detta går i linje med den traditionella syn på vård och stöd vilket ges vid assistans av kommunen (Andersen et al. 2014). Assistenters anställningsavtal varierar beroende på assistansutförare, men anställningar med kollektivavtal är det som är mest skyddande sett till yrkeskategorin (Calleman 2017). Kommunerna och majoriteten av de anställda assistenterna i kommunerna följer den traditionella anställningen som omfattas av kollektivavtalet.
Anställningen regleras i huvudöverenskommelsen (HÖK) och de allmänna bestämmelserna (AB) i kommun och landsting (Calleman 2008).
Den personliga assistentens arbetstider bestäms utifrån individens personligt utformade stöd. Detta gör att arbetstider är varierande ifrån fall till fall. En del assistenter i Halmstad kommun arbetar enbart dagtid, medan andra börjar sitt arbetspass när brukaren kommer hem från arbetet. Vissa anställda arbetar vaken natt och andra har sovande jour på natten.
Att yrkeskategorin bemannar individens behov och behöver vara flexibel med arbetstider kan upplevas svårt för den personliga assistenten (Guldvik et al. 2014). Vidare är
assistentens arbetsuppgifter bestämda utifrån individens behov. Vissa brukare behöver ett mer socialt inriktat stöd. Andra brukare behöver ett mer vårdande stöd. Assistansarbetet är oftast ett ensamarbete men en del arbetsmoment, till exempel dusch, kräver att det är två assistenter närvarande. Detta organiseras dels genom schemalagd dubbelbemanning under vissa tider hos brukare, dels genom Serviceteamet vilka utför punktinsatser hos brukare vid tillfällen då det behövs två assistenter (Halmstad kommun 2020b). Denna metod bekräftas även genom Regeringskansliets senaste rapport, där utredningen visar att dubbelbemanning sker vid främst kortare stödinsatser (Regeringskansliet 2020a).
3.3 Brukarundersökning
Vi har fått tillgång till en enkätundersökning vilken Halmstad kommun genomförde 2019. Enkätundersökningen genomfördes för att undersöka brukarperspektivet av personlig assistans med Halmstad kommun som utförare. Svarsresultaten gav oss större kunskap kring vad brukarna tycker om sin personliga assistans. Samtidigt ger det oss en möjlighet att jämföra med vad respondenters svar kring relation och arbetsmiljö visar.
Enkäten gavs ut till alla 19 brukare i organisationen. Den besvarades av 15 brukare.
Enkäten visade följande resultat:
I frågor om brukarens självbestämmande gentemot assistentens arbetsuppgifter uppgav 73% att de fick den hjälpen de ville ha. 12 av 15 brukare uppgav att de kan göra det de vill med hjälp av sin assistent. 12 av 15 brukare uppgav att de fått vara med och
bestämma vilka som ska vara deras assistenter. I frågor om relationen uppgav 93,3% att de trivs tillsammans med sina assistenter. 12 av 15 brukare kände sig trygga med alla sina assistenter och 3 av 15 brukare kände sig trygga med några av dem (Halmstad kommun 2020c).
Kommentarer från brukare kring deras möjligheter att påverka visar olika resultat. Vissa skulle vilja vara än mer delaktiga, andra skulle vilja vara medarbetsledare och vissa tycker det är bra som det är. Kommentarer från brukarna angående assistenternas utbildning visar följande blandade åsikter: “bra med validering, undersköterskeutbildning är inte så viktigt, det känns tryggt när de är undersköterska, inte viktigt bara de sköter sitt jobb”.
Vidare säger brukarna i kommentarer att förflyttningsteknik är viktigt och att erfarenhet är viktigt. En annan kommenterar visar att brukaren har bilden av att “personal får god kompetensutveckling via socialförvaltningen” och en kommenterar att “det är
kompetenta service-team och natt-team" (Halmstad kommun 2020d).
4. Kunskapsgenomgång
I denna del presenteras tidigare forskning på området, en reflektion kring tidigare forskning och avslutningsvis två teorier. Dessa beskrivs i kunskapsgenomgången för att sedan användas i resultatdiskussionen.
4.1 Tidigare forskning
4.1.1 Arbetsmiljö
Schömer (2017) liknar arbetet som personlig assistent med en arbetsrättslig kollision mellan de arbetsrättsliga och de socialrättsliga lagarna. Schömer (2017) skriver vidare att uppdraget vilken personlig assistans vilar på innebär att arbetsgivaren skall svara emot brukaren men även emot assistenten. Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för assistentens arbetsmiljö, samt att tillgodose brukaren den hjälp denne enligt lag har rätt till. Avgörande faktorer för hur arbetsmiljön och arbetsförhållandet för assistenterna ser ut är arbetsgivarens agerande. Vid exempelvis en kommunalt anställd assistent är det dennes närmsta chef som har det övergripande ansvaret över hur arbetsmiljön ser ut för assistenten. Upprätthålls inte detta blir arbetsmiljön sämre för assistenten vilket enligt Schömer (2017) medförde högre personalomsättning. Vidare menar Schömer (2017) att beroende på vilken anställningsform assistenten har vågar hen hävda sina rättigheter mer eller mindre. Vid mer osäkra anställningsformer vågade assistenterna inte hävda sina rättigheter till brukaren därför att de var oroliga för att relationen dem emellan skulle bli sämre och/eller leda till en eventuell uppsägning.
Ahlström och Wadensten (2012) skriver i sin artikel att ansvaret över en annan människas välbefinnande skapar stress för assistenterna. Detta eftersom arbetet som personlig assistent oftast sker ensamt. Skulle något hända under arbetspasset har de inte några arbetskollegor att vända sig till, vilket upplevs stressigt. Ahlströms och Wadenstens (2012) resultat visar vidare att relationen med brukaren är viktig för att minska stressen, eftersom goda relationer assistenten och brukaren emellan ger ett mer öppet klimat där de kan prata om eventuella problem som uppkommer. Resultatet i Ahlström och Wadensten (2012) visar även att arbetsplatsmöten för assistenterna, eller små korta överrapporteringsstunder med den avbytande personalen, är gynnsamt för att motverka stress.
Rapporten från Socialstyrelsen (2007a) visar att det är svårt att påverka assistentens arbetsmiljö när den sker i en annan människas privata hem. Normen är att rättighetslagen går före arbetsmiljölagen. Exempel på fysiska problem i arbetsmiljön är tunga lyft eller trånga utrymmen att arbeta i. Arbetsmiljöverket genomförde 2011 en översyn av kvinnodominerade yrken och deras arbetsmiljö (Arbetsmiljöverket 2015). Översynen gjordes för att öka kunskapsspridningen om hälsoriskerna med sämre arbetsmiljö. I de kvinnodominerade yrkena fanns det fler inslag av förflyttningar och tunga lyft utan hjälpmedel. Resurserna de hade svarade inte mot de behoven vilka möttes hos
vårdtagarna. Detta ledde till sjukskrivningar och ohälsa (Arbetsmiljöverket 2015). Trots
att psykosociala arbetsmiljöproblem så som ensamarbete, stress, avsaknad av stöd från chefen, relation brukare-assistenten emellan och det komplexa i att arbeta i annan
människas hem tas upp redan (2002) av Arbetsmiljöverket och (2007a) av Socialstyrelsen finns det fortfarande problem inom just de områdena. Detta visar Regeringskansliets senaste rapport från (2020). Rapporten visar även att det fortfarande finns fysiska arbetsmiljöproblem i form av tunga lyft (Regeringskansliet 2020a).
4.1.2 Arbetsuppgifter
Calleman (2008) menar att Independent living-rörelsens slagord om att assistenten skall vara brukarens “förlängda armar och ben” innebär att assistenten skall göra allt som brukaren skulle gjort om denne kunde. Vid eventuella arbetsbeskrivningar skulle det kunna inskränka brukarens rättigheter i lagens mening. Egard (2011) skriver i sin avhandling att assistenterna kan känna irritation när brukaren inte gör det hen faktiskt kan utföra, utan istället låter assistenten utföra sysslan. Detta menar Egard (2011) ger en känsla av att som assistent bli utnyttjad. Ahlström och Wadensten (2009) visar i sin artikel ett liknande resultat där assistenterna upplevde sig förminskas till ett verktyg för brukaren. De beskrev arbetet som “ett gränsland” eftersom det inte finns några tydliga linjer för var den professionella instrumentella delen av arbetet går och det sociala samspelet. Var brukarens familj närvarande kunde denna känsla bli ännu större. Schömer (2017) skriver att om brukaren inte kan kommunicera är det anhöriga som träder in i brukarens ställe och för brukarens talan. Detta gav enligt resultatet känslan av att arbeta som ett hembiträde snarare än assistent.
Ahlström och Wadensten (2009) skriver i sin artikel att integritet och den privata sfären är en viktig del att försöka tillgodose åt brukaren. Ahlström och Wadensten (2009) intervjuar en assistent vilken beskriver hur hen går in i ett annat rum för att låta brukaren vara ensam. Finns det en familj eller anhörig närvarande är det extra viktigt att ge
brukaren utrymme till detta. Detta visade studien var en del av det svåra i arbetsuppgifterna, att assistenten inte hade något eget utrymme, de var ständigt i brukarens hem.
Enligt rapporten av Arbetsmiljöverket (2002) skulle arbetsbeskrivningar och
genomförandeplaner kunnat underlätta för assistenterna om gränsdragningarna och arbetsuppgifterna varit mer tydliga. Även rapporten av Socialstyrelsen (2007a) tar upp vikten av tydliga arbetsbeskrivningar. Regeringskansliets senaste rapport från 2020 visar att det är anordnaren som ansvarar över att arbetsbeskrivningar och utförandet upprättas (Regeringskansliet 2020a). Detta för att upprätthålla god kvalité i lagens mening. Vidare tas genomförandeplaner upp som en del av kvalitetsarbetet inom yrkeskategorin
(Regeringskansliet 2020a). Genomförandeplaner är en beskrivning över hur uppdraget med den individuella brukaren skall genomföras, och görs i samråd mellan anordnaren och brukaren. Uppstår det frågor kring assistentens uppdrag och arbetsuppgifter finns det då möjlighet för assistenten att vända sig till arbetsgivaren med dessa. Utredningen kom vidare fram till att de assistansmottagare som haft assistans en längre tid visade en större motvilja till detaljerade genomförandeplaner än de assistansmottagarna vilka
beviljas assistans i nutid. Rapporten visade även att genomförandeplanen bör sedermera fungera som en utgångspunkt för assistenternas dokumentation av arbetet. Detta är som tidigare nämnts ett allmänt råd och inte ett krav, och anordnaren kan själv välja att bedriva sitt kvalitetsarbete med hjälp av annan dokumentation. Inte sällan visar dock tillsynsmyndighetens utredning att det finns brister i kvalitetsarbetet (Regeringskansliet 2020a).
4.1.3 Relation
När yrket realiseras som bäst krävs knappt ord, då förefaller bägges relation och roll som självklar i dess sammanhang, och bägge parter vet vad som skall utföras och göras (Egard 2011). Detta menar Egard (2011) realiseras när bägge känner varandra och kan dess rutiner. Assistenter som inte har jobbat tillräckligt länge för att detta ska uppstå, har det svårare på arbetet och känslor som osäkerhet och missuppfattningar kan uppstå (Egard 2011). Schömers (2017) resultat visar även det vikten av goda relationer. Där påvisas att när anhöriga saknade tilltro till assistenterna så ökade personalomsättningen. Ahlström och Wadensten (2009) skriver i sin undersökning att kön, ålder och liknande intressen med brukaren är en fördel för assistenterna inom yrkeskategorin. Samma resultat visas i Egard (2011).
Egard (2011) visar i sin avhandling resultat om att relationen mellan assistent och brukare bygger på vänskaplighet, att de är en form av vänner. Men hen ifrågasätter
vänskaplighetens äkthet, eftersom det bygger på en relation där den ena är i underordnad position den andra. Assistenten skall vid tillfällen kunna avbryta vänskapen för att gå in i den professionella rollen om vartannat, vilket ingår i arbetsuppgifterna. Egard (2011) menar att de vänskapliga delarna är beroende av och avgörande för upplevelsen av arbetet för såväl brukaren som assistenten. Vänskapligheten gör även att de båda blir mer personifierade istället för att vara brukare respektive assistent. Liknande resultat
angående relationen visades i Ahlström och Wadensten (2009) som även betonar vikten av att vara kreativ, flexibel och lösningsorienterad. Detta eftersom inte alla brukare kan uttrycka sig verbalt och det då ställs högre krav på att kunna tyda brukaren. Resultatet i Ahlström och Wadensten (2009) visade även att assistenterna upplevde ett dilemma i vad som är en arbetsrelation och vad som är äkta vänskap, då assistenten ständigt ska kunna skifta mellan vän och profession.
Egard (2011) skriver att vid intima situationer så som duschande, använde en del
assistenter inte handskar. Anledningen var för att upprätthålla den vänskapliga relationen och för att minska känslan över att brukaren befinner sig i en utsatt position. Även här förekom det små informella vänskapliga samtal för att minimera stigmatiseringen av brukarens funktionshinder. Dock skriver Egard (2011) att av hygienskäl så ville assistenterna använda handskar, men avstod till fördel för en god relation.
4.1.4 Utbildning
Artikeln av Guldvik et al. (2014) visar att assistenterna har en begränsad påverkan över de uppgifter de gör, eftersom vikten ligger vid att brukaren skall få sina rättigheter tillgodosedda. Resultatet visar vidare att genom utbildning av assistenterna kan yrkeskategorin stärkas och professionaliseras, vilket skulle kunna medföra löneökning och göra yrkeskategorin mer attraktiv på arbetsmarknaden. Därtill visar resultatet att anställningstyperna bör ses över och modeller för hur yrkets maktförhållanden kan jämnas. Rapporten av Regeringskansliet (2020a) kommer även den fram till att mer utbildning och kompetensutveckling av assistenterna är en del i svaret för att stärka yrkeskategorin. Schömer (2017) skriver i sin artikel att på de arbetsplatser där
assistenterna erbjudits handledning, utbildning eller annan kompetenshöjande insats är tillfredställelsen av yrket högre.
Lindholm, Nodlycke och Mårtensson (2005) skriver i artikeln att rehabilitering av brukaren var mest effektiv när den gjordes av assistenterna i sin egen hemmiljö. Trots avsaknad av adekvat utbildning i rehabilitering gjorde assistenterna dessa uppgifter.
Resultatet visade att assistenterna efterfrågade utbildning i rehabilitering. Resultatet i Ahlström och Wadensten (2012) visade att de stressrelaterade problemen med
ensamarbete inom yrkeskategorin kunde minska om assistenterna fick mer utbildning.
Detta menar Ahlström och Wadensten (2012) kan stärka assistenten i sin roll och ge ökat självförtroende att känslan av stress minskar. I samma artikel framkom det att yrket hade låg status, och för att motverka detta förespråkades utbildning och en ökad procentandel män.
4.1.5 Reflektion kring tidigare forskning
Tidigare forskning inom området hjälper oss att tolka och jämföra resultat, för att på så sätt ge oss en ökad förståelse och kunskap. Då vi vill få fram medarbetarperspektivet inom yrkeskategorin har valet av tidigare forskning styrts utav det. Vi valde att skriva ut den tidigare forskningen i teman för att tydliggöra för läsaren. Flera av forskarna har använt varandras arbeten, vilket tyder på att de är trovärdiga och överförbara. Ahrne och Svensson (2011) skriver, att en forskning blir mer trovärdig genom att bygga på andra forskares undersökningar. Vidare är det bra om forskningen kan överföras på andra miljöer eller populationer, vilket gör forskningen överförbar (Ahrne & Svensson 2011).
Vidare har vi främst utgått från tidigare forskning inom yrkeskategorin i Sverige då det skiljer sig från andra länder i hur yrket är organiserat. I de skandinaviska länderna utgår organiseringen från kommunerna (Calleman 2017). Det som framkom i tidigare forskning är att det finns en otrygghet inom yrkeskategorin vilken främst härleds till arbetsgivarens agerande. Vidare framkom att goda relationer är en viktig del inom yrkeskategorin.
4.2 Strukturell funktionell rollteori
Rollteoretiker framhäver de sociala rollernas betydelse och undersöker hur de sociala rollerna, som en del i samhällslivet, påverkar det individuella beteendet (Angelöw,
Jonsson & Stier 2015). Rollteoretiker studerar olika sociala roller, dess funktion och dess förväntningar som personen har i specifika positioner, med en specifik uppgift.
Strukturell funktionell rollteori är sprunget ur det dramaturgiska perspektiv där skaparen av perspektivet är Erving Goffman. Hans mest kända bok heter Jaget och maskerna i vilken han beskriver hur människorna bestäms av situationen, och av det sociala spelet som är påverkat av andra människor i varje ögonblick. För att analysera vardagslivet använder Goffman metaforer ifrån teatervärlden (Goffman 1994). Roll inom den strukturella rollteorin skiljer sig ifrån den roll vilken det dramaturgiska perspektivet vidkänner (Payne 2015). Roll i strukturell funktionell rollteori är istället den roll som samhällsmedlemmen spelar när denne utför de rättigheter och skyldigheter som hör samman med rollen. Det innebär i detta sammanhang att de sociala rollerna är starkt påverkade av andras tankar och reaktionssätt. Det kan liknas vid det sätt ett barn tar efter sina föräldrars normer och värderingar, vilket oftast sker helt omedvetet (Angelöw et al. 2015). Denna
internaliseringsprocess är något som sker under hela livet. En anledning till detta är att oavsett var man är i livet ställs det olika krav och förväntningar på oss ifrån samhällets sida. Dessa krav och förväntningar tar vi som människor sedan till oss och omvandlar till vår egen förväntning på oss själva. Rollförväntningar ses positivt därför att individer tenderar till att värderas mer positivt ifall deras rollbeteende stämmer överens med deras rollförväntningar. Angelöw et al. (2015) menar att det går att särskilja emellan
rollbeteende, positioner och roll. Rollbeteende handlar om hur rollinnehavaren beter sig, positionen innebär de formella positioner vi ser vilka avser exempelvis chef eller kvinna. De förväntningarna och den kännedom man har om en viss position utgör rollen. Inom en roll kan det finnas rollkonflikter. Angelöw et al. (2015) beskriver den ena som intra-
rollkonflikter där rollen i en och samma position har flera förväntningar angående det rätta beteendet för rollen. Den andra kallar författarna inter-rollkonflikter, vilket innebär att en och samma roll har flera positioner vilken de riktas motstridiga budskap till. Exempel på rollkonflikt i detta sammanhang är rollen som arbetsgivaren har inom personlig assistans.
Där finns det en förväntan från brukaren på arbetsgivaren samt förväntningar från de personliga assistenterna.
4.3 Krav-, kontroll och stödmodellen
Karasek och Theorells modell förklarar balansen mellan arbetets krav och individens kontroll av dels sina arbetsuppgifter, dels sin arbetssituation i större helhet. Karasek och Theorell utvecklade denna modell (1990). Tre viktiga faktorer i medarbetares arbetsmiljö identifieras i modellen; krav, kontroll och stöd. Arbetets upplevelse av krav och kontroll kan många gånger reduceras av just stöd (Karasek & Theorell 1990). Modellen är väl beprövad i svenskt näringsliv och förklarar sambanden mellan medarbetarnas hälsa, delaktighet och inflytande på arbetsplatsen. (Thylefors 2016).
Modellens utformning kan liknas vid en fylld kvadratmeter, där tre dimensioner visas.
Kvadratens framsida visar medarbetarens krav samt beslutsutrymme (kontroll), båda genom riktningarna högt eller lågt. Kvadratens djup visar medarbetarens riktning för stödet, även här genom ett högt eller lågt stöd. Modellens utformning gör det möjligt att
förklara medarbetarens komplexa arbetsmiljö där flera faktorer påverkar (Thylefors 2016).
Faktorn krav innebär hur hårt medarbetaren arbetar i både mängd och svårighetsgrad men också med abstrakta faktorer som motstridiga krav och rollkonflikter. Faktorn kontroll avser medarbetarens möjlighet till beslutsutrymme, kontroll över sin
arbetssituation, kompetens i arbetet och möjlighet till lärande. Faktorn socialt stöd innefattar det sociala stöd medarbetaren får från arbetsgivaren eller arbetskamraterna.
Modellen visar att beroende på hur de olika faktorerna är kombinerade på arbetsplatsen upplever medarbetaren sin arbetsmiljö bättre eller sämre. Höga krav, tillsammans med ett litet besluts- eller handlingsutrymme (kontroll över sitt arbete) och ett lågt socialt stöd innebär den största risken för att medarbetare ska må sämre. Denna kombination kallar Karasek och Theorell för belastningshypotesen. Karaset och Theorell menar vidare att ett arbete med höga krav, stor kontroll och bra stöd är en bra kombination som gör att medarbetaren kan växa. Detta kallar de bufferthypotesen. I bufferthypotesen ses den stora kontrollen (handlingsutrymmet) som en stötdämpare vilken gör att medarbetaren ändå kan uppleva en god arbetsmiljö, trots höga krav (Karasek & Theorell 1990).
5. Metod
Denna del beskriver våra vetenskapsteoretiska utgångspunkter, att vi skrivit på uppdrag av en organisation, metodförfarandet, kodningsprocessen, kvalitetskriterier, kritik emot metoden samt etiska reflektioner.
5.1 Vetenskapsteoretiska utgångspunkter
Studien utgår ifrån ett ontologiskt antagande om att verkligheten är beroende av
observatören (Bryman 2018). Detta eftersom det är respondentens upplevda verklighet som undersöks. Studien utgår vidare från det epistemologiska perspektivet interpretativism, eller tolkningsperspektivet. Detta skiljer sig från den naturvetenskapliga synen genom att samhällsforskning vill förstå och lyckas fånga den subjektiva innebörden av social handling (Bryman 2018). Med studien ville vi öka vår förståelse för hur medarbetare upplever sitt yrke, exempelvis hur de beskriver sina handlingar i relationen mellan brukare och assistent.
Utgångspunkten i arbetet var induktiv, vilket innebär att vi under studien inte haft en teori att utgå ifrån. Istället förhöll vi oss empirinära och att det var empirin som förde fram en ny teori (Bryman 2018). Grundad teori, vilken använts som inspiration och
arbetsredskap, karakteriseras oftast av att vara induktiv. Anledningen till detta är att forskaren närmar sig ämnet med ett blankt sinne och låter empirin välja vägen (Kvale &
Brinkman 2019). I analysen av resultatet har vi sedan övergått till ett deduktivt
förhållningsätt. Detta eftersom vi analyserat den framtagna teorin med hjälp av två olika teorier. Ett deduktivt förhållningsätt i socialt arbete innebär att utgå ifrån redan generella begrepp i befintliga teorier och använda sig av de i analysen (Bryman 2018).
Vi har använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt i studien, med hjälp av intervjuer som insamlingsmetod. Ahrne och Svensson (2011) skriver att kvalitativ forskning öppnar upp möjligheter för forskaren att komma nära människorna och den miljö som undersöks.
Denscombe (2018) menar att en kvalitativ ansats bygger på förståelse för människan, dess norm och upplevelser. Alla dessa komponenter var just det vi ville åt. Valet av metoden gjordes därför att vi ville förhålla oss empirnära. Vi ansåg att angreppssättet, där en redan befintlig teori används, inte skulle gett materialet det utrymme det förtjänar.
Området vi valde att undersöka var ett litet område inom en stor organisation.
Metodvalet skapade möjligheter att ta fram en lokal teori, vilken kan förklara lokala fenomen inom organisationen. Datainsamling i form av intervjuer valdes därför, då detta gav oss respondenternas subjektiva upplevelser. Enligt Bryman (2018) kan resultatet av metoden “grundad teori” leda till två typer av teorier, vilka kan relateras till olika abstrakta, teoretiska nivåer; faktisk teori eller formell teori. Den förstnämnda är mer vanligt förekommande inom denna typ av forskning och kan förklara teoretiska relationer inom ett faktiskt område. För att en teori ska ses som formell behöver forskarna pröva sin teori i forskning på andra områden, för att se om den även är tillämpbar där.
5.1.1 Grundad teori
Grundad teori togs ursprungligen fram av Glaser och Strauss (1967) där angreppssättet visar hur teorier formuleras med hjälp av insamlad data (Glaser & Strauss 1967). Efter att deras bok The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research publicerats 1967 uppstod meningsskiljaktigheter och de två författarna vidareutvecklade metoden var för sig på olika sätt (Bryman 2018). Bland annat utvecklade Kathy Charmaz (2006) en riktning på grundad teori som förespråkar förförståelse inför forskning. Hon har även utvecklat andra begrepp på faserna under kodningsprocessen (Charmaz 2006). Begreppet grundad teori har kommit att bli en levande debatt om vad det faktiskt innebär. Många forskare har därför valt att skriva ut vilken version de följer under sin forskning (Bryman 2018). Vårt arbete kommer inte ingående gå in på de olika varianterna av grundad teori som vidareutvecklats genom åren. Anledningen är att vi valt att främst inspireras av metoden. Emellertid finns det två komponenter vilka de flesta forskare som använder metoden är överens om (Denscombe 2018). Den ena är teori och den andra är grundad.
Grundad teori innebär att forskaren vill med sin insamlade data generera nya teorier.
Teorierna skall vara grundade i situationer i det verkliga livet. Skillnaden emellan grundad teori och andra metoder är att forskning i andra metoder styrs eller uppkommer ur redan befintliga teorier. Grundad teori har bakgrund i det större perspektivet symbolisk
interaktionism. Detta perspektiv är en kvalitativ metodologisk riktning för
samhällsvetenskap och antropologi, uppkommen ur en socialpsykologisk/sociologisk strömning. Inspirationen till symbolisk interaktionism är amerikansk pragmatism;
sanning genom praktisk användbarhet, att använda enskilda fall istället för massdata och förespråkande av kvalitativ forskning framför kvantitativ (Alvesson & Sköldberg 2017).
Grundad teori är en populär metod främst i samhällsvetenskaplig forskning där mänskligt samspel studeras. Metoden är flexibel därför att möjlighet till förändring av materialet ges under hela processens gång Denscombe (2018). Exempel på detta ses i att
intervjuerna startade med hjälp av en ursprunglig intervjuguide. Allt som empirin insamlats ströks frågor inte gav ny information och andra frågor tillkom. Denscombe (2018) skriver att grundad teori är som att gå på upptäcktsfärd, det dyker hela tiden upp nya ledtrådar att följa längs vägen. I grundad teori börjar arbetet direkt i den råa data från empirin, på så sätt växer teorin fram. Processen håller på under hela forskningens gång.
5.1.2 Kritik mot grundad teori
Grundad teori tar inte hänsyn till bredare kontextuella förhållanden, vilka skulle kunna påverka teorigenereringen (Denscombe 2018). Exempel på det, sett till undersökningen, är att metoden inte tar hänsyn till om det exempelvis finns politiska eller ekonomiska faktorer som kan påverka. Vidare kritik som riktats emot grundad teori är just det faktum att det är svårt att lägga sin förförståelse åt sidan, att det alltid färgar forskningen i någon nyans helt omedvetet (Bryman 2018). Mer kritik som riktats mot grundad teori är att det inte går att planera forskningen i förväg. Den resa som grundad teori erbjuder är inte utstakad i storlek, slut eller vilket håll den går åt (Denscombe 2018). Slutligen riktas även kritik emot kodningsprocessen där kodningen kan göra att delar tas ur sitt sammanhang och på så sätt går viktiga delar förlorade. (Bryman 2018).
5.2 Uppdragsbaserat arbete
Paulsson (2020) skriver att ett uppdragsbaserat arbete är ett uppdrag där en organisation i privat eller offentlig sektor vill ha hjälp med att undersöka ett visst ämne, ämnesområde eller står inför ett praktiskt problem de behöver hjälp med. Uppsatsen har tagits fram dels för oss själva, men även för socialförvaltningen i Halmstad kommun. Detta efter att vi sett en annons där Halmstad kommun sökte studenter för att undersöka ett område inom personlig assistans. Att göra en uppdragsbaserad uppsats är oftast en fördel för studenterna, vilka kan se detta som ett privilegium, en chans till arbete, eller extra meriter hos organisationen (Paulsson 2020). Den initiala tanken var att uppdraget
förhoppningsvis skulle leda till arbete efter examen. Studenterna får efter att uppdraget är accepterat, göra vissa förändringar av det ursprungliga ämnet, ifall detta är förankrat hos uppdragsgivaren (Paulsson 2020). Under det första mötet med uppdragsgivaren gjordes förändringar av den ursprungliga frågeställningen, då den var för stor sett till tid och nivå på arbetet. Vidare är det enligt Paulsson (2020) studenternas uppgift att se till att arbetet blir utfört och uppnår akademisk standard för godkänt betyg. Studenter, vilka skriver ett uppdragsarbete, har i praktiken en formell och en informell handledare. Den formella handledaren studenterna tilldelats av skolan är den de främst skall svara till. Studenterna väljer själva om de vill lyssna till uppdragsgivaren, men de gör klokt i att ta goda råd och hjälp av dem. Vi valde under arbetets gång att lyssna till den informella handledaren och på så sätt fått bra respons och hjälp. Uppdragsgivarna har formuleringsprivilegiet och studenterna genomförandeprivilegiet (Paulsson 2020).
5.3 Tillvägagångssätt
Urvalet startade den dagen vi fick uppdraget, som söktes på Halmstad kommuns
hemsida. Socialförvaltningen i Halmstad kommun ville med hjälp av studenter undersöka
ett område inom personlig assistans. Frågeställningen de initialt utannonserade var mycket större än den som var möjlig för oss att genomföra. Relaterat till uppsatsens storlek och begränsning i tid behövdes den smalnas ner. Urvalet blev därför
medarbetarna inom yrkeskategorin personlig assistans. Detta gjordes i samråd med den informella handledaren på socialförvaltningen, under det första mötet. Under detta möte efterfrågades även ett kontor på socialförvaltningen, där intervjuerna kunde utföras.
Kontoret efterfrågades eftersom det uppleves kunna skapa en bekant och trygg plats att generera bra empiri på. Denscombe (2018) menar att enligt grundad teori väljs platsen för insamlingsmetoden ut subjektivt, där målsättningen är att tillföra information vilken genererar i teori. Kontorets placering var i de lokaler som respondenterna har som bas att utgå ifrån. Ahrne och Svensson (2011) problematiserar intervjuplatsen och menar att om en intervju inte är knuten till en viss arbetsplats, så kan det bli aktuellt med en intervju i hemmiljö. Hemmiljö kan dock upplevas som mer avslöjande, vilket kan resultera till att respondenter avböjer.
Efter mötet påbörjades arbetet med att nå ut till urvalet. Den informella handledaren skickade i ett första steg ut förfrågningar till enhetscheferna inom personlig assistans.
Frågan gällde vilka de upplevde kunna tänka sig vara intresserade av att ställa upp i undersökningen. Namnen på de personerna skickades sedan tillbaka till den informella handledare vilken utformade ett mail där förfrågan om att ställa upp i undersökningen gjordes och mailades ut till urvalsgruppen. Urvalsgruppen bestod av femton stycken personliga assistenter. Utifrån dessa femton gav elva respons, medan svar från resterande fyra uteblev. Sedan gavs vi tillgång till de elva intresserades epost-adresser vilka det i sin tur mejlades ut personliga förfrågningar till. I dessa epost frågades urvalsgruppen ifall de kunde tänka sig att medverka i vår studie. I samma utskick bifogades även ett
informationsbrev (se bilaga A). Utifrån dessa elva mejl fick vi svar ifrån tio. En avbokade sig medan resterande nio gav svaret att de var villiga att ställa upp i undersökningen. De respondenter som svarade snabbast via mejl bokades in för intervju. Vi ville börja med en handfull intervjuer, varför fem stycken bokades in och övriga fyra hänvisades till senare kontakt, utifall mer data skulle behövas.
Sedan följde undersökningen den flexibilitet i processen mellan datainsamling och urval, i vilken grundad teori vidkänner. Detta innebär i praktiken att urvalet kan förändras om empirin visar att nya kategorier kan maximeras på andra platser eller med hjälp av andra respondenter (Bryman 2018). Exempel på detta ses i att två medarbetare valdes ut via en personlig gatekeeper. Detta gav oss mer bredd i materialet och ökade studiens
tillförlitlighet. Ahrne och Svensson (2011) menar att vid urvalet är forskaren oftast beroende av hjälp från någon i organisationen som har tillgång till listor av
medlemmarna, vilka studien syftar till att undersöka. Det bästa i de fallen är om forskaren själv får ta del av de listor och själv slumpmässigt välja ut respondenter. Detta minimerar risken för manipulation av vilka respondenter som väljs ut, så att urvalet inte partiskt väljs för att gynna organisationen i fråga (Ahrne & Svensson 2011). Grundad teori kan från start inte förutse varken urval, materialets innehåll eller slut. Det bestäms istället när data inte längre genererar ny information eller bättre uttryckt, styrker analysen. När detta inträffar når materialet en så kallad teoretisk mättnad (Denscombe 2018).
5.4 Studiens respondenter
Respondenternas ålder varierade emellan 37–67 år. Alla respondenter hade vid tillfället en anställning i socialförvaltningen i Halmstad kommun. Flera av respondenterna har genom arbetsgivaren validerat sina kunskaper. Det innebär att den reella kompetensen tas tillvara på och ger en snabbare utbildning till undersköterska. Samtliga av
respondenterna hade erfarenheter av att vid tillfället arbeta med endast en brukare. Två av de sju respondenterna arbetade för en och samma brukare vid tiden för intervjuerna.
Intervjuerna har genomförts med sex kvinnor och en man. Andelen män är något lägre i procent jämfört med Regeringskansliets senaste undersökning från 2020 angående könsfördelningen i yrkeskategorin. Deras siffror visar att 70% av de anställda är kvinnor (Regeringskansliet 2020a), medan vårt urval består av cirka 86% kvinnor. Tabell 1 visar ett tydliggörande av respondentgruppen. I tabellen tas inte kön eller exakt ålder upp, detta för att uppfylla konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2012).
Tabell 1. De sju respondenternas anställningstid och utbildning Respondenter Anställd i
kommunen
Utbildning
Respondent 1 19 år Undersköterska
Respondent 2 11 år Komvux undersköterska
Respondent 3 16 år Undersköterska Validering Respondent 4 4 månader Undersköterska
Respondent 5 22 år Undersköterska validering
Respondent 6 18 år Undersköterska Validering
Respondent 7 18 år Undersköterska Validering
Att det i respondentgruppen fanns skillnader i bakgrund och yrkeslivserfarenhet är enligt grundad teori positivt eftersom grundad teori förespråkar maximering av skillnader i urvalsgruppen. Detta gör att insamlad data varierar ytterligare (Bryman 2018).
5.5 Intervju
Empiri har inhämtats från sju stycken semistrukturerade intervjuer, med öppna frågor.
Öppna frågor valdes därför att vi ville få mer öppen och djupare information utav respondenterna, i enlighet med grundad teori (Bryman 2018). Frågeställningarna i intervjuguiden (se bilaga C) var därmed formulerade för att försöka inhämta stor mängd beskrivande data. Intervjuguiden har under arbetets gång förändrats. Exempelvis har frågor dragit ifrån eller lagt till, i syfte att inhämta så mycket information som möjligt från respondenterna. Ett exempel på en fråga som lades till; “Vad arbetar du med om fem
