Avfallsavgifter Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN

(1)

AvfAllsAvgifter 2010

insAmling och behAndling Av hushållsAvfAll - former och utförAnde

rAPPort u2012:01

ISSN 1103-4092

(2)

(3)

Förord

Avfall Sverige har sammanställt kommunernas avfallsavgifter för villor 2010. Undersökningen omfattar en analys över hur olika insamlings- och behandlingsformer av hushållsavfallet påverkar avfallsavgifterna.

Med behandlingsform avses på vilket sätt hushållsavfallet behandlas, till exempel som förbränning av blandat brännbart avfall eller i en utsorterad brännbar fraktion och i en matavfallsfraktion. Med utförandeform menas om insamlingen/ behandlingen sker i egen regi eller genom att entreprenör anlitas. Studien har genomförts av Jenny Westin, Avfall Sverige genom sammanställningar av data som finns i statistiksystemet Avfall Web. Britta Moutakis, praktikant vid Avfall Sverige, har kompletterat uppgifter om avfallsavgifter och insamlingsentreprenörer genom Internetsökning och kontakt med kommunerna via telefon och e-post.

Malmö i december 2011

Håkan Rylander Weine Wiqvist Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté VD Avfall Sverige

(4)

(5)

SammanFattning

2010 betalade ett svenskt villahushåll i genomsnitt 2 000 kr för att få sitt hushållsavfall hämtat. Det är en ökning med 1,5 procent sedan 2009, då avgiften var 1 970 kr. Avgiften för hushåll i flerbostadshus var i medeltal 1 240 kr per lägenhet. Det visar uppgifter från statistiksystemet Avfall Web där kommunerna själva matar in uppgifter om vanligaste abonnemangen i kommunen.

Taxan för hämtning av hushållsavfall är vanligen volymbaserad. Det innebär att kostnaden för fastighetsägaren baseras på kärlets storlek och hämtningsintervall. För att styra över mer avfall till återvinning kan olika typer av miljöstyrande taxa användas, till exempel viktbaserad avgift eller differentierade avgifter för att stimulera utsortering av matavfall. 29 kommuner tillämpar vikttaxa och avfallsavgiften var i genomsnitt 1 820 kr per år i dessa kommuner.

Merparten - 71 procent - av Sveriges kommuner anlitar entreprenör för insamling av kärl- och säckavfallet, medan 29 procent utför insamlingen i egen regi. De flesta entreprenörerna är privata företag. I de fall insamlingen sker med entreprenör är avgifterna för villor i genomsnitt något dyrare, 2 020 kr, jämfört med om insamlingen görs i egen regi, 1 940 kr.

Över hälften av kommunerna, 53 procent, har någon form av separat insamling av matavfall. I vissa kommuner är det bara en liten andel av hushållen alternativt restauranger och storkök. I andra kommuner har merparten matavfallsinsamling. 47 procent av kommunerna samlar in allt kärl- och säckavfall som en blandad brännbar fraktion.

I kommuner som huvudsakligen, det vill säga mer än 50 procent av hushållen, samlar in avfallet som en blandad brännbar fraktion är den årliga avfallsavgiften för villahushåll i genomsnitt 1 895 kr. I kommuner där fler än hälften av hushållen har matavfallsinsamling är den genomsnittliga avgiften något dyrare - 2 165 kr.

Förbränning i egen regi sker i 20 procent av landets kommuner medan 80 procent anlitar entreprenör för förbränningen. Till skillnad mot entreprenörerna vid insamling, så är dessa entreprenörer till övervägande del offentliga. Avfallsavgiften i kommuner som har förbränning i egen regi är i genomsnitt 2 035 kr. Motsvarande avgift för kommuner som anlitar entreprenörer är 1 990 kr.

För närvarande är 49 entreprenörer verksamma. De flesta entreprenörerna, 32 stycken verkar enbart i en kommun. Sammanlagt 14 olika entreprenörer verkar i 2-9 kommuner. Tre entreprenörer har fler än 10 kommuner. I några kommuner anlitas två eller flera entreprenörer. Kombination av egen kommunal regi och entreprenör förekommer också i några fall.

(6)

innEHÅLLSFörtECKning

1 inledning 1

1.1 bakgrund och syfte 1

1.2 metod 2

1.3 Avgränsningar 2

1.4 definitioner 2

2 utformning av avfallsavgifter 3

2.1 taxan som styrmedel 3

3 insamlingssystem för kärl- och säckavfall 4

3.1 blandat brännbart avfall 4

3.2 insamling av matavfall 4

3.3 fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper 5

3.4 ny teknik för insamling av kärl- och säckavfall 5

4 utförandeform för kärl- och säckavfall 6

4.1 inverkan på avfallsavgiften 6

5 behandlingsformer för kärl- och säckavfall 7

6 utförare av behandlingen 9

6.1 förbränning med energiutvinning 9

6.3 biologisk behandling av utsorterad matavfallsfraktion 10

7 insamlingsentreprenörer 11

bilaga 12

(7)

1 inLEdning

1.1 Bakgrund och syfte

Avfall Sverige har under många år, med viss regelbundenhet, sammanställt kommunala avfallsavgifter.

Senast detta gjordes var för år 2009 och dessförinnan 2007¹. Tidigare sammanställningar har varit uppskattade och det har efterfrågats en uppdaterad version.

Det främsta syftet med avfallsavgifterna är att finansiera det kommunala avfallsansvaret utifrån självkostnad. Många kommuner har också en ambition att konstruera avfallstaxan så att den får en styrande effekt, till exempel mot miljömålen som ökad matavfallsinsamling. Det kan göras genom viktbaserad avgift eller lägre avgift för hushåll med källsortering av matavfall.

Rapporten kan användas för att få en indikation om hur den egna kommunen ligger till jämfört med andra kommuner med liknande förutsättningar. Rapporten fyller också en funktion som beslutsunderlag vid till exempel införande av matavfallsinsamling eller viktbaserad avgift i kommunen. Vid jämförelser är det dock viktigt att tänka på att avfallsavgifterna kan variera stort mellan kommunerna beroende på vilken service som ingår, om kommunen har matavfallsinsamling samt geografisk och demografisk sammansättning etcetera. I vissa kommuner ingår till exempel ett visst antal hämtningar av grovavfall vid fastighet per år medan det i andra kommuner är en tilläggstjänst som hushållen kan utnyttja vid behov.

Uppgifterna över avfallsavgifter avser det vanligast förekommande abonnemanget för en- och tvåfamiljshus 2010, alltså det som flest villahushåll och liknande i kommunen har. Det kan i vissa kommuner vara svårt att avgöra vilket abonnemang som är vanligast medan det är självklart i andra kommuner.

I rapporten studeras om och hur former och utförande på insamling och behandling av hushållsavfall påverkar avfallsavgifterna. Med behandlingsform avses på vilket sätt hushållsavfallet behandlas, till exempel som blandat brännbart avfall eller i en utsorterad brännbar fraktion och en matavfallsfraktion.

Med utförandeform menas om insamlingen/behandlingen sker i egen regi eller genom att entreprenör anlitas.

I en tabellbilaga visas för respektive kommun bland annat vanligaste avfallsavgiften, vanligaste behållarvolym, vanligaste antal hämtningar per år samt om kommunen har separat insamling av matavfall och om den är frivillig eller obligatorisk. Även namn på aktuell insamlingsentreprenör redovisas.

1 Rapport U2010:09 ”Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall – former och utförande”. Rapport 2007”Insamling och behandling av hushållsavfall. Former och utförande samt ekonomiska effekter på avfallsavgifterna”. Avfall Sverige Utveckling

(8)

1.2 Metod

Uppgifterna i denna rapport har huvudsakligen hämtats från Avfall Web. Motsvarande 80 procent av kommunerna har lagt in uppgifter om vanligaste avgift för hushåll i en- och tvåfamiljshus. Vissa kommuner, som ingår i kommunalförbund, gemensam nämnd eller gemensamt bolag, rapporterar inte in uppgifter för respektive kommun i Avfall Web, utan gör det samlat för förbundet eller bolaget. För de kommuner som inte lagt in uppgifter i Avfall Web, har avgifter hämtats från kommunernas hemsidor alternativt genom kontakt via telefon eller e-post. Avfall Sveriges uppgifter över behandlingsanläggningar och insamlingssystem för matavfall har också använts som underlag. För lägenheter har motsvarande 64 procent av kommunerna lagt in uppgifter i Avfall Web.

I undersökningen från 2007 baserades metoden på sökningar av avfallstaxor via, i första hand kommunernas hemsidor, och i andra hand uppgifter via telefonsamtal. Tidigare år har sammanställningarna gjorts utifrån enkätundersökningar. Sedan 2008 sammanställts uppgifterna från Avfall Web.

Eftersom metoderna skiljer sig åt mellan undersökningarna 2008-2010 jämfört med tidigare år ska jämförelser göras med försiktighet.

Alla uppgifter om avfallsavgifter i rapporten är inklusive moms.

1.3 Avgränsningar

Denna studie omfattar hushållsavfall. I den del som beskriver insamlingen avses endast kärl- och säckavfall.

Motsvarande avsnitt om behandling avser allt hushållsavfall.

1.4 Definitioner

Matavfallsfraktion – källsorterat matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker. Kallas i vissa kommuner för komposterbart avfall, organiskt avfall eller bioavfall. Matavfall från livsmedelsindustrin räknas inte som hushållsavfall och ingår inte i denna undersökning.

Utsorterad brännbar fraktion – i de kommuner som har källsortering av matavfall är den utsorterade brännbara fraktionen det som blir över när allt annat är sorterat. Exempel på brännbart avfall är blöjor, utslitna diskborstar och dammsugarpåsar. Fraktionen kallas i vissa kommuner för restavfall.

Blandad brännbar fraktion – i kommuner som saknar källsortering av matavfall samlas både matavfall och annat brännbart avfall in som en blandad brännbar fraktion.

Icke brännbart avfall – Vissa kommuner har även insamling vid fastighet av icke-brännbart avfall, till exempel keramik, dricksglas och porslin. Kallas i visa kommuner för

deponirest.

Avfallstaxa – prislista över satser för avfallsavgifter.

Avfallsavgift – den avgift som nyttjaren får betala för en kommunal tjänst .

Grundavgift – för de tjänster som alla kunder har tillgång till och kan nyttja oavsett valt abonnemang.

Omfattar vanligen kommunens övergripande arbete med planering, information, kundtjänst, upphandling och fakturering. Dessutom täcker avgiften kostnaden för den service som ges vid återvinningscentralerna i form av mottagning av grovavfall och hushållens farliga avfall. Kallas även för fast avgift.

Rörlig avgift – är kommunens ersättning för hämtning och behandling av kärl- och säckavfall. Avgiften kan differentieras utifrån valt abonnemang eller genom behovshämtning alternativt vikttaxa. Den rörliga avgiften kan delas upp i hämtnings- och behandlingsavgift alternativt bara en hämtningsavgift där även behandlingen ingår.

(9)

2. UtFormning av avFaLLSavgiFtEr

I genomsnitt betalade ett svenskt villahushåll 2 000 kr i avfallsavgift 2010. Det är en ökning med 1,5 procent sedan 2009, då avgiften i medeltal var 1 970 kr. Avfallsavgiften innefattar vanligtvis någon form av grundavgift. Denna ska förutom grundfunktioner, som administration, planering och information, också täcka kostnader för återvinningscentraler, miljöstationer och hantering av hushållens farliga avfall. Därutöver finns vanligen en rörlig avgift som avser hämtning och behandling av avfallet och som är beroende av valt abonnemang. Enligt kommunallagens självkostnadsprincip får inte kommunerna ta ut högre avfallsavgifter än vad som motsvaras av de kostnader man har för den totala avfallsverksamheten.

Detta gäller oavsett om verksamheten drivs i förvaltningsform eller i kommunalt bolag.

Avfallsavgiften i en lägenhet på 70 m² är i genomsnitt 1 350 kr, visar en årlig rapport från Avgiftsgruppen, den s.k. Nils Holgersson-studien². Uppgifter om vanligaste avgift i lägenhet tas också in via statistiksystemet Avfall Web. 2010 var avgiften per lägenhet i genomsnitt 1 240 kr. Dessa avgifter betalas som regel inte av hushållen själva utan av fastighetsägaren som sedan tar ut det via hyran. Analysen i resterande del av rapporten gäller endast avfallsavgifter för en- och tvåfamiljhus (villa/radhus).

2.1 Taxan som styrmedel

Taxan för hämtning av hushållsavfall är vanligen volymbaserad. Det innebär att kostnaden för fastighetsägaren baseras på kärlets storlek och hämtningsintervall. Genom att välja en mindre kärlstorlek eller glesare hämtningsintervall kan avgiften minskas. Det är den enklaste formen av styrmedel och förekommer i de flesta kommuner. Om hämtningsintervallet är längre än två veckor ska det i princip vara kombinerat med hemkompostering. Det gäller inte utsorterat brännbart avfall, eftersom det inte innehåller något matavfall.

För att styra över mer avfall till återvinning kan andra typer av miljöstyrande taxa användas, till exempel viktbaserad avgift eller behovsanpassad hämtning. Det sistnämnda innebär att kärlet ställs fram av abonnenten när tömning önskas. Vid vikttaxa är hämtningsfordonet försett med en vågfunktion och utrustning för att identifiera varje enskilt kärl. Man kan också styra med taxan genom differentierade avgifter för att stimulera utsortering av matavfall. Abonnemang med sortering i två - eller flera - fraktioner, såsom matavfall och brännbart, ger då lägre avgift än abonnemang med blandad brännbar fraktion. Det är vanligt i de kommuner som har frivillig källsortering av matavfall för att ge incitament att välja källsorteringsabonnemang. Incitamentets storlek varierar från någon hundralapp upp till flera tusen kronor. Givetvis behöver inte kommunen alls ha differentierade avgifter. Det är kommunen själv som avgör system och avgiftsnivå för matavfallsinsamlingen via avfallsplan, föreskrifter och avfallstaxa.

29 kommuner tillämpar viktbaserad avgift, vanligen kallad vikttaxa. Några kommuner inför vikttaxa successivt i delar av kommunen för att kunna utvärdera systemet allt eftersom. Vikttaxan innebär att varje kärl vägs vid tömning och fastighetsägaren betalar per kg avfall³. Hämtningsfordonet är försett med en vågfunktion och utrustning för att identifiera varje enskilt kärl. Utöver grundavgiften betalar abonnenten även per kilogram som hämtas. Årsavgiften beror på hur mycket avfall som lämnas. I genomsnitt var avgiften 1 820 kr per år i de kommuner som tillämpar vikttaxa.

2 Läs mer i rapport Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige – en avgiftsstudie för år 2010 eller på www.nilsholgersson.nu. I denna undersökning ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning.

3 Läs mer i Avfall Sveriges rapport U2009:09 ”Viktbaserad renhållningstaxa som styrmedel”.

(10)

3. inSamLingSSyStEm För KärL- oCH SäCKavFaLL

Det finns i huvudsak två former för insamling av hushållens kärl- och säckavfall. Det ena är som en blandad fraktion avsedd för förbränning med energiutvinning. Det andra är en uppdelning i två fraktioner; dels en matavfallsfraktion avsedd för biologisk behandling och dels en brännbar fraktion.

Det förekommer att dessa båda insamlingssystem kompletteras med särskild insamling av en icke brännbar fraktion avsedd för deponering. Denna fraktion kallas i vissa kommuner för restavfall, i andra för deponirest. I vissa kommuner med matavfallsinsamling kallas den brännbara fraktionen för restavfall. De definitioner som används i denna rapport framgår i avsnittet 1.4.

Det icke brännbara avfallet kan samlas in i eget kärl eller i eget utrymme i kärl. Det kan till exempel handla om porslin, keramik, glasprydnader, mindre speglar, dricksglas, stekpannor och kastruller. Det är vanligt att det icke brännbara avfallet transporteras av abonnenten själv till en återvinningscentral, eller i en del fall, blir hämtat av kommunen eller entreprenören utan extra kostnad eller mot en engångsavgift.

3.1 Blandat brännbart avfall

För blandat brännbart avfall används vanligen ett 190 liters kärl som töms varannan vecka. I övriga fall finns ett antal olika varianter med olika säck- eller kärlstorlekar och med olika tömningsintervall. Några kommuner erbjuder bara veckohämtning eller så är veckohämtning den vanligaste hämtfrekvensen.

Övriga kommuner har hämtning varannan vecka eller glesare. För glesare hämtning av en brännbar fraktion krävs vanligen separat hantering av matavfallet, antingen i utsorterad matavfallsfraktion eller att matavfallet komposteras på den egna fastigheten. Egen kompostering kan ske efter anmälan till miljönämnden eller motsvrande och genom användande av godkänd kompostbehållare.

3.2 Insamling av matavfall

Det vanligaste systemet för insamling av källsorterat matavfall från småhus är separata kärl, ett för bioavfall och ett för brännbart avfall⁴. 65 procent av kommunerna med matavfallsinsamling från småhus har detta system. Andra vanliga system är flerfackskärl och optisk sortering. Vid optisk sortering sorterar hushållen sitt avfall i olikfärgade påsar som läggs i samma kärl. Vid en optisk sorteringsanläggning sorteras de med automatik för rätt behandling. I flerfackskärl sorteras olika fraktioner i olika behållare.

Det hittills vanligaste systemet för storkök är separata kärl med någon slags innersäck, men avfallskvarn till separat tank införs i allt fler kommuner.

4 Rapport B2009:1. Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner. Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder

(11)

3.3 Fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper

Omkring 30 kommuner tillämpar fastighetsnära insamling från småhus av avfall som lyder under producentansvar integrerat med systemet för hämtning av det ordinarie kärl- och säckavfallet. I några av dessa kommuner hämtas bara någon enstaka fraktion, till exempel tidningar/returpapper och i andra kommuner hämtas allt förpacknings-avfall och tidningar.

Antalet hushåll i kommunen som har fastighetsnära insamling varierar mellan kommunerna. I en del kommuner är insamlingen omfattande, i andra pågår försöksverksamhet. Det är vanligt att förpackningarna sorteras i två fyrfackskärl, där ett kärl, med till exempel matavfall, brännbart avfall, pappersförpackningar och färgat glas, hämtas varannan vecka och ett kärl, med till exempel ofärgat glas, metall, plastförpackningar och tidningar, hämtas var fjärde eller var åttonde vecka.

3.4 Ny teknik för insamling av kärl- och säckavfall

Kärl- och säckavfall kan även samlas in med modern teknik som sopsug och underjordsbehållare. Båda dessa system minskar den manuella hanteringen och behovet av transporter. I sopsugsystemet samlas avfallet in med hjälp av luft i ett automatiskt vacuumsystem.

(12)

4. UtFörandEForm För KärL- oCH SäCKavFaLL

Kommunen ansvarar för att hushållsavfallet samlas in och tas om hand. Insamlingen sker antingen i egen regi eller genom anlitande av entreprenör (privat eller offentlig). Som egen regi räknas i denna studie insamling genom egen kommunal förvaltning eller eget kommunalt bolag, genom konsortialavtal och delägarskap i regionalt kommunägt bolag, genom kommunalförbund eller genom gemensam nämnd.

Entreprenören är vanligen ett privat företag. De största avfallsentreprenörerna som verkar i Sverige är SITA och Ragn-Sells. Andra insamlingsföretag är Allmiljö, Ohlssons och Reno Norden. Även offentliga entreprenörer på insamlingssidan förekommer. Det kan till exempel vara ett regionalt kommunalägt bolag som upphandlats efter konkurrensutsättning. Det finns dessutom ett stort antal entreprenörer som verkar enbart i en kommun eller några få kommuner. Läs mer i kapitel 7.

Omkring sju av tio kommuner anlitar entreprenör för insamling av kärl- och säckavfallet, se figur 1.

Övriga kommuner utför insamlingen i egen regi. Några kommuner har en kombination av egen regi och anlitande av entreprenörer. De har delat upp kommunen i olika områden och har lagt ut en eller flera av dessa områden på entreprenad. Den större andelen ligger vanligtvis inom egen regi för dessa kommuner.

Figur 1. Insamling av hushållens kärl- och säckavfall fördelat på egen regi och entreprenör med tillhörande årlig avfallsavgift för villahushåll 2010

4.1 Inverkan på avfallsavgiften

I de fall insamlingen sker med entreprenör är avgifterna i genomsnitt dyrare, 2 025 kr, jämfört med om insamlingen görs i egen regi, 1 940 kr. Avgifterna har jämfört med 2009 ökat något mer procentuellt sett för kommuner med egen regi jämfört med kommuner med entreprenörer.

1 940 kr

2 025 kr entreprenör

71%

egen regi 29%

(13)

5. BEHandLingSFormEr För KärL- oCH SäCKavFaLL

Behandling av hushållens kärl- och säckavfall kan i huvudsak ske på tre sätt:

• Genom biologisk behandling av en utsorterad matavfallsfraktion antingen genom kompostering eller genom rötning.

• Genom att blandat brännbart avfall eller utsorterad brännbar fraktion förbränns med energiutvinning i en avfallsförbränningsanläggning.

• Genom deponering av icke brännbart avfall.

Biologisk behandling kan ske antingen genom kompostering eller genom rötning. Något vanligare är det med behandling genom kompostering, men rötning är på stark frammarsch. Flera kommuner behandlar både med kompostering och med rötning. Vid kompostering sker nedbrytningen av det organiska avfallet med hjälp av syre och mikro-organismer, främst bakterier och svampar. Rötning är mikrobiologisk nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö. Vid rötning bildas biogas, som huvudsakligen består av metan och koldioxid. Biogas används med stor fördel som fordonsbränsle efter uppgradering. Andra användningsområden är el- och värmeproduktion. Vid rötning bildas också biogödsel, som används bland annat i jordbruket.

Om hushållet komposterar själv, så kallad hemkompostering, ger det i många kommuner möjligheter till glesare hämtningsintervall och lägre avfallsavgift. Detta kan ske efter anmälan eller medgivande från Miljönämnden eller motsvarande.

I de kommuner som saknar utsortering av en matavfallsfraktion ingår matavfallet i den brännbara fraktionen. Avfallsförbränning sker med energiutnyttjande antingen i form av värme eller i en kombination av värme och el (kräftvärmeproduktion). Svenska avfallsförbränningsanläggningar producerar varje år fjärrvärme som motsvarar värmebehovet för cirka 820 000 genomsnittliga villahushåll.

Deponering sker enbart av den icke-brännbara fraktionen. Endast mycket små mängder hushållsavfall deponeras. Det är förbjudet att deponera brännbart eller organiskt avfall.

160 kommuner hade någon form av separat insamling av matavfall under 2010 visar en undersökning som Avfall Sverige genomfört. I vissa kommuner är det bara en liten andel av hushållen som är anslutna.

Drygt 20 kommuner, av de ovan nämnda, har endast insamling från restauranger och storkök. I andra kommuner har merparten matavfallsinsamling. Övriga 130 kommuner samlar in allt avfall som en blandad brännbar fraktion. Tre kommuner har infört matavfallsinsamling under 2011 och ytterligare 70 kommuner har planer på att införa system för källsortering av matavfall framöver.

(14)

5.1 Inverkan på avfallsavgiften

I kommuner som huvudsakligen⁵ samlar in avfallet som en blandad brännbar fraktion är den årliga avfallsavgiften för villahushåll i genomsnitt 1 895 kr. I kommuner där fler än hälften av hushållen har matavfallsinsamling är den genomsnittliga avgiften något dyrare - 2 166 kr. Någon jämförelse med 2009 går inte att göra på grund av ändrad metod.

I ungefär hälften av kommunerna med matavfallsinsamling från villor är insamlingen obligatorisk, i övriga är det frivilligt. Biologisk behandling av matavfall från endast storkök, restauranger och butiker sker i ytterligare ett drygt 20-tal kommuner, förutom de ovan nämnda.

Figur 2. Behandling av hushållens kärl- och säckavfall fördelat på brännbart avfall respektive matavfall + brännbart avfall med tillhörande årlig avfallsavgift 2010

Anm: Kommuner med mer än 50 procent av hushållen anslutna till matavfallsinsamling ingår i kategorin Matavfall + brännbart (blått). Kommuner som huvudsakligen (mer än 50 procent) har insamling som blandad brännbar fraktion visas med rött. Källa: Avfall Web.

5 Huvudsakligen innebär att mer än 50 procent av hushållen har insamlingen som en blandad brännbar fraktion.

2 165 kr

1 895 kr blandad brännbar fraktion

60%

matavfall + brännbart 40%

(15)

6. UtFörarE av BEHandLingEn

På samma sätt som för insamlingen kan behandlingen av hushållens kärl- och säckavfall ske i egen regi eller med anlitande av entreprenör. Med egen regi menas i denna rapport att avfallet behandlas i egen kommunägd anläggning eller genom delägarskap i anläggning, till exempel via regionbolag.

Entreprenör kan vara offentligt ägd anläggning, till exempel kommunalt eller statligt bolag alternativt privat anläggning.

6.1 Förbränning med energiutvinning

Det finns 32 förbränningsanläggningar i Sverige. 25 av dessa är helt kommunalt ägda via kommunalt bolag. Fyra anläggningar är helt privatägda, medan två är privatägda tillsammans med offentligt ägande.

En anläggning är statligt ägd.

Förbränning i egen regi sker i 20 procent av landets kommuner medan 80 procent anlitar entreprenör för förbränningen.

6.2 Inverkan på avfallsavgiften

I kommuner som har förbränning i egen regi är avfallsavgiften i genomsnitt 2 035 kr. I kommuner som anlitar entreprenörer betalar ett villahushåll i snitt 1 990 kr, se figur 3. Motsvarande avgifter för 2009 var 1 990 kr för egen regi och 1 970 kr för entreprenör, så skillnaderna har ökat något.

Figur 3. Förbränning av hushållsavfallet fördelat på egen regi och entreprenör med tillhörande årlig avfallsavgift för villahushåll 2010

2 035 kr

80%

egen regi 20%

(16)

6.3 Biologisk behandling av utsorterad matavfallsfraktion

I Sverige finns det idag ett hundratal anläggningar som tar emot och behandlar källsorterat bioavfall för kompostering, cirka 16 av dessa behandlar källsorterat matavfall från hushåll, restauranger m.m.

Resterande anläggningar behandlar enbart park- och trädgårdsavfall. Det finns 18 rötningsanläggningar för behandling av källsorterat bioavfall, till exempel avfall från livsmedelsindustri, jordbruk, slakteri och matavfall från hushåll, restauranger och butiker. Fem av rötningsanläggningarna är privata, en av dessa tillsammans med kommunalt ägande. Tre av anläggningarna drivs av kommunala regionbolag. Övriga drivs i kommunal förvaltning eller eget kommunalt bolag.

Enligt uppgifter ur Avfall Web har 108 kommuner matavfallsinsamling från mer än hälften av hushållen.

Av dessa kommuner har 35 procent behandlingen av matavfallet i egen regi, det vill säga i egen anläggning eller anläggning som ägs tillsammans med andra kommuner i ett kommunalt bolag. Övriga kommuner – 65 procent – anlitar entreprenör, såväl privata som kommunala, för behandlingen av matavfallet.

Figur 4. Biologisk behandling av hushållsavfallet fördelat på egen regi och entreprenör med tillhörande årlig avfallsavgift för villahushåll 2010

6.4 Inverkan på avfallsavgiften

I kommuner med biologisk behandling i egen regi är den genomsnittliga avgiften för villahushåll 2 205 kr, vilket framgår av figur 4. För de kommuner som anlitar entreprenör är avgiften i genomsnitt 2 145 kr.

En förklaring till att det är dyrare med egen regi kan vara att dessa kommuner ofta varit pionjärer och investerat stora pengar i anläggningen.

2 205 kr

65%

egen regi 35%

(17)

7. inSamLingSEntrEprEnörEr

Som nämnts ovan sker insamling av hushållsavfall genom anlitande av entreprenör i 71 procent av landets kommuner. För närvarande är cirka 49 entreprenörer verksamma på insamlingsmarknaden⁶. 2007 var 66 entreprenörer verksamma. De flesta entreprenörerna, 32 stycken verkar enbart i en kommun. 2007 var 48 entreprenörer verksamma i enbart en kommun. Sammanlagt 14 olika entreprenörer verkar i 2-9 kommuner. Tre entreprenörer har fler än 10 kommuner. Två stora entreprenörer verkar i vardera 47 kommuner. I några kommuner anlitas två eller flera entreprenörer. Kombination av egen kommunal regi och entreprenör förekommer också i några fall. Annorlunda uttryckt så opererar två av entreprenörerna, motsvarande 4 procent, i knappt hälften av de kommuner som anlitar entreprenörer medan 96 procent av entreprenörerna delar på den andra hälften av dessa kommuner.

6 Uppgifterna bygger på information som hämtats från kommunernas hemsidor. Det saknas uppgifter från vissa kommuner.

(18)

BiLaga

I följande tabell finns för varje kommun uppgifter om insamlingen av kärl- och säckavfall utförs i egen regi eller med anlitande av entreprenör samt namn på aktuell entreprenör.

De kommuner som samlar in källsorterat matavfall från hushåll anges i en särskild kolumn – Hushåll - med (F) om insamlingen är frivillig och (O)om insamlingen är obligatorisk. Om kommunen enbart samlar in matavfall från storkök, restauranger och butiker anges detta i avsedd kolumn - Endast storkök mm. Alla uppgifter avser 2010. Några kommuner har infört matavfallsinsamling under 2011. Dessa ingår inte i underlaget.

Kolumnen för vanligaste behållarvolym är uppdelad i brännbar fraktion respektive matavfallsfraktion.

Sifferuppgiften visar behållarvolymen i liter. En asterisk *) innebär att fraktionerna finns i samma kärl men är åtskilda i olika fack eller att olikfärgade påsar används (optisk sortering).

Hämtfrekvens är på samma sätt angivna i skilda kolumner för brännbar fraktion respektive matavfallsfraktion och visar vanligaste antal hämtningar per år för respektive fraktion. 26 hämtningar innebär hämtning varannan vecka, vilket är det vanligaste. 52 innebär hämtning varje vecka, medan 13 innebär månadshämtning. Vissa kommuner tillämpar andra hämtfrekvenser.

Behandling i egen regi för kompostering, rötning respektive förbränning anges med kryss (x) i respektive kolumn. Med egen regi menas i denna rapport att avfallet behandlas i egen kommunägd anläggning eller genom delägarskap i anläggning, till exempel via regionbolag.

Användning av viktbaserad taxa anges i särskild kolumn med kryss (x). Därefter finns uppgift om årlig avfallsavgift, inkl. moms, för insamling av kärl- och säckavfallet från villahushåll. Avgiften avser det vanligaste abonnemanget för en- och tvåfamiljshus vid utgången av 2010 och har hämtats från statistiksystemet Avfall Web. Det innebär att det är kommunerna själva som har lagt in dessa uppgifter – viss granskning, och bearbetning, har dock gjorts. För kommuner som saknat uppgifter i Avfall Web har sökning gjorts på kommunernas hemsidor. Vissa uppgifter har hämtats via telefonkontakt med aktuell kommun. Särskilda villkor i abonnemangen, som inte framgår i tabellen, kan försvåra jämförelser mellan kommunerna. Många faktorer påverkar nivåerna på kommunens avfallsavgifter, till exempel geografi, demografi och servicegrad.

I sista kolumnen framgår om kommunen har optisk sortering eller flerfackskärl samt annan (mat)nyttig information.

(19)

Vissa kommuner, som ingår i kommunalförbund, gemensam nämnd eller gemensamt bolag, rapporterar inte in uppgifter för respektive kommun i Avfall Web, utan gör det samlat för förbundet eller bolaget.

Nedan framgår vilka dessa är:

• AÖS – Avfallshantering Östra Skaraborg - består av Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda. Skövde har insamling i egen regi, övriga har entreprenör.

• Gästrike Återvinnare är ett kommunalförbund som består av Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby.

• LSR – Landskrona Svalövs Renhållnings AB består av Landskrona och Svalöv.

• Motala/Vadstena renhållningsnämnd består av Motala och Vadstena.

• Västra Mälardalens kommunalförbund består av Arboga, Köping och Kungsör.

Dessutom rapporterar Södertälje/Nykvarn gemensamt i Avfall Web på grund av svårigheter att särskilja uppgifterna i kommunerna.

(20)

insAmling kärl- och säckAvfAll nAmn entrePrenör

mAtAvfAlls- insAmling (friv/obl)

vAnligAste behållAr- volym (l)

vAnligAste AntAl hämt- ningAregnA/ delägdA AnläggningAr

viktb Aser Ad Avgift

Avf Alls

Avgift (inkl. moms) kommentAr

kommun/ förbund

invånAre

egen regi entre Prenör

hushåll end Ast s

torkök mm

brännb Art

mAtA vfAll

brännb Art

mAtA vfAll

kom Pos t

rötning förbränning

Ale27 394Xf16052XX2 51628% av hushållen har matavfallsinsamling Alingsås37 515Xo1901301326X2 300Alla hushåll har matavfallsinsamling Alvesta18 757Xf1 957 Aneby6 446XAneby renhållning160262 102 Arjeplog3 143Xil recycling190262 900 Arvidsjaur6 622X80261 793 Arvika26 139XX190261 71480 % av insamling i egen regi Askersund11 307Xragn-sells140261 490 Avesta21 762Xsita190261 592 Aös Avfalls- hantering östra skaraborg117 912XXf19014026261 6305% av hushållen har matavfallsinsamling bengtsfors9 841Xragn-sells1901 985 berg7 447Xsita19091 279 bjurholm2 500XAllmiljö i umeå Ab190262 230 bjuv14 813Xsitao*)*)XX2 365flerfackskärl boden27 408Xragn-sellsf1801401319XX1 769Alla hushåll har matavfallsinsamling bollebygd8 253Xlbc i boråso190*)*)26*)*)2 343optisk sortering bollnäs26 175Xsita240X1 678 borgholm10 806Xsita190XX- borlänge48 681Xo1901402626XX1 750Alla hushåll har matavfallsinsamling borås102 458Xo130*)13026*)26XXX2 331optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling botkyrka81 195Xff19014026X1 478 boxholm5 248X1 796 bromölla12 285Xcarlssons miljö & renhållningo2 722Alla hushåll har matavfallsinsamling bräcke6 865Xrevsunds transport1 767 burlöv16 509Xrenonorden, sitafXXX1 29411% av hushållen har matavfallsinsamling båstad14 269Xsitao240*)*)26*)*)XX2 275flerfackskärl

(21)

dals-ed4 729Xragn-sells140262 005 danderyd31 150Xsitaf/o19052X1 968fni: endast tidningar. degerfors9 709X190262 126 dorotea2 900Xconnys Alltranspor- ter2 357 eda8 577X19026X1 476 ekerö25 095Xragn-sells1 821 eksjö16 353Xo130*)*)27*)*)X1 994optisk sortering, alla hushåll har matavfallsinsamling emmaboda9 223X18026X2 464 enköping39 360Xragn-sellsfXXX2 61185% av hushållen har matavfallsinsamling eskilstuna95 577Xo190XX2 310endast flerbostads-hus o storkök. ej villor. eslöv31 269Xragn-sellso240*)*)26*)*)X2 269flerfackskärl, 59% av hushållen har matavfallsinsamling essunga5 601Xragn-sells1 757 fagersta12 249Xsamtekf14012026XXX2 542 falkenberg40 739Xsita2 030 falun55 685Xf14014016eaX1 795Alla hushåll har matavfallsinsamling filipstad10 626Xfilipstads miljösa- nering19026X2 053 finspång20 589Xragn-sells19026XX1 967 flen16 139Xrenonorden12026X1 861 forshaga11 401Xragn-sells190262 057 färgelanda6 691Xragn-sellso190*)*)eaea2 060optisk sortering, alla hushåll har matavfallsinsamling gagnef10 071Xdalafrakt och logistiko19014026262 775Alla hushåll har matavfallsinsamling gislaved29 212Xsandahls entre- prenad1 550 gnesta10 318Xsitao19019026262 423optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling gnosjö9 536Xsandahls entre- prenad1 759 gotland57 221Xragn-sellsf1401402626XX2 21896% av hushållen har matavfallsinsamling. fni upphör 1/1 2011. grums9 142Xragn-sells190262 328 grästorp5 857Xragn-sells190262 018 gullspång5 335X190262 250 gällivare18 533XAllmiljö19026X2 179har matavfallsinsamling i avfallskvarn.

(22)

gästrike återvinnare156 253XXgå, sitaf19014026262 08590% av hushållen har matavfallsinsamling göteborg507 330Xrenova, il recyclingfXXX1 305säckställ med 60 l. 50% av hushållen har matavfallsinsamling götene13 186Xragn-sells1 345 habo10 674Xbeges container- service X2 014 hagfors12 636Xsita140261 690 hallsberg15 235X1 885 hallstahammar15 127Xvafab miljöf1401402626XXX2 364 halmstad91 087XfXX1 520 hammarö14 833Xragn-sells190262 383 haninge76 237XfXX1 478 haparanda10 112Xhaparanda renhåll- ning oX1 983endast flerbostadshus o storkök. ej villor. heby13 355Xsamteko190120XXX2 529 hedemora15 195Xf2 154 helsingborg128 359Xrenhabo140*)45*)26*)26XX2 221flerfackskärl. 66% av hushållen har matavfallsinsamling herrljunga9 348Xragn-sells1 800 huddinge95 798XfXX1 478 hudiksvall36 848Xsita190261 319 hultsfred13 855X

hultsfred samfrakt, frödinge tanktran- sport1 924 hylte10 277Xragn-sells190261 413 håbo19 452Xragn-sells190262 062flerfackskärl hällefors7 333Xfanthyttans åkerif190262 19264% av hushållen har matavfallsinsamling härjedalen10 585Xreaxcer14021X2 301 härnösand24 675X19026X1 899

Avf Alls

kommun/ förbund

invånAre

hushåll end Ast s

torkök mm

brännb Art

mAtA vfAll

brännb Art

mAtA vfAll

kom Pos t

(23)

härryda34 007Xrenovaf19026XXX1 756endast flerbostadshus o storkök. ej villor. 2% har matavfallsinsamling hässleholm50 036Xrenonordeno203*)167*)26*)26XXX2 426flerfackskärl höganäs24 480XXf190*)*)XX1 875flerfackskärl högsby5 873Xlbc Ab i högsby1 843 hörby14 762Xragn-sellso240*)*)X2 269flerfackskärl. 21% av hushållen har matavfallsinsamling höör15 261Xragn-sellso240*)*)X2 269flerfackskärl. 57% har matavfallsinsamling Jokkmokk5 210X190262 314 Järfälla65 295Xsitaf14031X1 514 Jönköping126 331Xf1901902626XX1 829flerfackskärl. 56% har matavfallsinsamling kalix16 926XbdXo1901402626X1 899 kalmar62 388X1902 165 karlshamn30 918XohlssonsfX2 600flerfackskärl. 50% av hushållen har matavfallsinsamling karlskoga29 742XX2 1805% har matavfallsinsamling karlskrona63 342XAffärsverken karls- kronaf1301302626X2 125 karlstad84 736XXkarlstad energif1201202626X1 861tvåfackskärl. 75% av hushållen har matavfallsinsamling. 5 % av insamling sker i egen regi. katrineholm32 303Xrenonordenf19026X1 5523% av hushållen har matavfallsinsamling kil11 717Xragn-sellso2401401326X3 177Alla hushåll har matavfallsinsamling kinda9 811Xkimek2 295 kiruna22 969X24026X2 566 klippan16 382Xohlssonsf1501502626X2 738flerfackskärl knivsta14 477Xragn-sellso19014026262 19258% av alla hushåll har matavfallsinsamling kramfors19 214Xreaxcer19026X1 570 kristianstad78 788XXo1901402626X2 386 kristinehamn23 963X16026X2 3647% matavfallsinsamling krokom14 460XX1 427 kumla20 214X1 375 kungsbacka73 938Xrenovaff1301402626XX1 47010% av hushållen har matavfallsinsamling kungälv40 727Xkungälvs transport- tjänstf1601402652XX1 4642% har matavfallsinsamling kävlinge28 638Xf19026XXX2 0591% har matavfallsinsamling laholm23 258Xsitaf190261 450 landskrona- svalövs ren- hållnings Ab54 516Xohlssonsf1901401326X2 19533% har matavfallsinsamling

(24)

laxå5 786Xragn-sells1 950 lekeberg7 123XbAsAb1 963 leksand15 303Xdalafrakt och logistiko2 453Alla hushåll har matavfallsinsamling lerum38 301XrenovaffXXX1 568 lessebo8 165Xlessebo åkericen- tral18026- lidingö43 445Xsitaf1901405226X2 8124% har matavfallsinsamling lidköping37 989XX1 090 lilla edet12 773Xragn-sellso190*)*)2 408optisk sortering lindesberg23 029Xfanthyttans åkerif14014026261 50275% av hushållen har matavfallsinsamling linköping141 500Xragn-sellsf19026XXX1 636 ljungby27 410Xsita19026X1 530 ljusdal19 077X190261 833 ljusnarsberg5 055Xfanthyttans åkerif190262 17534% av hushållen har matavfallsinsamling lomma21 065Xsitaf24030XXX2 513flerfackskärl. Alla hushåll har matavfallsinsamling ludvika25 650XX1 716 luleå73 950Xo19014026262 168 lund109 147Xo185*)*)26*)*)XXX2 709flerfackskärl. 20% av hushållen har matavfallsinsamling lycksele12 427X190261 970 lysekil14 535XlyrAbf2 450 malmö293 909Xrenonorden, sitafXXX1 29411% av hushållen har matavfallsinsamling malung-sälen10 408Xbrändholms återvin- ning f19014013262 326Alla hushåll har matavfallsinsamling malå3 295X190262 331 mariestad23 799X19026X1 763 mark33 821Xlastbilscentraleno190*)*)26*)*)2 163optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling

Avf Alls

kommun/ förbund

invånAre

hushåll end Ast s

torkök mm

brännb Art

mAtA vfAll

brännb Art

mAtA vfAll

kom Pos t