tema: Högskolekontakter/sågverk

Full text

(1)

en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté | nummer 3 år 2003

tema: Högskolekontakter/sågverk

HJÄRNKRAFT 2005

Ny kompetens ger sågverket framtidstro

Mattias Forslund är civilingenjör och anställdes när Kopparfors insåg att den nya tekniken också kräver högre teknisk kompetens inom företaget.

(2)

Vill du veta mer? Kontakta Mårten Ericsson, Skogsindustrierna, tel 08-762 72 01, e-mail: marten.ericsson@skogsindustrierna.org som också tar emot beställningar på fler exemplar av Hjärnkraft 2005.

Det går också bra att kontakta nils.bergstrom@storaenso.com

| Box 16006 | 103 21 Stockholm | Tel 08-762 72 60 | www.skogsindustrierna.org

Hjärnkraft 2005 ges ut av Skogsindustriernas Kompetensförsörjningskommitté | text/foto Sven Magnusson.

Sågverksbranschen har en nyckelroll både i det svenska träets förädlingskedja och som leveran- tör av högkvalitativ flis till massa- och pappers- produkter. Men sågverkens framtida betydelse måste hela tiden utvecklas.

För att bibehålla och stärka den nuvarande positionen krävs mycket och hårt arbete. Bland annat måste träets potential utnyttjas ännu bätt- re och branschens kompetens utvecklas.

En viktig uppgift är att hålla träanvändningen högt i byggnations- och konstruktionssamman- hang. Att öka träanvändningen i Sverige är en tuff utmaning som kräver både uthållighet och nytän- kande. Men potentialen finns; som jämförelse kan nämnas att träkonsumtionen i Finland är dubbelt så hög per person och år som i Sverige.

Ännu större utvecklingsmöjligheter finns i övriga Europa där träkonsumtionen per person bara uppgår till en femtedel av den finska.

Vi har kunnat se positiva tendenser i Sverige på senare år såsom byggande av höghus i trä, ökad förädling och nya konstruktioner med trä som bärande inslag inom olika områden. Men mycket mer kan och måste göras för att stärka Sveriges position som träland.

En av de viktigaste åtgärderna är att höja kompetensnivån i branschen. I en verksamhet där satsningar på ökad kvalitet, vidareförädling och nytänkande är nödvändiga så borde det vara en självklarhet att allt fler medarbetare har civi- lingenjörsexamen och andra högskoleutbildning- ar.

Kontakterna med högskolor och universitet i allt från forskning till examensarbeten ska vara

en daglig och naturlig del av verksamheten.

De svenska sågverkens enskilda kompetens är ett annat viktigt målområde.

Här måste ett krav på minst gymnasieutbild- ning slå igenom till fullo vid all rekrytering. För dagens medarbetare måste fortbildningsinsatser genomföras kontinuerligt.

Branschen har många som kan ge support i denna kompetensprocess, inte minst det svenska skolväsendet som sedan decennier erbjuder ut- bildningsvägar som väl passar den här industrin.

Det gäller även på högre nivå, där ett utökat sa- marbete mellan landets träinriktade högskolor kan bidra till att den svenska spetskompetensen utnyttjas ännu effektivare.

I sågverkens egen fortbildning finns redan många aktiviteter som bidrar till ökad kompe- tens, en del drivs i egna utbildningsinstitutioner och andra sker i samarbete med leverantörer el- ler köps in i form av hela fortbildningsprogram.

Det ger en god grund. Men för att framtiden ska se ljus ut krävs ett nytänkande som bara öppen- het mot övriga samhället och dess resurser kan ge.

Slutligen kan konstateras att en råvara som är förnyelsebar, formbar och finns i unika former i just vår del av världen borde ha de bästa förut- sättningar att stå sig i konkurrensen även i fram- tiden.

Låt oss ta vara på den möjligheten.

Jan Moritz P

Peerrssoonnaallddiirreekkttöörr Stora Enso Sverige

Ko K om mp pe ette en ns s ii s så åg gv ve errk ks sb brra an ns sc ch he en n -- s sv ve en ns sk k ttiillllv vä äx xttp po otte en nttiia al

HJÄRNKRAFT 2005 NR 3/2003

(3)

Ett sätt är att bidra med kunniga föreläsare HJÄRNKRAFT 2005 NR 3/2003

6

Sågverksbranchen blir allt mer spännandeför tek- niker. Den tekniska utvecklingen i industrin ökar och därmed möjligheterna, både för företagen, kun- derna och för personalen inom den. För att tillvarata dessa möjligheter ställs höga krav på både utveck- lings-, produktions- och marknadsföringskompetens.

Mina förhoppningar är att hela sågverksnäringen in- ser detta och därmed rekryterar personal utifrån de behov som man kanske ännu inte sett men börjar ana i fjärran. Detta gäller i högsta grad mindre företag som köpsågverk.

Min erfarenhet från min praktik är att vi redan från start kan göra ett bra jobb i näringen, även utan handledning av personal med högre utbildning. Det är klart att om det finns handledning som har vana av att arbeta med ingenjörsmässiga verktyg kan man nå ännu längre, både den enskilde individen och företaget som sådant.

När jag nu går ut kan jag konstatera att företagens intresse för oss civilingenjörer inte varit särskilt tyd- ligt under utbildningen. Det är främst vid studiebe- sök som vi har kunnat märka av intresset överhuvud- taget. Jag vet att ett ökat intresse under utbildningen skulle kunna ge mycket effekt för en senare rekryter- ing samtidigt som man därmed skulle kunna påverka utbildningen utefter de behov som ert företag har eller kommer att ha.

Exempel på framgång

Exempel på framgångsrika sätt att visa sig för studen- ter är tex att bidra med kunniga föreläsare under vissa kurser. En av leverantörerna av virkestorkar har upp- täckt detta och har haft lätt att rekrytera personal från vår utbildning. De har även bidragit mycket till delar av forskningen som utförs på skolan, bland an-

nat genom att anställa två industridoktorander. För skolan, företaget och studenterna innebär detta en

”vinna-vinna” situation.

Andra bra sätt är att engagera studenter i olika ut- värderingsprojekt, att upplåta praktikplatser och exa- mensjobb. Den möjligheten står öppen för alla före- tag, för sågverk och snickerier såväl som för leverantörer till branschen.

För studenten innebär detta att man lär känna fö- retaget, dess värderingar och delar av dess personal.

Fördelen för företaget är att man på detta sätt kan testa eventuella blivande kollegors kunskaper och egenskaper och samtidigt få kvalificerat arbete utfört.

Jag vill även påpeka att annonseringen av examensar- beten på sågverksföretagens hemsidor inte är särskilt bra, jämför gärna med pappers och massaproducen- ternas ex.jobbsidor på nätet. Mängden projekt borde inte vara färre.

Mattias Brännström studerande till civilingenjör i träteknik

vid Luleå tekniska universitet.

Råd från Mattias, snart civilingenjör i träteknik:

Rekrytera efter behov som ni anar ska komma

Jag vet att ett ökat in- tresse under utbild- ningen skulle kunna ge mycket effekt för en se- nare rekrytering, säger Mattias Brännström

(4)

HJÄRNKRAFT 2005 NR 3/2003

2

på sågverket. Han rekryterades som process- ingenjör strax efter de stora investeringar som Kopparfors gjorde runt år 2000.

Sågverket ingår i Stora Enso-koncernen, och fick en egen nisch - man skulle satsa på spe- cialiserade produkter med högre förädlingsvärde till definierade marknader, framför allt Japan och USA. Företaget investerade i nya såglin- jer, datorstyrning och avancerad styr- och reglerteknik för att klara av ett tydligare pro- duktfokus.

– Det innebar nya krav på produktionen, sä- ger Mattias.

Men det innebar också helt nya krav på Kopparfors - en beställarkompetens man tidi- gare saknade.

– Maskinleverantörerna har samma ut- bildning som jag. När t.ex. styrsystemet i rå- sorteringen behövde ny programmering för att klara kapning i nya längder kunde jag de- finiera vårt behov så att programmeraren hos leverantören förstod vad vi ville ha.

Nils Bergström är platschef för Kopparfors och ser idag att den kompetens som Mattias be- sitter måste finnas redan när en nysatsning planeras.

– Vi hade ett enormt träkunnande. Men det fanns för få som kunde ställa rätt krav på le- verantörerna och underhålla den nya tekniken.

När leverantörerna packade ihop hade vi inte tillräcklig kompetens inom varken el eller data.

– Utmaningen var betydligt större än vi anade, säger Nils Bergström idag.

– Komplexiteten är stor och för att kunna ta tillvara alla möjligheter måste vi ha hög egen kompetens.

Kritisk massa

Han insåg snabbt att det behövdes tekniskt välut- bildad personal - snabbt.

Nils Bergström är sågverks- chef i Norrsundet där Kopparfors sågverk ligger i anslutning till Stora Ensos massafabrik. Han ser att man idag lagt en plattform för en lönsam produktion.

Vi måste skapa en kritisk massa av akademiker för att kunna ha en intern dialog och för att kunna kommunicera med högskolorna och på det sättet få hit praktikanter och ex.jobbare som tillför oss ny kunskap.

Det var stämningen på sågen och de avance- rade uppgifterna som fick Lars Isaksson, bli- vande civilingenjör på KTH, att söka sig till Kopparfors sågverk i Norrsundet.

– Det finns en spännande bredd inom ett modernt sågverk, säger han. En uppsjö av intressanta uppgifter.

– Men för mig var det också viktigt att Mattias Forslund redan fanns här. Här fanns en akademisk grund, han vet vad vi kan göra, vi pratar samma språk.

Lars Isaksson gör tillsammans med Erik Tham just nu ett projektarbete på Kopparfors sågverk ett par mil norr om Gävle. De gör en stopptidsanalys, tar reda på hur mycket stopp- tid det finns på vidareförädlingen och hur den uppstår.

Mattias Forslund, som har läst maskintek- nik med träinriktning på KTH, är produk- tionsledare för justerverk och vidareförädling

Med tätare högskolekontakter läggs grunden för framgång

(5)

HJÄRNKRAFT 2005 NR 3/2003

3

– Men inte bara en enstaka civilingenjör. Vi mås- te skapa en kritisk massa för att kunna ha en in- tern dialog, ett bollplank, och för att kunna kommunicera med högskolorna och på det sättet få hit praktikanter och ex.jobbare som tillför oss ny kunskap.

Idag finns en handfull akademiker på Kopparfors. De arbetar som produktionsledare, pro- cessingenjörer, produktchef, underhållschef etc. Man har tagit in tretton olika praktikanter, examens- eller projektjobbare från KTH och Högskolan i Gävle under åren 2002 och 2003.

– Vi har en anläggning som blir oerhört mycket effektivare med rätt bemanning. Med mer kunskap i hela värdekedjan och högre kom- petens hos hela personalen.

Utvecklar industrin

Idag sågar man 255.000 kubikmeter i tvåskift med en grovtimmerlinje och en klentimmerlinje.

Anläggningen har en kapacitet på 360.000 ku- bikmeter om man dessutom kör treskift. Man har 139 anställda i sågen, 18 tjänstemän och 16 fas- ta entreprenörer.

Nils Bergström vet idag att det krävs förstärk- ning av unga människor med hög utbildningsnivå för att utveckla industrin och hjälpa till att navi- gera genom strukturomvandligen,

– De kan på sikt komplettera med erfarenhet och då bli en verklig resursförstärkning.

Satsningen på välutbildade ingenjörer i Norrsundet är en del av ett systematiskt arbetssätt, en förändrad strategi när man nu gått från bulk till ett tydligt produktfokus. Från klassiska fallande läng- der till meterproduktion. Med hög kompetens inom företaget finns också den kultur som gör företa- Lars Isaksson och Erik Tham pluggar på KTH men gör just nu praktikjobb på Kopparfors Sågverk i Norrsundet. Ett sågverk som idag satsar systematiskt på rekrytering av högutbildad personal.

(6)

HJÄRNKRAFT 2005 NR 3/2003

4

get attraktivt för nyutbildade ingenjörer.

– Och det är väldigt viktigt för oss, säger Nils.

Vi vill framstå som expansivt och attraktivt för unga välutbildade människor. Vi måste ha in ny kompetens. Tricket är att få in akademiker för att kunna ta emot nya.

Han är optimist idag:

– Vi har lagt en plattform och har potenti- al att bli riktigt lönsamma. Konceptet är lysande.

Råvaran finns. Marknaden finns. Men pro- duktionen har ännu inte nått upp i rätt voly- mer.

Sakta börjar man angripa problem på rätt sätt, med förstudier och analyser för att sedan lösa

i rätt prioriteringsordning. Inte minst exa- mensarbeten och praktikjobb har betydelse.

– Sågverk är spännande. Här finns många alternativa uppgifter för oss, menar Erik Tham och Lars Isaksson, högskolestudenterna från KTH: Optimering av volymutbyte, eko- nomiskt utbyte, investeringsanalyser etc.

Kontakterna med högskolorna används allt mer. Ett examensjobb gjordes nyligen på styr- systemet i den nya PLC-programmeringen.

Vem höll reda på ändringar? Var sparades back-up etc.

– En civilingenjör kanske inte kan tekniken fullt ut. Men vi har ett systematiskt problem- lösningssätt, säger Mattias Forslund. Vi har inte alltid en spetskunskap men vi har en verk- tygslåda för att kunna räkna fram lösningar på problem som vi möter i vardagen.

Attrahålla

Katarina Palm är kompetensutvecklingsan- svarig inom Stora Enso Timber och jobbar med rekryteringsfrågor för alla sågverk inom Stora Enso i Sverige.

Hon ser ett långsiktigt problem om antalet akademiker blir för få på en plats.

– Vi brukar prata om att “attrahålla”. Att göra arbetet attraktivt för att kunna behålla välutbildade människor. Och det gör vi bland annat genom att anställa fler på samma ställe. Då skapar vi långsiktigt att bättre klimat för utveckling av både företaget och den enskilde.

För Katarina är det viktigt att ständigt hål- la högskolekontakterna öppna. Det kan hand- la om rekrytering av sommarjobbare, få in ex.jobb och praktikanter från högskolorna etc.

– Vi måste hela tiden synas på högskolorna och visa vad vi vill och vilken miljö vi kan er- bjuda, menar hon. Och vi märker redan nu att allt fler kontaktar oss.

Katarina Palm vill se rekryteringen av välut- bildade akademiker som en del i ett systema- tiskt arbetssätt. För att skapa en effektiv men också attrakttiv arbetsplats måste det finnas utrymme för flera akademiker på samma ar- betsplats.

En civilingenjör kanske inte kan tek- niken fullt ut. Men vi har lärt oss ett systematiskt problemlösningssätt.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :