1 Energimätning gällande vatten och värme
Energimätningsgruppen informerade medlemmarna i samfälligheten på årsstämman om resultatet av deras arbete. Förslaget de lagt fram är att införa individuell mätning av värme och vattenförbrukning för samfällighetens 48 fastigheter
1.
Styrelsemöte hölls 2010-03-29 där det beslutades att man skickar skicka ut en enkät till alla hushåll för att inventera intresse för fortsatt arbete i frågan
2. Den 7 april hölls ett möte med styrelsen och medlemmarna i energimätningsgruppen där frågan
diskuterades vidare. Enkäten skickas ut, sammanställs och presenteras för styrelsen och representant från gruppen den 12 maj 2010.
Utifrån enkätresultatet (redovisas nedan) kommer styrelsen att fatta beslut i framtida hantering av frågan.
1.1 Frågor till beslut
Ska det arbetas vidare med individuell mätning av vatten och värme?
(Hur) Bör andra frågor kring vatten- och värmesystemet hanteras?
Hur går man vidare om beslut fattas att man ska arbeta vidare?
2 Enkät
Svarsfrekvensen är 75 %, vilket kan anses som ett gott resultat. Bortfallet är således 12 hushåll som valt att inte svara på enkäten.
Validitet är ett mått på hur väl man mätt det man vill mäta och vi anser att vi har ställt de frågor vi behövde och fått svar på det vi ville veta och har därmed en hög validitet.
Med reliabilitet menar man att resultatet ska vara tillförlitligt. Man brukar beskriva reliabilitet som att om ingenting förändras i en population ska två undersökningar med samma syfte och med samma metoder ge samma resultat. Undersökningens reliabilitet, det vill säga tillförlitlighet, kan diskuteras då svaret på våra frågor gäller för den stund respondenterna fyllde i enkäten. Ytterligare frågor kan behöva ställas till hushållen när deras frågeställningar utretts.
2.1 Enkätresultat
75 % (36 av 48) av hushållen har svarat på enkäten. Av dem som svarat på enkäten har, på frågan om det ”är intressant med att arbeta vidare med frågan om individuell mätning”, 56 % svarat ja (42 % av totala antalet hushåll i samfälligheten). Av de som svarat på enkäten har 44 % svarat nej gällande det fortsatta arbetet (33 % av totala antalet hushåll). 25 % ligger bortfallet på och frågan är här hur man ska se på gruppens ickesvar.
Hur ska bortfallet på 25 % hanteras i avseende till om övervägande antalet hushåll
svarat ja eller nej till fortsatt arbete? Jämför Figur 1 och Figur 2 nedan.
1
Ja till fortsatt arbete; 42%
Nej till fortsatt arbete; 33%
Bortfall, de hushåll som inte svarat;
25%
Figur 1. Totala fördelningen av svar och ickesvar på enkät.
Det går att se relationen mellan figur 1 och 2 på två olika sätt. Antingen så är det sammanlagt 55 % av alla hushåll som inte vill ha fortsatt arbete/är likgiltiga i frågan.
Eller så är det 67 % som säger ja/är likgiltiga i frågan.
Ja till fortsatt arbete; 56%
Nej till fortsatt arbete; 44%
Figur 2. Fördelning av ja- och nej-svar för de 75 % av hushållen som svarat.
2.2 De som svarat ja
20 hushåll har svarat att de vill att det arbetas vidare på individuell mätning och av dem är 19 hushåll eniga i frågan. Fyra hushåll är enpersonshushåll, 11 hushåll är
tvåpersonshushåll, resterande fem hushåll är tre-, fyra- och sjupersonshushåll.
I 15 av hushållen har gjort energibesparande åtgärder. (13 har bytt till treglasfönster, tre har tilläggsisolerat och fyra har bytt dörrar.) 6 hushåll har byggt ut, varav endast en har inte vidtagit några energibesparande åtgärder. Utbyggnaderna varierar mellan 6 och 30 m²
16 personer tror att det kan innebära en besparing med införandet av individuell mätning. 19 hushåll har kommenterat vad de förväntar sig av en individuell mätning.
Främst gäller det besparing, rättvisa och oberoende, samt att själv styra sin konsumtion,
”Sparsamhet”
”Besparing varmvatten och värmekostnad (hoppas vi)”
”Kostnadssänkning, värme och vatten pga. egen påverkan (många bäckar små…)”
”Besparingar samt möjlighet till att påverka utfall. Jämnare temperatur.”
”Att styra sin egen konsumtion och koppla på värme man vill i huset och själv betala för allt.”
”Mätning av varje hushålls värmeförbrukning. Vet ej om det går att mäta förbrukning av vatten.”
”Rättvisare fördelning av kostnader. Energibesparing sett över hela samfälligheten.
Ev värdeökning av huset.”
”Rättvisa åtgång av vattenmängd.”
”Sparande på energi - mer medveten. Själv styra åtgången på vatten och värme.”
”Möjlighet att bättre styra kostnader. Bättre kostnadsmodell för alla medlemmar.
Möjliggöra att utbyggnader kan värmas via fjärrvärmen.”
”Att man betalar utifrån förbrukning. Mindre miljöbelastning på sikt.”
”Rättvist”
”Att själv påverka förbrukning och kostnad.”
”Lägre kostnader.”
”Lägre kostnad, effektivare nyttjande.”
”Möjlighet att räkna hem energisparande åtg. T ex kamin, extra isolering osv.”
”Rättvisa och oberoende.”
”Lägre förbrukning. Onödigt slöseri. Därmed lägre kostnader. Rättvis fördelning mellan hushållen. Otroligt viktigt!”
Övriga generella synpunkter i frågan som lämnades in av dem som svarat ja är
”Systemet i föreningen är underdimensionerat, tror inte att vi kan uppnå speciellt mycket besparing. När folk inte vill spara för föreningens skull idag och därmed hjälpa
3
”Rättviseskäl. Alla betalar sina egna kostnader. Vi har byggt om vårt garage till hobbyrum. Uppvärmningen görs med gasol kommer att fortsätta med det.”
”Fast avgift 11 mån, justering av +/- förbrukning i slutet av året.”
”Äntligen! Denna fråga har dykt upp med jämna mellanrum och skapat irritation. Nu har utredningsgruppen/Bernt Nilsson, Arne Björklund, Yngve Palm presenterat en objektiv sammanställning för individuell mätning och förslag till åtgärd. Ett lovvärt arbete, som samtidigt avslöjar felaktigheter i tidigare kontakter med lantmäteriet. Att frågan om individuell mätning tidigare lagts ner har bl a förklarats med att samtliga hushåll i samfälligheten måste vara eniga. Till 100 %. Alltså felaktigt! Att kostnader för vatten och värme är så låga, så det är ingenting att bråka om. Ungefär så har det låtit. Vi vet ju alla, att priset för värme och vatten stiger med tiden och kommer att fortsätta att stiga. Alltså ett dåligt och omodernt argument! Här kommer också miljötänkandet in:
mindre slöseri=renare miljö. Rättviseaspekten: Välviljan i samfälligheten har blivit överutnyttjad, och resultatet har blivit den sneda resursfördelning, som vi har idag.
Individuell mätning kan även ses som en ekonomisk vinst vid eventuell framtida försäljning av Ditt hus. Positivt för mäklaren att kunna ge klara besked beträffande värme- och vattenkostnader. En ekonomisk vinst, som mer än väl kommer att överstiga kostnaden idag på 10 000 kr för en individuell mätare. OBS! Idag måste individuella mätare installeras i all nyproduktion! Det ligger alltså i tiden och kan inte vara fel.”
2.3 De som svarat nej
16 hushåll har svarat att de inte vill att det arbetas vidare på individuell mätning och av dem är alla hushåll eniga i frågan. Två hushåll är enpersonshushåll, 7 hushåll är
tvåpersonshushåll, resterande sju hushåll är tre- och fyrapersonshushåll.
I 15 av hushållen har gjort energibesparande åtgärder. (14 har bytt till treglasfönster, fyra har tilläggsisolerat och fyra har bytt dörrar och två har installerat braskamin) 7 hushåll har byggt ut, varav endast en har inte vidtagit några energibesparande åtgärder.
Utbyggnaderna varierar mellan 10 och 55 m²
4 personer tror att det kan innebära en besparing med införandet av individuell mätning. 8 hushåll har kommenterat vad de förväntar sig av en individuell mätning.
Främst gäller det tveksamheter kring besparing, en fråga om rättvisa, samt att kunna öka värmen i hushållet.
”Jag blir vinnare både på värme- och vattenkostnaden. Dock kommer sannolikt den fasta kostnadsdelen att stiga från leverantören likt el och sopor.”
”inget”
”inget”
”rättvist”
”jag kan tänka mig att den totala förbrukningen minskar när det blir en mer direkt koppling till egen kostnad.”
”Kanske en lite besparing på tappvarmvatten. Däremot ingen besparing på värme”
”Kan bli problem att fördela kostnader om totalen inte stämmer med delmätningarna.”
”att jag kan få upp temperaturen till 20 grader i vardagsrum. Osämja av typen "varför betalar jag 105 % av medelvärdet när min granne (som har värmare) bara betalar 95 %?”
Övriga generella synpunkter i frågan som lämnades in av dem som svarat nej är
”Oavsett utbyggnader eller ej, så är det familjers förbrukning olika. Bor man i området en längre tid, så jämnar det nog ut sig med tiden. En mätpunkt för vatten resp.
fjärrvärme idag medför att samfällighetens medlemmar har en genomsnittligt ganska låg förbrukning, i alla fall strax under snitt med de övriga föreningar som man undre åren jämfört med. Om mätare införs individuellt, så undrar jag hur man ska hantera eventuella differenser mot den gemensamma bef. mätpunkten. Hur mycket dyrare blir extraarbetet med avläsning av samtliga mätare regelbundet, samt det merarbete som skapas för kassören med olika debiteringar av värme resp. vatten per hushåll.”
”Vad ska man spara in på? Under 18 grader inte trevligt.”
”Vi tror att det kommer att kosta mer än det smakar. Vi är nöjda som det är nu.”
”Jag tycker att huset behöver det värme som vi får på vintern. Kan inte se någon besparing.”
”Vi tror inte att besparingen kommer att bli större än investeringskostnaden, befarar snarare att totalen blir ett stort minus.”
”Hur ska vi kunna spara något, då de flesta klagar på att de har för kallt (liksom vi)?!?”
”Mitt svar är nej eftersom jag inte tror att investeringen återbetalar sig inom rimlig tid.
Det förefaller inte finnas någon uttalad överkonsumtion av energi, och de flesta jag pratat med är inte beredda att sänka temperaturen inomhus. För vår egen del ser vi gärna att det blir lite varmare istället. Vår energikonsumtion sticker inte ut jämfört med normen. Att dela notan i 48-delar är en form av rättvisa, att dela den efter förbrukning är bara en annan form av rättvisa. Det är inte självklart att det senare är bättre.”
