• No results found

VD-KOMMENTAR. Nästan för bra för att vara sant.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "VD-KOMMENTAR. Nästan för bra för att vara sant."

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

VD-KOMMENTAR

VD kommentar

Räntemarknaden har under 2016 präglats av fortsatt låga marknadsräntor och vi har i skri- vande stund levt med negativ reporänta under ca 2 år. I syfte att öka inflationstrycket i Sverige har så här långt olika stimulanspaket från olika myndigheter haft kortsiktiga och relativt liten påverkan på marknaden. Det låga ränteläget får en mycket negativ påverkan på bankens räntenetto men till följd av ökade affärsvolymer i banken så har vi i stort sett lyckats behålla vinstnivån jämfört med året innan.

Vår affärsvolym ökade under året med 11 % och noteras per årsskiftet till 6 825 miljoner kronor vilket är mycket glädjande. Rörelseresultatet för året uppgår till 43 miljoner kronor och är ett bra resultat under rådande marknadsförhållanden. Vi kan fortsatt uppvisa en mycket stark bank med en stark finansiell ställning. Bankens primärkapitalrelation uppvisar hela 31,33 % vilket kan jämföras med det lagstadgade 12 %.

Vi har under året påbörjat en marknadsföringskampanj som syftar till att påvisa skillnaderna mellan oss och övriga aktörer på den finansiella marknaden. Vi marknadsför oss under epitetet

”Nästan för bra för att vara sant”.

Vi är en unik och fristående bank som

- svarar i telefon i Tranemo med egen telefonväxel - kan nås med hjälp av personalens direktnummer

- inte ger någon utdelning till några utomstående ägare (vi saknar nämligen ägare) - fattar alla beslut i Tranemo

- hanterar kontanter

Omslaget pryds av några elever från Tranemo Gymnasieskola som är ett exempel på satsning från banken i Tranemo kommun. Årligen lämnar banken ett bidrag för att till stora delar finan- siera elevernas utlandsvistelse. Detta för att bibehålla attraktionskraften till gymnasieskolan.

Avslutningsvis vill jag rikta ett tack till alla våra kunder för det förtroende Ni visat och alla andra intressenter till ”Världens enda bank med huvudkontor i Tranemo”.

Tranemo i januari 2017

K-G Magnusson VD

Sparbanksstämma äger rum fredagen den 31 mars 2017 kl. 18.00 i samlingssalen Sparbanken Tranemo.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Förvaltningsberättelse

sid 4

2 Fem år i sammandrag

sid 5

3 Förslag till disposition av årets resultat

sid 6

4 Resultaträkning

sid 7

5 Rapport över totalresultat

sid 7

6 Balansräkning

sid 7

7 Rapport om förändring i eget kapital

sid 8

8 Kassaflödesanalys

sid 9

9 Noter till de finansiella rapporterna

sid 10

Uppgifter om Sparbanken Tranemo - Not 1

sid 10

Redovisningsprinciper - Not 2

sid 10

Finansiella risker - Not 3

sid 15

Kreditrisk

sid 16

Likviditetsrisk

sid 18

Marknadsrisk

sid 19

Operativa risker

sid 21

Noter resultaträkning - Not 4-14

sid 21

Noter balansräkning - Not 15-30

sid 25

Närstående - Not 31

sid 28

Finansiella tillgångar och skulder - Not 32

sid 29

Viktiga uppskattningar och bedömningar - Not 33

sid 30

Förväntningar avseende den framtida utvecklingen - Not 34

sid 30

10 Kapitaltäckning

sid 31

11 Underskrifter - styrelse och revisor

sid 33

12 Revisionsberättelse

sid 34

13 Bolagsstyrning

sid 36

14 Huvudmän, styrelse och revisorer

sid 37

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

(4)

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN

Sparbanken Tranemo är en sparbank som erbjuder heltäckande bankservice och har Tranemo Kommun som huvudsakligt verksamhetsområde. Bankens affärsidé är att vara den naturliga bankpartnern för alla kommunens intressenter och aktivt verka för att ge dem förutsättningar för en god och varaktig ekonomisk utveckling. För att vara den naturliga bankpartnern för alla kommunens intressenter kan uppnås genom att banken har lokal kännedom, hög servicenivå och kompetens samt en lönsamhet för såväl kund som bank

UTVECKLING AV SPARBANKENS VERKSAMHET, RESULTAT OCH STÄLLNING

• Bankens totala affärsvolym ökade under året och uppgick vid årsskiftet till 6.825 mnkr (+ 10,97 % eller 675 mnkr). Ökningen hänför sig framförallt till bankens egna in- och utlåning.

• Bankens rörelseresultat för 2016 uppgick till 43,1 mnkr (- 1,7 mnkr eller – 3,85 %). Trots ett lågt ränteläge förbättrades ränte- nettot med 0,3 mnkr till 37 mnkr (+0,9 %) och det kan främst hänföras till att den tidigare stabilitetsavgiften nu ersatts med en resolutionsavgift. Provisionsnettot minskade med 0,5 mnkr till 17,0 mnkr (-3,1 %) och på kostnadssidan finns de största avvikelserna gentemot föregående år på IT-kostnader (+ 0,8 mnkr), ombyggnation av Tranemokontoret (+0,6 mnkr) samt högre marknadsföringskostnader (+0,6 mnkr).

• Bankens egna kapital har ökat med 94,7 mnkr och uppgår nu till 765,8 mnkr, kapitalbasen uppgår (inklusive föreslagen vinst- disposition) till 455,8 mnkr och kärnprimärkapitalrelationen uppgår till 31,33 %.

• Banken har köpt ytterligare 100.000 aktier i Swedbank AB i mars. Bankens totala aktieinnehav i Swedbank uppgår nu till 1,7 miljoner aktier vilket motsvarar 0,15 % av det totala aktieinnehavet i Swedbank. Sparbanken Tranemo är, i likhet med de flesta övriga fristående sparbanker, medlem i föreningen Sparbanksintressenter som numera är den enskilt största ägaren i Swedbank AB med ett totalt aktieinnehav på 9,38 %.

SPARBANKENS ORGANISATION

En sparbank har inga enskilda ägare men har som yttersta syfte att främja sparsamhet och ekonomisk utveckling inom sitt verksamhetsområde. Bankens högsta beslutande organ är Sparbanksstämman vilken består av 24 huvudmän. Huvud- männen är samhällets och sparbankskundernas representanter och på den årliga sparbanksstämman utser de bankens styrelse. I styrelsen ingår också bankens VD. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens verksamhet och har också till uppgift att utse VD. VD är den som leder och utvecklar bankens verksamhet.

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker, vilka kan sammanfattas i rubrikerna kreditrisker, likviditetsrisker, mark- nadsrisker samt operativa risker.

I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet har styrelsen i banken, som är ytterst ansvarig för verksamheten och den interna kontrollen i banken, utarbetat och fastställt specifika riskpolicys och riktlinjer för bland annat likviditet, finans- förvaltning samt bankens verksamhet i sin helhet. Dessa följs upp och utvärderas kontinuerligt av såväl banken som dess styrelse. Ytterligare information om finansiella risker finns under not 3.

Bankens volymer och resultat påverkas av omvärldsförändringar där de främsta faktorerna är det allmänna ränteläget, börs- kursernas förändring samt det allmänna konjunkturläget. När det gäller den lokala marknaden har banken, tack vare sin associationsform, en viktig roll att aktivt utveckla bygden och dess näringsliv.

Den största risken för banken finns i de förluster som förorsakas av kreditgivning. I bankens verksamhetsområde finns en blandning av olika branscher vilket också avspeglas i bankens kreditportfölj. En väl diversifierad kreditportfölj medför en bättre riskspridning. För att kunna bedöma riskerna i kreditportföljen bevakas kundernas återbetalningsförmåga kon- tinuerligt och de kreditengagemang som bedöms ligga i riskzonen ägnas särskild uppmärksamhet. Samtliga större kredit- engagemang omprövas årligen.

1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

(5)

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG

Banken har ett starkt samarbete med Swedbank och det manifesteras bland annat genom ett aktieinnehav i Swedbank som vid årsskiftet hade ett marknadsvärde på 374,5 mnkr. Aktieinnehavet är en långsiktig och strategisk placering för banken och ingår även som en del i de fristående sparbankernas medvetna strategi att förstärka och behålla ett väsentligt inflytande över bankens viktigaste samarbetspartner. Samtidigt utgör aktieinnehavet en risk med tanke på det relativt stora innehavet i ett enskilt börsbolag.

Banken upprättar årligen en intern kapital- och likviditets utvärdering (IKLU) för att analysera bankens samtliga riskområ- den. Den fastställs av bankens styrelse och finns med kontinuerligt i den operativa verksamheten.

INFORMATION OM ICKE-FINANSIELLA RESULTATINDIKATIONER

Banken har ett samarbetsavtal med Swedbank som sträcker sig fram till 30 juni 2020 och reglerar samarbetet inom framfö- rallt IT-området, fondförvaltning och hypotekskrediter.

Banken har, som certifierat miljöföretag enligt ISO14001, fortsatt att arbeta med de framtagna miljömålen där en av de viktigaste delarna är den fortsatta satsningen på försäljning av bankens självbetjäningstjänster.

2 FEM ÅR I SAMMANDRAG

NYCKELTAL 2016 2015 2014 2013 2012

Volym (= av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer)

Affärsvolym ultimo, mnkr 6.825 6.151 5.841 5.477 5.206

Förändring under året, % 10,97 4,68 6,64 5,22 4,34

Kapital

Soliditet (= beskattat eget kapital + netto av obeskattade reserver

i % av balansomslutningen) 26,25 25,57 25,94 24,44 21,45

Kärnprimärkapitalrelation, % (kärnprimärkapital i % av risk-

exponeringsbelopp) (inkl förslag till vinstdisposition) 31,33 34,23 29,76 - -

Resultat

Placeringsmarginal (= räntenetto i % av MO) 1,34 1,43 1,74 1,78 2,10

Rörelseintäkter/affärsvolym (= räntenetto + rörelseintäkter i %

av genomsnittlig affärsvolym) 1,13 1,22 1,34 1,39 1,35

Rörelseresultat/affärsvolym (= rörelseresultat i % av genomsnittlig

affärsvolym) 0,66 0,74 0,72 0,78 0,77

Räntabilitet, eget kapital (= Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital) 5,27 6,11 5,55 8,02 5,98 Rörelseresultat i förhållande till Balansomslutningen, % 1,48 1,71 1,64 1,73 1,79 K/I-tal före kreditförluster (= summa kostnader exklusive kreditförluster

i relation till räntenetto + rörelseintäkter) 0,41 0,38 0,42 0,37 0,40

K/I-tal efter kreditförluster (= summa kostnader inklusive kreditförluster

i relation till räntenetto + rörelseintäkter) 0,41 0,39 0,46 0,44 0,43

Osäkra fordringar och kreditförluster

Reserveringsgrad för osäkra fordringar (= nedskrivning för sannolika

förluster i % av osäkra fordringar brutto) 57,38 58,35 57,77 70,78 57,28

Andel osäkra fordringar (=osäkra fordringar netto i % av total

utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker) 0,71 0,78 0,98 0,51 0,60

Kreditförlustnivå (= kreditförluster i % av ingående balans för

utlåning till allmänheten) 0,00 0,04 0,24 0,46 0,17

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 21 20 19 19 22

Antal kontor 3 3 3 3 3

(6)

FEM ÅR I SAMMANDRAG FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT

Resultaträkning (tkr) 2016 2015 2014 2013 2012

Räntenetto 36.956 36.616 42.136 41.575 43.633

Erhållna utdelningar 18.208 18.194 16.193 15.876 8.399

Provisioner, netto 16.977 17.517 16.611 15.856 15.551

Nettoresultat, fin. transaktioner 500 661 541 364 383

Övriga intäkter 668 734 857 926 713

SUMMA intäkter: 73.309 73.722 76.338 74.597 68.679 Allm. administrationskostnader -25.413 - 24.347 - 23.179 - 22.214 - 22.865

Avskrivningar, materiella tillg. -811 - 817 - 748 - 1.104 - 1.108

Övriga rörelsekostnader -3.973 - 3.216 - 8.533 - 3.911 - 3.572

Kreditförluster -40 - 543 - 2.973 - 5.627 - 2.105

SUMMA kostnader: -30.237 -28.923 - 35.431 - 32.856 - 29.650 Rörelseresultat 43.072 44.799 40.907 41.741 39.029

Bokslutsdispositioner, netto 75 -18 71 7.757 - 7.578

Skatter -5.292 - 4.554 - 6.698 - 7.286 - 6.384

Årets resultat 37.855 40.227 34.280 42.212 25.067

Balansräkning (tkr) 2016 2015 2014 2013 2012

Kassa 3.635 2.306 2.561 3.639 4.223

Utlåning till kreditinstitut 171.610 233.362 202.267 202.721 147.632

Belåningsbara statsskuldförbind. 39.881 39.625 29.690 19.678 -

Utlåning till allmänheten 1.744.110 1.505.957 1.339.515 1.236.860 1.217.493

Räntebärande värdepapper 415.941 494.207 585.186 639.348 588.094

Aktier och andelar 375.044 299.901 313.348 290.250 200.648

Materiella tillgångar 9.391 10.080 10.389 10.373 10.995

Övriga tillgångar 152.749 34.315 1.607 1.037 1.587

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5.618 5.399 7.319 9.431 11.849 SUMMA, tillgångar: 2.917.979 2.625.152 2.491.882 2.413.337 2.182.521

Skulder till kreditinstitut 14.920 15.048 15.590 15.464 16.052

In- och upplåning, allmänheten 2.130.114 1.929.614 1.819.272 1.795.294 1.679.887

Övriga skulder 5.785 7.942 9.135 11.294 14.933

Avsättningar 1.318 1.346 1.350 1.379 1.408

SUMMA, skulder och avsättn.: 2.152.137 1.953.950 1.845.347 1.823.431 1.712.280

Obeskattade reserver 45 121 103 174 7.931

Eget kapital 765.797 671.081 646.432 589.732 462.310

SUMMA, skulder, avsättningar och eget kapital 2.917.979 2.625.152 2.491.882 2.413.337 2.182.521

3 FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT

Årets resultat enligt balansräkningen utgör 37.855 tkr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:

- överföring till reservfonden med 37.855 tkr.

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapi- talbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker samt ett beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärdering.

Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgår efter föreslagen resultatdisposition uppgår till 31,33 %. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen resultatdisposition till 455,8 mnkr (427,4 mnkr för 2015). Specifikation av posterna framgår av kapitel om kapitaltäckning som finns i slutet på denna årsredovisning.

Den ekonomiska ställningen ger inte upphov till någon annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förplik- telser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

(7)

RESULTATRÄKNING RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT BALANSRÄKNING

Not 2016 2015

Ränteintäkter 40.976 42.170

Räntekostnader -4.020 - 5.554

Räntenetto 4 36.956 36.616

Erhållna utdelningar 5 18.208 18.194

Provisionsintäkter 6 19.009 19.788

Provisionskostnader 7 - 2.032 - 2.271

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 500 661

Övriga rörelseintäkter 9 668 734

SUMMA rörelseintäkter (inkl räntenetto) 73.309 73.722

Allmänna administrationskostnader 10 - 25.413 - 24.347

Avskrivningar, materiella anläggningstillgångar - 811 - 817

Övriga rörelsekostnader 11 - 3.973 -3.216

Summa kostnader före kreditförluster - 30.197 - 28.380

Resultat före kreditförluster 43.112 45.342

Kreditförluster, netto 12 - 40 - 543

Rörelseresultat 43.072 44.799

Bokslutsdispositioner 13 75 - 18

Skatt på årets resultat 14 - 5.292 - 4.554

Årets resultat 37.855 40.227

4 RESULTATRÄKNING 1 januari – 31 december

TILLGÅNGAR Not 2016 2015

Kassa 3.635 2.306

Utlåning till kreditinstitut 15 171.610 233.362

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 16 39.881 39.625

Utlåning till allmänheten 17 1.744.110 1.505.957

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 415.941 494.207

Aktier och andelar 19 375.044 299.901

Materiella tillgångar:

- Inventarier 20 864 1.168

- Byggnader och mark 8.527 8.912

Övriga tillgångar 21 152.749 34.315

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 5.618 5.399

Summa tillgångar 2.917.979 2.625.152

6 BALANSRÄKNING Per den 31 december

5 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 1 januari – 31 december 2016 2015

Årets resultat 37.855 40.227

Övrigt totalresultat

Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 56.861 -15.577

Årets övrigt totalresultat 56.861 - 15.577

Årets totalresultat 94.716 24.650

Fortsättning följer på nästa sida >>

(8)

BALANSRÄKNING RAPPORT OM FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

Skulder, avsättningar och eget kapital Not 2016 2015

Skulder till kreditinstitut 23 14.920 15.048

Inlåning från allmänheten 24 2.130.114 1.929.614

Övriga skulder 25 2.064 2.414

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 3.721 5.528

Avsättningar 27 1.318 1.346

Summa skulder och avsättningar 2.152.137 1.953.950

Obeskattade reserver 28 45 121

Eget kapital:

- Reservfond 457.391 417.164

- Fond för verkligt värde 270.551 213.690

- Årets resultat 37.855 40.227

Summa eget kapital 765.797 671.081

Summa skulder, avsättningar samt eget kapital 2.917.979 2.625.152

2015

Reserv- Fond för Årets Totalt fond verkligt resultat eget

värde kapital

Ingående Eget Kapital 382.884 229.267 34.280 646.431

Överföring till Reservfond enligt stämmobeslut 34.280 - 34.280 -

Omvärdering redovisas direkt mot Eget kapital - 15.577 - 15.577

Årets resultat 40.227 40.227

Utgående eget kapital: 417.164 213.690 40.227 671.081

2016

Reserv- Fond för Årets Totalt fond verkligt resultat eget

värde kapital

Ingående Eget Kapital 417.164 213.690 40.227 671.081

Överföring till Reservfond enligt stämmobeslut 40.227 - 40.227 -

Omvärdering redovisas direkt mot Eget kapital 56.861 56.861

Årets resultat 37.855 37.855

Utgående eget kapital: 457.391 270.551 37.855 765.797 Fortsättning balansräkning

7 RAPPORT OM FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

Bundna fonder

Reservfond

I reservfonden finns bankens ackumulerade vinstmedel.

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde

Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.

(9)

KASSAFLÖDESANALYS

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:

- De har en obetydlig risk för värdefluktuationer - De kan lätt omvandlas till kassamedel

- De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

Betalda och erhållna räntor samt erhållen utdelning ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten.

2016-12-31 2015-12-31

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 43.072 44.799

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Avskrivningar 811 816

Kreditförluster 40 543

Betald inkomstskatt - 5.173 - 4.767

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 38.750 41.391 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning av utlåning till allmänheten - 238.193 - 166.985

Ökning av in- och upplåning från allmänheten 200.500 110.342

Minskning av skulder till kreditinstitut - 128 - 543

Ökning av övriga tillgångar - 118.653 - 30.788

Minskning av övriga skulder - 2.157 - 1.197

Kassaflöde från den löpande verksamheten - 158.631 - 89.171

Investeringsverksamheten

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar 234.307 119.924

Investeringar i finansiella tillgångar - 174.471 - 30.861

Försäljning av materiella tillgångar - -

Förvärv av materiella tillgångar - 122 - 508

Kassaflöde från investeringsverksamheten 59.714 88.555

Finansieringsverksamheten

Förändring av upplåning - -

Kassaflöde från finansieringsverksamheten - -

Årets kassaflöde - 60.167 40.775

Likvida medel vid årets början 275.293 234.518

Likvida medel vid årets slut 215.126 275.293

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:

Kassa 3.635 2.306

Utlåning kreditinstitut 211.491 272.987

Summa likvida medel: 215.126 275.293

8 KASSAFLÖDESANALYS (Indirekt metod) 1 januari – 31 december

(10)

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

9 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

NOT 1 » UPPGIFTER OM SPARBANKEN TRANEMO NOT 2 » REDOVISNINGSPRINCIPER

Årsredovisning avges per den 31 december 2016 och avser Sparbanken Tranemo. Sparbanken Tranemo har sitt säte i Tranemo och har gatuadressen Storgatan 22 samt postadressen Box 202, 514 24 Tranemo. Förutom huvudkontoret i Tranemo har banken också kontor i Dalstorp och Länghem.

a) Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finan- siella rapporterna, om inte annat framgår.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 10 februari 2017. Resultat- och balansräkning blir före- mål för fastställelse på sparbanksstämman den 31 mars 2017.

b) Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finan- siella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finan- siella tillgångar, finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samt- liga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedöm- ningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovi- sade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på histo- riska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i noter.

e) Nya regler och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m räkenskapsår 2017 har inte förtidstillämpats. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsut- talanden inte beskrivs nedan, har sparbanken ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter.

IFRS 9 Finansiella instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt ”paket” av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument. Pa- ketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande (”expected loss”) nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder ikraft den 1 januari 2018 och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden. I och med införandet av IFRS 9 kom- mer reserveringen avseende bankens förväntade kreditförluster att öka, den inledande reserveringen i januari 2018 kommer att bokas direkt mot bankens egna kapital genom en gruppreservering och nivån på denna bedöms ej vara av väsentlig betydelse sett i förhållande till bankens egna kapital.

f) Intresseföretag

Aktier i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

(11)

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

g) Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella va- lutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska an- skaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.

h) Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med aktuell ränta.

Ränteintäkter inkluderar direkta transaktionskostnader för att uppta lån.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivränte- metoden inklusive ränta på osäkra fordringar.

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning.

- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

- Bankens kostnader för den statliga insättarskyddsgarantin samt resolutionsavgift.

Utdelning på finansiella instrument klassificerade som tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen.

i) Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigstäl- landegrad på balansdagen.

Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på olika sätt enligt följande:

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faci- liteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provi- sioner periodiseras som intäkt över den period tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviserings- avgifter, samt betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

j) Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro och depåavgifter. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

k) Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Valutakursförändringar

- Räntebärande värdepapper samt övriga finansiella instrument

l) Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, ar- betsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också bl a kostnader för konsulttjänster, telefon och porto, IT-, revisions- samt fastighetskostnader.

m) Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

n) Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder en ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen.

(12)

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

o) Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovi- sade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

p) Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar samt derivat.

Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt låneskulder.

(i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbin- der sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebeloppet utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet.

(ii) Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen framförallt utifrån vilket syfte instrumentet förvärvades men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av andra finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori.

Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen under posten Nettoresultat finansiella transaktioner.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställ- bara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balans- posterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Detta bestäms utifrån den effektivränta som beräknas vid anskaffningstidpunkten.

Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta el- ler fastställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Bankens hela innehav av säkerställda obligationer, s k covered bonds, marknadsvärderas löpande då dessa ingår som en del i bankens likviditetsreserv. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) el- ler på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.

(13)

Investeringar i aktier och andelar klassificerade som tillgångar som kan säljas och som inte är noterade på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt har värderats till sitt anskaffningsvärde.

Andra finansiella skulder

Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

I tabell i not 33 lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån tre nivåer som beskrivs i noten.

(iv) Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att en specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventual- tillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodi- seringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.

q) Lånelöften

Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte.

r) Kreditförluster och nedskrivning på finansiella instrument

(i) Nedskrivningsprövning finansiella tillgångar

Inför varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:

a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,

b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,

c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekono miska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter.

Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjlig- heten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbanken Tranemos gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts mycket lågt och uppgår till 5 tkr. Den individuella och kontinuerliga uppföljningen av bankens krediter medför att någon ytterligare tillkommande gruppvis nedskrivning aldrig hittills har gjorts eller görs inom Sparbanken Tranemo. För lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på individuell basis och där inget nedskrivningsbehov kunnat identi- fieras, kan de sedan ingå i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegen- skaper om ett nedskrivningsbehov skulle kunna föreligga på gruppnivå. Ett skäl till att ett nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå, trots att lånen ansetts inte vara osäkra på individuell nivå, är att sparbanken inte vid det tillfället anser sig ha full kännedom kring alla de faktorer som på balansen är relevant för en individuell bedöm- ning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att reservera för förluster som inträffat men som ännu inte kommit till sparbankens kännedom kan därför en tillkommande gruppvis nedskrivning göras. Nedskriv- ning (kreditförlust) redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårig- heter redovisas en kreditförlust enligt gällande regler.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparban- ken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisker. Eftergifter till sparbankens lån- tagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till för-

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

(14)

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

fall, lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar med kort löp- tid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivnings- behov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande och en period om minst 9 månader som utdragen.

(ii) Återföring av nedskrivningar

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskriv- ning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Nedskrivning av egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivning av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskriv- ningen gjordes.

Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde

En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.

(iii) Bortskrivning av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag anta- gits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

s) Materiella tillgångar

(i) Ägda tillgångar

Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och even- tuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Materiella tillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella tillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering, avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljnings- priset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst eller förlust redovi- sas under posten Övrig rörelseintäkt.

(ii) Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.

Beräknade nyttjandeperioder:

- Byggnader, rörelsefastigheter se nedan - Inventarier och installationer 5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är bygg- nader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad.

Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 12–100 år på dessa komponenter.

(15)

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:

- Stomme 100 år

- Stomkompletteringar, innerväggar, m m 20 - 40 år - Installationer, värme, el, VVS, ventilation, m m 20 - 30 år - Yttre ytskikt, fasader, yttertak, m m 20 - 30 år

- Inre ytskikt, m m 12 år

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

t) Ersättningar till anställda

(i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinsti- tutens Pensionskassa (SPK) och Swedbank Försäkring. Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som en annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK och Swedbank Försäkring. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19 och redovisar därför dessa pensions- planer som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK och Swedbank Försäkring baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäk- ringspremier framgår av not 10.

(ii) Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjäns- terna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för resultatandelsbetalningar när sparbanken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från de anställda och förpliktelsen kan beräknas vara tillförlitlig.

u) Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbe- dömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

v) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars före- komst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

NOT 3 » FINANSIELLA RISKER

I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, likviditetsrisker, marknadsrisker och ope- rativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för bankens verksamhet inklusive den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansieringsverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i en särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats.

Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och att de t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och ansvar.

I Sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd VD vars uppgift är att kontinuerligt ana- lysera utvecklingen av riskerna, rapportera till bankens styrelse samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

(16)

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

KREDITRISK

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskilda instruktioner inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer där sedan återrapportering sker till styrelsen av beviljade krediter.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående prin- cip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken fattas i enlighet med av styrelsen upprättade delegeringsbestämmelser. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster, i förhållande till den utestående kredit- volymen och sett över en längre tidsperiod, förhållandevis låga.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist till stora delar är geogra- fiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter.

Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrel- sen fastställt placeringsreglemente.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när en kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabellen nedan.

Kreditriskexponering brutto och netto 2016

Krediter mot säkerhet av: A) B) C) D) E) F)

Statlig och kommunal borgen 15.516 - 15.516 15.516 - -

Pantbrev i villa- och fritidsfastighet (G) 755.823 407 755.416 708.209 47.207 -

Pantbrev i flerfamiljsfastighet (H) 65.303 - 65.303 62.283 3.020 -

Pantbrev i jordbruksfastigheter 359.544 7.090 352.454 351.763 691 -

Pantbrev i andra näringsfastighet 74.215 4.920 69.295 64.207 5.088 -

Bostadsrätt 140.416 - 140.416 140.416 - -

Företagsinteckning 61.001 437 60.564 57.121 3.443 -

Övriga (I) 288.967 3.821 285.146 93.775 191.371 -

Varav: kreditinstitut - - - -

SUMMA: 1.760.785 16.675 1.744.110 1.493.290 250.820 -

Värdepapper * - - - - - -

Emittenter:

AAA 150.766 150.766 150.766 29.881

AA+, AA eller AA- 64.066 64.066 64.066 10.000

A+, A eller A- 89.248 89.248 89.248 -

BBB+ eller lägre 101.574 101.574 101.574 -

utan rating 50.169 50.169 50.169 -

SUMMA: 455.823 455.823 455.823 39.881

Åtaganden 113.871 113.871 113.871 -

Utställda lånelöften 220.567 220.567 220.567 -

Utställda finansiella garantier 9.683 9.683 9.683 -

SUMMA: 344.121 344.121 344.121 -

TOTAL KREDITRISKEXPONERING: 2.560.729 16.675 2.544.054 1.493.290 1.050.764 39.881

(17)

Kreditriskexponering brutto och netto 2015

Krediter mot säkerhet av: A) B) C) D) E) F)

Statlig och kommunal borgen -

Pantbrev i villa- och fritidsfastighet 617.736 1.232 616.504 587.252 29.252 -

Pantbrev i flerfamiljsfastighet (H) 76.954 - 76.954 74.916 2.038 -

Pantbrev i jordbruksfastigheter 354.807 4.753 350.054 350.054 - -

Pantbrev i andra näringsfastighet 78.340 4.221 74.119 65.921 8.198 -

Bostadsrätt 97.130 - 97.130 97.130 - -

Företagsinteckning 64.174 2.734 61.440 51.552 9.888 -

Övriga (I) 233.392 3.636 229.756 76.467 153.289 -

Varav: kreditinstitut 7 - 7 7 - -

SUMMA: 1.522.533 16.576 1.505.957 1.303.292 202.665 - Värdepapper *

Emittenter:

AAA 191.302 191.302 191.302 29.625

AA+, AA eller AA- 64.213 64.213 64.213 10.000

A+, A eller A- 119.618 119.618 119.618 -

BBB+ eller lägre 123.624 123.624 123.624 -

utan rating 35.075 35.075 35.075 -

SUMMA: 533.832 533.832 533.832 39.625

Åtaganden 99.358 99.358 99.358 -

Utställda lånelöften 201.145 201.145 201.145 -

Utställda finansiella garantier 9.312 9.312 9.312 -

SUMMA: 309.815 309.815 309.815 -

TOTAL KREDITRISKEXPONERING: 2.366.180 16.576 2.349.604 1.303.292 1.046.312 39.625

* = Klassificering enligt Standard & Poors rating a) Total kreditriskexponering (före nedskrivning) b) Nedskrivning

c) Redovisat värde

d) Värde av säkerheter avs. poster i balansräkning e) Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter f) Inklusive exponering mot stat och kommun g) Inklusive bostadsrätter

h) Inklusive bostadsrättsföreningar i) Inklusive krediter utan säkerhet

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknads- värden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

Kreditkvalitet

Vid kreditberedning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter resp scoringmodeller för privat- krediter Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalité både inom företags- och privatsegmentet.

Oreglerade och osäkra fordringar

Åldersanalys förfallna lånefordringar

Sparbanken definierar en oreglerad fordran som en fordran som förfallit till betalning sedan 60 dagar.

2016 2015

Fordringar förfallna 60 dagar eller mindre 1.850 1.878

Fordringar förfallna > 60 – 90 dagar - -

Fordringar förfallna > 90 – 180 dagar - -

Fordringar förfallna > 180 – 360 dagar 690 712

Fordringar förfallna > 360 dagar 705 666

SUMMA: 3.245 3.256

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

(18)

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

Lånefordringar per kategori av låntagare

Sparbanken definierar en osäker fordran i allmänhet som en fordran som förfallit till betalning sedan 60 dagar eller att det i övrigt finns information hos banken om kredittagarens eventuellt bristande betalningsförmåga.

Som ett led vad gäller värdepapperslån har sparbanken tagit emot noterade värdepapper, vars värde uppgick till 13.513 tkr (9.280 tkr för 2015), som säkerhet för lån. Totalt uppgick dessa lån till 4.933 tkr (4.033 tkr). Dessa noterade värdepapper kan sparbanken sälja eller använda som säkerhet. Under år 2016 har sparbanken inte sålt eller behövt använda någon av dessa säkerheter.

LIKVIDITETSRISK

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder.

Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder (inklusive derivat- instrument) har olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och få portföljstrukturer. Det innebär att placering- ar endast görs i likvida värdepapper, dvs värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Bankens likviditet bevakas dagligen och rapportering sker kvartalsvis till styrelsen. För att tillmötesgå lagstadgade krav på snabbt tillgänglig likviditet med en stabil motpart har banken valt att placera medel på bankens egna skattekonto.

Sparbankens likviditet består främst av dagslåneräkning och en värdepappersportfölj och som under normala förhållanden klarar minst 180 dagar. Banken har fastställt en minimilikviditet på 150 mnkr som klarar minst 30 dagar under ett stressat scenario.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen på nästa sida. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likvidi- tetssituation.

Lånefordringar, brutto 2016 2015

- offentlig sektor - -

- företagssektor 276.437 275.641

- hushållssektor 1.464.593 1.242.008

varav personliga företagare 509.968 469.259

- övriga 19.755 4.884

SUMMA: 1.760.785 1.522.533

Varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar

- företagssektor 702 664

- hushållssektor 1.036 1.074

Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilken ränta intäktsförs

- företagssektor - -

- hushållssektor - -

Osäkra lånefordringar 29.059 28.408

- företagssektor 26.144 13.921

- hushållssektor 2.915 14.487

Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 16.675 16.576

- företagssektor 7.173 7.334

- hushållssektor 9.502 9.242

Lånefordringar, nettoredovisat värde

- offentlig sektor - -

- företagssektor 269.264 263.950

- hushållssektor 1.455.090 1.237.123

varav personliga företagare 502.677 445.719

- övriga 19.756 4.884

SUMMA: 1.744.110 1.505.957

(19)

Likviditetsexponering

Nominella kassaflöden (mnkr)

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

a) På anfordran b) Högst 3 månader c) Längre än 3 månader men högst 1 år d) Längre än 1 år men högst 5 år e) Längre än 5 år f) Totalt redovisat värde

MARKNADSRISK

Marknadsrisk är att risken för att ett verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksam- het utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör aktiekurs- risken och ränterisken de övervägande marknadsriskerna.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, dvs risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

2015 a) b) c) d) e)

Utan

f)

löptid

Tillgångar

Kassa 2 2

Utlåning till kreditinstitut m m 233 40 273

Utlåning till allmänheten 33 28 85 289 1.071 1.506

Obligationer och andra ränteb. värdep. 40 86 368 494

Övriga tillgångsposter 350 350

SUMMA Tillgångar 266 68 171 697 1.071 352 2.625

Skulder

Skulder till kreditinstitut 15 15

Inlåning från allmänheten 1.630 146 147 2 1.925

Upplåning från allmänheten 5 5

Övriga skuldposter och eget kapital 680 680

SUMMA Skulder, obeskattade 1.645 146 147 2 - 685 2.625 reserver och eget kapital

Oredovisade lånelöften 201 201

Skillnad redovisade tillgångar, - 1.580 - 78 24 695 1.071 - 333 0 skulder och lånelöften

2016 a) b) c) d) e)

Utan

f)

löptid

Tillgångar

Kassa 4 4

Utlåning till kreditinstitut m m 171 40 211

Utlåning till allmänheten 49 37 90 336 1.232 1.744

Obligationer och andra ränteb. värdep. 50 30 336 416

Övriga tillgångsposter 543 543

SUMMA Tillgångar 220 87 120 712 1.232 547 2.918

Skulder

Skulder till kreditinstitut 15 15

Inlåning från allmänheten 1.850 148 126 2 2.126

Upplåning från allmänheten 4 4

Övriga skuldposter och eget kapital 773 773

SUMMA Skulder, obeskattade 1.865 148 126 2 - 777 2.918 reserver och eget kapital

Oredovisade lånelöften 221 221

Skillnad redovisade tillgångar, - 1.866 - 61 - 6 710 1.232 - 230 0 skulder och lånelöften

References

Related documents

Genom de omfattande verksamhetsförändringarna i Railcare Tåg och Railcare Danmark skapade vi förutsättningar för att återigen tjäna pengar på det vi gör, och kunna

5.. vi gjort så har vi sett att det finns en del mönster kring hur management och band upplever dessa saker bland annat. Ett av de mest framgående mönster vi sett inom

Med tanke på bolagets storlek och ägarförhållanden bedöms det som rimligt att styrelsen består av två ledamöter som är oberoende i förhållande till ägare och bolaget

större uppdragen. EnatorTjänster kan här förväntas få en stark ställning som underleverantör. Enator och IBM kompletterar varandra mycket bra med Enators styrka inom

ringen av Våxjösjön, där kontamine- rat sedimentlager togs bort med ett specialutrustat mudderverk. Prover visar att sjön nu är badbar. Mudd- ring av Stora Bergundasjön

Dessa underbara tofsar eller duskor på kuddar och dynor och vackert utsmyckade trasfranskanter, som alla är tillverkade av alldeles för små bitar som varit bra att ha.. Några

Att dela in mat i pyramider bygger på att äta mest av det som finns i botten, lagom av det som finns i mitten och undvika eller äta lite av det som hamnar i

De anhöriga upplever en påfrestande situation, det vill säga att vara anhörig till någon som fått demens i ung ålder, och använder strategier för att underlätta och förändra