Årsredovisning 2012
Innehåll:
VD:s kommentar... 1
Förvaltningsberättelse... 2
Fem år i sammandrag... 4
Förslag till disposition av bankens vinst……….…... 6
Resultaträkning... 7
Balansräkning………. 8
Kassaflödesanalys och förändring av eget kapital... 9
Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper….…….. 11
Kapitaltäckning... 35
Styrelsens påskrifter... 37
Revisionsberättelse... 38
Bankens huvudmän, styrelse m.fl... 39
Företagsstyrning………... 40
Bankens personal……… 41
Bankens Vision
Sparbanksstämman äger rum onsdagen den 24 april.
Åtvidabergs Sparbank
ska vara en lokal utvecklingsmotor.
En utvecklingsmotor ska delta i den lokala samhällsutvecklingen t ex genom att vara pådrivande, ta initiativ och nyttja den egna
ekonomiska styrkan.
Styrelsen för Åtvidabergs Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2012, bankens 146:e verksamhetsår
Förvaltningsberättelse
Allmänt
Åtvidabergs Sparbank bedriver in- och utlåningsverksamhet tillsammans med andra universalbanksaktiviteter för privatpersoner, företag, kommun och organisationer huvudsakligen inom Åtvidabergs kommun.
Sparbankens utveckling
Balansomslutning
Sparbankens balansomslutning uppgår till 1 374 Mkr (1 279 Mkr), vilket är en ökning med 7,4 %.
Medelomslutningen (MO), dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, uppgick till 1 313 Mkr (1 255kr) och har därmed ökat med 4,6 %.
Inlåning
Inlåningen från allmänheten ökade under året till 1 162 Mkr eller med 68 Mkr. Det motsvarar en ökning med 6,2 procent.
Värdet av förmedlat sparande i Swedbank Fonder och Swedbank Försäkring uppgick vid årsskiftet till 846 Mkr, en ökning med 73 Mkr, eller 9,4 procent.
Utlåning
Sparbankens totala utlåning till allmänheten – efter avdrag för befarade kreditförluster – uppgick vid 2012 års utgång till 979 Mkr, en ökning med 48 Mkr, eller med 5,2procent.
Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgår till 900 Mkr, vilket innebär en ökning med 4,4 % under år 2012.
Aktier i Swedbank AB
Vid årets ingång ägde banken 93.500 stamaktier och 94.000 preferensaktier i Swedbank AB.
Marknadsvärdet av aktierna uppgick på bokslutsdagen till 23,8 Mkr. (16,7 Mkr).
Den ekonomiska påverkan under året på grund av värdeförändring har varit positiv med ca 7,1 Mkr, vilken har bokförts som Fond för verkligt värde i
balansräkningen.
Affärsvolym
Sparbankens totala affärsvolym uppgick på
vilket resulterar i en kapitaltäckningskvot på 2,38 (2,25).
Sparbankens resultat
Sparbankens resultat före kreditförluster uppgår till 26,5 Mkr, vilket är en minskning med 0,4 Mkr jämfört med förra året.
Rörelseresultatet uppgår till 22,7 Mkr vilket är en minskning med 2,1 Mkr. 2012 belastades resultatet med ca 2 Mkr mer i reserveringar för eventuella kreditförluster jämfört med 2011.
Räntenettot för år 2012 har trots sjunkande marginaler ökat med 0,1 Mkr. Detta förklaras av ökade volymer.
Provisionsnettot har ökat med 0,4 Mkr jämfört med föregående år.
Allmänna administrationskostnader är 0,1 Mkr lägre än förra året.
Personal
Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 16 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 16, varav 7 kvinnor och 9 män.
Liksom tidigare har personalen genomgått vidareutbildning med avsikten att alltid vara så bra skickade som möjligt att möta kundernas
förväntningar.
Sedan 2011 samordnas bankens administrativa arbetsuppgifter i, det tillsammans med sparbankerna i Vadstena och Vimmerby ägda bolaget, Spar Tjänster i Linköping AB.
För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10.
Prognos 2013
Vår bedömning är att resultatet för 2013 kommer att ligga i nivå med, eller något under, resultatet för 2012.
Det finns betydande osäkerhet när det gäller ränteutvecklingen i landet vilket har stor påverkan på bankens affärer – såväl avseende volymer som marginaler. Kreditförluster bedömer vi kommer att ligga i nivå med 2012.
Riskhantering
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
I sparbanken finns en samlad funktion för riskkontroll direkt underställd den administrativa chefen och med dokumenterad möjlighet att rapportera direkt till VD och styrelse, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i
styrdokument och processer.
Denna riskkontrollfunktion är fr o m 2011 gemensam med sparbankerna i Vadstena och Vimmerby.
Kredit- och motpartsrisker
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största risk-
exponering är sparbankens kreditförluster sett över tiden i förhållande till utestående kreditvolym förhållandevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga.
För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter.
Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen.
Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för
minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden.
Övervakningen sker med stöd av ett särskilt
kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är nödvändig.
Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till not 3.
Marknadsrisker
I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken.
Ränterisk, definieras som risken för att marknads- värdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid.
Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k.
gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte
överensstämmer. Bankens mellanhavanden med kunder täcks genom mottransaktioner med Swedbank, varför någon valutarisk inte uppstår med undantag av bankens valutadepå.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB.
Likviditetsrisker
Likviditetsrisk kan uttryckas som risken för att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt.
Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer.
Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens
likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av not 3.
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska
Fem år i sammandrag
Nyckeltal
2012 2011 2010 2009 2008Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr 4 209 3 966 4 023 3 835 3 361
förändring under året, % 6,1 -1,4 4,9 14,1 -0,5
Kapital
Soliditet
14,5 13,7 12,7 13,2 12,1
Kapitaltäckningskvot
2,38 2,25 2,08 2,25 2,02
Primärkapitalrelation
2,36 2,25 2,08 2,25 2,02
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenettoi % av MO 3,1 3,2 2,6 2,7 3,0
Rörelseintäkter/affärsvolym
1,4 1,4 1,2 1,3 1,4
Rörelseresultat/affärsvolym
0,6 0,6 0,1 0,5 0,2
Räntabilitet på eget kapital
8,9 11,0 2,4 9,2 2,6
K/I-tal före kreditförluster
0,53 0,52 0,62 0,63 0,64
K/I-tal efter kreditförluster
0,60 0,56 0,89 0,64 0,82
50 66 55 72 78
Andel osäkra fordringar
2,1 1,1 1,7 0,7 0,7
Kreditförlustnivå
0,4 0,2 1,3 0,1 1,3
Övriga uppgifter
Medelantal anställda 16 17 18 19 19
Antal kontor 1 1 1 1 1
Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat efter skatt i % av genomsnittligt eget kapital
Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter
Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Beskattat eget kapital + egetkapitalandelen av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitalbas i förhållande till totalt kapitalkrav Primärkapital i förhållande till totalt kapitalkrav
Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym
Fem år i sammandrag
Resultat- och balansräkning tkr 2012 2011 2010 2009 2008
Resultaträkning
Räntenetto 40 831 40 700 30 944 29 980 34 041
Provisioner, netto 14 160 13 729 13 697 12 640 11 634
155 162 27 3 867 -1 646
Övriga intäkter 1 184 1 282 314 1 901 2 874
Summa intäkter 56 330 55 873 44 982 48 388 46 903
Allmänna administrationskostnader -24 786 -24 907 -23 746 -26 102 -25 197
Övriga kostnader[1] -5 044 -4 086 -4 251 -4 214 -4 819
Kreditförluster -3 844 -2 101 -12 084 -452 -8 532
Summa kostnader -33 674 -31 094 -40 081 -30 768 -38 548
Nedskrivningar på finansiella tillgångar - - - - -3 021
Rörelseresultat 22 656 24 779 4 901 17 620 5 334
Bokslutsdispositioner -5 424 104 -38 -147 137
Skatter -4 333 -6 488 -1 425 -4 141 -2 477
Årets resultat 12 899 18 395 3 438 13 332 2 994
Balansräkning
Kassa 8 195 6 276 7 499 5 746 11 941
Utlåning till kreditinstitut 350 920 273 458 279 851 180 129 269 129
Utlåning till allmänheten 978 564 930 521 911 458 910 951 740 655
Räntebärande värdepapper 0 42 142 12 154 12 049 43 109
Aktier och andelar 26 780 19 802 19 441 14 882 16 890
Materiella tillgångar 1 441 1 569 1 967 2 338 1 383
Övriga tillgångar 7 651 5 217 8 648 7 301 8 954
Summa tillgångar 1 373 551 1 278 985 1 241 018 1 133 396 1 092 061
Skulder till kreditinstitut 14 0 0 96 7 979
Inåning från allmänheten 1 162 053 1 093 807 1 078 212 976 966 940 157
Övriga skulder 11 215 10 310 5 161 6 684 11 282
1 173 282 1 104 117 1 083 373 983 746 959 418
Obeskattade reserver 5 688 264 368 330 183
Eget kapital 194 581 174 604 157 277 149 320 132 460
Summa skulder och eget kapital 1 373 551 1 278 985 1 241 018 1 133 396 1 092 061
[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Nettoresultat av finansiella transaktioner
Summa skulder
Förslag till vinstdisposition
Sparbankens vinst enligt balansräkningen den 31 december 2012 utgör 12 898 578 kr.
Styrelsen föreslår att detta belopp överförs till reservfonden.
Reservfonden den 31 december 2012 Reservfonden uppgår härefter till
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot uppgår till 2,38 (föregående års kapitaltäckningskvot 2,25). Kapitalbasen uppgår till 173 167 tkr (157 888 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 72 854 tkr (70 091 tkr).
Specifikationer framgår av not om kapitaltäckning.
Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stor i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balans- räkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
167 625 979 kr
Fastställs styrelsens förslag läggs till reservfonden 12 898 578 kr
180 524 557 kr
1 januari - 31 december
tkr Not 2012 2011
54 718 54 049
-13 887 -13 349
4 40 831 40 700
5 1 069 676
6 16 753 16 269
7 -2 593 -2 540
8 155 162
9 115 606
56 330 55 873
10 -24 786 -24 907
20 -563 -585
11 -4 481 -3 501
-29 830 -28 993
26 500 26 880
12 -3 844 -2 101
22 656 24 779
13 -5 424 104
14 -4 333 -6 488
12 899 18 395
Rapport över totalresultat
1 januari - 31 december
tkr Not 2012 2011
Årets resultat 12 899 18 395
Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 7 078 -1 069
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat - -
Årets övrigt totalresultat 7 078 -1 069
Årets totalresultat 19 977 17 326
Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader
Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster
Kreditförluster, netto Provisionsintäkter Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
Allmänna administrationskostnader
Resultaträkning
Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar
tkr Not 2012 2011
8 195 6 276
15 350 920 273 458
16 978 564 930 521
17 0 42 142
18 26 130 19 152
19 650 650
20 1 441 1 569
21 2 229 587
22 5 422 4 630
1 373 551 1 278 985
14 0
23 1 162 053 1 093 807
Aktuell skatteskuld 2 809 2 374
24 4 389 4 283
25 4 017 3 653
1 173 282 1 104 117
26 5 688 264
167 626 149 231
14 056 6 978
12 899 18 395
27 194 581 174 604
1 373 551 1 278 985
28 19 803 13 940
29 138 592 132 459
Ställda säkerheter inga inga
- Garantier Åtaganden
Summa skulder och eget kapital Poster inom linjen
Ansvarsförbindelser Fond för verkligt värde Årets resultat
Summa eget kapital Obeskattade reserver Eget kapital
Reservfond Summa skulder Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar
Materiella tillgångar - Inventarier
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar
Aktier och andelar i intresseföretag
Balansräkning
Per den 31 december Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
1 januari - 31 december tkr
22 656 24 779
- -8
563 585
3 934 2 248
-4 333 -6 488
22 820 21 116
-51 977 -21 311
42 142 -29 988
68 246 15 595
15 0
-2 434 3 437
906 5 149
79 718 -6 002
100 116
- -1 530
107 449
-544 -649
-337 -1 614
79 381 -7 616
279 734 287 350
359 115 279 734
8 195 6 276
350 920 273 458
359 115 279 734 I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 54 898 tkr (53 822 tkr) och ränteutbetalningar inkl. kapitaliserade räntor
med 12 061 tkr (11 773 tkr) samt erhållen utdelning med 1 069 tkr (676 tkr).
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
-De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
-De kan lätt omvandlas till kassamedel.
-De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod.
Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Summa enligt balansräkningen Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Försäljning av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-)
Kassaflöde från investeringsverksamheten Förändring av övriga tillgångar (+/-)
Förändring av övriga skulder (+/-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten
Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning av utlåning till allmänheten (-) Ökning/Minskning av värdepapper (-/+) Ökning av inlåning från allmänheten (+)
Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-)
Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+)
Kreditförluster (+) Inkomstskatt (-)
Kassaflödesanalys
2012-12-31 2011-12-31 Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+)
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
tkr
Reserv fond Fond för verkligt värde
Årets
resultat Eget
kapital
Ingående eget kapital 2011-01-01 145 792 8 047 3 438 157 277
Årets resultat 18 395 18 395
Årets övrigt totalresultat -1 069 -1 069
Årets totalresultat -1 069 18 395 17 326
Vinstdisposition 3 438 -3 438 0
Utgående eget kapital 2011-12-31 149 231 6 978 18 395 174 604
Ingående eget kapital 2012-01-01 149 231 6 978 18 395 174 604
Årets resultat 12 899 12 899
Årets övrigt totalresultat 7 078 7 078
Årets totalresultat 7 078 12 899 19 977
Vinstdisposition 18 395 -18 395 0
Utgående eget kapital 2012-12-31 167 626 14 056 12 899 194 581
Rapport över förändringar i eget kapital
Noter
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Åtvidabergs Sparbank som är en sparbank med säte i Åtvidaberg.
Adressen till bankens kontor är Torggatan 1, Åtvidaberg.
2
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 samt FFFS 2011:54 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 25 mars 2013. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 24 april 2013.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av ränteswap, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor.
Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bankledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna.
Redovisningsprinciper
Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella Instrument.
IASB har publicerat de två första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Dessa förväntas träda i kraft 2015.
Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde.
Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid
specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa "fair value option"
som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39.
IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder.
Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk "Fair Value Option" ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta.
Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda ändringarna och har heller inte kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom ändringarna ännu inte godkänts för tillämpning
inom EU.
Intresseföretag
Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Valutaexponering förekommer endast i den utländska sedeldepån.
Sparbanken har mottransaktioner med Swedbank till samma värde och utländska belopp som kundtransaktioner, varför någon valutaexponering för kundtransaktioner inte uppkommer i sparbanken.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.
Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning
- Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.
Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option)
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader,
arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattad reserv i form av skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan avseende inventarier samt periodiseringsfond.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande skattesats, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument.
Bland skulder återfinns leverantörsskulder och låneskulder.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den sk Fair Value Option).
För dessa instrument redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat.
Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet
anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här.
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Realiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda
delkategorin ingår sparbankens derivat i form av ränteswappar med negativt verkligt värde.
Andra finansiella skulder
Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand
bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
Metoder för bestämning av verkligt värde
(i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper.
Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad (ii) Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderings- teknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.
Aktier och räntebärande värdepapper
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen.
Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan.
Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara
förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet av en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Sparbanken gör bedömningen att behov av gruppvis nedskrivning ej föreligger.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Nedskrivningar belastar resultaträkningen.
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan bedömt återvinningsvärde och lånets redovisade värde.
Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på en ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det bedömda återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen.
Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.
Återföring av tidigare gjord nedskrivning avseende tillgångar som kan säljas redovisas inte i resultaträkningen, utan tillförs
"Fond för verkligt värde" under eget kapital.
Materiella tillgångar
Bankens materiella anläggningstillgångar består av inventarier. Dessa redovisas till anskaffningsvärde, minskat med planenliga avskrivningar över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Tillämpad avskrivningstid är 5 år, förutom för vissa datorer som skrivs av på 3 år. Avskrivningsmetoder och tillgångarnas nyttjandeperioder omprövas årligen. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) eller genom annat institut. Enligt IAS 19 avser en avgiftsbestämd pensionsplan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning för vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.
Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för
sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till
avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. För bankens VD gäller avgiftsbestämd pensionsplan. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.
Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)
En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd den administrativa chefen, och med dokumenterad möjlighet att direkt rapportera till VD och styrelse, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Denna riskkontrollfunktion är fr o m 2011 organiserad tillsammans med sparbankerna i Vadstena och Vimmerby.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster sett över tiden jämförelsevis små i förhållande till utestående kreditvolym.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
Total kreditrisk- exponering
(före nedskrivning)
Nedskrivning/
Avsättning Redovisat
värde Värde av
säkerheter Total kreditrisk- exponering efter avdrag
säkerheter
2 927 2 927 2 927
381 925 114 381 811 363 430 18 381
60 045 73 59 972 59 418 554
160 003 160 003 159 273 730
85 839 4 653 81 186 79 182 2 004
150 573 9 040 141 533 137 172 4 361
509 678 7 626 502 052 10 341 491 711
350 920 350 920 350 920
1 350 990 21 506 1 329 484 811 743 517 741
0 0 0
0 0 0
Summa Summa Värdepapper 7
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning
Övriga5
varav: kreditinstitut
Kreditriskexponering, brutto och netto 2012
Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3
Total kreditrisk- exponering (före nedskriv-
ning)
Nedskrivning/
Avsättning Redovisat
värde Värde av
säkerheter Total kreditrisk- exponering efter avdrag
säkerheter
3 309 3 309 3 309
358 154 219 357 935 340 002 17 933
51 207 73 51 134 51 125 9
154 259 154 259 147 854 6 405
94 567 3 717 90 850 81 118 9 732
130 213 12 075 118 138 116 621 1 517
433 066 4 712 428 354 12 454 415 900
273 458 273 458 273 458
1 224 775 20 796 1 203 979 752 483 451 496
12 162 12 162 12 162
29 980 29 980 29 980
42 142 42 142 42 142
132 459 132 459 132 459
13 940 13 940 13 940
146 399 146 399 146 399
1 413 316 20 796 1 392 520 752 483 640 037
2 inklusive krediter till stat och kommun
3 inklusive bostadsrätter
4 inklusive bostadsrättsföreningar
5 inklusive krediter utan säkerhet
6 Reservering har skett för krediter till allmänheten se not 16.
7 Utgår från Standard and Poor's rating Erhållna säkerheter
Sparbanken har under 2012 inte tagit i anspråk några erhållna säkerheter.
Kreditkvalitet
Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat scoringverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i
engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för både privat och företag används även av Swedbank och andra sparbanker. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att sparbanken har en god kreditkvalitet både inom företags- och privatsegmentet.
Oreglerade och osäkra fordringar
2012 2011
tkr
Beviljade ej utnyttjade krediter Utställda finansiella garantier Summa
Total kreditriskexponering 6
1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.
Åldersanalys, oreglerade lånefordringar Summa
Åtaganden - A - utan rating varav: kreditinstitut Summa
Värdepapper 7
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning
Övriga5
Kreditriskexponering, brutto och netto 2011
Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2
tkr 2012 2011 Lånefordringar per kategori av låntagare
Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor 2 927 1 446
- företagssektor 298 166 272 709
- hushållssektor 688 422 668 882
varav enskilda företagare 286 540 279 341
- övriga 10 555 8 280
Summa 1 000 070 951 317
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar * 9 429 23 317
- företagssektor 6 289 21 279
- hushållssektor 3 140 2 038
Osäkra lånefordringar 42 602 31 273
- företagssektor 37 191 29 235
- hushållssektor 5 411 2 038
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 21 506 20 796
- företagssektor 18 873 19 524
- hushållssektor 2 633 1 272
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor 2 927 1 446
- företagssektor 279 293 253 185
- hushållssektor 685 789 667 610
varav enskilda företagare 286 540 279 341
- övriga 10 555 8 280
Summa 978 564 930 521
* Med oreglerade lånefordringar avses betalningar som är försenade mer än 60 dagar.
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder.
Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens
betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. I bankens likviditetspolicy fastställs hur stor likviditetsreserv som ska hållas, och hur den ska mätas och följas upp samt hur en situation med bristande likviditet ska hanteras och rapporteras.
Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning och värdepappersportfölj ska lägst uppgå till 151 Mkr.
Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan.
Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.
Likviditetsexponering, 2012
Löptidsinformation Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde)
På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån
men högst 1 år Längre än 1 år
men högst 5 år Längre än 5 år Utan löptid Summa
redovisat värde
Tillgångar
Kassa 8 195 8 195
Utlåning till
kreditinstitut 310 920 40 000 350 920
Utlåning till
allmänheten 138 062 19 311 56 943 207 088 557 160 978 564
Övriga tillgångsposter 35 872 35 872
Summa tillgångar 448 982 59 311 56 943 207 088 557 160 44 067 1 373 551
Skulder Skulder till
kreditinstitut 14 14
Inlåning från
allmänheten 1 099 739 19 037 42 627 650 1 162 053
Övriga skulder 7 198 7 198
Upplupna kostnader 4 017 4 017
Summa skulder 1 099 753 19 037 42 627 650 11 215 1 173 282
Utfärdade finansiella garantier och övriga
åtaganden 158 395 158 395
Total skillnad -650 771 40 274 14 316 206 438 557 160 -125 543 41 874
Likviditetsexponering, 2011 Löptidsinformation
Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde)
På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år
Längre än 1 år men högst 5 år
Längre än 5
år Utan löptid Summa
redovisat värde
Tillgångar
Kassa 6 276 6 276
Utlåning till
kreditinstitut 233 458 40 000 273 458
Utlåning till
allmänheten 105 743 29 661 48 426 193 216 553 475 930 521
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 42 142 42 142
Övriga tillgångsposter 26 588 26 588
Summa tillgångar 339 201 111 803 48 426 193 216 553 475 32 864 1 278 985
Skulder Inlåning från
allmänheten 1 062 348 17 772 12 777 910 1 093 807
Övriga skulder 6 657 6 657
Upplupna kostnader 3 653 3 653
Summa skulder 1 062 348 17 772 12 777 910 10 310 1 104 117
Utfärdade finansiella garantier och övriga
åtaganden 146 399 130 245
Total skillnad -723 147 94 031 35 649 192 306 553 475 -123 845 44 623
De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna.
Kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid
Kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid
