Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun

(1)

Barn- och elevhälsan i

Kungsbacka kommun

Förskola & Grundskola

(2)

kompl. 09-11-05

(3)

Förord

En arbetsgrupp har utrett barn- och elevhälsans innehåll och organisation inom Förskola & Grundskola i Kungsbacka kommun. I arbetsgruppen har ingått personer med olika kompetens: Skolledare, specialpedagog, skolsköterska, kurator, psykolog och utvecklingsledare. Arbetsgruppen har presenterat barn- och elevhälsans

inriktning och förslag till organisation.

Nämnden för Förskola & Grundskola fastställde 2008-05-07 följande inriktning och organisation av elevhälsan.

De pedagogiska enheterna ska utveckla ett nytt verksamhetsområde Barn- och elevhälsa där skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser ingår.

Enheterna ska skapa en organisation som gagnar barn- och elevhälsoarbetet inom förvaltningen och som främjar genomförandet av En dörr in som är en lokal handlingsplan för samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd i Kungsbacka.

Arbete med barn- och elevhälsa ska ses som en del av förskolans/skolans

lärandeuppdrag och det samlade arbetet för en god hälsa. Att arbeta för en god barn- och elevhälsa åligger alla som arbetar i förskolan/skolan. Det förebyggande arbetet är centralt.

Ord och begreppsförklaringar

Barn- och elevhälsa ett nytt verksamhetsområde innebär inte att verksamheten skall vara skiljd från den övriga verksamheten utan skall ses som en integrerad del.

Elevhälsa allas ansvar. Arbetet med elevhälsan är ett ansvar för samtliga inom verksamheten.

Elevhälsoteam ska bestå av specialpedagog, kurator, psykolog, skolsköterska, skolläkare och ledas av rektor.

Samordnare en person inom yrkeskategorierna specialpedagog, kurator, psykolog, skolsköterska med särskilt samordningsuppdrag (se uppdrag i bilaga).

Verksamhetschef är chef för barn- och elevhälsans personal på den pedagogiska enheten (kurator, psykolog, skolsköterska). Verksamhetschefen har det ekonomiska ansvaret för tjänsterna samt ansvar bl a för löne- och uppföljningssamtal, beviljande av semester och annan ledighet.

Rektor arbetsleder barn- och elevhälsoteamet. Rektor ansvarar för elevhälsan och är en central person i elevhälsoarbetet inom det egna ansvarsområdet.

Verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Skolhälsovården är en del av elevhälsan och lyder under Hälso- och sjukvårdslagen. Inom hälso- och

sjukvård skall det finnas någon, utsedda av nämnden, som ansvarar för verksamheten (verksamhetschef). En viss del av psykologens tjänsteutövning omfattas också av

(4)

(5)

Innehåll

1 Bakgrund 7

1.1 Utgångspunkter ... 8

1.2 Kommunövergripande mål... 9

2 Barn – och elevhälsans syfte 10 2.1 Barn- och elevhälsoteamet... 11

2.2 Handlingsplan för elevhälsan... 11

3 Barn- och elevhälsoteamets kompetenser 13 3.1 Psykologen... 13

3.2 Skolsköterskan ... 14

3.3 Skolläkaren... 14

3.4 Kurator... 14

3.5 Specialpedagogen ... 15

3.6 Rektor... 15

4 Organisation av barn- och elevhälsan 16 4.1 Organisation... 16

4.2 Bemanning... 16

4.3 Nätverksarbete och samordnare... 17

(6)

(7)

1 Bakgrund

År 1998 fick dåvarande skolministern Ylva Johansson regeringens uppdrag att tillkalla en utredare med uppdrag att ”kartlägga elevvårdens och skolhälsovårdens verksamhet och funktion samt överväga lämpliga åtgärder i syfte att höja

verksamhetens kvalitet och effektivitet” (SOU 2000 :19 från dubbla spår till elevhälsa).

Uppdragets titel anspelar på att elevvården och skolans pedagogiska verksamhet löper traditionellt bredvid varandra som dubbla spår. Utredningen har resulterat i förra regeringens proposition 2001/02:14 ”Hälsa, lärande och trygghet”. Nuvarande regering har ännu inte tagit beslut om en förändrad skollag, men flera kommuner har inspirerade av förslagen i denna proposition genomfört en del av de saker som föreslogs.

”Vad menas egentligen med en skola för lärande och hälsa? Det gäller skolmiljön i vid mening, t ex trygghet, samspel, relationer, lärares och skolledares betydelse, elevinflytande och föräldrainflytande och inte minst vad barn och ungdomar själva säger om lärande och hälsa.” Prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet sid.55

 Utdrag ur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna:

”Staterna ska erkänna principen om lika möjligheter till utbildning för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder och den ska vara integrerad med ordinarie utbildning. Specialundervisning kan i vissa fall övervägas för att tillgodose behovet av utbildning, men målet är då att förbereda för en undervisning i det ordinarie skolsystemet, Barnets bästa ska vara i främsta rummet.”

 Salamancadeklarationen: om principer, inriktning och praxis vid undervisning av elever i behov av särskilt stöd (1994):

”Varje barn har en grundläggande rätt till undervisning och måste få en möjlighet at uppnå och bibehålla en acceptabel skolningsnivå. Elever i behov av särskilt stöd ska ha tillgång till ordinarie skolor, inom en pedagogik som sätter barnen i centrum, tillgodoser deras behov.”

 Skollagen betonar vikten av att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ska ges den omsorg, som deras

speciella behov kräver. Vidare sägs att särskilt stöd ska ges till elever, som har svårigheter i skolarbetet.

(8)

Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun

I arbetet med att jämföra olika kommuner kan vi konstatera att det är stor spridning mellan kommunerna när det gäller att bygga upp tvärfackliga team som tar ansvar för det extra stöd som en del barn/elever behöver.

I betänkandet Från dubbla spår till elevhälsa föreslås att elevvård och skolhälsovård ska benämnas Elevhälsa. I propositionen Hälsa, lärande och trygghet anges att Elevhälsa bör ses som ett eget verksamhetsområde där skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser ingår. Arbete med elevhälsa ska ses som en del av skolan lärandeuppdrag och det samlade arbetet för en god hälsa. Det förebyggande arbetet betonas. Lokala mål och strategier bör finnas för arbetet med elevhälsa.

Ur propositionen:

 Elevhälsa presenteras som ett eget verksamhetsområde där skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser ingår. Traditionellt har det elevvårdande arbetet ofta haft fokus på enskilda elevers behov av särskilt stöd.

 Utgångspunkten i den nya elevhälsan är att lärande och hälsa påverkas av samma generella faktorer. En god lärandemiljö främjar också hälsan.

 Arbete med elevhälsa bör i stor utsträckning vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning utifrån ett delvis nytt och vidgat hälsobegrepp.

Utgångspunkt för regeringens bedömning är skolans ansvar att skapa en god lärande- miljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Arbete med elevhälsa bör i stor uträckning vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning utifrån ett delvis nytt och vidgat hälsobegrepp. Arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan skolans olika delar och personalgrupper samt att det finns allsidig kompetens för detta arbete på skolan. PROP. 2001/02:14 Hälsa lärande och trygghet sid.1.

1.1 Utgångspunkter

 Barn- och elevhälsoarbete i förskola - skola ska ses som ett eget verksamhetsområde i Kungsbacka.

 Elevhälsan i Kungsbacka ska omfatta åldrarna 1-16 år och benämnas barn- och elevhälsa.

 Barn- och elevhälsoteam ska inrättas.

 Målet är att alla pedagogiska enheter ska utveckla barn- och elevhälsoarbetet.

Arbetet med elevhälsan är ett ansvar för samtliga inom verksamheten men ett särskilt ansvar vilar på barn- och elevhälsoteamet som ska bestå av

specialpedagog, kurator, psykolog, skolsköterska, skolläkare och rektor.

 Barn- och elevhälsoteamets arbete leds av rektor inom det egna ansvarsområdet.

8

(9)

 Barn- och elevhälsoteamens bedömningar ska utgöra underlag för rektors beslut beträffande organisation på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Exempelvis gruppstorlek, vilka barn/elever som bör vistas i samma grupp, vilket kompetens personalen bör ha för att kunna möta barn/elever, vilka pedagogiska metoder som bör användas m.m.

 Skolans ansvar är att skapa en god lärandemiljö för barns/elevers kunskapsutveckling och personliga utveckling.

 Lärande och hälsa påverkas av att man känner inflytande och delaktighet över det egna arbetet och miljön samt att man får återkoppling på det man gör.

 Det förebyggande arbetet ska betonas, likaså ska det finnas lokala mål och strategier.

1.2 Kommunövergripande mål

Målet är att alla pedagogiska enheter ska utveckla elevhälsan enligt propositionens utgångspunkter.

”Hälsobegreppet kännetecknas av ett helhetstänkande som innebär mer än bara frånvaro av sjukdom. Hälsa definieras som ett tillstånd av fullständigt fysiskt,

psykiskt och socialt välbefinnande”. (Prop 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet) Skolans nationella och lokala styrdokument utgör mål för förskolans och skolans barn- och elevhälsa.

Barn- och elevhälsa är alla de åtgärder som vidtas för att skapa en god lärande- och arbetsmiljö.

Att främja hälsa innebär arbete på organisations- grupp- och individnivå.

Under rektors ledning ska barn- och elevhälsoteamet utarbeta en handlingsplan för elevhäsan som utifrån ett barnperspektiv bygger på ett salutogent tänkande. Ett salutogent tänkande innebär att man utgår ifrån det friska och fungerande.

Handlingsplanen ska utvärderas en gång om året och kvalitetssäkras. Eleverna ska ha inflytande över denna plan.

Barn- och elevhälsoteamet ska verka för att det i vardagsarbetet ska vara balans mellan akuta insatser utifrån det enskilda barnets behov och långsiktigt

förändringsarbete för ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt i hela

verksamheten. Barn- och elevhälsoteamet ska bedriva sitt arbete i nära samarbete med förskolans/skolans personal.

(10)

2 Barn – och elevhälsans syfte

Pedagoger ansvarar för sina barns/elevers lärande, trivsel och utveckling samt för att uppmärksamma barn/elever som hamnar i svårigheter. Därmed har de det primära ansvaret för barnets/elevens hälsa.

Arbetslagen har regelbundna träffar. Här sker den huvudsakliga planeringen av barn/elevhälsoarbetet.

Elevhälsoarbetets ska utgå från ett helhetstänkande med inriktning på:

att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje barn/elev

att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling och att uppmärksamma och sätta in åtgärder för elever som riskerar att inte nå uppsatta mål

att förebygga och uppmärksamma skolrelaterade problem i ett tidigt skede

Barn- och elevhälsan ska ge förutsättningar för att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv.

Barn- och elevhälsans uppgift ska vara densamma för förskolan/skolan som helhet, dvs. att främja lärandet, att överföra och gestalta de grundläggande värdena, samt i samarbete med hemmen främja elevernas harmoniska utveckling till

ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.

Det är betydelsefullt med tidiga insatser i låga åldrar.

Barn- och elevhälsan ska främja en förskjutning från vuxenperspektiv till ett barn och elevperspektiv samt gå från information till dialog och kommunikation inom hälsoarbetet.

Hela förskolans och skolans miljö ska uppmärksammas, såväl den fysiska som den psykosociala miljön.

Barn och elever ska ha möjligheter till inflytande över sin lärande- och arbetsmiljö.

Tydliga mål för verksamheten och en gemensam syn på vad som främjar barns och ungdomars utveckling är ett gemensamt ansvar för alla som arbetar i

förskolan/skolan.

10

(11)

2.1 Barn- och elevhälsoteamet

Barn- och elevhälsoteamets arbete bör så långt det är möjligt vara förebyggande och hälsofrämjande och en förskjutning ska ske från riskfaktorer till friskfaktorer.

I dialog med barn/elever och föräldrar kan barn- och elevhälsoteamet tillsammans med förskolans/skolans arbetslag utveckla det förebyggande arbetet samt stödja enskilda barn/elever med specifika problem.

Barn- och elevhälsoteamet är till för barn/elever, föräldrar och arbetslag.

Barn- och elevhälsoteamet ska träffas kontinuerligt för att arbeta förebyggande på organisations, grupp- och individnivå med hälsofrämjande arbete för barn/elever.

I vardagsarbetet har barn- och elevhälsoteamet möjligheter att bygga relationer i dialog med barn och föräldrar.

Genom att regelbundet delta i arbetslagens samtal och planering kan barn- och elevhälsoteamet bidra till bättre beredskap att ta hand om barns/elevers olika förutsättningar och att föra in det hälsofrämjande perspektivet i undervisningen.

Barn/elevhälsans personal kan bidra till förebyggande utveckling genom arbete med kartläggning, utredning och dokumentation på alla nivåer. För att det ska leda till skolutveckling krävs att man får till stånd lärprocesser utifrån analyser av t.ex utredningar och åtgärdsprogram.

För att lärandet ska få bestående effekter behöver det också i organisationen finnas strukturer som bevarar och kan aktualisera kollektiva lärdomar. Exempelvis kan skolsköterskan genom att se mönster i hälsosamtalen lyfta fram angelägna

problemområden för den egna skolan som kan påverka lärandemiljön. Mötesplatser för kommunikation mellan verksamhet och förvaltningsledning behöver skapas.

2.2 Handlingsplan för elevhälsan

Varje förskola/skola ska ha en handlingsplan för barn- elevhälsan. Den ska uttrycka en avsikt, en vilja och ett synsätt och utgöra utgångspunkt för att ha fokus och samla resurser på ett framgångsrikt sätt. De mål och ambitioner som planen uttrycker, ska vara möjliga att följa upp och utvärdera. Utvecklingsplanen blir ett hjälpmedel att leda och styra barn/elevhälsans professionella utvecklingsarbete. I utvecklingsplanen förenas rektors visioner för förskolans/skolans, enhetens, utveckling och

barn/elevhälsoteamets professionella perspektiv.

Elevhälsans handlingsplan ska utformas enligt följande steg:

1. Bakgrundsanalys, föregående års utvärdering med styrkor och förbättringsområden.

2. Aktuella förutsättningar, (barn, elever, pedagoger, grupper, klasser,

(12)

3. Professionell bedömning, (barn/elevarbete, grupper, klasser, arbetslag, skolledarstöd, utveckling av organisation, samverkan, utvecklingsprojekt, kompetensutveckling).

4. Klargöra insatser, prioriteringar samt roller för medlemmarna i teamet.

5. Beskrivning av arbetssätt, åtaganden samt hur uppföljning ska ske.

12

(13)

3 Barn- och elevhälsoteamets kompetenser

“Elevhälsans personalgrupper ska delta i skolans arbete för att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev samt ha ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling”

Prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet sid. 25

Barn- och elevhälsoteamets personal ska vara väl förtrogen med förskolans/skolans styrdokument och kommunens mål i ett 1-16 års perspektiv samt känna till

pedagogiska enhetens förutsättningar, struktur, aktuell problematik etc. Nedan redovisas elevhälsoteamets olika kompetenser samt rektors ansvar för elevhälsan.

Rektor har ansvar för hur de olika kompetenserna nyttjas inom den egna verksamheten.

3.1 Psykologen

Psykologen verkar på tre nivåer:

Individnivå: Det enskilda barnet, familjen och den enskilda pedagogen.

Gruppnivå: Elevgruppen, arbetslaget.

Organisationsnivå: Övergripande skolfrågor som t. ex skolans organisation, förändringsarbete, skolledning m.m.

Psykologen kan erbjuda specifik kompetens till förskola och skola inom olika områden, som utvecklingspsykologi, pedagogisk psykologi, neuropsykologi, kunskap om barns och ungdomars psykiska störningar, kunskap om ledarskap och ledarskapsutveckling, kunskap om organisationer och organisationsutveckling.

Psykologen erbjuder psykologisk handledning och konsultation till personal och ledare, råd och stödsamtal till barn, ungdomar och föräldrar.

Psykologen använder psykologisk utredningsmetodik som underlag till att anpassa och utforma lämpliga stödinsatser och underlätta lärandet.

Psykologens kompetens används för att förstå utvecklingsprocesser i syfte att öka personalens kunskap i förhållningssätt, som främjar goda utvecklingsbetingelser.

Psykologens kompetens bör mer och mer riktas mot förebyggande och övergripande insatser, vilket innebär fokusering på grupp- och organisationsnivå.

Samtal är psykologens viktigaste verktyg i allt stödjande arbete, också när det gäller utredning och behandling.

(14)

3.2 Skolsköterskan

Skolhälsovården är en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar mot barn och ungdomar. Skolhälsovårdens arbete lyder under Hälso- och

sjukvårdslagen, HSL och för den skall det finnas en, av nämnden utsedd, verksamhetschef.

Skolsköterskan möter regelbundet alla elever i skolan utifrån det nationella

basprogram man arbetar efter. Det gör att skolsköterskan får en unik överblick och kunskap om elevernas hälsa ur ett helhetsperspektiv.

Skolsköterskan ska arbeta med att tydliggöra det förebyggande elevhälsoarbetet på skolan. Detta arbete sker genom insatser på organisations -grupp –och individnivå.

Grupp/organisation: Arbetsmiljö, arbete mot mobbning, hälsoundervisning för att påverka livsstil som t ex sex och samlevnad, livskunskap, tjej/killgrupper, kost och fysisk aktivitet.

Individnivå: Hälsoenkäter, hälsosamtalet, stödjande funktion för elever med särskilda behov.

En viktig förutsättning för skolhälsovårdens arbete är att utveckla och åstadkomma goda samarbetsförhållanden både inom skolan, med elever/föräldrar och utanför skolan som hälso- och sjukvård, barnhälsovård och socialtjänst.

Beträffande barn i förskolan vilar ansvaret för hälsovård på barnhälsovården.

3.3 Skolläkaren

Skolläkaren fungerar som medicinsk rådgivare till elever, personal och föräldrar.

Elevhälsans ambition är att arbeta hälsofrämjande på ett folkhälsoplan där skolläkaren också ingår i ett mer övergripande sammanhang.

3.4 Kurator

Kurator har psykosocialt arbete som huvudarbetsuppgift och kan komplettera pedagogen i förskolan/skolan.

Kurator kan fungera som länk mellan förskola/skola och det omgivande samhället och kan bidra till ökad förståelse kring barns välmående och utveckling.

Kurator har kunskaper kring den sociala människan, relationer och kommunikation och verkar för förståelse och utveckling för gruppen/individen på samtliga tre nivåer.

Kurators verktyg är samtal.

Kurator ger konsultation till skolpersonal.

Kurator arbetar för att öka kunskapen och medvetenheten hos skolans personal om grupprocesser, barns och ungdomars utveckling och människors levnadsvillkor.

14

(15)

3.5 Specialpedagogen

Specialpedagogen ser helheten i verksamheten och bör ha stor del i förändringsarbete och skolutveckling för att förskolan/skolan ska få stöd i att förbättra och förändra arbetsmetoder och arbetssätt.

Utgångspunkten för specialpedagogens arbete är ett pedagogisk synsätt och specialpedagogens roll i barn- och elevhälsan blir att ”översätta” övriga yrkesgruppers kunskap till pedagogiska konsekvenser.

Specialpedagogen kan arbeta med handledning, rådgivning, uppföljning, undervisning och utvärdering.

3.6 Rektor

Rektor ansvarar för barn- och elevhälsan och är en central person i barn- och elevhälsoarbetet. Rektor är den som har kompetens att vidmakthålla barn- och elevhälsans perspektiv även i andra frågor inom enheten. Detta gäller även inom den egna förvaltningen och i kontakter med andra förvaltningar i syfte att få ett

hälsofrämjande synsätt i all verksamhet. När samarbetet mellan olika funktioner och kompetenser fungerar inom elevhälsan kan rektor få bra och väl genomarbetade underlag för beslut som t.ex. rör prioriterade arbetsområden, organisation av klasser och grupper, behov av kompetensutveckling mm.

Rektor har ansvar för skolans resultat och har därför, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för:

 att verksamheten och barn- och elevhälsoarbetet utformas så att barnen/eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver.

 att kontakt upprättas mellan förskola/skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för barnet/eleven i förskola/skolan.

 att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolan/skolans handlingsplan för elevhälsan

 att resursfördelning och stödåtgärder anpassas till den värdering av barnens/

elevernas utveckling som pedagoger gör.

(16)

4 Organisation av barn- och elevhälsan

4.1 Organisation

Organisatoriska förutsättningar i form av ledning, bemanning, forum för samtal, tid, former för dokumentation och ramar kring barn- och elevhälsoteamets arbete krävs för att det ska bli framgångsrikt. Det förutsätter att ledning på flera nivåer tror på och driver utvecklingsprocessen och är tydliga med sitt synsätt och förskolans/skolans uppdrag.

Organisationen påverkar möjligheterna för barn- och elevhälsoteamet att delta i skolutvecklingsarbetet, en långsiktig process som inte kan bygga på enskilda individers initiativ utan måste stödjas av strukturer i organisationen.

Förskola & Grundskolas verksamhet är indelad i åtta pedagogiska enheter och en stöd/utvecklingsenhet, Specialpedagogiskt Centrum (SPC).

Verksamhetschef är chef för de flesta personalgrupperna inom barn- och elevhälsan (psykolog, kurator, skolsköterska).

Varje pedagogisk enhet ska organisera barn- och elevhälsan i ett 1-16 års perspektiv.

Rektor arbetsleder barn- och elevhälsoteamet inom det egna ansvarsområdet.

Barn- elevhälsoteamens personal på enheterna bildar nätverk inom egna pedagogiska enheten. Teamen ska vid behov också samverka med andra inom den egna

förvaltningen, övriga förvaltningar, landstinget och andra myndigheter etc.

Barnen i förskolan tillhör barnhälsovårdens ansvarsområde. När det gäller

psykologkompetens kan den till viss del erhållas från barnhälsovården och till viss del från elevhälsoteamen samt SPC. SPC stöder också förskoleverksamheten med kurators- och specialpedagogisk kompetens. SPC ansvarar för ekonomiska resurser till förskolor med barn i behov av särskilt stöd.

4.2 Bemanning

Barn- och elevhälsoteamet ska bestå av psykolog, kurator, skolsköterska, specialpedagog och rektor. Skolläkare ska vara kopplad till teamet.

Verksamhetschefen beslutar om de olika tjänsternas omfattning inom barn- och elevhälsan. Det finns ännu inget centralt beslut om personaltätheten. I

utredningsförslaget rekommenderas dock en lägsta nivå med i genomsnitt en årsarbetare skolsköterska per 500 elever, en årsarbetare psykolog per 1 000 elever och en årsarbetare kurator per 1 000 elever. När det gäller specialpedagogresurserna är det svårare att lämna ett förslag till lägsta nivå. Specialpedagogerna ingår i varje skolas arbetslag på ett annat sätt än övriga yrkeskategorier.

16

(17)

4.3 Nätverksarbete och samordnare

Utveckling, information, kompetensutveckling mm samordnas centralt i kommunen genom nätverken. Verksamhetschefen för SPC har ansvar för den kommunövergripande samordningen. I den förvaltningsövergripande gruppen finns också en rektorsrepresentant.

För yrkeskategorierna kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog finns en förvaltningsövergripande samordnare. Samordnarnas uppgift är att:

 Delta i samordningsmöten med övriga samordnare 1 gång per månad

 Leda samordningsmöten med den egna yrkesgruppen 1 gång per månad

 Vara drivande i att implementera det nya elevhälsouppdraget inom sin yrkeskår och vara stöd för dessa i deras arbete med implementering på respektive pedagogisk enhet

 Förse verksamhetschefer och förvaltning med minnesanteckningar från gemensamma träffar

 Lämna information om nya rön, lagar och förordningar till yrkesgruppen samt till verksamhetscheferna via ledningsgruppen

 Inventera behov av kompetensutveckling för den egna yrkesgruppen och redovisa för verksamhetscheferna via ledningsgruppen

 Lyfta samordningsfrågor till ledningsgruppen, via verksamhetschef SPC, för beslut i ledningsgruppen

 Delta och ge råd vid nyanställning av den egna yrkesgruppen

Samordnarna är placerade på respektive pedagogisk enhet. Samordningsmöten sker i lokaler på SPC.

(18)

18

enskild utredning beslutar psykolog var den ska genomföras - på den egna skolan eller i SPC:s lokaler.

På SPC förvaras också gemensamt material för psykologiska tester.

Lokalerna bokas via bokningssystem i Fronter.