Plan för att främja likabehandling och motverka diskriminering
samt kränkande behandling
Ht 2014 – Vt 2015
Förskolan Stallet
Sida 2 av 19
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1 Vision ... 4
2. Vad säger lagen? ... 4
2.1 Skollagen (2010:800) ... 4
2.1.1 Förbud mot kränkande behandling ... 4
2.1.2 Förebygga och förhindra kränkande behandling ... 4
2.1.3 Upprättande av plan kring kränkande behandling ... 4
2.1.4 Anmälning, utredning och åtgärd ... 5
2.1.5 Förbud mot repressalier ... 5
2.2 Diskrimineringslagen (2008:567) ... 5
2.2.1 Diskrimineringsförbud ... 5
2.2.2 Upprättande av likabehandlingsplan ... 5
2.3 FN:s Barnkonvention ... 6
2.4 Förskolans styrdokument ... 6
3. Definition av begrepp ... 6
3.1 Diskriminering ... 6
3.1.1 Olika former utav diskriminering... 6
3.2 De sju diskrimineringsgrunderna ... 7
3.3 Kränkande behandling ... 7
3.4 Likabehandling... 7
4. Främjande insatser ... 7
4.1 Främjande insatser kring de sju diskrimineringsgrunderna ... 8
4.1.1 Kön ... 8
4.1.2 Etnisk tillhörighet... 9
4.1.3 Religion eller annan trosuppfattning ... 9
4.1.4 Funktionshinder... 9
4.1.5 Sexuell läggning ... 9
4.1.6 Ålder ... 9
4.1.7 Könsöverskridande identitet och uttryck ... 10
4.2 Upprättande utav en plan för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Slutsatser av kartläggning av organisation ... 12
5.1 Byte mellan aktiviteter ... 12
Sida 3 av 19
6. Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel ... 12
6.1 Stor barngrupp 3-5 år ... 12
7. Förebyggande insatser ... 12
7.1 Förebyggande insatser kring byte mellan olika aktiviteter ... 13
7.2 Förebyggande insatser kring stor barngrupp 3-5 år ... 13
8. Rutiner ... 13
8.1 Arbetsgången vid trakasserier eller kränkande behandling mellan barn-barn i förskolan som uppmärksammats utav en pedagog ... 13
8.2 Arbetsgång vid trakasserier eller kränkande behandling mellan barn-barn i förskolan som barn eller vårdnadshavare uppmärksammat ... 15
8.3 Arbetsgång vid diskriminering eller kränkande behandling mellan personal-barn i förskolan .. 16
9. Barns/Vårdandshavares medverkan ... 16
10. Källförteckning ... 17
Bilaga nr. 1. Rutiner för klagomål mot utbildningen……….17
Bilaga nr. 2. Dokumentation vid kränkande behandling/mobbning………..18
Sida 4 av 19
1. Inledning
Skollagen och diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Det framgår krav på att verksamheterna utövar ett målinriktat arbete med syfte att främja barns lika rättigheter och möjligheter såväl som att förbygga och förhindra att trakasserier och kränkande behandling förekommer.
Det här dokumentet innehåller information kring vårt arbete med att främja likabehandling såväl som att förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Planen upprättas årligen.
1.1 Vision
Inget barn ska utsättas för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla barn har lika värde och ska känna trygghet och bemötas med respekt för den hon eller han är.
Vi vill skapa en trygg och positiv arbetsmiljö för alla som deltar i verksamheten. Alla individer har rätt till lek, utveckling och lärande.
2. Vad säger lagen?
2.1 Skollagen (2010:800)
Skollagen innehåller bestämmelser angående skolväsendet. Det 6 kapitlet handlar om att motverka kränkande behandling av barn och elever.
2.1.1 Förbud mot kränkande behandling
I 6 kapitlet 9 § framgår det att ”Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.” (Skollagen (2010:800) s.41).
2.1.2 Förebygga och förhindra kränkande behandling
Enligt 6 kapitlet 7 § framgår det att ”Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.” (Skollagen (2010:800) s.40).
2.1.3 Upprättande av plan kring kränkande behandling
I 6 kapitlet 8 § står det följande angående upprättandet av en plan kring kränkande behandling
”Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller
genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.” (Skollagen (2010:800) s.41).
Sida 5 av 19 2.1.4 Anmälning, utredning och åtgärd
Angående skyldigheten att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling framgår i skollagen 6 kapitlet 10 § ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.” (Skollagen (2010:800) s.41).
Vidare framgår att det i samma paragraf att enligt ”Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för
trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).”
(Skollagen (2010:800) s.41).
2.1.5 Förbud mot repressalier
Det råder förbud mot repressalier vilket framgår i 6 kapitlet 11§ ”Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet.” (Skollagen (2010:800) s.41).
2.2 Diskrimineringslagen (2008:567)
Enligt 1 kapitlet 1 § framgår det att diskrimineringslagens syfte är att ”motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.” (Skolverket, 2012:51).
2.2.1 Diskrimineringsförbud
Enligt 2 kapitlet 5 § framgår det att ”Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten.
Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningssamordnaren när det handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget.” (Skolverket, 2012:52).
2.2.2 Upprättande av likabehandlingsplan
Enligt 3 kapitel 16 § framgår följande angående att upprätta en likabehandlingsplan ”En utbildningssamordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet,
Sida 6 av 19
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningssamordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.” (Skolverket, 2012:54).
2.3 FN:s Barnkonvention
I Barnkonventionen framgår i andra artikeln att ”Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.” (UNICEF, 2012).
2.4 Förskolans styrdokument
I Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 framgår att ”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.” (Skolverket, 2010:4).
3. Definition av begrepp 3.1 Diskriminering
”Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (…) Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför
diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.” (Skolverket, 2012:8).
3.1.1 Olika former utav diskriminering
”Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.” (Skolverket, 2012:47).
Indirekt diskriminering innebär att alla behandlas lika. ”Med detta menas att någon
missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.” (Skolverket, 2012:47).
Trakasserier ”Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.” (Skolverket, 2012:47).
Sida 7 av 19
Sexuella trakasserier ”innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.”
(Skolverket, 2012:47).
3.2 De sju diskrimineringsgrunderna
Diskrimineringsgrunderna är till för att skydda en person från diskriminering.
Kön
Etnisk tillhörighet (”nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande” (Skolverket, 2012:48).
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder innebär ”varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.”
(Skolverket, 2012:48).
Sexuell läggning (”homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning” (Skolverket, 2012:48).
Ålder (uppnådd levnadslängd).
Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att ”någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. ”(Skolverket, 2012:48).
3.3 Kränkande behandling
Kränkande behandling innebär ”Ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.” (Skolverket, 2012:48).
3.4 Likabehandling
Likabehandling innebär att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det här innebär dock inte att alla alltid ska behandlas lika (se indirekt diskriminering) (Skolverket, 2012:47).
4. Främjande insatser
I vårt arbete kring att utforma verksamheten har vi förskolans styrdokument att utgå ifrån. I Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 framgår under stycket grundläggande värden att ”Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen.” (Skolverket, 2010:4)
Sida 8 av 19
Vi håller värdegrundsarbetet levande i vår dagliga verksamhet. Det gör vi genom att vi har ett medvetet förhållningssätt där vi bland annat visar respekt för varandra samt genom samtal och på olika konkreta sätt (genom exempelvis lekar och teater) visar för barnen hur man ska agera mot varandra. Vi uppmuntrar samarbete och att värna om varandra på olika sätt.
Vi pedagoger är väl medvetna och har kunskaper kring att alla har lika rättigheter och möjligheter, alltså insikt och kunskap kring att främja likabehandling. Det främjande arbetet blir en del av den dagliga verksamheten. Vi anser att det är av stor vikt att varje pedagog är medveten om och har kunskaper kring diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Det här för att kunna göra ett bra arbete för att förebygga att det förekommer så väl som att utveckla förmåga att uppmärksamma om det förekommer. Likväl gäller det att vidta åtgärder då han eller hon uppmärksammat eller på annat sätt får kännedom om att det förekommit diskriminering eller kränkande behandling.
I det främjande arbetet gäller det att hitta arbetsformer som är relevanta för den aktuella barngruppen. Det här för att det ska kännas meningsfullt och roligt att delta för barnen. Det är lättare att fånga barnens uppmärksamhet då de finner någonting intressant och roligt. I Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 framgår att ”De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.” (Skolverket, 2010:12).
4.1 Främjande insatser kring de sju diskrimineringsgrunderna
I Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 framgår vidare under Normer och värden att
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning” (Skolverket, 2010:8).
Inom vår verksamhet arbetar vi främjande enligt följande kring de sju diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet och uttryck):
4.1.1 Kön
För att inget barn i verksamheten ska uppleva sig diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling på grund utav sitt kön arbetar vi enligt följande i främjande syfte:
Samtalar om jämnställdhet mellan kön och allas lika värde.
Pedagogerna har ett medvetet språkbruk och förhållningssätt.
Utforma verksamheten så att alla individer får lika stort utrymme i verksamheten där de får ge uttryck för sina intressen och behov utan begränsningar utifrån traditionella könsroller.
Sida 9 av 19 4.1.2 Etnisk tillhörighet
För att i främjande syfte arbeta för att inte något barn i verksamheten ska uppleva sig diskriminerad eller kränkt på grund utav sin etniska tillhörighet arbetar vi enligt följande:
Samtalar om att man ska respektera varandra oavsett var man kommer ifrån och hur man ser ut
Samtalar om att vi alla är lika värda.
Vi pedagoger har ett förhållningssätt gentemot varandra där vi respekterar varandras olikheter.
Synliggöra olikheter i vår verksamhet så som till exempel olika språk och ursprung. I vår verksamhet finns olika så kallade språkpåsar där varje påse innehåller böcker på ett specifikt språk (det finns en påse på varje språk som finns representerat i barngruppen). Vi har även en plansch som visar olika länders flaggor. Världskarta är inköpt och kommer att hängas upp på väggen, där vi sedan kan markera barnens hemland.
Erbjuder olika maträtter.
4.1.3 Religion eller annan trosuppfattning
För att inte något barn i verksamheten ska uppleva sig diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling på grund utav sin religion eller annan trosuppfattning arbetar vi enligt följande i främjande syfte:
Samtala om att vi har olika uppfattningar och åsikter om saker.
Erbjuder olika maträtter
4.1.4 Funktionshinder
I främjande syfte för att inte någon ska uppleva sig diskriminerad eller kränkt på grund utav funktionshinder arbetar vi enligt följande:
Samtala om att vi alla är olika och är lika värda.
Anpassa miljön så att varje individ ska ges förutsättningar att delta i verksamheten.
4.1.5 Sexuell läggning
För att ingen i verksamheten ska uppleva sig diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling på grund utav sexuell läggning arbetar vi enligt följande i främjande syfte:
Samtala om att vi alla är olika och att det finns olika familjesammansättningar
Ett förhållningsätt där vi accepterar allas olikheter
4.1.6 Ålder
För att i främjande syfte motverka att något barn i verksamheten ska uppleva sig diskriminerad eller kränkt på grund utav ålder arbetar vi enligt följande:
Medveten indelning utav olika grupper.
Sida 10 av 19
Samtalar om att vi är och ser olika ut oavsett ålder.
Uppmärksamma både barn och vuxna på att längst inte är äldst/kortast inte är yngst.
Ökade krav efter barnets mognad
4.1.7 Könsöverskridande identitet eller uttryck
I förebyggande syfte för att inte något barn i verksamheten ska uppleva sig diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling på grund utav diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck arbetar vi enligt följande:
Samtala om att vi alla är olika.
Visa att vi respekterar varandra för den individ hon eller han är.
Sida 11 av 19
4.2 Upprättande utav en plan för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling
För att all personal inom förskolan ska vara medvetna om och väl insatta i arbetet kring att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling sker minst tre planerade träffar under höstterminen. Vårt dokument Plan för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling lyfts upp på träffarna och diskuteras.
Utöver de planerade träffarna har varje arbetslag en gemensam planering varje vecka då det finns möjlighet att belysa saker som är aktuella inom ämnet.
Vid den första, av de tre planerade träffarna, är det respektive arbetslag som träffas för att se över och samtala om hur det ser ut på den aktuella avdelningen. Pedagogerna ska även diskutera egna normer och attityder och annat som är aktuellt inom ämnet sett till de sju diskrimineringsgrunderna och den pedagogiska verksamheten. Det är viktigt att personalen har en samsyn för att arbetet i verksamheten ska bli så givande som möjligt.
Sedan träffas alla arbetslag inom den kommunala förskoleverksamheten i Lessebo tätort på ett personalmöte. Här ges det möjlighet att diskutera och utbyta tankar och erfarenheter med personal ifrån andra arbetslag. Det ges möjlighet till att varje enhets Plan för att främja likabehandling och motverka diskriminering samt kränkande behandling lyfts upp och diskuteras.
Vid ett senare tillfälle sammankallar varje arbetslag till ett nytt möte för att återigen diskutera det hela utifrån sin verksamhet, då eventuella nya tankar och idéer har framkommit efter samtal med pedagoger ifrån andra arbetslag.
Om det under arbetets gång visar sig att ytterligare insatser krävs kring kompetensutveckling av personal görs detta enligt de behov som framkommit.
Varje år görs ett nytt dokument (Plan för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling) utifrån hur verksamheten ser ut. Det främjande arbetet ses över och det görs kartläggningar för att identifiera eventuella risker som kan leda till att någon individ utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. För att samla in material till kartläggningarna används pedagogernas egna iakttagelser, vårdandshavarnas åsikter/upplevelser genom enkäter och olika former utav samtal och sammankomster exempelvis utvecklingssamtal och barnens egna uppfattningar. Efter kartläggnigen sätter vi upp mål och insatser i förebyggande syfte, vilket vi sedan arbetar utefter. Uppkommer det
Sida 12 av 19
någonting nytt under terminens gång gäller det att lyfta in det i planen och arbeta för att lösa det så skyndsamt som möjligt.
5. Slutsatser av kartläggning av organisation
Utifrån kartläggningen kan vi konstatera, sett till de sju diskrimineringsgrunderna samt de olika formerna av diskriminering, att barn inte utsätts för diskriminering eller kränkande behandling på grund utav vår verksamhets organisation, indelning av grupper eller rutiner med mera. Vi pedagoger har ett medvetet arbetssätt kring lika rättigheter och möjligheter samt att motverka diskriminering och kränkande behandling. Vi ser dock att det finns en risk utifrån den kartläggning som vi gjort att det ändå kan förekomma i vissa situationer.
5.1 Byte mellan aktiviteter
I skiftet mellan olika aktiviteter upplever vi pedagoger genom observationer och iakttagelser att det lätt blir stökigt och uppstår konflikter mellan barnen. Vi ser att det finns en risk att barn kan uppleva sig kränkta eller utsatta för diskriminering i de här situationerna. Efter lunch behövs det pedagogs närvaro vid tvättrummet, för att barnen ska uppleva trygghet vid toalettbesök och tvättning av händerna. Under eftermiddagens utevistelse då vi är ett mindre antal pedagoger finns risken att vi inte uppmärksammar eventuella konflikter. En lösning är att begränsa ytan på gården.
Om det uppstår en konflikt mellan barnen och vi pedagoger inte är närvarande finns det en risk att alla inblandade individer inte får ge sin version utav händelsen. Vilket kan leda till att barn upplever sig kränkta då situationen resulterar i en lösning som inte stämmer överrens med barnets uppfattning över vad som egentligen hände.
6. Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel
I vårt förebyggande arbete ingår att regelbundet kartlägga barnens trygghet och trivsel. Här redogör vi för vad vi kommit fram till då vi analyserat kartläggningen, alltså slutsatserna.
6.1 Stora barngrupper, småbarn/syskon.
Vi har stora barngrupper som innebär många olika möten mellan individer som kan leda till att olika konflikter uppstår, därför upplever vi att det finns en risk att barn upplever sig diskriminerade eller kränkta på grund utav sina olikheter dvs. bakgrunder. Genom iakttagelser kan vi konstatera att det uppstår konflikter i barnens kommunikation med varandra.
Exempelvis ser vi ibland att barnen tar till både fysiska och verbala metoder som inte är acceptabla.
7. Förebyggande insatser
Här redogörs vilka mål som ska sättas upp kring det förebyggande arbetet och vilka insatser som kan genomföras samt vem som ska ha ansvar för respektive insats och hur de ska följas
Sida 13 av 19
upp. Utifrån kartläggningen och analysen kan vi konstatera att följande risker har uppmärksammats i vår verksamhet då barn kan uppleva sig diskriminerade eller kränkta:
7.1 Förebyggande insatser kring byte mellan olika aktiviteter
Orsak: Byte mellan olika aktiviteter.
Mål: Barnen ska känna trygghet/minska konflikter i övergångar mellan olika aktiviteter Insatser/åtgärder:
Pedagog är i möjligaste mån närvarande i barnens aktiviteter
Pedagoger ser till att några barn i taget får t.ex. tvätta händerna eller klä på sig
Pedagog går ut med de barn som är färdiga vid påklädningen
Pedagog ger förslag på planerade aktiviteter som barnen kan utföra
Efter en planerad aktivitet (t.ex. vila) fråga barnen vad de vill göra
Begränsa utegården under eftermiddagen; genom att ej vistas på ”Ponnysidan”
Pedagoger samtalar med barnen och genomför aktiviteter som främjar empati Ansvar för insatserna: Hela arbetslaget
Uppföljning: På vår gemensamma planeringstid görs en avstämning kring ämnet.
7.2 Förebyggande insatser mot konflikter i stora barngrupper, småbarn/syskon
Orsak: Stor barngrupp med olika bakgrunder
Mål: Vi pedagoger ska se till att alla barn blir sedda och bekräftade Insatser/åtgärder under året:
Samtala om att vi alla är olika och är lika mycket värda
Genomföra olika lekar och aktiviteter i den dagliga verksamheten som främjar empati och förståelse för varandra och därmed stärka gruppkänslan
Vi är stora barngrupper som vi sedan delar upp i smågrupper för lek och aktivitet
Närvarande pedagoger som i möjligaste mån ska finnas i barnens närhet
Använda tecken som stöd i kommunikationen med varandra Ansvar för insatserna: Hela arbetslaget
Uppföljning: På vår gemensamma planeringstid görs en avstämning kring ämnet.
8. Rutiner
Här nedan följer rutiner kring det åtgärdande arbetet då någon individ utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling (se även bilaga nr. 1).
8.1 Arbetsgången vid trakasserier eller kränkande behandling mellan barn-barn i förskolan som uppmärksammats utav en pedagog
Pedagogisk Personal
Arbetslag Förskolechef Huvudman
Sida 14 av 19 1. Då en pedagog ser
eller hör att ett barn utsätter ett annat barn för diskriminering eller kränkandebehandling ska hon/han direkt ta tag i situationen och på lämpligt sätt (beroende på ålder och mognad) påvisa att det inträffade inte accepteras genom t.ex. samtal med berörda barn.
2. Berörda vårdnadshavare
informeras skyndsamt om händelsen.
3. Informera förskolechefen om händelsen.
4. Vid behov
sammankalla till ett möte med de berörda
vårdnadshavarna.
5. Vårdnadshavarna delges de
metoder/åtgärder som arbetslaget kommit fram till.
Arbetslaget resonerar kring händelsen och utformar lämpliga metoder/åtgärder för att det som inträffat inte ska återupprepas.
1.Informerar skyndsamt huvudmannen om ärendet.
2. Ska skyndsamt vidta lämpliga åtgärder.
3. Håller sig uppdaterad i det aktuella ärendet.
Har ansvar för utredningen.
Hålla sig uppdaterad i ärendet.
Att dokumentera Att dokumentera Att dokumentera Att dokumentera
Den ansvariga pedagogen fyller i blanketten
”Dokumentation vid kränkande
behandling/mobbning”
(Se bilaga nr. 2) och lämnar det dokumentet till förskolechefen.
Dokumenterar de metoder/åtgärder som man kommer fram till.
Lämna vidare
dokumenten som finns kring ärendet till huvudmannen.
Arkivera de dokument som finns kring ärendet.
Sida 15 av 19
8.2 Arbetsgång vid trakasserier eller kränkande behandling mellan barn-barn i förskolan som barn eller vårdnadshavare uppmärksammat
Pedagogisk personal Arbetslag Förskolechef Huvudman
1. Den pedagogiska personalen informerar skyndsamt den berörda ansvarspedagogen/
arbetslaget om händelsen.
2. Informerar skyndsamt alla berörda
vårdnadshavare.
3. Informera förskolechefen om händelsen.
4. Vid behov sammankalla till ett möte med de berörda vårdnadshavarna.
5. Vårdnadshavarna delges de metoder/åtgärder som arbetslaget kommit fram till.
Arbetslaget resonerar kring händelsen och utformar lämpliga metoder/åtgärder för att det som inträffat inte ska återupprepas.
1. Informerar skyndsamt huvudmannen om ärendet.
2. Ska skyndsamt vidta lämpliga åtgärder.
3. Håller sig uppdaterad i det aktuella ärendet.
Har ansvar för utbildningen.
Hålla sig uppdaterad i ärendet.
Att dokumentera Att dokumentera Att dokumentera Att dokumentera
Fylla i blanketten
”Dokumentation vid kränkande
behandling/mobbning” (Se bilaga nr. 2) och lämna det dokumentet till
förskolechefen.
Dokumenterar de metoder/åtgärder som man kommer fram till.
Lämna vidare dokumenten som finns kring ärendet till huvudmannen.
Arkivera de dokument som finns kring ärendet.
Sida 16 av 19
8.3 Arbetsgång vid diskriminering eller kränkande behandling mellan personal- barn i förskolan
9. Barns/Vårdnadshavares medverkan
I vår dagliga verksamhet arbetar vi pedagoger för att på olika sätt förmedla olika främjande och förebyggande aspekter. Vi använder oss utav bland annat samtal, konkret material, tecken som stöd och lekar. Genom det här ger vi barnen möjlighet att medverka i det främjande och förebyggande arbetet på olika sätt.
På grund av barnens låga ålder kommer vi att ta hjälp av vårdnadshavarna i arbetet kring planen. På utvecklingssamtal, andra möten, genom vår blogg och vår tambur kommer vi att ge information så väl som ta emot de tankar och synpunkter som vårdnadshavarna har. I och med det här blir vårdandshavarna medvetna och delaktiga i arbetet kring att på olika sätt främja likabehandling och motverka diskriminering samt kränkande behandling. Det är av stor vikt att få med barnen och vårdnadshavarna i arbetet för att det ska bli så givande och bra som möjligt.
För att göra dokumentet Plan för att främja likabehandling och motverka diskriminering samt kränkande behandling synligt för barn, vårdnadshavare och övrig personal finns det på vår blogg och i vår tambur samt att det lyfts upp enligt ovan beskrivning vi andra tillfällen. Det här gör det möjligt för vårdandshavare och barn att få kunskap kring sina rättigheter samt hur de ska gå tillväga då en diskriminering eller kränkande behandling har ägt rum.
Pedagogisk personal Förskolechef Huvudman
1. Den personal som får kännedom om händelsen tar skyndsamt kontakt med berörd person/er.
2. Meddelar skyndsamt
förskolechefen/övriga arbetslaget om händelsen.
1. Påbörjar en utredning där samtal förs med berörda parter.
2. Informera huvudmannen om händelsen.
3. Skyndsamt vidta lämpliga åtgärder.
Ansvarar för utredningen.
1. Skyndsamt vidta lämpliga åtgärder.
Hålla sig uppdaterad i ärendet.
Att dokumentera Att dokumentera Att dokumentera
Fylla i blanketten ”Dokumentation vid kränkande behandling/mobbning” (Se bilaga nr. 2) och lämna det dokumentet till förskolechefen.
Dokumenterar de åtgärder som vidtas.
Lämna vidare dokumenten som finns kring ärendet till
huvudmannen.
Arkivera de dokument som finns kring ärendet.
Sida 17 av 19
10. Källförteckning
Skollagen (2010:800) Med lagen om införande av skollagen (2010:801). Norstedts Juridik AB
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Stockholm: Fritzes Skolverket (2012). Skolverkets allmänna råd – Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Fritzes
UNICEF. Barnkonventionen. http://unicef.se/barnkonventionen (Hämtad 2012-05-14)
Sida 18 av 19
Bilaga nr. 1
Sida 19 av 19
