• No results found

Jag har rätt till att vara orolig En kvalitativ studie om vårdnadshavares konstruktion av män i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Jag har rätt till att vara orolig En kvalitativ studie om vårdnadshavares konstruktion av män i förskolan"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

“Jag har rätt till att vara orolig”

En kvalitativ studie om vårdnadshavares konstruktion av män i förskolan

“I have the right to be worried”

A qualitative study of guardians construction of male preschool teachers

Ali Mohammed Sara Salehpour

Förskollärarexamen 210 hp

Datum för slutseminarium 2021-11-8

Examinator: Susanne Waldén Handledare: Sara Bäckström

(2)

2

Förord

Vi vill börja med att tacka alla informanterna som ställde upp med sitt deltagandet i våran studie. Vi är tacksamma över att ni har delat med er av era tankar och perspektiv kring män i förskolan. Det har varit givande för oss att få ta del av era tankar, åsikter och erfarenheter Vi vill också tacka vår handledare Sara Bäckström för sitt stora engagemang och fina handledning. Hon har givit oss inspiration och vägledning. Med hennes hjälp och stöttning har vi lyckats utföra denna studie, TACK!

Denna studie är utförd av oss båda och vi har gjort alla intervjuer, transkriberingar,

diskussioner och skrift gemensamt. Vi har suttit tillsammans och arbetet under varje steg i denna studie. Under processen har vi suttit långa dagar och jobbar intensivt tillsammans för att utföra och utveckla detta arbete. Det har givit oss många skratt och intressanta

diskussioner. Vi vill härmed visa tacksamhet till varandra för vårt hårda arbete, Hurra!

(3)

3

Abstract

The purpose of the study has been to apply a gender perspective to analyze and discuss how men are perceived in preschool. Based on previous research, we have identified that there is a stigma or notion that men are a potential threat. In the essay, we will discuss how the notion of men in preschool are constructed and how it affects the division of labor from a gender perspective. We have conducted discussions both at an individual level, group and

community level that extend nationally and internationally.

We have studied the development of preschool and seen a pattern that it has been a female- dominated profession since young children's institutions were founded in the 19th century.

Our study is based on a social constructivism and intersectionality theory in our analysis and results. The focus has been on guardians' ideas about how they experience male educators in preschool. We have discussed concerns about men and how trust is created. We have done this study with a qualitative research method where we conducted six interviews with informants who are parents of children who attend or have attended the Swedish preschool.

Nyckelord: genus, intersektionalitet, jämställdhet, maskulinitet, män i förskolan, pedofil

(4)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning 5

1.1 Småbarnsskolan - kvinnodominerat sedan start 6

1.2 Syfte och frågeställning 7

2. Teori 8

3. Tidigare forskning 10

3.1 Män som ett hot i lärandemiljön 10

3.2 Den mediala bilden av män som förövare 11

3.3 Bilden av förövare påverkar mäns möjligheter i förskolan 12

3.4 Sammanfattning av tidigare forskning 13

4. Metod 14

4.1 Intervjuer 14

4.2 Urval och tillvägagångssätt 15

4.3 Forskningsetiska överväganden 17

5. Resultat och analys 18

5.1 Män i förskolan: en minoritet i verksamheten 18 5.2 Män i förskolan: aktiva, feminina och kanske homosexuella? 22

5.3 Män jagar och kvinnor förbereder maten 24

5.4 Byt inte blöja på mitt barn! 26

5.5 Slutsats 28

6. Diskussion 30

6.1 Metoddiskussion 33

6.2 Vidare forskning 34

7. Referenslista 35

8. Tidningsartiklar 37

9. Bilaga 1 38

10. Bilaga 2 40

(5)

5

1 Inledning

Våren år 2020 dömdes en 40-årig man för sexuella brott mot barn i en förskola. Enligt SVT (Rundberg 2020) ska brotten ha ägt rum mellan 2014 och 2016. Mannen var anställd som barnskötare på förskolan. I reportaget intervjuas besvikna och oroliga föräldrar. I en annan artikel från Expressen (Holm 2018) begick en 30-årig man vintern 2018 grova sexbrott mot två barn. Mannen arbetade som timvikarie på förskolan. I artikeln skriver de att övergreppet hade skett inne på en toalett där mannen hade visat sitt könsorgan för barnen. Mannen skulle ha påstått att han tillsammans med barnen varit inne och tvättat händerna.

Det som framkommer i artiklarna ovan är att förövarna som begått brotten är män. Sexuella övergrepp mot barn i förskolan är ett känsligt ämne och ett grovt brott i juridisk mening.

Konstruktionen om att män skulle vara pedofiler är den yttersta konsekvensen av

föreställningar om genus och sexualitet. I den här studien fokuserar vi på vilka föreställningar vårdnadshavarna har om manliga förskolepersonal, med fokus hur genus konstrueras i

förskolan. Detta är något professorn inom sociologi John Pruit (2015:522) studerat i sin artikel, som handlar om misstanke kring manliga förskollärare där de förkonstrueras som ett hot. På den förskolan han förde sin etnografiska deltagarobservation identifierade han en ojämn arbetsfördelning som åtgärd mot misstankar. Män fick inte byta blöja, följa med barnen in på toaletten eller vara ensamma i ett rum med barnen. Dessa åtgärder togs för att skydda manliga förskolepedagoger mot misstankar men även för att skydda barn mot övergrepp. Åtgärderna kan i sin tur leda till att förstärka föreställningar om manliga pedagoger i förskolan. Enligt Pruit (2015:517) finns det diskussioner i samhället där män, som social kategori, misstänkliggörs på ett sätt som gör att den manliga förskolepedagogen förknippas med att vara en potentiell förövare. Denna negativa bild av män i förskolan är något som förskollärarstudenten Ali har stött på under sin verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Som student har han upplevt att det finns ifrågasättande av hans närvaro i förskolan och att vårdnadshavare ifrågasatt hans val av yrke, baserat på kön. Känslan Ali får av att bli ifrågasatt är frustration, då han känner att det finns en förutfattad misstanke mot honom.

Misstanken mot Ali påverkar hans profession då han känner en rädsla av att vara för nära barnen. De föreställningar som finns om manliga pedagoger är ofta kopplade till kön och personers erfarenhet av de. Med det menas att individer konstruerar sin förståelse utifrån det dominerande kön som arbetar i en verksamhet exempelvis förskolan. I miljöer där kvinnor är en majoritet kan det leda till att det skapas en viss misstänksamhet mot män (Pruit 2015:512).

(6)

6

1.1 Småbarnsskolan - kvinnodominerat sedan start

Förskolans framväxt började år 1836 när den första Småbarnsskolan inrättades i Sverige, för barn mellan två och sju år, med syfte att skydda barn från barnarbete då det var vanligt att barn började arbeta vid tidig ålder för att användas som arbetskraft ute på gårdarna (Lindgren 2019:31). Dessa småbarnsskolor drevs med stora barngrupper där det kunde vara 50 barn på en lärarinna och en piga (ibid). Lärarinnorna som arbetade i Småbarnsskolorna hade en varierande social bakgrund men oftast var de från medel- överklass och hade praktiserat på någon läroanstalt eller gått en kurs (Lindgren 2019:32). År 1854 kom den första

barnkrubban till Sverige och hade ungefär hälften så stora barngrupper som

småbarnsskolorna hade. Kvinnorna som arbetade i barnkrubborna var ofta fattiga och hade låg status. De besatt inte heller någon klar erfarenhet eller utbildning (Lindgren 2019:36).

Därefter inrättades Barnträdgårdar i Sverige år 1896. Kvinnorna som arbetade där var utbildade och kallades för ledarinnor. Dessa kvinnorna var från medel- överklass och en ledarinna ansvarade för 20-25 barn (Lindgren 2019:44). År 1930 kom daghem (dagis) följt av förskolan som etablerades efter barnstugeutredningen år 1972 (Lindgren 2019:29). Förskolan fick sin första läroplan för förskolan år 1998. Under hela denna utveckling har den

barnomsorg vi idag kallar för förskola dominerats av kvinnor. Förskolan är fortfarande en plats där kvinnor utgör en majoritet av alla anställda. Det finns ett kulturellt ideal där

förskollärarens yrkesroll framställs som en lärare med feminina egenskaper likt en traditionell kvinnlighet (Pruit 2015:512). Mammarollen förknippas med feminina egenskaper vilket etnologen Anna Sofia Lundgren (2020:57) styrker med att beskriva förskollärarens yrkesroll som vårdande, fostrande och mjuk. Lundgrens (ibid) beskrivning av förskollärarens yrkesroll är densamma som hon beskriver en traditionell kvinnlighet där kvinnor har fostrande,

omsorgsfulla ,mjuk och vårdande egenskaper. Det var inte förrän i mitten av 1960-talet som regeringen på allvar började diskutera om män skulle få ha en plats i barnomsorgen med resonemang om barns behov av en manlig förebild (SOU 2004:115:42). Trots ett behov av fler män i förskolan är det fortfarande ett kvinnodominerat yrke enligt Statistikmyndigheten (SCB 2020) som har gjort statistik som visar att män utgör 4,3 procent av personalen i förskolan och att 95,7 procent är kvinnor.

(7)

7

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att genom intervjuer med några vårdnadshavare analysera och diskutera hur bilden av manlig pedagoger konstrueras i förskolan. För att uppfylla syftet ska följande frågeställningar besvaras:

● Vilka egenskaper föreställs hänga samman med “män” och hur får dessa betydelse i förskoleverksamheten?

● Hur konstrueras män i dessa utsagor?

● Hur kan dessa förstås utifrån ett genusperspektiv?

(8)

8

2 Teori

Uppsatsen utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Vad människor förstår och vet om samhället eller olika subjektspositioner, som exempelvis män, kvinnor och barn, konstrueras och blir verkligt genom människors interaktioner med andra i det vardagliga livet. Det

innebär att normer och uppfattningar av vår värld skapas gemensamt genom olika sociala och kulturella konstruktioner (Burr 2015:2). Forskaren inom psykologi, Vivien Burr (2015:4) hävdar att socialkonstruktivism innebär att det sätt vi förstår och kategoriserar världen är historiskt och kulturellt utformade. Hur man förstår “män“ och “kvinnor” är kulturella och historiska konstruktioner (Ibid). Ett exempel som sociologen Raewyn Connell (2008:19) lyfter är att maskulina egenskaper är något som lärs och inte egenskaper som män föds med.

Socialkonstruktivismen är ett perspektiv som uppmuntrar till att kritiskt granska vad som anses vara maskulint och feminint (Connell 2008:3). Vi utgår från socialkonstruktivismen eftersom vi anser att föreställningar om kön skapas. Vi anser att socialkonstruktivismen hjälper oss att analysera det vi vill studera, vilket är föreställningen om män i förskolan.

Med hjälp av begreppet intersektionalitet går det att få syn på olika maktförhållanden inom olika kategorier av människor. Människor består alltid av en mängd olika identiteter som existerar samtidigt och påverkar varandra. En persons könsidentitet, könsuttryck, sexualitet, ålder, etnicitet, nationalitet, funktionalitet, samhällsklass, religion och trosuppfattning är alla exempel på identiteter som tillsammans skapar förutsättningarna för just den personen. Enligt intersektionalitetsperspektivet är de olika kategorierna uppdelade i hierarkier. Vissa

kategorier anses enligt normer vara bättre än andra kategorier (De los Reyes & Mulinari 2005:14). Intersektionalitetsbegreppet kommer att användas för att urskilja

genusföreställningar som informanterna besitter. Dessa genusföreställningar kommer vi använda i analysen då olika genusföreställningar tillhör olika sfärer. Fokus kommer ligga på informanternas föreställningar om män i förskolan. Intersektionalitetsbegreppet hjälper till att nå en djupare förståelse över hur dessa föreställningar om genus kan konstrueras.

Materialet kommer att analyseras med medvetenhet om reflexivitet. Reflexivitet innebär att forskaren vänder sig till sig själva i en självreflekterande process (Davies 2008:4). Vi är en del av studien och kan på så sätt inte exkluderas bort från processen då det är vi som valt ur vårt material vad som kommer lyftas fram och tolkas.

(9)

9

Vi kommer använda oss av det teoretiska perspektivet genus som utgår från den

samhällsvetenskapliga uppfattningen hur manligt och kvinnligt konstrueras. Att vara man eller kvinna är inget som är förutbestämt, att vara en man eller kvinna är ett blivande vilket är synligt enligt socialkonstruktivismen. Det är sociala kategorier som konstrueras (Connell 2015:19). Enligt sociologen Raewyn Connell (2015:20) går det inte att se på “manlighet” och

“kvinnlighet” som är något givet av naturen, istället beskriver Connell (2015:19) en förståelse av genus som något socialt och kulturellt skapat, genus blir ett “görande”. Människan

konstruerar sig genom att inta en position i den så kallade genusordningen alternativt kan människan förhålla sig till den position den blivit tilldelad. I genusordningen är män oftast överordnade, där män står för logik och kvinnor görs till känslostyrda (Connell 2015:61).

Män konstrueras som normala och kvinnor som de avvikande (ibid).Vi kommer att använda oss av genusteori i vår analysdel, för att försöka identifiera och diskutera hur föreställningar om män får betydelse i en förskolekontext.

(10)

10

3 Tidigare forskning

I det här kapitlet redogör vi tidigare forskning om män i lärandemiljön inom ett internationellt och nationellt forskningsfält med relevans för vår studie. Det finns en del skrivet om män och sexualitet i lärandemiljön, nedan redogör vi några studier som på olika sätt knyter an till vår studie.

3.1 Män som ett hot i lärandemiljön

Det här avsnittet redogör vi för föreställningen om mannens sexualitet i förhållande till lärandemiljö. Anna Sofia Lundgren, professor i etnologi (2020:53) skriver om stigman som finns kring homosexuella lärare i Sverige. Det här är ett exempel på en studie där det, ur ett intersektionellt perspektiv, går att synliggöra hur sexualitet och kön samverkar och skapar en specifik skillnad. I hennes studie, som bygger på en kvalitativ metod, har hon intervjuat lärare. I intervjuerna framkommer det att lärarna känner en osäkerhet på arbetsplatsen och att det finns en rädsla för sanktioner från elever, deras föräldrar, kollegor och media ifall de är öppna om sin sexuallitet. Lundgren (2020:54) skildrar föreställningar om att homosexulla män inte ska passa små barn, då det finns föreställningar om att homosexuella lever ut sin sexualitet och är mer sexuellt aktiva än hetrosexuella. Vidare skriver Lundgren (ibid) hur homosexualitet relateras till hur manliga homosexuella lever ut sina känslor sexuellt och till och med anklagas för pedofili. Distinktionen mellan homosexualitet och heterosexualitet har historiskt väckt associationer till avvikelser och normalitet samt “ont” och “gott”. Enligt Lundgren (ibid) görs homosexualitet hos lärare till något som är avvikande, vilket leder till ett tydligt och negativt laddat “de” skapas i relation till ett normalt “vi”. Lundgren (Ibid) menar att lärare hon har intervjuat associerar homosexualitet med en risk för att elever blir antastade. Hon argumenterar för att föreställningar som heterosexuella lärare skapar om homosexuella förstärker den heterosexuella normen, genom att homosexualitet porträtteras som något riskabelt, samtidigt som heterosexualitet framstår som både normalt och ofarligt (ibid).

Det finns forskning som visar att negativa föreställningar om homosexualitet även påverkar relationer mellan män. Marcus Herz (2011:26) docent inom socialt arbete, skriver att en vanligt förekommande bild av mäns vänskapsrelationer är att de har få nära och intima

(11)

11

relationer eller inga alls. De manliga gemenskaperna präglas av en viss typ av

vänskapsrelationer (ibid). Herz (2011:27) lyfter att manlighet blir synonymt med tuffhet, hårdhet, autonomi och att det blivit självklarhet att ge uttryck för homofobi. Enligt Herz (ibid) är homofobi ett hinder för att män ska bygga nya vänskapsrelationer som kretsar i den manliga miljön. Som motsats förknippas homosexualitet istället med känsliga och nära relationer (Herz 2011:27). I relation till detta kan Lundgren (2020:57) förstås bidra med perspektiv på ett närliggande tema då hon uttrycker hur förskolläraryrket förknippas med feminina egenskaper såsom som mjuk, vårdande och fostrande. Hon skriver också hur yrket till viss del är feminint laddat, vilket skapar en feminiserande bild av mannen (Ibid).

Lundgren (2020:58) lyfter också fram hur de manliga pedagoger hon intervjuat alltid

betonade vikten av professionalism för att undvika att den feminina laddningen skulle “smitta av sig” till dem. Enligt Lundgren (ibid) kände sig de manliga pedagogerna tvungna att i början av sina studier försvara sitt val att studera till lärare, eftersom läraryrket ansågs vara ett så kallat kvinnojobb som passade kvinnor och inte män.

Det finns föreställningar om att män är “mer sexuella” än kvinnor vilket i sin tur skapar en uppfattning att det finns risk för övergrepp om män arbetar med barn. Det är något som Pruit (2015:510) från USA också har forskat om i sin studie gällande stigmat om män i

förskoleyrket. Han tar upp hur synen på män i förskola är ett globalt problem samt mäns upplevda behov av att förklara sina yrkesval (Ibid). Förskoleverksamheter vidtar åtgärder för att skydda de manliga förskolepedagogerna mot misstankar. Det kan till exempel utformas i arbetsstrukturer där män inte får vara ensamma med barn i ett rum och där män känner sig obligerade till att hela tiden visa var dem är och informera andra kollegor i förskolan vad de gör (Pruit 2015:517).

3.2 Den mediala bilden av män som förövare

En studie som fokuserar på rapporteringar om övergrepp på barn är Swedish media

discourses about child abuse in preschool: the best interest of the child in continued in male teachers av universitetslektorn inom förskoleforskning Helena Bergström, docenten inom pedagogik Christian Eidevald och docenten inom barn- och ungdomsvetenskap Anna Westberg Broström (2018:1880). Studien bygger på ett empirisk material i form av

tidningsartiklar som analyserats. I analyserna kom de fram till att sexuella övergrepp på barn som rapporteras i svensk media blir väldigt uppmärksammade.

(12)

12

Enligt Bergström et al (2018:1879) fokuserar media mycket på gärningsmannen och den juridiska rättvisan. Förövaren skuldbeläggs, men lite uppmärksamhet ägnas åt att belysa de förebyggande arbetet mot övergrepp. Förenklade beskrivningar om fallen orsakar hinder för läsaren att förstå komplexiteten gällande sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser (Ibid). Enligt Bergström et al (2018:1885) är det viktigt att uppmärksamma övergrepp, men författarna belyser det problematiska med att media gestaltar händelserna på ett sätt som kan leda till missuppfattningar och som förstärker negativa stereotyper om män. Ett exempel som författarna lyfter i sin artikel är hur övergrepp mot barn som har begåtts av kvinnor orsakar mindre skada för hur “kvinnor” som grupp förstås (Bergström et al 2018:1879). Detta

förklaras mot bakgrunden av en kulturell föreställning som handlar om att kvinnor inte “kan”

vara pedofiler bilden krockar med konstruktionen av “kvinna” som snarare förstås vara omsorgsfull och vänlig. Enligt Bergström et al (ibid) är ordet “pedofil” ett ord som endast används för att beskriva manliga förövare, begreppet blir könat och format i maskulina termer. När media rapporterar om kvinnliga förövare som misstänks för övergrepp mot barn används ord som “den anklagade” eller den “den fängslade” istället för att benämna den misstänkte som “pedofil” (ibid). Den typen av rapportering indikerar enligt Bergström et al (ibid) på konsekvenser för hur sexuella övergrepp konstrueras och särskiljer manliga förövare som värre än kvinnliga, även när samma brott har begåtts. Denna uppmärksamheten kan skapa en misstanke mot mannen i förskolan, vilket kan göra att män i förskolan blir väldigt utsatta i sin yrkesroll.

3.3 Bilden av förövare påverkar mäns möjligheter i förskolan

Som tidigare nämnts finns forskning som handlar om att män kan skapa strategier för att inte misstänkliggöras som potentiella förövare i förskolemiljö. Studien Fear of child sex abuse:

Consequences for childcare personnel in Denmark av forskaren inom psykologi Karen P Munk, doktorand vid institutionen för kultur och samhälle Else-Marie Buch Leanders, överläkaren inom psykiatri Kurt Sørensen och psykologen Per Lindsø Larsen (2013:19) från Danmark, samlade in kvantitativ data för att undersöka hypotesen om att det finns en rädsla hos män att anklagas för sexuella övergrepp mot barn i förskolan. Deras studie, likt Pruit (2015) studie, tydde på att det fanns en rädsla och en förändrad praxis gentemot barn i förskolan, på grund av mäns oro över att blir misstänkta.

(13)

13

Pruit (2015:525) utförde studien Preschool Teachers and the Discourse of Suspicion där han med etnografiska deltagarobservationer kom fram till en vanligt förekommande strategi för män var att hela tiden hålla sig synliga för både kollegor och vårdnadshavare för att undvika misstankar om sexuella övergrepp. I sin studie lyfter Pruit (2015:510) fram hur män utvecklar strategier för självpresentation för att undvika eller begränsa misstankar kring sig själva som potentiella förövare. Han identifierade, likt Lundgren (2020:54) en diskurs om män. En diskurs innebär en mängd föreställningar och normer som målar upp verkligheten (Lindström 2005:16). Pruits (2015) diskurs belyser misstankar om mäns sexualitet i förskolan.

Misstanken riktas mot män och rädslan över föreställningen om att män är pedofiler, feminina, homosexuella och/eller våldsamma. Misstanken riktat mot män är enligt Pruit (2015:517) kulturella föreställningar som återskapas och tar fart i media.

3.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Det tidigare forskningsfältet indikerar att det finns ett negativt sätt att beskriva män i förskolan, vilket befäster en negativ konstruktion av manliga pedagoger. Dessa

konstruktioner är intressanta för studien, då de skapar en föreställning om män och hur män normativt bör vara. De här föreställningarna, som tidigare forskning visat, påverkar män i förskolan. Det har forskats på hur män i förskolan hanterar en kulturell föreställning om att vara ett potentiellt hot, liksom att denna utsatthet kan förvärras om mannen därtill bryter mot normen om heteronormativitet. Däremot finns det färre studier som går vidare på

vårdnadshavarna föreställning och hur de konstruerar män i förskolan. När vi gjorde våra sökningar efter tidigare forskning kunde vi inte finna någon med fokus på vårdnadshavarnas föreställning om män i förskolan. Vi drar slutsatsen om att det finns en brist på studier och att det behövs vidare forskning inom ämnet.

(14)

14

4 Metod

I följande kapitel redogör vi för studiens metodologi. För att besvara syftet och få

vårdnadshavares bild av manlig personal i förskolan har vi samlat in kvalitativa data genom semistrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare. Dessa utgöra det material från vilket vi eftersträvar en inblick i hur deras syn ser ut på manlig personal i förskolan. Först presenterar vi den tillämpade metoden som vi har använt oss av för att samla in det kvalitativa materialet.

Därefter diskuterar vi vår strävan efter ett reflexivt arbetssätt och resonera kring våra forskningsetiska överväganden i studien.

4.1 Intervjuer

Det finns olika kvalitativa metoder, en av dessa är intervjuer (Davies 2008:105:129).

Kvalitativ metod är enligt universitetslektorn Johan Alvehus (2019:20) en forskningsmetod som intresserar sig för meningar eller innebörder till skillnad från kvantitativ metod som intresserar sig mer för statistik. En fördel för oss att använda en kvalitativ metod är att vi intresserar oss för en fördjupad insikt i ett fåtal informanters erfarenhet, tankar och

föreställningar. Nackdelen med att vi har en kvalitativ metod är att det inte går att redogöra i siffror och en statistik över en större skala individer, men då statistik inte är en del av vårt syfte så är den kvalitativa metoden med intervjuer bäst lämpad för denna studie. Den lämpar sig även väl för den tidsram vi förhåller oss till under studiens gång.

Enligt etnologen Eva Fägerborg (2011:85) är kunskapsintresset i en kvalitativ forskning ett sätt att få en djupare förståelse av människors handlingar, uppfattningar och

meningsskapande aktiviteter. Utgångspunkten för den som använder en kvalitativ metod är att en stor del av samhällslivet inte går att undersöka genom kvantitativ data. För att kunna få svar på vissa forskningsfrågor blir den kvalitativa forskningen en given metod att använda.

När man använder sig av kvalitativa metoder befinner man sig nära miljöerna och

människorna som man forskar om, alternativt forskar med (jfr. Fägerborg 2011:85). Enligt Fägerborg (2011:96) skapar intervjuer en möjlighet att få en djup förståelse genom att nå människor tankar och funderingar, ideer och värderingar. På det sättet ger intervjuer oss möjligheten till att få ta del av hur vårdnadshavare konstruerar män i förskolan, det ger oss material som vi kan tematisera och analysera. Fägerborg (2011:96) lyfter att intervjuer är en

(15)

15

metod som kan vara intressant för forskare att använda för att kunna ta del av människors uppfattning på ett område, för att kunna definiera kategorier och utveckla begrepp.

Intervjuer har olika grader av interaktivitet, om intervjufrågornas utformning och ordning är bestämda på förhand kan det leda till att intervjuarens påverkan minskar (Fangen 2011:112).

Med bakgrund av detta lämpar sig semistrukturerade intervjuer väl som metod i studien, då det ger möjlighet att vara medskapande av datamaterialet. Det hjälper oss även att följa upp intressanta svar och på detta sättet skapa en djupare förståelse. Sociologen Katrine Fangen (2011:20) skriver att semistrukturerade intervjuer är mer öppna och försöker utgå från några övergripande teman som forskaren under intervjun vill diskutera. Det skapar en möjlighet för oss att kunna ställa följdfrågor eller följa upp oväntade och intressanta svar. Ett sådant öppet förfaringssätt innebär att vi som författare av studien är delaktiga och skapar datamaterialet, något som forskaren inom sociologi och antropologi Charlotte Aull Davies (2008:4) belyser som ofrånkomligt vid all kvalitativ forskning. Det som både Fangen (2011) och Davies (2008) lyft visar att det finns en reflexivitet då vi som forskare inte kan ta del av ett “neutralt”

material och att alla forskare har en inverkan på sin egen forskning genom de val och perspektiv de väljer eller utesluter. Vi väljer i vår studie vad vi ska lyfta fram och diskutera och har på sådant sätt en inverkan av materialet som används i studien.

4.2 Urval och tillvägagångssätt

Vi har valt att intervjua sex personer som vi är bekanta med sedan tidigare. De valdes slumpmässigt efter tillgänglighet. Den här metoden kan förstås som ett bekvämlighetsurval (Dimenäs 2020:93:94). Fördelarna med att vi har en relation med informanterna sedan tidigare är att de förhoppningsvis kan känna sig bekväma med oss och använda ett mer avslappnat språkbruk och kunna uttrycka sig med ett förtroende för oss. En viktig del av intervjutekniken har varit att ge informanterna förutsättningar att kunna uttrycka sig fritt då studiens frågeställningar kan vara såväl svåra som obekväma att diskutera.

Vi båda var närvarande under intervjuerna och var medvetna om effekten av maktrelationen som kan uppstå då vi var två mot en (Fangen 2011:228). Ett sätt att undvika detta var att skapa en trygg miljö för intervjuerna, vilket bland annat gjordes via en digital plattform där informanterna befann sig i en trygg och bekväm miljö i sina hem.

Enligt sociologen och antropologen Charlotte Aull Davies (2008:5) har processen av insamlat material och analys en betydande roll för reflektiviteten. Effekten som forskaren har på studien finns i olika faser, både från val av ämne till de tolkningar som görs samt analyser

(16)

16

som skrivs fram. Då vi båda var närvarande under intervjuerna och valt ett ämne vi båda var intresserade att efterforska mer, var det oundvikligt för oss att inte influera processen och därför var reflexivitet viktig då vi besitter olika livserfarenheter vilket påverkar vår bedömning av forskningsobjektet vi studerar under vår studie (Davies 2008:3). Med våra olika livserfarenheter kan vi hjälpa varandra att bredda vår syn på materialet och vi kan på så sätt analysera materialet och komma fram till resultat.

Semistrukturerade intervjuer som metod ger till skillnad från strukturerade intervjuer

informanten möjlighet att utöka sina svar, avvika eller till och med komma in på ett nytt spår (Davies 2008:4). Det viktigaste är att dessa svar från informanterna är öppna, med

informantens egna ord utan att vara begränsade till forskarens förutfattade föreställningar (Ibid). Med semistrukturerade intervjufrågor kunde vi anpassa frågorna under intervjuernas gång och välja om vi skulle omformulera frågorna, utesluta eller lägga till något (jfr. Davies 2008:106). Med de semistrukturerade intervjuer var vi förberedda med nio nedskrivna grundfrågor (se bilaga 1) där vi hade ett ämne i åtanke och en viss intention av ämnet som vi strävade efter att få svar på (Davies 2008:106). Intervjuerna spelades in och ägde rum via en digital plattform Zoom där en av oss ledde intervjun och den andra antecknade. För att undvika att intervjuerna skulle bli oseriösa eller partiska valde vi att intervjua våra respektive bekanta, vilket innebar att Ali intervjuade Saras informanter och Sara intervjuade Alis

informanter. Den av oss som inte intervjuade satt bredvid och antecknade under intervjuns gång. Intervjuerna varade mellan 30-70 minuter och blev transkriberade ord för ord. Det transkriberade materialet lästes igenom och färgmarkerades i olika färger till kategorier som vi tematiserade de till fyra teman: genus, intersektionalitet, förtroende och varningssignaler.

Dessa olika teman har lagrats och analyserats i en digital plattform vid namn Padlet. Padlet är ett digitalt verktyg likt en mindmap. Det är ett säkert verktyg att använda då den är låst från obehöriga och är enbart tillgänglig för oss. I Padlet gjordes mindmaps av de kategorier som identifierades vilket fungerade som en tydlig sortering för oss av vårt material.

Materialet vi hade lagt in på Padlet diskuterades upprepade gånger för att förstå det så väl att vi kunde besvara studiens syfte med valda teoretiska begrepp.

Vi har valt att se på våra informanters intervjuer ur ett intersektionalitetsperspektiv då deras föreställningar om olika kategorier, formar deras synsätt och åsikter (De los Reyes &

Mulinari 2005:10). Benämningen kategori i detta sammanhang syftar på kategorin “män”.

Här nedan presenterar vi våra informanter och lite om deras bakgrund för en tydligare bild:

(17)

17

Sam - Ensamstående pappa på halvtid och arbetar inom barnomsorg.

Medina - Gift, mamma till ett barn och arbetar inom vården.

Adam - Gift, flerbarnspappa och arbetar inom byggbranschen.

Benjamin - Gift, pappa till ett barn och arbetar inom försäljning.

David - Gift, flerbarnspappa och arbetar som mekaniker.

Mikael- Ensamstående pappa till ett barn och arbetar inom försäljning.

4.3 Forskningsetiska överväganden

Vi har följt Vetenskapsrådets (2002:6) rekommendationer med de fyra grundprinciperna;

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentiellkravet och nyttjandekravet. Vi har delat ut samtyckesblanketter (se bilaga 2) till informanterna där vi informerat om dessa fyra

grundprinciper. De har fått ta del av hur det insamlade materialet kommer till att förvaras, användas och vem som kommer till att få tillgång till det. Vetenskapsrådet (2002:12) redogör för forskare att de måste förhindra att känsliga personuppgifter sprids. Därför har vi valt att inte samla in några känsliga personuppgifter. Vi är medvetna om att sexuella övergrepp på barn är negativt värdeladdat och kan skapa starka känslor för deltagarna. Vi har valt att använda oss av fiktiva namn till både informanterna och annan information som kan räknas som personlig och kopplas till personens identitet.

(18)

18

5 Resultat och analys

I det här kapitlet redovisas studiens analyser utifrån de fyra teman från materialet vi samlat in. Vi kommer anslutningsvis sammanfatta resultatet och besvara syftet utifrån våra tre frågeställningar.

5.1 Män i förskolan: en minoritet i vecksamheten

Sam: Jag tänker automatiskt på “man” när jag ser att ett sexuellt övergrepp rapporterats i media.

Adam: om jag ska vara helt ärlig så tror jag faktiskt att vi glömmer bort alla kvinnliga pedofiler när vi snackar om det. Vi tar för givet att pedofilen är en man, och glömmer bort att det finns kvinnliga pedofiler.

Ovan citat är svar på frågan När du hör/läser om sexuella övergrepp i förskolan, vilket kön dyker då upp i ditt huvud? och är talande för vad det här avsnittet ska behandla, hur

vårdnadshavaren uttrycker en oro över att män skulle vara förövare, men även som citaten avser att skildra: hur föreställningar om män samkonstrueras med sexualbrott. Medina påpekar att det också finns kvinnliga förövare, men att hon själv inte har läst eller hört mycket om det från nyheterna. Hon uttrycker att det fanns en oro över de kvinnliga

pedagogerna på avdelningen första gången hon skulle lämna sitt barn. När vi bad henne att utveckla sitt svar, yttrade hon sig på följande sätt:

Medina: Jag är rädd att detta händer mot min dotter, jag tänker inte bara på män utan kvinnor också. Asså jag hade den här rädsla när min dotter precis hade börjat på förskolan och skulle lämna henne. Även om det bara är kvinnor som jobbar där, så hade jag den dära rädslan och de här tankarna.

När vi gör vår analys av Medinas intervjusvar samkonstrueras både “män” och “kvinnor” till potentiella förövare. I citatet får vi syn på en gemensam kategori för “män” och “kvinnor”

vilket är främlingar. Det kan ses som att Medina uttrycker en oro som snarare är kopplad till brist på förtroende för förskolepersonalen snarare än kön. Vilken i så fall skulle kunna kopplas till De los Reyes och Mulinari (2005:122) där författarna belyser att det går att skilja

“vi” och “de” i mänskliga relationer. Det kan tolkas som att Medina värderar tillit i

relationerna till förskolepersonalen högre än deras könstillhörighet. Den här tilliten fördelas till ett “vi” och “de” i maktordningen utifrån det intersektionella perspektivet (ibid).

(19)

19

Vi ställde Benjamin följdfrågan Har du någon gräns för vad manliga förskolepedagoger får göra? Det var i samband med att vi samtalade om att män inte får byta blöja på hans barn.

Svaret vi fick var:

Benjamin: Det är inte så att jag är rädd för att han är pedofil men jag gillar inte tanken att han, asså en man, tvättar ett barn som är två år. Asså själva tanken, det behöver inte vara pedofilitet. det handlar inte om pedofil, det är bara de att en man tvättar ett barn på 2-3 år. Det är inte fint, för mig iallafall.

Det finns en motstridig bild av huruvida män är lämpliga att genomföra vissa arbetsuppgifter.

Å ena sidan finns det vårdnadshavare som inte har något emot att en man byter blöja på deras barn eller följer barnet till toaletten. Å andra sidan finns det vårdnadshavare som tycker att män inte borde assistera deras barn med toalettbesök eller blöjbyten. Ur ett genusperspektiv föreställs maskulina män vara mer sexuellt drivna (jfr. Connell 2008:83) vilket gör att de dras till platser där de kan omfamnas med det som attraherar dem. Det kan gör att män som har sexuell attraktion till barn vill befinna sig nära dem och därför väljer att arbeta inom förskola och skola. Det skulle kunna tolkas som att män är samkonstruerade med sexualbrott och att män kategoriseras med en sexuell identitet (De los Reyes & Mulinari 2005:42). Utifrån dessa ideér kan det kunna te sig problematiskt för männens varande i förskolan då de riskerar att förkonstrueras som potentiella förövare. Ytterligare en effekt av detta skulle kunna bli att färre män söker sig till förskolläraryrket. Samtidigt finns det styrdokument som lyfter fram vikten av samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling (Lpfö 98/18) och Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) som syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön.

Under vår intervju med David samtalade vi om att han kände automatiskt ett förtroende för kvinnor i förskolan, vilket han uttryckte hängt med sedan han var liten.Vi frågade då

följdfrågan: Har rapporteringar om sexuella övergrepp i media påverkat ditt förtroende för män i förskolan? David delar med sig om att han inte kan döma alla män på grund av en persons handling, genom att svara:

David: Det är vad en person har gjort. Det är upp till var och en person. Det förstör inte för alla män i yrket. Det är en person som har gjort ett dåligt val. Han representerar inte alla, så det spelar ingen roll.

Därför blir det från fall till fall. Men om man kommer dit och man har en bra relation till dem som jobbar där, då försvinner alla konstigheter. Då känner man dem och de är trygga.

Likt Medina så tycks David anse att de mänskliga relationerna står högre än kön vad det gäller att skapa förtroende och tillit. Här ser vi tydligt att det finns förtroende för manliga pedagoger och att han är medveten om att sexualbrott är en individuell handling. Däremot

(20)

20

påtalar David i nästa mening att det krävs ett uppbyggt förtroende för att skapa en relation mellan vårdnadshavare och pedagog, för att man som vårdnadshavare ska känna sig trygg. Vi kan tolka Davids svar som en kontrast till Connells (2008:83) föreställningen om att män är sexuellt drivna. Den här kontrasten belyses då David inte uttrycker någon oro för att män i förskolan skulle vara mer benägna att begå övergrepp. Å andra sidan kan det ses som att kvinnor har mer förtroende kapital än män, enligt David. Det finns en bild om att kvinnor är mer omsorgsfulla och inte begår övergrepp i samma utsträckning som män (jfr. Connell 2015:16). Kön är enligt detsocialkonstruktivistiska perspektivet en social konstruktion av mansnorm i samhället, det innebär att kvinnor förväntas ta hand om barnen, ge omsorg och sköta hushållssysslor (De los Reyes & Mulinari 2005:21).

Tillvägagångssättet varierar på hur förtroende kan skapas. Mikael, Sam och Adam berätta att de tycker att det är viktigt att den manliga pedagogen introducera sig själv för båda

föräldrarna. David berätta att vårdnadshavare tillsammans med den manliga pedagogen kunde ha aktiviteter med syfte att bygga upp en relation och därav växer ett förtroende fram.

När det gäller förtroende för kvinnliga pedagoger har vi sett i intervjusvaren att det tycks finnas olika krav beroende på kön vad det gäller förtroende för förskolepersonalen. När vi ställde frågan Hur ser ditt förtroende ut för kvinnlig förskolepersonal? Svarade några informanter:

David: Jag tycker om att lämna mitt barn till en kvinna helt enkelt. Jag vet inte varför. Det känns tryggare än till att lämna till en man.

Adam: Det är just de med ödmjukhet och mammaroll. Kapabla till att förstå barnen på ett bättre sätt och dem har på nåt sätt mer tålamod med barnen än va män har.

Informanterna ger uttryck för tankar om att kvinnliga pedagoger är mer förtroendeingivande än män, bland annat beskriver Adam, Benjamin, Medina och Mikael att en kvinnlig pedagog är mer ödmjuk, trygg, tålmodig och bejakar “en mammaroll”. Vi tolkar det som att kvinnliga pedagoger automatiskt får ett förtroende medans manliga pedagoger måste jobba för att förtjäna det. Eftersom synen på de manliga pedagogerna skiljer sig från kvinnliga pedagoger skulle de kunna ses som att våra informanter konstruerar män som mindre ansvarsfulla.

Under vår intervju med Adam samtalade vi om förskolan som en kvinnodominerad arena och ställde följdfrågan Om förskoleyrket plötsligt skulle bli mansdominerad, vad hade du tyckt om det? berätta Adam:

Adam: Jag hade varit mindre trygg och jag är säker på att det hade skett mer tjänstefel mer

arbetsrelaterade misstag mer skit helt enkelt som inte ska hända på arbetsplatsen. Vi män tenderar mer

(21)

21

och skippa regler och skita i det ena och det andra så jag tror faktiskt det hade varit en mindre trygg plats för barnen.

Vid liknande frågor till andra informanter vad de tycker om att förskolan är kvinnodominerad har vi fått svar:

David: Det ska inte vara en totalt mans roll. Det ska inte bara vara män i förskolan som jobbar där, så länge det är mer kvinnor än män så är jag trygg.

Mikael: Män behövs i förskolan för att det behövs en manlig förebild. En manlig roll bland barnen. Sen så tror jag fortfarande att kvinnor är viktigare att dominera.

Informanterna uttrycker en önskan att det behövs fler män i förskolan men poängterar att förskolan idealt bör förbli en kvinnodominerad arbetsplats med män som en minoritet. Detta för att kvinnodominans föreställs skapa “en större trygghet” enligt utsagor från Adam, Mikael och David. Föreställningen om att kvinnor anses vara mer trygga påminner om det Connell (2008:43) lyfter som exempel på hur idéer om genus har på olika sätt historiskt kommit att skapa vissa arenor i samhället för kvinnor och andra för män. Männen och kvinnorna intog varsin roll, männens uppgift var att bygga upp staten och kvinnor förväntades ha hand om familjen och hemmet. Eftersom småbarnsskolorna från början var kvinnodominerade skapades det tidigt en föreställning om pedagoger som arbetar i förskolan. Föreställningen om kvinnor har alltid sammanflätas med att ta hand om barn, sköta matlagningen och diverse hushållssysslor medan män var arbetare. Det var dem som arbetade och stod för försörjning och uppehälle över familjen (jfr. De los Reyes & Mulinari 2005:105). Däremot om man leker med tanken att småbarnsskolan redan från start på 1800-talet hade varit mansdominerat istället för kvinnodominerat så hade troligen förskoleyrket haft en högre status, då män ur ett intersektionalitetsperspektiv innehar en högre status i maktförhållanden än kvinnor (De los Reyes & Mulinari 2005:14).

Sammanfattningsvis associeras män till sexualbrott, de förkonstrueras som potentiella

förövare vilket medför konsekvensen att män avstår från att söka sig till förskoleyrket. Vi har fått syn på att vårdnadshavare har större förtroende för kvinnor än män. Det framkommer också i detta avsnitt att det finns förväntningar som vårdnadshavare har om män respektive kvinnor. Det framkommer även att det finns en brist på tillit kopplad till främlingar,

förtroendet för pedagoger måste byggas upp. Det finns ett mindre förtroende för män än kvinnor när det kommer till ansvar för barnen. Vi har även fått syn på att vissa

arbetsuppgifter anses vara olämpliga för män i förskolan och att det finns åsikter att förskolan bör förbli kvinnodominerad, då kvinnor samkonstrueras med att ta hand om barn vilket skapar större trygghet.

(22)

22

5.2 Män i förskolan: aktiva, feminina och kanske homosexuella?

Så som genus gestaltas i förra avsnittet länkas specifika egenskaper till män respektive kvinnor. I informanternas intervjusvar skildras män i förskolan som mer aktiva med barnen, det är oftast dem man ser springa runt på gården och leka med barnen. Det är även män som beskrivs vara musikaliska, estetiskt lagda och kan framstå som mer aktiva i barngruppen än de kvinnliga kollegorna, som enligt Sam mest verkar sitta och försöker skriva “fint” inför vårdnadshavarna än att faktiskt vara aktiva i barngruppen. Detta kan jämföras med Herz (2011:30) beskrivning om män som driftiga och kvinnor som passiva.

Informanterna säger återupprepade gånger att kvinnors roll i förskolan är mer passande än för män då de är uppväxta med en traditionell kvinnosyn som associeras med omsorg. Förskolan är en plats för kvinnor vilket styrks enligt informanternas citat om att kvinnor gör ett “bättre”

jobb än män. Ett exempel som illustrerar dito tankesätt är Adam som under intervjun nämner att:

Adam: Kvinnor har en tendens att göra det jobbet bättre än män faktiskt.

Benjamin uttrycker en liknande föreställning som Adam:

Benjamin: De har den mer sociala, asså de är mer intresserade, de är pedagogiska, de är mer tålmodiga med barn, de är ödmjukare, de är mjukare överlag. De är bättre lyssnare än vad män är. Jag tror faktiskt att det är i större utsträckning kvinnor som klarar den här arbetsuppgiften med tanke på deras tålamod.

Benjamins beskrivning av kvinnor som mjukare kan jämföras med Herz (2011:27)

beskrivning om män som hårda. Föreställningen att kvinnor i högre utsträckning hör hemma i förskolan än män, finns enligt David sedan barnsben. Davids beskrivning av synen på män i förskolan skulle kunna ses som en del av en mansnorm ur det socialkonstruktivistiska perspektivet där män och kvinnor förväntas följa föreställningar knutna till deras kön

(Connell 2008:54). Män är barnsliga, män leker mer med barnen, män är som ett barn. Dessa föreställningar om mannen kan tolkas som att män har en tendens till att framstå som den tramsiga och som busar med barnen men att mäns roll att ansvara över barnen och ge dem omsorg brister, därav är yrkesrollen för kvinnor mer passande i förhållande till mannen.

Kvinnan hamnar högre upp i maktfördelningen på grund av att förskolan är

kvinnodominerade, då makt kan bero på kontext och plats (De los Reyes & Mulinari

(23)

23

2005:34). Adam tycks framhäva att om förskolan slutar vara kvinnodominerad skulle det vara en mindre trygg plats för barnen. Vi tolkar Adams svar som uttryck för en föreställning om män och kvinnor där det förväntas att de ska leva upp till vissa könsbundna föreställningar.

Adam visar även en föreställning om att män har en tendens till att skippa regler och “skita i det ena och det andra”. Adam säger även:

Adam: Jag hade varit mindre trygg och jag är säker på att det hade skett mer tjänstefel mer arbetsrelaterade misstag mer skit helt enkelt som inte ska hända på arbetsplatsen.

Jämfört med Adam så säger David:

David: Det är då bra att det finns män där. Det är bra att det finns kvinnor där också. Båda måste finnas. På det sättet, det är tryggare för mig också att det finns män där också. Jag vet inte varför men det ska finnas nån man någonstans i närheten där iallafall.

David känner sig säkrare med en mans närvaro i förskolan, eftersom män är lika med säkerhet. En tolkning av Davids uttalande skulle kunna vara att män kan tillbringa trygghet genom att bara finnas där likt en väktares närvaro i ett köpcentrum. Föreställning där män

“görs” till beskyddare och kvinnor “görs” till omvårdare kan tolkas från Connells (2008:57) teori om att könsroller definieras genom förväntningar och normer.

Å ena sidan konstrueras män som beskyddare i förskolan, men å andra sidan konstrueras dem som homosexuella. Vi frågade Mikael Vad har du för erfarenhet utav manlig

förskolepersonal?

Mikael: Utan erfarenhet då hade [jag] gått antagligen lite mer åt de homosexuella hållet för att vara ärlig, utan erfarenhet. det känns som att det är den bilden man hade haft tidigare.

Mikael uttrycker sålunda att alla män i förskolan är homosexuella. Det är en föreställning som Mikael hade innan han fick erfara manliga heterosexuella pedagoger. Herz (2011:26) skriver att intima relationer bland män anses vara förknippat med homosexualitet. Även Lundgren (2020:58) lyfter fram att förskoleyrket är förknippat med feminina egenskaper, vilket enligt henne ger en bild av feminina män som homosexuella. Föreställningen om homosexuella män i förskolan konstruerar dem som lustfyllda och sexuellt aktiva. Ur ett intersektionellt perspektiv syns här hur föreställningar om sexualitet och maskulinitet samverkar och skapar en bild av att en “feminin” man dras till det egna könet.

Under intervjun med Mikael ställde vi följdfrågan Vad är en normativ bild av en man i förskolan för dig? Svaret han gav.

(24)

24

Mikael: En vanlig man utan tatueringar i ansiktet. En person som har levt ett vanligt liv med skägg eller utan skägg det spelar egentligen inte väldigt stor roll. Men inga tatueringar och klär sig relativt stiligt.

Utifrån intervjusvar ska en manlig förskolepedagog se ut som en “vanlig man”. Det finns en idealbild hur män i förskolan bör se ut och den föreställningen som Mikael beskriver styrks av både Lundgrens (2020:54) och Pruits (2015:513) studier, där mannen enligt normen förväntas vara heterosexuell, klä sig propert och inte ha tatueringar. Dessa kriterier ger en trygghet till vårdnadshavare.

Sammanfattningsvis får vi syn på en gemensam föreställning om män i förskolan, där både homosexuella och heterosexuella män anses vara mer sexuellt drivna. Där de oavsett sexuell läggning, anses vara ett hot i förskolan (jfr. Lundgren 2020:54).

Benjamin, David, Mikael och Adam ger uttryck för en föreställning om att manliga pedagogers sexuella läggning beror på att män vanligtvis inte har några gemensamma

intressen med kvinnor. Deras syn på män som kön kan kännas igen i Connells (2008:36) teori om könsroller där män och kvinnor förväntas leva upp till förväntningar som är knutna till deras könstillhörighet.

5.3 Män jagar och kvinnor förbereder maten

Adam lyfter att män sedan begynnelsens tid varit de som jagar och varit “jägaren” som hämtat föda medans kvinnan varit den som tillagade maten och tog hand om barnen. Han uttrycker det på följande sätt:

Adam: Vi väljer att jaga och jaga oss alltså vi (tystnad) tenderar mer vara jägare, det har vi varit ända sedan människan kom till. Vi har varit jägare, vi har varit de som jagar och hämta mat och lämna den till kvinnorna så att de kan tillaga det. Eller så att de kan förbereda det. Och eftersom det lever kvar i människan är den nya jakten är den på karriär och pengar och de hära alltså uppehälle.

Adam menar på att det finns samma struktur i dagens moderna samhälle men istället för att jaga efter föda, så jagar männen karriär och uppehälle. Kvinnan föreställs vara den som sedan tar hand om hemmet och barnen. Ur det kan vi se att omvårdnad är förknippat med kvinnans roll i förskolan, vilket gör att män inte hör hemma i en sådan miljö. Som nämnts i tidigare avsnitt, har förskolan och dess föregångare varit kvinnodominerade sedan start. Vi har ställt frågan till informanterna om deras åsikt gällande att förskolan är kvinnodominerad och överlag ställer de sig positivt till att förskolan domineras av kvinnor.

(25)

25

Ali: Förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats, vad anser du om det?

Mikael: Jag anser att det är helt rätt om jag ska vara ärlig.

Utifrån Mikaels svar kan det ses som att yrkesområden som är kopplade till omvårdande roll förväntas vara kvinnodominerat. Yttrandet att förskolan borde förbli kvinnodominerad påminner om Adams argument att män och kvinnor, trots friheten att välja vilket yrke de vill arbeta med, väljer olika vägar.

Ali: Varför tror du att det är så, att kvinnan dras mer till den här branschen (förskolan) men inte män?

Adam: Det finns två teorier men en av dem är den sociala som säger att sociala samhällsstrukturer har byggts upp på lång sikt, alltså under flera hundra år som har gjorts att om du ger män och kvinnor friheten att själv välja yrke så väljer de olika. Det som skiljer oss män från kvinnor vad jag tror är just att kvinnor väljer att jobba med barn och hjälpa människor och i större utsträckning än män.

Från intervju svaret kan vi se att kvinnor konstrueras till att välja yrken som är relaterade till omvårdnad, medan män konstrueras att välja yrken som inte är relaterade till omvårdnad.

Även om kvinnor och män väljer att arbeta med andra könets yrkeskategori så förväntas det att vissa yrken domineras av ett specifikt kön. Dessa val kan förklaras hänga samman med Connells (2015:114) skapande av genus där män och kvinnor förväntar leva upp till olika könsroller. Att göra maskulinitet och femininitet sker också när människor väljer yrke. Ur ett intersektionellt perspektiv kan det tolkas som De los Reyes och Mulinari (2005:29) skriver, att klass som kategori är en central del för att kunna förstå fördelningen av materiella och symboliska resurser.

Det finns genusfärgade förväntningar om saker som män och kvinnor kan och inte kan göra.

På det sättet föreställs de båda könen komplettera varandra. Ett argument som David tog upp var att mäns närvaro i förskolan är viktig då närvaron är kopplad till säkerhet och lydnad. En tolkning av uttalandet kan vara att David indirekt menar att barn i större utsträckning tenderar att lyssna mer på män än på kvinnor. Medina ger en annan bild av att det inte enbart är

kvinnor som är bra att ta hand om barn. Hon menar att omsorg inte är kopplat till kön, utan handlar om personlighet. Något annat som tagits upp är kramar i en intim omsorgssituation som kan uppstå mellan barn och förskolepedagoger. David säger att :

David: Men oftast så kommer inte ens dotter hem och säger att hennes fröken exempel Madelene har kramat denna. Det sägs aldrig. Men är det en kille så kan det komma upp.

En potentiell tolkning av citatet är att det är mer acceptabelt av vårdnadshavare att en kvinna ger deras barn en kram än att en man skulle göra de. Utifrån genus målas heterosexuella män upp som drivna av sexuella luster och förväntas inte kunna ta hand om barn (Connell

(26)

26

2008:83). Medan homosexuella män konstrueras som perversa och hamnar därför i en pervers minoritets kategori (ibid). Denna syn på sexualitet diskuteras av Herz (2011:28) som nämner att mannens sexualitet anses vara farlig och uppfattas som något som behöver begränsas och hejdas. Denna syn på sexualitet kan vara en bidragande faktor till att

vårdnadshavare uttrycker att det blir olämpligt när män kramar deras barn. Under intervjun med David berättar han det inte är lämpligt att en man i förskolan kramar hans barn. Vi frågade han, Vad är det som är olämpligt med att en man kramar ett barn? och fick intervjusvar:

David: Jag vet faktiskt inte, men det blir väldigt lätt olämpligt. Därför borde de låta bli att göra det.

Det ter sig som att om barnen blir kramade av en man är det något som vårdnadshavare uppmärksammar mer än om deras barn skulle säga att en kvinna har kramat dem. Detta skulle i så fall kunna ses som en bekräftelse av normen om att män “ska” uppfylla denna idealbild av maskulinitet, där de inte ska agera utifrån ett typiskt feminint och omvårdande

förhållningssätt.

Sammanfattningsvis kan vi se att det finns bestämda könsroller där män inte förväntas arbeta i förskolan, det förväntas vara kvinnans roll. Det finns förväntningar att förskolan bör vara kvinnodominerad då yrket anses vara passande till kvinnliga könsrollen. Män förknippas inte kunna ta hand om barnen, då män förknippas med sexuella luster. Konsekvensen blir då att vårdnadshavare upplever kramar olämpliga.

5.4 Byt inte blöja på mitt barn!

Informanterna har olika utgångspunkter när de talar om män i förskolan. Av våra informanter är Medina den enda som har egen erfarenhet av att hon själv haft en manlig pedagog när hon var barn och gick på dåvarande dagis. Hennes minne av den manliga pedagogen var positiv.

Hon beskriver honom som en rolig och estetisk pedagog som ofta sjöng och spelade gitarr för barnen. Denna erfarenhet har troligen påverkat hennes föreställning om män i förskolan då hon beskriver en manlig pedagog med dessa egenskaper. Ingen av de andra informanter hade en tidigare erfarenhet av manliga pedagoger från deras barndom. Flera av dem uttrycker att den föreställning de har av manliga pedagoger är den de fått som föräldrar till sina barn, som går eller har gått i förskolan. Några av dem benämner också medias roll att den ger en

föreställning om att män kan vara ett hot i förskolans värld.

(27)

27

Våra informanter känner att de kan kommunicera med förskolan och ha ett inflytande exempelvis komma överens med pedagogerna om att ingen man får ge deras barn en intim omvårdnad. De har även egna lösningar förutom att komma överens med personalen. De föreslog att man kan prata med sitt barn och lära barnet att gå till en viss kvinnlig pedagog och be henne om hjälp varje gång det gäller intim omvårdnad, som till exempel toalettbesök.

Att de uppmuntrar barnen att göra detta innebär att barnen också blir aktörer som skapar genus efter traditionella könsroller.

De informanter som inte ville att manliga pedagoger skulle ge deras barn intim omvårdnad var Medina och Benjamin. De uttryckte att de hade förtroende för manliga pedagoger men att gränsen gick vid intima situationer där en manlig pedagog inte anses lämpad att assistera deras barn på toaletten. Detta var inte av rädsla för att mannen skulle kunna vara förövare, utan med utgångspunkt från en kultur där män inte byter blöja. De ville inte att en man skulle assistera deras barn inne på toaletten, då de ville att barnet från tidig ålder skulle vänja sig vid att kontakt med det motsatta könet inte var lämpligt. I jämförelse med resterande informanter hade de andra inget emot att en man assisterade deras barn inne på toaletten. David var en av dem som uttryckte sig på följande sätt:

Ali: Hade det varit okej för dig då till exempel att den här manliga pedagogen byter blöja på din dotter eller ditt barn?

David: Ja absolut det får han alltid göra, det är hans jobb. Det har jag ingenting emot, det måste dem göra ju. Det ska de göra, inga konstigheter. Det är ingen som vill byta blöja. Det är lika äckligt för alla.

De övriga informanterna ser inte några hinder för en manlig pedagog att assistera deras barn inne på toaletten, då de menar på att det är något som ingår i mannens arbetsuppgifter. Men det finns en önskan om att manliga pedagoger inte ska vara ensam vid assistans till

toalettbesök och blöjbyten. Utifrån detta exempel om blöjbyten och toalettbesök kan vi se att kultur påverkar om män får byta blöja eller inte, snarare än oron över att män är potentiella förövare. Det går att jämföra med De los Reyes och Mulinari (2005:23) argument för hur en individ placeras i tidsmässigt och ett rumsligt sammanhang, tyder på att det är nödvändigt att koppla individens handlingsmöjligheter utifrån dominerande värderingar i samhället och samhällets anordning. Från Medina och Benjamin svar kan vi urskilja att åsikter påverkas av vilken kultur som har varit dominerande under uppväxten samt influens från samhällets.

Sammanfattningsvis är en manlig förskolepedagog estetisk och rolig där bara en av våra informanter hade erfarenhet av manliga förskolepedagog, medan de andra hade fått erfarenhet

(28)

28

av manliga pedagoger när de blev vårdnadshavare. Det belyses också av informanterna att de har ett inflytande i förskolan, där två av våra informanter lyfter upp att de inte vill att manliga pedagoger byter blöja på deras barn. Å andra sidan har vi informanter som inte har problem att en manlig pedagog byter blöja på deras barn, då de uttrycker att det ingår i pedagogers arbetsuppgifter att byta blöja oavsett kön.

5.5 Slutsats

Syftet med studien är att genom intervjuer med några vårdnadshavare analysera och diskutera hur bilden av manlig pedagoger konstrueras i förskolan. Här sammanfattas resultatet utifrån våra tre frågeställningar.

Vilka egenskaper föreställs hänga samman med “män” och hur får dessa betydelse i förskoleverksamheten? Vi kom fram till att det finns en gemensam konstruktion om män i förskolan. Informanterna berättar att män kan vara omsorgsfulla endast vid tillfällen där det inte fanns kvinnor som kunde ta den omsorgsfulla rollen. Män kan vara lika pedagogiska och omsorgsfulla, på samma sätt som kvinnor konstrueras, men i överlag gestaltade

informanterna män i förskolan som “roliga”, “oseriösa” och “estetiska”, inte som en vårdande pedagoger som förmår att ge omsorg. Män förväntades heller inte att göra samma

arbetsuppgifter som kvinnor, som exempelvis att utföra blöjbyten. Föreställningen om dessa manliga egenskaper har en betydande roll för jämställdheten i förskoleverksamheten. Genom att förhindra män från att utföra blöjbyten leder det till att barnen söker sig till kvinnor vid till exempel blöjbyten. När det blir synligt för barnen bidrar man till att göra dem som aktiva medaktörer som skapar genus. Som det framkommer i avsnittet 5.4 där vårdnadshavare från tidig ålder lär barnen att inte söka sig till manliga pedagoger vid blöjbyten.

Hur konstrueras“män” i dessa utsagor? Hur kan dessa förstås med ett genusperspektiv?

Vi fick svar att män gestaltas som förebilder och någon som förknippas med trygghet. Män i förskolan förknippas med manliga aktiviteter enligt våra informanter. De konstruerar en bild av män i förskolan som en pedagog som spelar fotboll med barnen på gården. Med ett

genusperspektiv har vi diskuterat och visat att omvårdande egenskaper som oftast förknippas med femininitet inte associerades med föreställningen om hur en manlig pedagog “ska” vara.

De ovannämnda föreställningarna vi lyfter fram i denna del om män och kvinnor är att de förväntas leva upp till vissa könsbundna föreställningar (Connell 2008:45). Med begreppet

(29)

29

genus har vi sett att “män” och “kvinnor” i studien konstrueras i helt motsatta roller (jfr.

Connell 2008:43). Vi har också sett att män kan förstås som homosexuella eller ett “hot” men tilldelas även en position som “beskyddare” likt en väktare. Mäns uppgift blir att skapa en karriär och kvinnorna förväntas ta hand om familjen och hemmet. Den sammanvägda bilden om män är ambivalent och överhängande negativ, med det menas att föreställningen om män som inte vårdande målas upp på två sätt. På ena sättet framställs män som aggressiva och våldsamma medan de på det andra sättet målas upp som naturligt oförmögna till att ge omsorg till ett barn (jfr Connell 2008:83).

(30)

30

6 Diskussion

I vår analys och resultat fick vi konstaterat att föreställningen om män i förskolan varierar mellan informanterna men att det fanns föreställningar som var gemensamma.

Föreställningarna om män i förskolan som våra informanter delade med sig var diverse

egenskaper de ansåg att män har. Genom beskrivna egenskaper kopplat till ett kön som “män”

är de medskapande i genus. Ett exempel i konstruktionen av “män” är det beskriver män som dominerande i sin fysiska överlägsenhet. Jämfört med exempel på hur “kvinnor” konstrueras är föreställningen att kvinnan skildras som mer tålmodig med barn och har lättare för att lära ut och att kvinnan passar och hör hemma i förskolan. Ett exempel som lyfts upp är

föreställningen att det finns könsbestämda yrkesval och att kvinnor inte är bäst lämpade till att exempelvis byta ett tak. På samma sätt är män inte bäst lämpade till att ta hand om barn i förskolan. Utifrån det kan vi se hur kön görs när det gäller yrkesval för män och kvinnor. De som kan hända när ett visst kön kopplas till ett yrkesfält är att män som kategori beskrivs som

“normbrytare” när det söker sig till ett yrkesfält som anses vara kvinnligt. Då kan det uppstå en reaktion där de som bryter mot normen görs till avvikare. Dessa könsbaserade

föreställningarna kring män i förskolan kan vara orsak till att vårdnadshavare inte vill att en män ska byta blöja på deras barn eller assistera vid toaletten. Det kan bero på att män

framställs som lustfyllda (Connell 2008:83) samtidigt som barn konstrueras som oskyldiga och svaga varelser som behöver skyddas från övergrepp (jfr. Bergström et al 2018:1882).

Kulturella föreställningar är inte enbart något som finns i tankar eller vad människor säger, de får reella effekter det vill säga : Om män inte får byta blöja på barn enligt vårdnadshavarens önskemål leder det till att det blir en orättvis arbetsfördelning mellan manliga respektive kvinnliga pedagoger. Detta är även något Pruit (2015:519) upptäckte då reglerna i den förskola han observerade hade infört en regel om att män inte fick vara ensamma med

barnen.Trots att intentionen från förskolans ledning var att dämpa misstänksamheten kring de manliga pedagogerna upplevde de kvinnliga pedagogerna att det var en orättvis

arbetsfördelning där kvinnorna fick utföra fler arbetsuppgifter än män. På en personlig nivå kan detta arbetssätt vara något som påverkar oss i vår profession, och kollektivt påverkar det oss utefter de kön vi tilldelas. Eftersom det blir ett problem inte bara på individnivå för en man i förskolan utan även på gruppnivå där de kvinnliga pedagogerna behöver belasta sig med fler arbetsuppgifter för att “skydda” sin manliga kollega från misstankar.

(31)

31

Munk (2015:29) uttrycker i sin studie att kvinnor tar en beskyddande roll för sina manliga kollegor där de känner en empati över oron som män känner om misstankar. Mäns oro för att bli misstänkta kan få konsekvenser för relationen till barnen (jfr. Munk 2015:28). Bilden av genus skapar en stigm inför barn i förskolan där den manliga pedagogen inte utför så kallad

“kvinnliga” arbetsuppgifter som blöjbyten. Män konstrueras som befriade från

arbetsuppgifter som kvinnor måste utföra. Att enbart kräva att kvinnor får byta blöja på barnen är något som kan vara svårt att upprätthålla på grund av bemanning och storlek på barngrupp (jfr. Munk 2015:31). Barn observerar en ojämlik arbetsfördelning redan från barndomen vilket formar deras bild av genus och jämlikhet. Pojkar som upplevs feminina hamnar lägre i maktordningen av barngruppen än pojkar som upplevs som maskulina. En sådan maktordning kan kännas igen från det intersektionella perspektivets maktanalyser där det finns underordning och överordning mellan individer och grupper (De los Reyes &

Mulinari 2005:17). Om män följer detta förbud från att byta blöja eller assistera vid toalettbesök finns det ett pris som kommer med det. Priset blir i detta sammanhanget en ojämn arbetsfördelning bland män och kvinnor.

Arenor som hemmet eller förskolan är motståndskraftig mot förhandling eller görande av kön. Exempel förmås män till att ta ut föräldraledighet så att de kan vara hemma med sina barn under en period och sköta omvårdnaden medan kvinnan är ute och jobbar. I detta exempel förhandlas relationen till olika arenor där könsrollerna byter plats från att tidigare föreställningar om att kvinnor stannar hemma och sköter barnen medans männen är ute och jobbar. Ur ett genusperspektiv så kan vi uttolka ett steg närmare mot jämställdhet när det kommer till omvårdnad i hemmet.

Förtroende för en manlig pedagog behöver byggas upp, medan förtroende för kvinnor redan är givet. Enligt vissa av våra informanter passar inte män in i förskolan medan andra menar på att män är de roliga som bjuder på sig själva i barngruppen. En av föreställningarna som fångade vår uppmärksamhet var att den manliga pedagogens närvaro också är en säkerhet och en trygghet. Men den omvårdnad tryggheten tillskrivs fortfarande kvinnan. Connell (2015:59) menar att vissa människor behandlar den manliga och kvinnliga kroppen som en slags maskin som producerar genusskillnader. Föreställningen om att män inte kan ha en omvårdande roll skulle man kunna jämföra med att män har väldigt få eller inga intima relationer (Herz 2011:26). Detta levnadssätt som män har haft i flera decennier kan vara en faktor till varför föreställningen att mäns närvaro automatisk inte förknippas med intim omvårdnad.

References

Related documents

På så sätt kommer de två skrivna berättelserna från Instagramkontot Machokulturen i triangulering med materialet från fokusgruppsintervjuerna, slutligen hjälpa till

Det är sällan man hittar infomation eller mötesplatser för lesbiska kvinnor medan det finns mycket av detta som riktar sig till homosexuella män.. Ett exempel är Qruiser, en sida

The routing is implemented with a pair of fast electro-optical telecom phase modulators placed inside the Sagnac loop, such that each modulator acts on an orthogonal

När Tim förflyttar sig närmare de andra pojkarna och sedan börjar kasta sand använder sig av tillträdesstrategi 3 (att träda in i ett område där episoder pågår och, verbalt

Detta exempel visar på att förskolläraren försöker att förhålla sig till barnens integritet när de sitter på toaletten och ber de andra barnen vänta på sin tur..

I den här studien valde jag en kvalitativ forskningsmetod då jag ansåg att metoden lämpade sig bäst till studiens syfte. Svaren som jag har fått från de intervjuade

Pedagogerna anser dock att det är viktigt att ha material till förfogande som barnen kan skapa med och använda sig av sina olika sinnen för att utforska sin

Determining Hepatic Function in Diffuse and Focal