05. Miljöredovisning 2017

Miljöredovisning 2017 Sollentuna kommun

www.sollentuna.se

Förord

Miljöredovisningen redovisar miljösituationen under 2017 i Sollentuna.

Kommunfullmäktige i Sollentuna beslutade 1993 att miljösituationen i kommunen ska redovisas årligen. Sedan 1995 har miljösituationen presenterats i en miljöredovisning. Miljöredovisningen för 2017 är framtagen av miljö- och byggnadskontoret under 2018. Underlag till rapporten har lämnats av SLB-analys, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Sollentuna Miljö & Energi (SEOM), trafik- och fastighetskontoret samt kommunledningskontoret.

Sveriges riksdag har fastställt 16 miljökvalitetsmål. Regeringen har antagit 29 etappmål, varav ett tjugotal fortfarande är aktuella.

Länsstyrelsen arbetar med åtgärder direkt kopplade till de 16 nationella miljökvalitetsmålen på uppdrag av regeringen. Länsstyrelsen har valt att prioritera sex av miljökvalitetsmålen.

I denna redovisning behandlas femton av de sexton miljömålen i var sitt kapitel. Varje kapitel inleds med det nationella miljömålet. Därefter följer en beskrivning av läget i Sollentuna. Miljökvalitetsmålen ska ha uppnåtts år 2020. För målet ”Begränsad klimatpåverkan” gäller år 2050.

I tabellerna för ” Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet” finns rubriken ”Trend”. Under den rubriken visas om trenden förbättras, är oförändrad, försämras eller om uppgifter saknas. Detta illustreras med följande markeringar:

Förbättrad trend

Oförändrad trend

Försämrad trend

Vet inte/

uppgift saknas

?

Innehåll

Sammanfattning

1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft

3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö

5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning

8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Referenser

Bilaga 1 – Halter av kvävedioxid, dygnsmedelvärde Bilaga 2 – Halter av PM10, dygnsmedelvärde Bilaga 3

4 6 8 14 16 18 19 20 22 24 26 27 28 29 30 34 36 37 38 39

Sammanfattning

16 nationella miljömål

De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Målen ska nås inom en generation, alltså till 2020. Det gäller dock inte det första målet, ”Begränsad klimatpåverkan”, som ska nås till år 2050. Inom ramen för miljö- och samhällsbyggnadsdialogen i länet finns ett miljö- och samhällsbyggnadsråd. Rådet är hjärtat i miljö- och samhällsbyggnadsdialogen där alla länets kommuner, Storstockholm, landstinget, Trafikverket och länsstyrelsen arbetar tillsammans för att nå mil- jömålen. Sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2020 har valts ut av länsstyrelsen för priori- terade insatser i länet. Det gäller begränsad klimatpå- verkan, frisk luft, giftfri miljö, ingen övergödning, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. Länssty- relsen har fastställt regionala strategier för det fortsatta arbetet med miljömålen Ett rikt växt- och djurliv, Gift- fri miljö och Ingen övergödning. Strategierna bidrar med gemensam inriktning och pekar på insatsområden där regionen behöver kraftsamla.

För att skapa ett effektivare miljöarbete genomförde regeringen 2010 en större förändring av miljömålssys- temet. Syftet var att förstärka och utveckla systemet och fokusera mer på genomförande och åtgärder. Läns- styrelsen har därför fått i uppdrag av regeringen att ta fram åtgärdsprogram kopplade till de 16 nationella mil- jökvalitetsmålen. Miljöredovisningen redovisade fram till och med 2010 resultat för miljömålen för Stock- holms län som nu är avskrivna. Därefter har de regio- nala miljömålen reviderats och kallas nu ”Sollentunas precisering av miljökvalitetsmål” i miljöredovisningen.

Miljöredovisningen redovisar aktuell miljöstatus i Sollentuna för år 2017.

Miljökvalitetsmålen

1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft

3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö

5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning

8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar

13. Ett rikt odlingslandskap

14. Storslagen fjällmiljö (behandlas inte i Sollentuna) 15. God bebyggd miljö

16. Ett rikt växt- och djurliv

Koldioxidutsläpp

Den största delen av koldioxidutsläpp som sker inom Sollentunas gränser kommer från vägtrafiken.

Luftföroreningar

Luftföroreningar kommer till största delen från vägtra- fiken. Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvä- vedioxid på sju platser i kommunen, ozon på två platser och partiklar på fyra platser.

Försurning

Nedfall av svavel och kväve är främsta orsaken till att mark försuras. Både kväveoxid- och svaveldioxidutsläp- pen har minskat i Sverige sedan mitten av 1990-talet.

Sollentunas sjöar är inte hotade av försurning.

Markföroreningar

I Sollentuna finns ungefär 500 fastigheter där det miss- tänks att det kan finnas föroreningar i marken eller vattenområden. Föroreningarna som inte utgör någon akut fara, beaktas till exempel vid planläggning och/

eller bygglovshandläggningen samt vid den operativa tillsynen.

Radon

Radon är en gas som finns naturligt i mark, luft och vatten. Markradon är vanligt i Sollentuna. Därför byggs all bebyggelse radonsäkert i kommunen.

Övergödning

De flesta av Sollentunas sjöar är övergödda. Gödande utsläpp till vattendragen kommer framför allt från dagvatten och hästgårdar. Algblomning och låga sy- rehalter i sjöarna är exempel på problem som kommer från övergödningen.

Badvatten

Vid alla officiella strandbad tas mikrobiologiska bad- vattenprover sommartid för att säkerställa att badvat- tenkvaliteten är god och för att förebygga olägenheter för människors hälsa. Även algblomning kontrolleras.

5 av 27 provsvar visade ”tjänligt med anmärkning”:

Ett i Norrviken Rotsunda, två i Edsviken Tegelhagen och två i Ravalen. I Ravalen visade provsvaret ”otjän- ligt” vid två av fem provtagningstillfällen. Vid dessa tillfällen avrådde kommunen från bad i Ravalen. I Rösjöbadet visade provsvaret ”otjänligt” en gång av sju provtagningstillfällen

Rening av vatten

Det vatten vi förbrukar i hemmet renas av Käppala reningsverk. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stock- holms inre skärgård och slammet sprids på åkermark.

Dricksvatten

Dricksvattnet i Sollentuna kommer från Mälaren och har varit av god kvalitet under 2017. I och med utbygg- nad av kommunalt vatten och avlopp i Södersättra och Norrsättra 2017 kommer de flesta enskilda brunnarna tas ur bruk.

Våtmark

Under 1990-talet återskapades cirka 15 hektar våtmark och cirka 10 hektar tillkom under 2000-talet. Ett antal skogskärr har också återställts genom att diken har fyllts igen. Nya våtmarker har skapats utmed Edsån.

Naturmark

Ungefär hälften av kommunens yta är naturmark.

Sollentuna kommun äger cirka 95 procent av den totala skogsarealen. Skötseln av skogarna i naturreservaten följer reservatens skötselplan. Ambitionsnivån är hög när det gäller att förstärka den biologiska mångfalden.

Odlingslandskap

Nästan all jordbruksmark i Sollentuna ligger i natur- reservat där driften är inriktad på att ta hänsyn till natur- och kulturvärden, samt att hålla odlingslandska- pet öppet. I översiktsplanen för Sollentuna kommun betonas vikten av sammanhängande naturområden.

Betydelsen av att gynna den biologiska mångfalden, samt att utveckla tillgängligheten till naturområdena, nämns också.

Buller

Det finns få platser i Sollentuna som kan räknas som riktigt tysta. Största delen av kommunen är utsatt för buller. Den främsta bullerkällan är vägtrafiken, men även järnvägen och flyget påverkar.

Avfallsplan

Sollentuna är en av de nio SÖRAB-kommunerna som tagit fram en gemensam avfallsplan fram t.o.m. 2020.

Den har bland annat som mål att minska avfallets mängd och farlighet och öka återvinningen. Till exem- pel samlas matavfallet in och behandlas så att det blir till biogas.

Klimatstrategi

Kommunfullmäktige antog hösten 2010 en klimatstra- tegi som syftar till att minska klimatpåverkan samt att anpassa och förbättra klimatarbetet i Sollentuna.

1. Begränsad klimatpåverkan

Nationellt miljökvalitetsmål

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatför- ändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveck- ling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Växthusgaser

Att växthuseffekten ökar beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir allt högre. Andra växthusgaser har jämförelsevis mycket låga halter, men eftersom dessa gaser har långt kraftigare växthusverkan ger de ändå ett märkbart bidrag till växthuseffekten. Till växthusgaserna räknas koldioxid, dikväveoxid, metan, fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid.

Kommunfullmäktige i Sollentuna antog hösten 2010 en klimatstrategi som ska följas av en årligen uppdaterad åtgärdsplan. Strategin syftar till att anpassa och förbättra klimatarbetet i kommunen. Hösten 2013 bildades miljöutskottet under kom-munstyrelsen.

Energi- och klimatrådgivningen bedriver projekt för att minska koldioxidutsläppen.

Kommunfullmäktige antog 2016 mål- och hand- lingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna som gäller till år 2020. Av den framgår att Sollentuna har som ambition att vara den första kommunen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser.

Koldioxidutsläpp i Sollentuna

Utsläppen av koldioxid i Sollentuna var 156 400 ton under 2016. Den största delen, 96 procent, av utsläppen kommer från vägtrafiken. Resten kommer från bland annat energiproduktion, arbetsmaskiner och industri, se diagram 1.¹

Utsläpp per invånare i Sollentuna var 2,2 ton 2016 (värden för 2017 har inte tagits fram ännu). Dessa beräkningar baserar sig på den förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) som sker inom Sollentunas gränser. Det finns idag inga mätningar som visar våra koldioxidutsläpp från konsumtion och viss del av produktion, och därför finns ett mörkertal vad gäller den totala mängden koldioxidutsläpp per person.

I kommunen förbrukas energi och produkter som producerats utanför kommunens gränser och samtidigt exporteras produkter ut ur kommunen. Hur stor den verkliga klimatpåverkan per person i Sollentuna är

finns det inga beräkningar för. 2013 påbörjades dock en livscykelanalys av klimatpåverkan från kommunens inköp. När det gäller klimatbelastning för hela Sverige ur ett konsumtionsperspektiv så har utsläppen uppskattats till cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år i Sverige. Om utsläppsutrymmet för 2050 fördelas lika på en beräknad global befolkning på 9,6 miljarder människor så motsvarar det ett klimatmål på mindre än två ton koldioxidekvivalenter per person och år. I förhållande till dagens utsläpp så innebär det en minskning på cirka 80 procent till år 2050.

Ur ett konsumtionsperspektiv så orsakas svenskars klimatpåverkan till stor del av matkonsumtion, resor med flyg och bilkörning.³

Energiproduktion

98 procent av alla flerfamiljshus och 24 procent av småhusen i Sollentuna är anslutna till fjärrvärme.

Fjärrvärmen till kommunen produceras nästan uteslutande av förnybara bränslen och återvunnen energi. Koldioxidutsläppen från fjärrvärmen är relativt sett låga.³¹

Antal nya installationer av bergvärme i småhus har minskat sedan 2006, som toppar med 310 nyinstallationer under det året. 2017 anmälde 92 fastighetsägare installation och totalt finns idag 3 070 stycken anmälda. De flesta som installerar bergvärme byter från oljepanna eller direktverkande el, vilket gör att koldioxidutsläppen minskar.

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Diagram 1

Utsläpp av koldioxid (CO

₂

) i Sollentuna (ton/år)

Utsläppen av koldioxid var 156 400 ton under 2016

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus

1. Utsläppen av koldioxid i Sollentuna per person och år År 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

2. Antal installerade solceller och solfångare i Sollentuna

3. Antal installerade ladd-platser/uttag i Sollentuna

Utsläppen av koldioxid 2016 var i Sollentuna 2,2 ton/person. (3,0 ton/person 2010).⁷

Under 2017 installerades solceller på 15 st tak.

Totalt finns 79 stycken solcellsanläggningar i Sol- lentuna med en maxeffekt på 682,3 kW.

Solfångare är inte uppkopplade mot elnätet och därför är antalet svårt att bedöma. Troligen finns det ca 30-50 stycken i drift idag, de flesta hos poolägare.³⁵

Under 2017 installerades 4 stycken publika ladd- platser/uttag i Sollentuna.

Totalt finns 20 stycken publika laddplatser/uttag i Sollentuna. ³⁵

De samlade utsläppen från svensk konsumtion motsvarar drygt 10 ton växthusgaser per person och år. (Källa: Naturvårdsverket)

2. Frisk luft

Nationellt miljökvalitetsmål

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål

Miljökvalitetsnormer är de förorenings- eller störnings- nivåer som människor kan utsättas för utan större fara, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. I Sverige finns det idag miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly och partiklar (PM10 och PM2,5), kolmonoxid, ozon, bensen, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Varje kommun ska kontrollera att normerna uppfylls inom kommunen. Sollentuna kommun är medlem i Östra Sveriges Luftvårdsförbund (ÖLVF). Beräknade luftföroreningshalter framtagna av ÖLVF för år 2015 visar att miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet för Partiklar (PM10) och kvävediox- id (NO2) överskrids längs väg E4 genom Sollentuna, se bilaga 1 och 2. Länsstyrelsen har i samarbete med andra aktörer tagit fram ett reviderat åtgärdsprogram för partiklar (PM10) och kvävedioxid (antogs 2012), som syftar till att aktuella miljökvalitetsnormer ska följas inom det geografiska område där de överskrids.

Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svens- ka miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Målen ska nås inom en generation, alltså till 2020.

Vi vet sedan tidigare att luftföroreningar kan orsaka bland annat astma, hjärtsjukdomar och inflammation i kroppen. En studie från Umeå universitet visar också på ett samband mellan höga halter luftföroreningar och ökad risk att utveckla demens och psykisk ohälsa.

Kvävedioxid och kväveoxid

Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedioxid på sju platser i kommunen. Mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalten visar att miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet (40 och 30 µg/m³ för hälsa respektive vegetation) klaras i Sollentuna, se diagram 2. Miljökva- litetsmålet 20 µg/m³ för årsmedelvärdet klaras inte vid två av sju mätstationer (Lummervägen vid Eriksbergs- skolan och Sollentunavägen vid centrumbyggnaden).

De höga kvävedioxidhalterna har till största delen sitt ursprung i vägtrafiken. Mätningar har pågått sedan början av 1990-talet.

Partiklar (PM10)

Barn och astmatiker är särskilt känsliga för partiklar i luften. Exponering för partiklar kan hos barn försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala ut- veckling.

Partiklar mäts kontinuerligt i Sollentuna och totalt finns fyra partikelmätare, resultat visas i diagram 5. På grund av vindförhållanden är värdena på västra sidan lägre än de på den östra sidan om E4:an. Halterna varierar längs vägen beroende på trafikmängd och topografi.² Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet 40 µg/m³ klaras i Sollentuna, se diagram 5. Miljökva- litetsnormen anger att dygnsmedelvärde 50 µg/m³ får överskridas 35 gånger per år (90-percentil). Partikel- halten överskred 50 μg/m³ 11 dygn vid E4 Häggvik, 3 dygn vid Eriksbergsskolan, 1 dygn vid Töjnaskolan och 6 dygn vid Ekmansväg 11 under 2017.

Vid mätstationen E4 Häggvik i Sollentuna har års- medelvärdet minskat med ca 40 procent sedan år 2008.

Minskningarna beror både på minskade bakgrunds- halter och minskat lokalt bidrag. En av orsakerna kan tillsammans med hastighetssänkningen som gjordes 2014 på väg E4 vara att dubbdäcksanvändningen mins- kat i Stockholms län från cirka 70-75 procent till cirka 30-55 procent.⁵

Höga halter av partiklar (PM10) kommer till stor del från vägtrafiken genom till exempel slitage av särskilt dubbdäck, vägbeläggning och uppvirvlad sand. Hal- terna är framförallt höga på våren, se variationen per månad i diagram 6. Trafikverket i Region Stockholm dammbinder statliga vägsträckor i Stockholms län där det finns risk för höga halter av partiklar, PM10. Under mätperioden 2016/2017 utförde Trafikverket damm- bindning med magnesiumklorid på E4 och E4/E20.

Enligt uppgifter från SVEVIA har dammbindning inte utförts på E4 förbi Rotsunda under säsong 2016/2017 medan dammbindning har utförts vid 16 tillfällen vid Häggvik. Dammbindningsmedlet applicerades endast i vägrenen och inte hela körbanan, detta eftersom mag- nesiumklorid kan ha en friktionssänkande bieffekt.⁵

Diagram 2

Kvävedioxidhalter (NO

₂

) i luften µg/m

³

, årsmedelvärde

År 2017 var värdena 16 μg/m³ vid E4 Rättviksvägen, 4,2 μg/m³ på Järvafältet, vid Eriksbergsskolan 26 μg/m³ och vid Centrumbyggnaden 21 μg/m^3.

Diagram 3

Kvävedioxidhalter (NO

₂

) i luften µg/m

³

, månadsmedelvärde.

Kvävedioxid i Sollentuna gatunivå, månadsmedelvärden 2017. Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte.

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

NO ₂

Eriksbergsskolan Krondropp Kronovägen, norr Danderydsvägen Rättviksvägen Slånbärsvägen Centrum-byggnaden Eriksbergsskolan Järva

Kronovägen, norr Danderydsvägen Rättviksvägen Slånbärsvägen Centrum-byggnaden 0

5 10 15 20 25 30 35 40

Järva E4 Rättviksvägen Eriksbergsskolan Centrumbyggnaden

Miljökvalitetsmål årsmedelvärde

Miljökvalitetsnorm årsmedelvärde NO₂

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Järva

E4 Rättviksvägen Eriksbergsskolan Centrumbyggnaden

Miljökvalitetsmål årsmedelvärde

Miljökvalitetsnorm årsmedelvärde NO

₂

Ozonhalt

Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen och kväveoxider i närvaro av solljus. Ozonhalten mäts under sommarhalvåret på två platser i kommunen. På Järvafältet var medelvärdet 52 µg/m³ och vid Rättviksvägen 47 µg/m³, se diagram 4.⁴

Svaveldioxidhalt

Svaveldioxidhalten i luften ligger med mycket god marginal under miljökvalitetsnormen. Resultat från luftvårdsförbundets mätstationer visar på låga halter i hela länet. Svaveldioxidhalten har minskat kraftigt i Sollentuna sedan 1970- och 1980-talet.⁵

Bensen

En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen för bensen klaras i hela länet.⁵

0 10 20 30 40 50 60 70

Järva

E4 Rättviksvägen

Nationellt generationsmål

0 10 20 30 40 50 60 70

Järva

E4 Rättviksvägen

Nationellt generationsmål

Diagram 4

Ozonhalter (O

₃

) i luften, μ ^g/m

³

, medelvärde sommarhalvår

På Järvafältet var medelvärdet 52

μ

g/m³ och vid E4 Rättviksvägen 47

μ

g/m³ år 2017.

Bly

Miljökvalitetsnormen för bly klaras med god marginal i länet.⁵

Benso(a)pyren

En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen underskrids.²⁰

Arsenik, kadmium och nickel

En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen bedöms klaras med god marginal i länet.⁴³

0 5 10 15 20 25

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

PM10 E4 Häggvik

Eriksbergsskolan Ekmans väg Töjnaskolan, gatunivå

Diagram 5

Partiklar (PM10) i luften, µg/m

³

, årsmedel värde

År 2017 var årsmedelvärdet vid E4 i Häggvik, 13,1

μ

g/m³ vid Ekmansväg 12,4

μ

g/m3, 11,4

μ

g/m³ vid Eriksbergsskolan och 11

μ

g/m3 vid Töjnaskolan. Miljökvalitetsnormen ska inte överskrida 40

μ

g/m³ och miljökvalitetsmålet 15

μ

g/m³.

Diagram 6

Partiklar (PM10) i luften, µg/m

³

, månadsmedelvärde

PM10, i Sollentuna, gatunivå, månadsmedelvärden 2017. Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte.

0 5 10 15 20 25 30

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

PM10

E4 Häggvik Töjnaskolan

Ekmans väg Eriksbergsskolan

0 1 2 3 4 5 6

2015 2016 2017

PM2,5

E4 Häggvik Eriksbergsskolan Ekmans väg Töjnaskolan

0 1 2 3 4 5 6

2015 2016 2017

PM2,5

E4 Häggvik Eriksbergsskolan Ekmans väg Töjnaskolan

Diagram 7

Partiklar (PM2,5) i luften, µg/m

³

, årsmedelvärde

År 2017 var årsmedelvärdet vid E4 i Häggvik, 4,6 µg/m³ vid Ekmansväg 4,6 µg/m³, 4,7 µg/m³ vid Eriksbergsskolan och 4,8 µg/m³ vid Töjnaskolan. Miljökvalitetsnormen ska inte överskrida 25 µg/m³ och miljökvalitetsmålet 10 µg/m³.

Diagram 8

Partiklar (PM2,5) i luften, µg/m3, månadsmedelvärde

PM2,5, i Sollentuna, gatunivå, månadsmedelvärde 2017. Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte.

0 5 10 15 20 25

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

PM 2,5

Töjnaskolan E4 Häggvik Eriksbergsskolan Ekmans väg

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus

1. Halt av kvävedioxid

Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid ska inte överstiga 40 µg/m3 som årsmedelvärde och 60 µg/m³ som dygnsmed- elvärde. Miljökvalitetsmålet för kvävedioxidhalten 20 μg/

m³ som årsmedelvärde ska inte överskridas.

2. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen

De sammanlagda utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ska minska från 1997 års nivå.

3. Halt av benso(a)pyren

Halten benso(a)pyren i luften ska inte överstiga 0,1 ng/m³ som årsmedelvärde år 2020.

4. Halt av partiklar

Miljökvalitetsnormen för PM 10 i luften ska inte överstiga 40 µg/m³ som årsmedelvärde och 50 µg/m³ som dygns- medelvärde. Dygnsmedelvärdet får högst överskridas 35 dygn per år.

Miljökvalitetsmålet för PM 10 ska inte överstiga 30 µg/m³ som dygnsmedelvärde, eller 15 µg/m³ som årsmedelvärde.

Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 i luften ska inte överstiga 25 µg/m³ som årsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet ska inte överstiga10 µg/m₃ som årsmedelvärde och 25 µg/m³ som dygnsmedelvärde. 25 µg/m³ får överskridas högst 3 dygn per år.

5. Dubbdäcksandelar i procent (%) av stillastående fordon Stillastående fordon har räknats på infartsparkering Rotebro, företagsparkering Norrviken, och parkeringshuset Sollentuna centrum.

Årsmedelvärdet är 4,2 -25 μg/m³ vid de sju mät- punkterna i Sollentuna. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde klarades vid alla mätpunkter men inte miljökvalitetsmålet vid Lummervägen och Sollentunavägen, centrumbyggnaden 2017.⁴

Utsläppen i Sollentuna har minskat med 83 % totalt och med 96 % för vägtrafiken sedan 1997 (nya uträkningsmetoder anpassade för EU gör att värdena underskattats tidigare år).⁶

En kartläggning visar att halterna underskrids i hela länet.²⁰

Miljökvalitetsnormen för PM 10 klarades vid Häggvik E4:an, Ekmansväg 11, Töjnaskolan och Eriksbergsskolan. Årsmedelvärdet uppmättes till 13,1 µg/m³. 12,4 µg/m³, 11 respektive 11,4 µg/m³ jämfört med normens gränsvärde på 40 µg/m³. Antal dygnsmedelvärden över 50 µg/m³ uppgick till 11 dygn vid Häggvik, 6 dygn vid Ekmansväg 1 dygn vid Töjnasskolan och 3 dygn vid Eriksbergs- skolan jämfört med normens tillåtna 35 dygn.

Miljökvalitetsmålet för PM 10, 15 µg/m³ som års- medelvärde, klarades också vid samtliga mätsta- tioner. Antal dygn över 30 µg/m³ 31 stycken vid Häggvik,19 stycken vid Ekmansväg 11 och 13 stycken vid Eriksbergsskolan jämfört med tillåtna 35 dygn.²

Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 klarades vid alla mätstationer. Årsmedelvärdet uppmättes till mellan 4,6-4,8 µg/m³ jämfört med normvärdet 25 µg/m³.

Miljökvalitetsmålet som årsmedelvärde 10 µg/

m³, klarades också för PM 2,5. Dygnsmedelvärdet 25 µg/m³ får inte överskridas mer än 3 dygn per år och antal dygn över 25 µg/m³ var 2 stycken vid Häggvik, 2 stycken vid Ekmansväg, 2 stycken vid Eriksbergsskolan, 2 stycken vid Töjnaskolan. Alla stationerna klarade årsmedelvärdet.²

Av totalt 827 stillastående räknade fordon hade 67,7 % dubbdäck i Sollentuna 2016. Jämfört med 60 % 2014.⁵⁰

3. Bara naturlig försurning

Nationellt miljökvalitetsmål

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastig- heten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.

Försurande ämnen

Nedfall av svavel- och kväveföroreningar är främsta orsaken till att mark försuras. Försurningen medför bland annat att kväve och metaller kan läcka ut i sjöar och vattendrag. Det görs inte längre mätningar av nedfall av svavel och kväve över Sollentuna, eftersom båda minskat sedan mitten av 1990-talet. Ansvaret för övervakning av nedfall av svavel och kväve ligger på länsstyrelsen.

I Sverige anses miljökvalitetsmålet inte möjligt att nå till 2020. Bedömningen har inte ändrats och baseras främst på hur nedfall av försurande luftföroreningar och skogsbruk förändras över tid. Utvecklingen i miljön bedöms dock vara svagt positiv. Det är endast i Stockholm och Uppsala län där miljökvalitetsmålet bedöms nås i Sverige.⁹

Utsläpp av kväveoxid

Beräkningar visar att utsläppen av kväveoxider har minskat med 75 procent sedan 1995 och 19 procent sedan 2005. För minskningen står främst utsläppen från trafiken som har minskat med 75 procent sedan 1995 och 17 procent sedan 2005. Trafikens minskade utsläpp beror på förbättrade bränslen och en ökning av fordon med hårdare avgaskrav.

Av de totala kväveoxidutsläppen kommer 95 procent från vägtrafiken, 2 procent från energiproduktion och 3 procent från övrigt.⁷

Utsläpp av svavel

Sedan 1980-talet har svaveldioxid minskat kraftigt och årsmedelvärdet har det senaste åren uppmätts till under 1 μg/m³. Anledningen till minskningen under 1980-talet var främst sänkt svavelhalt i eldningsolja, minskad oljeförbränning samt minskad svavelhalt i fartygsbränsle. Genom planerade åtgärder i Europa är det troligt att halten av svaveldioxid i tätorter ytterligare kan minskas. Förbättringstakten bedöms dock bli betydligt blygsammare än under 1980- och 1990-talet.⁵

Naturligt sur sjö

Snuggan är en näringsfattig brunvattensjö i Sollentuna med ett naturligt lågt pH-värde på grund av omgivande hällmarker och magra jordarter. Sjöns karaktär ska bibehållas, men ytterligare tillförsel av försurande ämnen kan på sikt äventyra sjöns ekologi. Sollentunas övriga sjöar är inte hotade av försurning och

bedömningen av försurning i Snuggan inom Oxunda vattensamverkans miljöövervakning visade på god status för år 2017.

Anpassat skogsskötsel

Vid trädfällning och gallring i kommunens skogar lämnas oftast toppar och grenar att förmultna och återgå till skogens ekosystem. I samband med nedbrytningen av organiskt material sker en viss höjning av pH-värdet i skogsmarken som är positivt.

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Försurning av sjöar och rinnande vatten

2. Försurning av skogsmarken

Trenden mot ökad försurning av skogsmarken i Stock- holms län ska vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning ska ha påbörjats.

3. Utsläpp av kväveoxider

De sammanlagda utsläppen av kväveoxider totalt och från transportsektorn ska minska.

Sollentunas sjöar är inte försurade och det före- ligger ingen försurningsrisk. Snuggan har naturligt lågt pH.

Markförsurningen har avstannat i norra halvan av länet. Basmättnadsgraden och pH-värdet ökar här, samtidigt som halten utbytbart aluminium minskar. Detta har medfört att en stor del av länets norra halva numera ligger i den lägsta surhetsklassen, det vill säga den långsiktiga risken för försurningsskador är liten.¹⁰

Utsläppen har minskat i Sollentuna med 75 % totalt och 75 % för vägtrafiken sedan 1995.

1995: totalt: 1 800 ton, varav vägtrafik 1 700 ton.¹¹ 2005: totalt: 560 ton, varav vägtrafik 520 ton.

2015: totalt 480 ton, varav vägtrafik 457 ton.⁶

?

4. Giftfri miljö

Nationellt miljökvalitetsmål

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

Förorenade områden i Sollentuna

Kommunen har genomfört en identifiering av poten- tiellt förorenade områden i Sollentuna. Resultatet av identifieringen visar att det finns 474 fastigheter där verksamheter som kan ha orsakat markföroreningar be- drivits. Föroreningarna är av mycket skiftande karaktär och kommer från bland annat befintliga eller nedlagda företag, från försvaret och från avfallsdeponier. De bedöms inte utgöra någon akut fara, men förorening- arna ska beaktas vid till exempel schaktarbeten och nybyggnation.¹²

Länsstyrelsens rikstäckande inventeringar av förore- nade områden är avslutade. Uppdraget som länsstyrel- sen fått från Naturvårdsverket att aktivt inventera ned- lagda verksamheter upphörde vid årsskiftet 2015-2016.

Det kan däremot fortfarande bli aktuellt att, vid behov, inventera både nedlagda och pågående verksamheter genom länsstyrelsens och kommunernas tillsynsarbete.

Under 2017 inträffade fem mindre oljeutsläpp i Sollen- tuna.¹³

Tillsyn enligt miljöbalken

Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver till- syn av så kallade miljöfarliga verksamheter, som hante- rar bland annat kemikalier och farligt avfall. Tillsynen sker med olika intervall beroende på verksamhetens art och storlek. De verksamheter som bedöms kunna orsa- ka störst miljöstörningar prioriteras. Miljö- och bygg- nadsnämnden har också tillsyn av kemiska produkter och varor i detaljhandeln.

Miljö- och hälsoskyddsenheten har under 2017 genomfört ett tillsynsprojekt av kemiska produkter, vilket var en del av ett nationellt projekt som Kemika- lieinspektionen anordnade för tillsyn av märkning av kemiska produkter i handeln enligt reglerna i CLP-för- ordningen. Under tillsynprojektet besöktes cirka 20 butiker för att informera om de nya märkningsreglerna som började gälla efter den 1 juni 2017. Av 20 butiker som besöktes gick 5 vidare för inspektion och kontroll.

En butik har även åtalsanmälts till åklagare för överträ- delse av CLP-lagstiftningen.⁴⁵

Avloppsvatten till Käppalaverket

De flesta av Sollentunas hushåll och företag är an- slutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Till detta reningsverk leds avloppsvattnet från 11 kommuner i Stockholms län. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård.

Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åker- mark för livsmedelsproduktion och fodergrödor. Under 2017 producerades 29 638 ton slam i Käppalaverket. Av slammet spreds 100 procent på åkermark och 0 procent användes som växtnäringsskikt på deponi.¹⁴

Lag om förnybara drivmedel

Enligt lag ska alla bensinstationer av en viss storlek till- handahålla förnybara drivmedel.¹⁵ I Sollentuna uppfylls reglerna. En automatstation har fått dispens från kravet på förnyelsebart bränsle.

Kemikalieplan för ett giftfritt Sollentuna

Kommunen har under 2017 genomfört en rad åtgärder från kemikalieplanen. Användning av farliga kemika- lier i den kommunala verksamheten har t.ex. minskat. ⁴⁵

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus

1. Upphandling av miljömärkta varor

Andelen miljömärkta varor och tjänster av den totala offentliga upphandlingen i länet ska öka.

2. Omhändertagande av miljöfarliga ämnen Miljömässigt riktigt omhändertaget kvicksilver, PCB och andra miljöfarliga ämnen från ombyggnad och rivning av byggnader.

3. Användning av tungmetaller

Spridningen och användningen i länet av bly, kadmium, kvicksilver, zink samt koppar ska minska.

4. Förbättrad slamkvalitet

Slam från länets kommunala avloppsreningsverk ska vara av den kvaliteten att det kan läggas på åkermark.

5. Matfisk

All matfisk som fångas i Stockholms län ska vara tjänlig som människoföda.

6. Rena vattentäkter

Länets kommunala vattentäkter ska vara fria från be- kämpningsmedel, organiska miljögifter, läkemedel och hormoner.

7. Förorenade områden

Prioriterade förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

8. Giftfri vardag för barn och unga

Minskad förekomst av miljögifter i barns vardag (Etappmå- let för 2020 är möjligt att nå om ytterligare åtgärder sätts in och trenden är neutral)

Nämnderna ska i sin upphandlande verksamhet stäl- la miljökrav inom de gränser som medges av LOU (lagen om offentlig upphandling).¹⁷ Vid upphandling ska upphandlingsmyndighetens kriterier följas, minsta krav är bas.¹⁸ Det pågår ett arbete att plocka ut de områden där miljöpåverkan är som störst.

20 % av inköpskostnaden av totala livsmedelskost- naden under varje kalenderkvartal ska utgöras av ekologiska livsmedel.

Statistik över miljökrav för nämndernas upphandling och inköp saknas, varför det är svårt att göra en uppföljning.¹⁹ Kommunen har under 2016 tagit fram en kemikalieplan.⁴⁵ Sammanställda data för Sollentuna saknas.²² Enligt plan- och bygglagen ska det finnas en kontroll- plan vid de flesta lov- och anmälningspliktiga bygg- och rivningsåtgärder. I kontrollplanen ska det bland annat anges vilket farligt avfall som rivningsåtgärder- na kan ge upphov till och hur farligt avfall och annat avfall ska tas om hand. Kommunens miljö- och bygg- nadsnämnd gör tillsyn i samband med rivningar.⁴⁶ De flesta byggnader i kommunen har sanerats på PCB, men i vissa byggnader ska det avlägsnas i sam- band med renovering, ombyggnation eller rivning. ⁴⁵ Mätdata saknas.

Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn av verksamheter som hanterar tungmetaller bl.a. tand- läkare, fordontvättar och konstnärsverksamheter.

Förekomst och rening av prioriterade farliga ämnen enligt Vattendirektivet uppmärksammades även vid tillsyn av dagvattenanläggningar och planläggningen av mark- och vattenområden inom kommunens gränser.⁴⁵

Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrö- dor.¹⁴

Fiskundersökningar (abborre) i Edsviken och Norr- viken har visat förhöjda halter av miljögifter (exem- pelvis kvicksilver respektive perfluoroktansulfonat, PFOS).

Fisken (abborre) i Väsjön innehåller relativt låga föroreningshalter i förhållande till andra sjöar i regionen.⁴⁶

Livsmedelsverket har rekommendationer för intag av fisk.²²

Det kommunala vattnet från Görvälnverket kont- rolleras på bl.a. bekämpningsmedel och organiska miljögifter. Dessa värden klaras. Stockholms läns landsting kontrollerar eventuella rester av läkeme- del. I Rotsunda ligger Norrvattens reservvattentäkt för dricksvatten. Vattenkvalitén under 2017 var utan anmärkning.²³

En preliminär version av kommunens handlingsplan för förorenade områden har tagits fram. Syftet med handlingsplanen är att arbeta mer systematiskt med prioriterade områden, objekt i riskklass 1 och 2, som bör prioriteras vidare för utredningar och vid behov efterbehandlingsåtgärder.⁴⁵

Genom åtgärder i kemikalieplanen har användning av farliga kemikalier i den kommunala verksamheten minskat medan andelen vegetarisk mat på kommu- nala förskolor ökat.

?

-

5. Skyddande ozonskikt

Nationellt miljökvalitetsmål

Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.

Ozonskiktet finns i stratosfären 10-50 kilometer över jordytan. Det hindrar skadlig ultraviolett solstrålning, som bland annat kan orsaka hudcancer, att nå jorden.

Under de senaste decennierna har ozonskiktet tunnats ut på grund av utsläpp av vissa ozonnedbrytande äm- nen, som klorfluorkarboner (CFC eller ”freoner”) och liknande ämnen. Dessa ämnen har bland annat använts som köldmedium i kyl-, frys- och andra klimatanlägg- ningar, vid tillverkning av skumplaster, vid kemtvätt, i brandsläckare, som lösningsmedel och avfettningsme- del.Flera internationella avtal reglerar användningen av ozonnedbrytande ämnen. I Sverige har vi förbud mot ett flertal ozonnedbrytande ämnen eller restriktioner i användningen av dem. I de fall det är möjligt har ämnen bytts mot sådana som är mindre eller inte alls skadliga för ozonskiktet. Trots förbud och restriktioner kommer dessa ämnen ändå att fortsätta läcka ut från äldre produkter och anläggningar under lång tid framöver.

Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn över anläggningar som innehåller köldmedier och bedömer att hanteringen är tillfredsställande.

Kasserade kyl- och frysskåp tas omhand av godkända anläggningar för återvinning av CFC och HCFC.

Sollentunas invånare och verksamheter har möjlighet att lämna avfall som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen. Denna hantering bedöms som tillfredsställande.²⁴

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus

1. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen ska till största delen ha upphört i Stockholms län.

Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedri- ver tillsyn över anläggningar i kommunen som innehåller HCFC och HFC (CFC är förbjudet se- dan år 2000). Alla anläggningar bedömdes uppfylla kraven år 2017.²⁴

-

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus

1. Färre hudcancerfall

Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning ska inte vara fler år 2020 än år 2000 i Stockholms län.

2. Radon i bostäder

Radonhalten i alla bostäder är år 2020 lägre än 200 Bq/

m³ luft.

Antal objekt som mätt radon som finns i kommunens register.

3. Radon i enskilda brunnar

De enskilda brunnar som har mätts och har otjänligt vat- ten med avseende på radon ska ha tjänligt vatten.

Statistik saknas för Sollentuna. I Stockholms län fick 757 personer diagnosen malignt melanom 2016, år 2010 anmäldes 584, år 2000 anmäldes 301 nya fall.²⁷

Totala antalet registrerade objekt som mätt radon uppgår till 9 951.²⁵

Av 11 brunnar som mätte radon 2012 är 3 tjänliga

< 100(Bq/l), 7 tjänliga med anmärkning < 1000 (Bq/l). Ingen var otjänlig.⁴⁸

-

6. Säker strålmiljö

Nationellt miljökvalitetsmål

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

Radon

Radon är en naturligt förekommande gas i mark, luft och vatten. Exponering för höga radonhalter under lång tid ökar risken för att få lungcancer.

I Sollentuna beror problem med radon i fastigheter dels på radonförekomst i mark, dels på om fastigheten innehåller så kallad blå lättbetong, som kan avge radon i högre halter. Markradon är relativt vanligt förekom- mande i kommunen. Det är fastighetens konstruktion som avgör om radon kan komma in och stanna kvar.

Radon varken syns, känns eller luktar, men kan enkelt mätas med rätt utrustning. För radon ska referensnivån vara 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter luft) utryckt som årlig genomsnittlig aktivitetskoncentration inom- hus. Radonhalter över riktvärdet 200 Bq/m³ luft anses utgöra olägenhet för människors hälsa. Det nationella målet är att radonhalten är lägre än 200 Bq/m³ luft i alla bostäder år 2020.

Totala antalet registrerade objekt som mätt radon uppgår till 9 951. Fler mätningar kan vara utförda som kommunen inte har tagit del av.²⁵

Alla fastighetsägare av flerbostadshus har enligt upp- gifter mätt radon.

Solarium

I Sollentuna kommun fanns år 2017 ca fyra solarieverk- samheter öppna för allmänheten. En inspektion har genomförts.²⁶

Elektromagnetiska fält

Elektromagnetiska fält uppstår kring kraftledningar och andra elektriska anordningar.

Centrala myndigheter som Strålsäkerhetsmyndighe- ten och Socialstyrelsen menar idag att de vetenskapliga undersökningar som gjorts på området antyder en viss ökning av risk för leukemi hos befolkningsgrupper som exponeras för 50 Hz magnetfält över 0,4 µT. Under 0,4 µT ser man ingen riskökning. Det vetenskapliga under- laget anses dock fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas.

Kommunen strävar efter att nya mobilstationer och sändare inte utsätter kommuninvånarna för ökad expo- nering av lågfrekventa elektriska och magnetiska fält.

Utifrån nuvarande kunskapsunderlag bedömer kom- munen att inga större insatser än att följa utvecklingen inom området kan göras.

Nedgrävning av kraftledningar planeras för flera av kraftledningarna som går genom Sollentuna. Då mins- kar det elektromagnetiska fältet.

7. Ingen övergödning

Nationellt miljökvalitetsmål

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Kväve och fosfor göder

Övergödning av mark och vatten beror på utsläpp av kväveoxider och ammoniak till luft, samt av kväve och fosfor till vatten. Utsläpp av kväveoxider till luft tas upp i miljömål 3 – bara naturlig försurning.

Kommunens sjöar näringsrika

De flesta av Sollentunas sjöar är näringsrika och på- verkade av människans olika aktiviteter. Kväve- och fosforutsläpp till sjöar och vattendrag kommer framför allt via dagvatten, läckage från jordbruksmark och från enskilda avlopp. Kommunen arbetar med att minska dessa utsläpp. Edsviken betecknas som kustvatten och situationen där är sämre än i sjöarna.²⁸ Läs mer om dagvatten och kommunens vattenvårdsarbete i miljömål 8 – levande sjöar och vattendrag.

De flesta anslutna till reningsverk

De flesta hushållen i Sollentuna är anslutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Där renas avloppsvattnet bland annat från 97 procent av fosforn och 81 procent av kvävet innan det släpps ut i Stockholms inre skärgård.

Läs om slam i miljömål 4 – giftfri miljö.

Få enskilda avlopp

Enskilda avloppsanläggningar försämras med tiden och orsakar då en ökad belastning av näringsämnen till sjöar och vattendrag.

I och med utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i Väsjöområdet kommer det framöver att endast finnas ca 50 enskilda avlopp i kommunen.

Jordbruksmark

Kommunen arbetar för att minska läckage från åker- mark och djurhållning genom bland annat arrendeavtal och information.

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus

1. Fosforutsläpp

Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska.

2. Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar ska minska.

3. Fosforhalt i avloppsvatten

Från länets samtliga avloppsreningsverk, oberoende av storlek, ska utgående fosforhalt i det behandlade avlopps- vattnet normalt inte överstiga 0,3 mg/l.

4. Utsläpp genom bräddningar

Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddning från länets avloppsanläggningar ska inte överstiga 1 % av det samlade avloppsvattenutsläppet.

5. Kväveutsläpp

Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska.

6. Totalfosfor i Edsviken och Norrviken

Halten fosfor i vatten behöver i grova drag komma ner under ca 20 µg/l i Edsviken och 23 µg/l i Norrviken (enligt gällande bedömningsgrunder: HVMFS 2013:19).

I havsviken Edsviken är belastningen från omgiv- ningen ca 1,3 ton fosfor/år. För att nå god status behöver belastningen halveras. Ungefär 80 % av fosforn kommer från dagvatten och här står Sollen- tuna för 600-700 kg. De åtgärder som behövs är omfattande.²⁸

I och med utbyggnad av kommunalt VA i Söder- sättra/Norrsättra en bit in på 2010-talet kommer de flesta av kommunens enskilda avlopp försvinna.

Fosforutsläppen från enskilda avlopp kommer då kraftigt att reduceras.³⁹

Medelhalten av totalfosfor i utgående vatten från Käppalaverket var 0,17 mg/l under 2017.¹⁴

Sollentuna Energi & Miljö ska årligen lämna in en redovisning angående spillvattennätet. Under 2017 har inget avloppsvatten breddats.

Kommunerna runt Edsviken arbetar tillsammans för att minska belastningen på Edsviken, fokus läggs på rening av dagvatten. Att nå god ekologisk status till 2027 är svårt.

Edsviken: 30 µg/l (mikrogram/liter) (medelvärdet av totalfosfor vid ytan i juni, juli och augusti, prov- punkt Skogsvik).

Norrviken: 61 µg/l. (medelvärdet av augustivärde från provpunkt 2 och 3 i Norrviken vid ytan).²⁸

8. Levande sjöar och vattendrag

Nationellt miljökvalitetsmål

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landska- pets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

Åtta sjöar och en havsvik

I Sollentuna finns åtta sjöar och en havsvik. Alla är mer eller mindre påverkade av föroreningar. Det största problemet är övergödning (kväve och fosfor) med alg- blomningar och periodvis låga syrehalter i vattnet vilket påverkar växt- och djurliv negativt.

Vattenförvaltningen

Nytt åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer samt för- valtningsplan beslutades av Vattenmyndigheten under 2016 för perioden 2016-2021. Detta berör Sollentu- nas sjöar och vattendrag, framförallt de utpekade s.k.

vattenförekomsterna och gemensamt för alla är att vattenkvaliteten behöver förbättras. I Sollentuna finns miljökvalitetsnormer för Edsviken, Norrviken, Rösjön och Edsån. Normerna är en viktig utgångspunkt för Sollentunas och övriga kommuners vattenvårdsarbete.

Kommunens vattenvårdsarbete

Kommunen arbetar aktivt med att minska de förore- ningar som förs till sjösystemet och samtidigt förbättra förutsättningarna för växt- och djurlivet. Nedan anges några exempel:

• Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen finns i kommunens översiktsplan från 2012.

• Kommunen antog en dagvattenpolicy.

• Under 2017 initierades EU projekt LIFE IP Rich Waters med syfte att förbättra vattenkvaliteten inom Norra Östersjöns vattendisstrikt. Inom detta projekt deltar Sollentuna i två delprojekt:

1. Att ta fram en vattenplan som underlag för att identifiera och rikta insatserna för bättre vatten- kvalitet.⁴⁹

2. Att behandla Norrvikens botten för att mins- ka övergödningen.

• Förberedande planering för att rena dagvatten från bebyggda områden pågår, i första hand från Ture- berg, Häggvik och Edsberg.

Parallellt med att åtgärder genomförs görs kontinuer- liga provtagningar och uppföljningsarbeten av utförda åtgärder. ²⁹

Samarbete över kommungränserna

Alla kommunens sjöar utom Djupan ligger inom Ox- undaåns avrinningsområde som mynnar i Mälaren. I Edsvikens avrinningsområde finns få sjöar, i Sollentuna endast den lilla Djupan. För att vattenvårdsarbetet ska bli både miljö- och kostnadseffektivt samarbetar Sol- lentuna med övriga kommuner och städer inom dessa avrinningsområden. Gemensamma mål med prioritera- de åtgärder, gemensamma policys, samordnade miljö- kontrollprogram och ett aktivt kunskapsutbyte bidrar till ett framgångsrikt arbete.

Målen med vattensamverkan är att förbättra vatten- kvaliteten i sjöar, kustvatten och vattendrag - inklusive Mälaren. På så sätt gynnas också biologisk mångfald, friluftsliv och kulturvärden.

I Oxunda Vattensamverkan ingår Upplands Väsby, Vallentuna, Sigtuna, Täby, Järfälla och Sollentuna. I Edsviken Vattensamverkan deltar Sollentuna, Dande- ryd, Stockholm, Järfälla, Solna och Sundbyberg. ⁸

Naturliga sjösystem är tröga och det kan ta lång tid, kanske decennier, innan resultat kan ses av de åtgärder som görs idag. Miljökvalitetsnormerna innebär krav på bättre vattenkvalitet till 2027, något som kan bli svårt att klara i vissa vatten. Rösjön bedöms redan idag ha god ekologisk status.

Dagvatten stort problem

Förorenat dagvatten bedöms som ett stort problem i Sollentuna. Dagvatten är det regn- och smältvatten som rinner av hårdgjorda ytor, till exempel gator, par- keringar och tak. Dagvattnet tar ofta upp föroreningar från marken, som till exempel oljespill, näringsämnen och partiklar från bilavgaser och bildäck. Dagvattnet leds till stor del via ledningar orenat direkt ut i närmas- te sjö eller havsvik och bidrar till övergödning, igenväx- ning och algblomning och miljögiftsspridning.

Ett sätt att rena vattnet är att infiltrera det på tomt- mark och om detta inte är möjligt så kan t.ex. dagvatt- endammar eller sedimentationsbassänger anläggas där föroreningarna kan brytas ned eller ansamlas.

Badvattnet oftast bra

Kommunen tar badvattenprover vid alla officiella strandbad under somrarna. Under 2017 togs totalt 27 badvattenprover, varav 7 prover i Rösjön som är kom- munens EU-bad, ett var otjänligt. I Sollentunas del av Edsviken finns fyra badplatser. Två av tio provsvar visade ”tjänligt med anmärkning” båda vid Edsviken Tegelhagen. I Norrviken finns två badplatser. I Norr- viken Rotsunda visade ett av tre prover ”tjänligt med anmärkning”. Övriga prover visade ”tjänligt”. I Norrvi- ken Torparängen visade samtliga två prover ”tjänligt”.

I Ravalen visade provsvaren ”otjänligt” två gånger,

”tjänligt med anmärkning” två gånger och ”tjänligt” en gång.²³

Provtagning av vatten och sediment för organiska och icke-organiska miljögifter vid Sollentuna kommuns officiella standbad genomfördes november 2017. De parametrar som analyserats är metaller, närsalter och organiska miljögifter. Vattenprovtagningen jämfördes

med miljökvalitetsnormer för vatten (MKN). Metall- halter för bland annat koppar och krom i ytvattnet var mellan måttligt till höga halter.

Ytsediment jämfördes mot tillståndsklassning för me- taller i sediment. Edsviken-Badberget uppvisade halter av arsenik i sediment som var måttligt höga. Övriga metaller uppvisade låga halter jämfört med Naturvårds- verkets tillståndsklassning för metaller. TBT (ämnen som används i båtbottenfärger) återfanns i sediment vid Norrviken-Rotsunda i låga halter. Provtagningen ska följas upp kommande år.⁴⁵

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus

1. Skydd för natur- och kulturmiljö

Berörda myndigheter ska ha identifierat och tagit fram åt- gärdsprogram för de mest värdefulla natur- och kulturmil- jöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ska ha ett långsiktigt skydd.

2. Restaurering av vattendrag

Restaurering ska ha påbörjats i minst en fjärdedel av länets värdefulla och skyddsvärda vattendrag.

3. Kemisk och ekologisk status i sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Framtagande av åtgärdsplaner pågår och har till stor del genomförts.³³

De pågående reservatsbildningarna i kommunen tillsammans med befintliga reservat gör att mer än hälften av de skyddsvärda miljöerna i kommunen har ett långsiktigt skydd.³³

Inget av de av länsstyrelsen utpekade prioriterade vattendragen finns i Sollentuna. Tre av de utpe- kade vattendragen finns dock inom Oxundaåns avrinningsområde, varav Väsbyån berörs av avrinning från Sollentuna. ³⁴

Inventeringar och framtagande av åtgärdsplaner för vattendragen i kommunen görs fortlöpande inom kommunen såväl som inom Oxunda och Edsviken Vattensamverkan. Restaureringsåtgärder har utförts i Vibyån, Landsnoraån och Edsån.²⁸

Kemisk status:

Norrviken, Edsån, Rösjön och Edsviken bedöms inte uppnå god kemisk status.

Ekologisk status:

Norrviken, Edsån och Edsviken uppnår inte god ekologisk status. Rösjön har god ekologisk status.⁴⁷

9. Grundvatten av god kvalitet

Nationellt miljökvalitetsmål

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Grundvattenprover

För att kontrollera vattenkvaliteten, följa förändringar över tid, samt studera och upptäcka påverkan av förore- ningar, görs provtagning av grundvattnet. Provtagning görs vart femte år.

Grundvattenprovtagning har utförts i tio punkter 2016-2017. Resultatet visade generellt låga halter av metaller och ftalater (organiskt miljögift). PAHer (po- lyaromatiska kolväten) - bens(a)pyren och PAH4 - på- träffades i mycket höga halter i Helenelund och i Norr- vikens sydspets jämfört med SGU (Sveriges geologiska undersökning): riktvärde för grundvatten.

Det perfluorerade ämnet PFAS 11 underskred vatten- myndigheternas riktvärde i alla prover. I nio punkter överskreds dock halten riktvärdet för utgångspunkt att vända en negativ trend. Halten PFOS (perfluorerat ämne) underskred SGI:s (Sveriges geotekniska institut) preliminära riktvärde för skydd av grundvatten. I Norr- vikens före detta vattenverk och i Norrvikens sydspets var dock halten PFOS förhöjd jämfört med bakgrunds- halter.

Tennorganiska föreningar påträffades i en av tre provtagna punkter – Sollentunavallen. Bedömnings- grunder för halter i grundvattnet saknas.⁴⁶

Få enskilda brunnar

I Sollentuna finns endast cirka 170 enskilda brunnar som tar dricksvatten från grundvattnet. I Väsjöområdet förekommer föroreningar i vissa brunnar, vilket kan bero på närliggande enskilda avloppsanläggningar. I och med utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i området, kommer de flesta enskilda brunnarna att tas ur bruk.

Dricksvatten från Mälaren

Nästan alla invånare i Sollentuna får dricksvatten från Mälaren via Norrvattens vattenverk Görvälnverket.

Dricksvattnet har varit av god kvalitet under året.⁴⁵ Om Görvälnverket skulle slås ut kan reservvattentäkt (Rot- sunda grundvattentäkt) förse Sollentunas invånare med vatten under en vecka. Grundvattentäkten är skyddad genom skyddsområde och tillhörande föreskrifter.

I februari 2017 bildades Norra Stockholmsåsens Grundvattenråd för att säkra ett rent och friskt grund- vatten även i framtiden. Det är Sveriges andra grund- vattenråd och en viktig milstolpe för de berörda kom- munerna; Sigtuna, Upplands Väsby, Sollentuna och Solna. Kommunalförbundet Norrvatten är samordnare och juridisk person, med ansvar för rådets gemensam- ma ekonomi. Genom ett vattenråd kan vi få:

• Ett helhetsperspektiv på de olika intressen som berör åsens influensområde.

• Ge möjlighet för demokratiskt inflytande tidigt i processer.

• Utarbeta ett gemensamt synsätt på hur exploate- ring ska ske på ett säkert och hållbart sätt.

• Skapa samarbeten för att förbättra åsens och grundvattnets kvantitet och kvalitet.

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus

1. Skydd av geologiska formationer och grundvattentäkter

Grundvattenförande geologiska formationer i Stockholms län av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska ha ett långsiktigt skydd mot markanvändning och verk- samheter som begränsar användningen av vattnet.

Alla kommunala grundvattentäkter ska ha fastställda vattenskyddsområden enligt miljöbalken.

2. Rent dricksvatten

Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska uppfylla gällande svenska normer för dricksvat- ten av god kvalitet.

3. Kemisk och kvantitativ status för grundvatten i Stockholmsåsen

Det finns ett fastställt skyddsområde för grund- vattentäkter med tillhörande skyddsföreskrifter från 1974. Revidering pågår.

Tre grundvattentäkter (två på Järvafältet och en vid Överby) klassas som allmänna och ska bedö- mas som vattenverk. Efter genomförda åtgärder, både gällande rutiner och i anläggningarna fick dricksvattnet från två brunnar omdömet tjänligt vid provtagning under 2017. I vattnet från anlägg- ningen på Överby Gård finns fortfarande förhöjda halter av uran vilket planeras att åtgärdas under 2018.²³

Kemisk status:

God kemisk och kvantitativ status uppnås i Stock- holmsåsen-Silverdal, Sollentuna och Solna. Stock- holmsåsen-Upplands Väsby har otillfredsställande kemisk status pga förekomst av klorid men god kvantitativ status.⁴⁷

?

?