1
Bilaga 11 a:
Regional plan för pedagogisk utveckling genom kollegialt lärande
Syfte
Syftet är att tydliggöra vad vi i praktiken menar när vi pratar om begreppet kollegialt lärande. Och att vi skapar tydliga möten, inte bara för ”drift” utan också ett tydligt fokus på utveckling av
undervisningen i klassrummet. Vår kärnverksamhet. Gäller för möten inte bara på lärarnivå, utan även på förstelärar-, skolledning, och huvudmannanivå.
”Huvudmän- har ni koll på resultaten och undervisningens kvalitet? Vad är viktigast att strategiskt göra för huvudman utifrån kunskapen att lärarnas insatser i klassrummen avgör skolans resultat?”
/Källa: Skolverkets- och Skolinspektionens årliga konferens för huvudmän och rektorer 2015.
Mål
- Att genom systematik öka effektgraden av vårt pedagogiska utvecklingsarbete genom principerna för kollegialt lärande.
- Att alla medarbetare har en samsyn på begreppet kollegialt lärande.
- Ett helhetsgrepp kring våra utvecklingsprocesser.
- Att våra möten i vardagen präglas av gemensamt överrenskomna principer och arbetsmetoder kring kollegialt lärande.
Prioriterade utvecklingsbehov (pedagogiska mål) för våra elever Identifierade i utvärderingsprocesser av elever och pedagogisk personal.
1. Studiero.
2. Summativ återkoppling.
3. Formativ återkoppling. Att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat.
4. Likvärdighet på Schoolsoft. Gemensamma ramar.
5. Kamratbedömning.
6. Självbedömning/ reflektion som eleven gör. Att lära sig lära.
7. Anpassning av undervisningen. Efter elevernas behov.
Kollegialt lärande på olika nivåer i organisationen
I praktiken betyder det att chefen/ledarna i organisationen skapar:
1. Tid för lärande. Schemalägga lektioner/möten.
2. Organisera grupper. Ex arbetslag/ledningsgrupper.
3. Utveckla arbetsmetoder. Balans mellan drift och utveckling.
1. Reservera tid för utveckling. Lyfta verksamheten. ”Gör vi rätt saker”? Fokus på prioriterade behov hos eleverna. Systematik.
2 Prioriterade mål på skolledarnivå
Avsätt tid för strategisk utveckling.
1. Hur ser våra metoder ut för att samla in information för att få superkoll på elevens (och lärarnas) utvecklingsbehov? Betygsstatistik, utvärderingar, vetenskapliga rapporter mm.
2. Hur ser våra respektive metoder/planer ut för att tillgodose olika utvecklingsbehov hos lärarna o eleverna? (Jmf ex pedagogiska utvecklingsplaner mm ) Grad av systematik, analytiskt förhållningssätt?
3. Hur utvärderar vi våra metoder/planer för att skapa utveckling? (Hur gick vår plan? jmf kvalitetsredovisning)
4. Hur organiserar vi våra ledningsmöten för att skapa tid för utvecklingsfrågor? Hur organiserar vi mötesåret? Vilka frågor? När? (jmf tid för drift- och utveckling)
5. Hur kan vi använda våra IT-system för att dela erfarenheter kring våra olika metoder/planer för skolutveckling?
Ramar för försteläraruppdraget fastställt i dialog mellan skolledning.
1. Möte för förstelärarna. Minst en timme, varannan vecka.
2. Protokoll på alla möten. Samma rubriker som gås igenom varje möte.
3. Utgå från prioriterade elevbehov i utvecklingsarbetet.
4. Utgå från det man kan förändra själv, i klassrummet, som lärare.
5. Förstelärarmötena har som viktig uppgift att utveckla metoder för lärarnas lärande. Att se arbetslagsträffarna som lektioner, som behöver förberedas med tydliga mål och aktiviteter.
VD leder regionledningens
lärande och utveckling.
Skolchef leder rektorernas
lärande o utveckling
Rektor leder förstelärarnas lärande och
utveckling
Förstelärare leder lärarnas lärande
och utveckling.
Lärarna leder elevernas lärande
och utveckling
3 Verksamhetens årshjul
Syftet med sammanställningen är bla att synliggöra vad inplanerade möten under året bör ha fokus på.
Augusti/september
• Utvärdering av föregående läsårs resultat. Vilka är våra prioriterade behov hos eleverna?
• Utvärdering av våra arbetsprocesser.
• Fastställa regional och lokala verksamhetsplaner, utifrån föregående läsårs resultat.
• Fastställa kalendarium, möteskalender (inkl teman för strategiska och prioriterade utvecklingsfrågor), och processkalendrar.
• Ledarskaputveckling- dela våra ledarskapsdeklarationer. Vår individuella utvecklingsplan för året.
• Vissa arbetsplaner behöver snabbprocessas, ex likabehandlingsplanerna.
• Medarbetarsamtal. Avstämning av förväntningar. Mål nedbrutna på individnivå.
November- planeringsdagar vecka 45
• Utvärdering i personalgruppen. Hur ligger vi till i förhållande till målen?
Januari/februari
• Planeringsdagar. Utvärdering i personalgruppen. Hur ligger vi till i förhållande till målen?
• Kursutvärderingar.
1. Framåtblick. Början av läsåret.
Fastställa regional och lokala verksamhetsplaner. Fastställande av priorieterade mål. Synka mål på
grupp- och individnivå.
2. Ta fram aktivitetsplaner för att nå målen. Lokalt i arbetslagen.
Görs fortlöpande under året.
3. Nuläget. Mitt i terminerna. Mitt i läsåret. Lokala avstämningar av målen i förhållande till målen. Bla
mha utvärderingar.
4. Tillbakablick. Utvärdering av verksamhetsåret. Ta fram underlag för nästkommande
verksamhetsplan.
4
• Februari. Ledningsmöte. Hur ligger vi till i förhållande till målen?
• Medarbetarsamtal. Hur ligger var och en till, i förhållande till målen?
Maj/juni
• Utvärdering av verksamhetsåret.
Fortlöpande under året
• Ta fram nya, eller revidera gamla utvecklingsplaner för skolornas prioriterade utvecklingsfrågor.
• Verksamhetsbesök. Skolledare, förstelärare, specialpedagog och ”coachande kollegor” gör bla klassrumsbesök, för att bla få en bild av hur verksamheten fungera, och vara bollplan för utveckling.
