Fysisk aktivitet i förskolan 7 förskollärares erfarenheter

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för utbildningsvetenskap

Fysisk aktivitet i förskolan – 7 förskollärares erfarenheter

Fokus på motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga

Ebba Hedlund

2020

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Didaktik

Förskollärarprogrammet

Handledare: Kristina Walldén Hillström Examinator: Kerstin Bäckman

Hedlund. E (2020). Fysisk aktivitet i förskolan – 7 förskollärares erfarenheter;

Fokus på motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga. Examensarbete i didaktik.

Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.

Sammanfattning

Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet är betydelsefullt för barns utveckling och lärande. Genom att få arbeta med kroppen får de bland annat en bättre

koncentrationsförmåga. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares erfarenheter av att arbeta med barns motorik, koordinationsförmåga och

kroppsuppfattning i förskolan. I studien har sju verksamma förskollärare intervjuats.

Svaren i studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att fysisk aktivitet är något som anses viktigt att arbeta med i vardagen på förskolan.

Förskollärare är medvetna om att man bör arbeta med fysisk aktivitet men resultatet visar att det kan vara svårt att planera in i vardagen. Resultatet visar även på vikten av att som förskollärare vara en bra förebild. Att vara en bra förebild som förskollärare påverkar barnens agerande i sitt utövande i fysisk aktivitet enligt studiens slutsats.

Nyckelord: Fysisk aktivitet, förskola, förskollärare, koordinationsförmåga, kroppsuppfattning, motorik

Innehållsförteckning

1. Inledning ...4

2. Syfte ...5

2.1 Frågeställningar ... 5

3. Studiens disposition ...5

4. Fysisk aktivet – motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga...5

5. Tidigare forskning ...6

5.1 Erfarenheter som förskollärare har av att arbeta med fysisk aktivitet ... 7

5.2 Syftet med fysisk aktivitet på förskolan ... 8

5.3 Förskollärarnas syfte i arbete med fysisk aktivitet ... 10

6. Sociokulturellt perspektiv ... 11

7. Metod ... 11

7.1 Urval... 12

7.2 Genomförande... 13

7.3 Bearbetning av material ... 14

8. Resultat ... 15

8.1 Fysisk aktivitet spontant i vardagen ... 15

8.2 Rörelsesånger ... 17

8.3 Utemiljön som platsen för fysisk aktivitet ... 18

8.4 Förskollärare som vägledare - vikten av att vara aktiv ... 19

8.5 Möjligheter och hinder ... 20

9. Diskussion ... 22

9.1 Metoddiskussion ... 22

9.2 Resultatdiskussion ... 22

9.2.1 Fysisk aktivitet på förskolan ... 23

9.2.2 Förskollärarnas roll inom fysisk aktivitet... 24

10. Slutsats ... 25

Referenser ... 26

Bilagor ... 28

Bilaga 1 ... 28

Bilaga 2 ... 1

1. Inledning

Enligt studier har barns möjligheter att träna sin motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga positiv inverkan på deras lärande (Ericsson, 2005). I läroplanen för förskolan (2018) står det att varje barn ska ges förutsättningar att utveckla – motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt få förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande (Skolverket, 2018). Många barn i förskolan och även senare upp i skolan har koncentrationssvårigheter och även

inlärningssvårigheter. Genom en studie på barn med dessa svårigheter kunde man tydligt se hur den fysiska aktiviteten¹ hjälpte barnen under andra ämnen i förskolan och skolan. När barnen fick den hjälp de behövde att utveckla sina förmågor i motoriken blev både koncentrationen och inlärningen bättre (Ericsson, 2005).

Forskning visar att den motoriska träningen har större påverkan på barn som har motoriska brister relaterat till prestation i andra ämnen som exempelvis matematik, svenska och engelska (Ericsson, 2005). Motoriska svårigheter är ingenting som barnen senare bara växer ifrån. Skapar man inte förutsättningarna för att utveckla motoriken i tidigare åldrar får barnen samma problem senare i skolan eller kanske senare i sitt vuxna liv (Sigmundsson & Vorland Pedersen, 2004). Detta visar på hur viktig förskolan kan vara för barnens framtida utveckling i mer än bara de ämnena som handlar om fysisk aktivitet. Det är också viktigt för barnens inlärning av matematik, språk och sociala förmåga.

Utifrån mina egna erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen som

inkluderas i grundutbildningen till förskollärare upplever jag att man ofta tar lite för lätt på hur man utvecklar och tränar barnens motorik, koordinationsförmåga och

kroppsuppfattning. Det saknas enligt mig tydliga ambitioner, riktlinjer och planering av upplägg i hur man kan utveckla barnens motorik, koordinationsförmåga och

kroppsuppfattning. Utifrån mina egna erfarenheter så upplever jag också att man ofta i efterhand skriver att barnen har arbetat med motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning efter att ha varit ute i skogen en dag.

Då jag själv också arbetar med barngrupper inom motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning i samband med dans och rörelse kan jag se att många barn har

1 Motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning

svårigheter i just detta. Genom min studie vill jag bidra med mer kunskap i hur man i förskolan arbetar med motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning och hur man kan arbeta med detta. Genom att pedagogerna har en bra och god kunskap i hur man arbetar med motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, leder det till att barnen får en bättre koncentrationsförmåga under hela dagen på förskolan

(Sigmundsson & Vorland Pedersen, 2004).

2. Syfte

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares arbete med barns motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning i förskolan.

2.1 Frågeställningar

1. Vilka erfarenheter har förskollärare av att arbeta med barns fysiska aktivitet i förskolan?

2. På vilka sätt arbetar förskollärarna med fysisk aktivitet?

3. Vilka syften har förskollärarna i sitt arbete med fysisk aktivitet?

3

Studiens disposition

Studiens innehåll disponeras enligt följande. I den inledande delen ges en förklaring för de begrepp som används i studien. Vidare följer ett avsnitt som berör tidigare forskning som relaterar till studiens syfte och frågeställningar. Sedan följer ett avsnitt som berör teoretiska utgångspunkter och den metodologiska ansatsen. Resultatet presenteras efter den metodologiska ansatsen och följ upp med en sammanfattning. I det sista avsnittet diskuteras studiens resultat i förhållande till syfte och frågeställning.

4. Fysisk aktivet – motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga

Inledningsvis vill jag först definiera vad motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga innebär genom fysisk aktivitet.

Motorik står för människans rörelseförmåga och rörelsemönster (Ericsson, 2005).

Ericsson (2005) beskriver motorik i tre olika nivåer. Nivå ett som också kallas för perceptionsfasen är när hjärnan får reagera på sinnesintryck och sedan omsätts till en

motorisk idé. Efter att hjärnan uppfattar och omsätter en motorisk idé kommer nivå två där hjärnan nu skapar en plan. Ett rörelsemönster eller en rörelsemelodi planeras till varje sammansatt rörelse. I nivå två där hjärnan skapar en motorisk planering kräver det att man har en fungerade kroppsuppfattning, alltså att man är medveten om var man har sin egen kropp för att kunna skapa dessa olika motoriska mönster. En fungerade

grundnivå är att kunna sitta, gå och hoppa. Sedan kommer nivå tre och hjärnan har nu tagit emot och skapat en plan för hur rörelsemönstret ska se ut. Nivå tre är alltså genomförandet, av den planerade rörelsen aktiveras vissa muskelgrupper och

kroppsdelar medan andra är helt passiva. I den sista nivån, genomförandet, inkluderades också koordinationen. Koordinationen innebär rörelsemönster som är automatiserade.

Alltså rörelser som man har övat in och gjort förut. Dessa rörelsemönster behöver kroppen inte tänka ut och lära in utan de har redan övats in tidigare. Koordination är inget man bara föds med utan det är något man behöver öva sig upp i enligt Ericsson.

Man kan konstatera att motorik, kroppsuppfattning och koordination är tre hörnstenar som hör ihop med varandra för att vi ska kunna röra oss så bra som möjligt. Något mer som påverkas av att vi har en bra motorik är vår fysik. Våra fysiska kvaliteter som styrka, uthållighet och snabbhet, alltså tränar vi motorikens egenskaper när vi tränar olika fysiska aktiviteter (a.a).

Motoriken ingår i läroplanen, det betyder att pedagoger behöver veta vad det innefattar för att kunna arbeta med det. Då de flesta barnen idag också spenderar stor del av sin vakna tid på förskola eller skola så är det viktigt att man arbetar med motoriken i olika fysiska aktiviteter (Sigmundsson & Pedersen, 2012). Motorikens stora delar genom kroppen är höftleder och axelleder. Det betyder att i utförandet av fysisk aktivitet får barnen aktivera sina höftleder och axelleder. Motoriken handlar också om fingrar och tår (Sigmundsson &Pedersen, 2012), men det är den mindre delen av motorikens träning.

5. Tidigare forskning

I denna del presenteras tidigare forskning som berör förskollärares arbete med motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga i yngre åldrar. För att hitta relevant forskning utifrån syfte och frågeställningar har jag använt mig av Google Scholar och Discovery på Högskolan i Gävles bibliotek. Andra sökvägar har varit kedjesökning genom Diva Portal, det vill säga med hjälp av andras arbeten och referenser i dessa har jag sökt vidare för att hitta studier till mitt egna arbete. Sökorden som använts för att

hitta de vetenskapliga artiklarna är: motorik, fysisk aktivitet, kroppsuppfattning, koordinationsförmåga, förskola, förskollärare, physical activity, motor skills och preschool. Forskningen jag har tagit del av handlar mycket om fysisk aktivitet då motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning innefattas i det ämnet.

Den motoriska kompetensen i samarbete med de fysiska aktiviteterna på förskolan blir allt mer viktig att fokusera på. Genom att börja redan på förskolan ges barnen mer kompetenser för att sedan klara sig i skolan och också senare som vuxna (Sigmundsson

& Haga, 2016). Barn som har en god motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning visar också att de är mer fysiska och utvecklar även sina konditionsnivåer. Studier visar också på att barn med en bra motorik,

koordinationsförmåga och kroppsuppfattning gillar att röra på sig och fortsätter att röra på sig även när de blir äldre (Sigmundsson & Haga, 2016). Just därför är

förskoleperioden viktig för barnens utveckling och skapandet av hälsosamma vanor.

5.1 Erfarenheter som förskollärare har av att arbeta med fysisk aktivitet

Det finns en hel del internationell forskning som relaterar till förskollärares erfarenheter av att arbeta med fysisk aktivitet tillsammans med barn i yngre åldrar. I en

forskningsstudie som utfördes i Pennsylvania USA till exempel, där man via enkät skickade ut frågor om hur förskollärare upplevde det viktigt att arbeta med fysisk aktivitet, kunde man tydligt se att de flesta upplevde det som viktigt. Av alla som svarade på frågor var det 75,1% som själva var aktiva och hade varit det genom livet (Sevimli-Celik & Johnson, 2013). Det var 149 förskollärare som deltog i studien och arbetade med barn mellan 3-5år. Förskollärarna hade erfarenheter av olika fysiska aktiviteter som de själva utfört men upplevde enligt resultatet att det behövdes mer vägledning i hur de kan arbeta mer aktivt tillsammans med barnen. Resultatet visade också att de fysiska aktiviteterna var mindre strukturerade ute än vad de var inomhus.

Inomhus upplevde förskollärarna att det behövdes mer planering när de exempelvis skulle dansa/röra på sig. Vid fysiska aktiviteter utomhus upplevde förskollärarna att de lät barnen göra vad de ville. Att vara ute i skogen, hoppa och gå balansgång kunde man tydligt se utfördes mer sällan än att springa och spela någon bollsport (Sevimli-Celik &

Johnson, 2013). Genom ytterligare en studie i USA, som utfördes genom fokusgrupper och intervjuer, ville man ta reda på hur förskollärare ser på fysisk aktivitet. Vilka fördelar och nackdelar de upplevde. Även i denna studie framkommer att de flesta förskollärarna är överens om att det är viktigt med olika former av fysiskt aktivitet. Inte

bara för barnens hälsa och lärande utan resultatet visar också att förskollärarna lyfter barnens kamratskap till varandra. Genom att barnen utförde fysisk aktivitet på förskolan fick de både med sig motoriska färdigheter och lek med de andra barnen enligt

resultatet. Det enda eventuella hinder som förskollärarna beskrev var dem själva och deras inställning i hur man arbetar med fysisk aktivitet (Copeland, Kendeigh, Saelens, Kalkwarf, & Sherman, 2012). Resultatet visar också att personalen på förskolan såg hinder i att vara ute, när vädret inte var bra eller vädret på något sätt gjorde det obekvämt stannade personalen kvar inomhus.

Även i en studie av Zandvoort, Tucker, Irwin och Burke (2010) kunde man se ett liknande resultat. När det blev väder ute som förskollärare tyckte var besvärligt att få ut barnen i eller som var tidskrävande för dem själva, så undvek de att gå ut med barnen.

Förskollärarna valde ofta bort att gå ut för att göra det bekvämt för sig själva, det ledde till att de fysiska aktiviteterna blev lidande. Detta för att de själva också upplevde att man arbetade bäst med fysisk aktivitet i utomhusmiljö. Ett förekommande resultat genom förskollärarnas ögon är att de alla anser det viktigt men ser själva hinder i det arbetet. Hinder för att de tycker något är ansträngande eller intalar sig att det är

påfrestande. Dessa hinder gör att barnen inte får träna den grovmotorik de behöver för att stimuleras i sin fysiska utveckling (Zandvoort, Tucker, Irwin & Burke, 2010).

Sammanfattningsvis kan man se i ovan nämnda studier att erfarenheterna av att arbeta med fysiska aktiviteter är ganska små och det är lite kunskap i hur man kan arbeta.

Många förskollärare och personal ser mycket hinder i sina arbeten vilket kan leda till att man då inte ser möjligheterna man har. Genomgående tycker alla förskollärare det är viktigt, men det kan ändå vara svårt att hitta ett sätt att arbeta med det. Personalen tyckte att de behöver guidning i hur de kan arbeta med fysisk aktivitet på förskolan.

5.2 Syftet med fysisk aktivitet på förskolan

Några studier påvisar vikten av förskollärarens engagemang och miljöns betydelse för att arbeta med barns fysiska aktivitet i förskolan. Cheung (2020) exempelvis, har i Hong Kong gjort en studie där hon delar upp barnen i grupper, en grupp med fysiskt aktiva förskollärare och en annan med förskollärare som inte är fysiskt aktiva. Förskollärare som är fysiskt aktiva skapar tydligt en plan i hur de ska arbeta med barnen och hur de själva ska agera tillsammans med sin barngrupp. Tanken är att de ska vara med och delta och vara förebilder för barnen i de fysiskt aktiva aktiviteterna (Cheung, 2020).

Resultatet visar tydligt att i gruppen där förskollärare själva är med och är förebilder för barnen, är det fler barn som vågar testa och vågar utmana sig mer än i den andra

gruppen där förskollärarna arbetar mer med att ge instruktion och sedan låter barnen göra själva (Cheung, 2020).

I en annan studie av Bower, Hales, Tate, Rubin, Benjamin och Ward (2008) ville de se hur miljön som personalen skapade för barnen kunde påverka till mer rörelse. De valde att observera en barngrupp som fick sin avdelning och utemiljö utformad för att barnen skulle röra sig och utforska sina motoriska kapaciteter. De observerade också hur personalen på förskolan valde att skapa miljön samt hur det påverkade barnens

nyfikenhet att utforska och utföra olika fysiska aktiviteter. Studiens resultat visar att en miljö som bjöd in till fysisk aktivitet ledde till att barnen rörde mer på sig. Samtidigt att hur personalen på förskolan bygger upp miljön har stor effekt på vad barnen drar sig till och tycker är roligt när de är där (Bower, Hales, Tate, Rubin, Benjamin & Ward, 2008).

I en observationsstudie som gjordes i Slovenien av Torkar och Rejc (2017), där man också utgick från barnens olika miljöer och hur barnen anpassade sina lekar i dessa miljöer, kunde man också komma fram till att barnen skapade lekar beroende på vad de hade för material att använda sig av. När barnen var ute i skogen såg lekmönstret helt olika ut än när de vistades på gården. I skogen kunde barnen röra sig mer och känna sig mer fria i sin lek vilket också ledde till att barnen rörde sig mer och utforskade sin motoriska kapacitet mer under dessa tillfällen (Torkar & Rejc, 2017). Precis som i studien av Bower et al. (2008) kunde man se hur miljön som erbjöds barnen påverkade hur de lekte och rörde på sig.

Sammanfattningsvis, i studien av Cheung (2020) som presenteras ovan har

förskollärarna fått guidning i hur de ska arbeta med fysisk aktivitet med barnen, även i studien av Bower et al. (2008) har de fått hjälp att omorganisera miljön för barnen.

Ovan nämnda studier visar tydligt på att förskollärare själva bör vara mer aktiva tillsammans med barnen, att förskollärare själva är med och deltar ger barnen mer mod att delta själva. Övriga studier visar också att de som arbetar på förskolan bör ha fokus på hur de väljer att skapa miljön för barnen. De möjligheter förskollärare och annan personal på förskolan ger barnen påverkar hur de agerar i sin lek.

5.3 Förskollärarnas syfte i arbete med fysisk aktivitet

I en rad studier lägger de fram att syften förskollärare har med att ägna sig åt fysiska aktiviteter tillsammans med barnen liksom barns upplevelser av fysisk aktivitet. Sibley och Etnier (2003) beskriver utifrån deras studie att när barn får arbeta med fysisk aktivitet hjälper det dem att sedan att ha bättre koncentrationsförmåga när de arbetar med språk, matematik etc. Genom att jämföra en barngrupp som utför fysisk aktivitet mot en barngrupp som inte gör det kunde de se skillnader i barnens mentala kapaciteter (Sibley & Etnier, 2003). Att fysisk aktivitet är viktigt för barnen i deras

kunskapsuppbyggnad framkommer i studien liksom att fysisk aktivitet är gynnsamt för barns sociala relationer där det också blir en hjälp för barnen i att kommunicera med varandra (Bjørgen, 2012).

I en studie där man försöker se fysisk aktivitet utifrån barns perspektiv intervjuas barn utifrån samma lek eller sammanhang för att kunna tyda hur barnen uppfattar den fysiska aktiviteten från det egna perspektivet. Vidare ville man undersöka ifall barnen också upplever att de bygger sociala relationer och får arbeta med sina egna kroppar i den fysiska leken. Barnen får under intervjun bilder visade för sig när de arbetar med olika former av motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga, det vill säga olika fysiska aktiviteter (Bjørgen, 2012). Resultatet visade på att barnen upplevde att de kunde leva ut, genom att de kunde springa, hoppa och låta hur högt de ville i sina fysiska aktiviteter mer ute än vad de kunde göra inne. Då de var inomhus behövde de tänka på ljudvolym och begränsningen av rummen, de upplevde att det var mer stillasittande inomhus. Resultatet visade också att barnen uppskattade att arbeta motoriskt i olika fysiska aktiviteter, då barnen hade roligt tillsammans och där de verkligen kunde leva ut med hela kroppen (Bjørgen, 2012).

Sigmundsson och Haga (2016) har studerat hur barns olika fysiska aktiviteter och kompetenser påverkar varandra. Exempelvis hur barnens kondition kan påverkas genom att arbeta med motorik. Studien utförs på 5-6 åringar som fick göra olika tester i att hoppa, kasta, klättra och springa. Alla tester var olika former av fysiska aktiviteter och barnen fick arbeta med sin egen kropp (Sigmundsson & Haga, 2016), alltså tester i motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga. Resultatet utifrån denna studie var att de inte kunde visa på, rent utifrån studien, att de faktiskt påverkade varandra.

Men det som de kunde konstatera var ändå att de barn som presterade bra i de olika motoriska testerna hade ett bättre BMI², bättre uthållighet och hade starkare bål än de

2 BMI = Body Mass Index

barnen som klarade testen lite sämre. Sen om det berodde på att det faktiskt också påverkade barnen konditionsmässigt kunde de inte säga utifrån sitt resultat, då tillräckliga bevis inte fanns för det (Sigmundsson & Haga, 2016).

Sammanfattningsvis så kan man utifrån ovan nämnda studier se att motorik,

kroppsuppfattning och koordinationsförmåga, vilket alla innefattas i fysisk aktivitet, är av vikt att arbeta med på förskolan. Det gäller även för barns koncentrationsförmåga och för en god hälsa. Det man också kan se utifrån dessa olika studier är att barn själva upplever det roligt och positivt att arbeta med sina kroppar i lek. När de får använda sig av sina kroppar och arbeta på olika sätt med sin motorik upplevde de själva att de kunde leva ut leken mer än när de hade mer stillasittande lekar.

6. Sociokulturellt perspektiv

I studien utgår jag från ett sociokulturellt perspektiv där samspel mellan människor anses gynna lärandet (Säljö, 2005). Inom det sociokulturella perspektivet ses människan som en varelse som lever och lär i sociala och kulturella sammanhang.

Inom det sociokulturella perspektivet ingår begreppen scaffolding och mediering.

Scaffolding innebär att vuxna eller någon mer kompetent vägleder barn till ny kunskap (Säljö, 2005). I den här studien handlar scaffolding om hur förskollärarna utifrån sina erfarenheter av arbetet med fysisk aktivitet verkar som vägledare för barnen i

aktiviteterna. Inom det sociokulturella perspektivet talar man även om mediering vilket berör samverkan mellan människan och olika kulturella redskap. I min studie ser jag de kulturella redskap förskollärare använder i de fysiska aktiviteterna som medierande. Det kan i den här studien handla om olika material förskollärarna använder i aktiviteterna.

Mediering handlar inte bara om fysiska redskap utan människans språk, sättet förskolläraren och barnen kommunicerar ses också vara medierande.

7. Metod

Vanligtvis används ofta en kvalitativ forskningsansats när man vill ta reda på hur en eller flera personer uppfattar ett fenomen (Bryman, 2011). Mitt syfte i studien är att öka kunskapen om hur förskollärare kan arbeta/arbetar med motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga. Med fokus på deras erfarenheter av detta har jag valt att göra intervjuer. Detta arbete bygger således på kvalitativ metodansats och mina

intervjufrågor är öppna och ger en chans till att öppna upp för fler frågor och till mer utvecklade svar (Bryman, 2011). Det som kan skilja en kvalitativ forskningsansats mot en kvantitativ är insamlingen av data. En kvalitativ forskningsintervju har ofta mer öppna frågor, med en chans att utveckla både frågorna och svaren. Kvantitativa

forskningsintervjuer har mer slutna frågor, som ofta också sker i en enkät där personen som svarar har svarsalternativ och där också resultatet i många fall mäts i statistik.

Medan en kvalitativ intervju tolkas och kategoriseras för att synliggöra resultatet (Bryman, 2011).

Studien kommer således att genomföras med intervjuer. Intervjuerna kommer att beröra förskollärares uppfattning och erfarenhet av motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning i förskolan. Intervjun sker i ostörd miljö, där förskolläraren känner sig trygg i att svara på mina frågor (Patel & Davidsson, 2020).

Jag valde att använda mig av en metod med kvalitativ ansats för att få svar på min frågeställning och klargöra syftet. Jag valde därför att göra intervjuer för att samla information och ha som verktyg i mitt arbete, genom att jag kan jämföra flera olika intervjuer med varandra och utifrån det få fram ett resultat (Bryman, 2011). Frågorna är öppna och påverkar inte hur förskolläraren ska svara. Den formen jag har använt är ostrukturerad intervju. En ostrukturerad intervju innebär att jag har planerade frågor till personerna jag ska intervjua men tillför följdfrågor om situationen kräver. Jag anpassade min intervju till personen som intervjuades och om jag upplevde att en del svar behövde utvecklas (Bryman, 2011).

7.1 Urval

Jag kontaktade via telefon, olika förskolor för att se om det fanns möjlighet att komma och göra intervjuer. Jag lyckades få tag i 7 förskollärare på 7 olika förskolor, för att få en bredare syn på hur det kan se ut. Jag har själv inte haft kännedom om de olika förskolorna där mina intervjuer ägde rum. Alla förskollärare blev informerade innan om att det behöver finnas tid och möjlighet att kunna sitta i ett avskilt rum utan att bli störda.

Förskollärarna som kunde vara med och medverka i mina intervjuer har alla olika erfarenheter och har alla arbetat inom förskolan olika länge.

De 7 förskollärare som deltar är från olika förskolor. I resultatet redovisas de med fiktiva namn vilka är: Maria, Lotta, Lovisa, Erika, Eva, Karin och Åsa. Alla har andra

namn, men för att skydda deras identitet skapades fiktiva namn för att tydligt kunna redovisa resultatet. Jag valde att göra mina intervjuer på olika förskolor för att de som deltog inte skulle kunna diskutera med varandra innan eller emellan de svarar på frågor.

7.2 Genomförande

I valet att göra intervjuer, funderade jag också på hur genomförandet skulle utföras.

Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén (2014) skriver att när man väljer att göra intervjuer behöver man tänka hur frågorna är formulerade, hur man ställer frågorna och i vilken miljö man intervjuar för att det inte ska upplevas kränkande för deltagarna. När man intervjuar kan personerna påverkas av varandra om det är flera som deltar samtidigt i intervjun (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014). Utifrån det valde jag att fokusera på att intervjua en förskollärare åt gången. Likaså att välja förskollärare på olika förskolor så att de inte ska kunna prata med varandra mellan mina intervjuer och påverka varandras svar. Jag har också skapat frågor som ger förskollärarna chansen att svara utifrån deras egen uppfattning och erfarenhet utan att påverkas av mina tankar. I intervjusituationerna fick jag möjlighet att skapa mer avslappnade och bra samtal utifrån deras egna erfarenheter och uppfattningar. Detta medförde att intervjupersonernas erfarenheter synliggjorts bättre (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014).

Under mina intervjuer använde jag ljudupptagning. Ljudupptagningarna har använts för att kunna lyssna på intervjun i efterhand flera gånger och kunna analysera allt som sägs.

För att på ett bra sätt kunna genomföra mina intervjuer behöver jag ha bra flöde och säkerhet i mina frågor, med också vara påläst för att eventuellt kunna svara på motfrågor av de som deltar. Det kan vara lätt att bli nervös och stressad men genom att vara säker på mina frågor, påläst om mitt ämne och ha en genomtänkt intervju situation ger det mig ett säkrare och ärligare svar på frågorna jag ställer (Bryman, 2008). Innan genomförandet av intervjuer har jag tydligt gått igenom mina frågor så att jag i princip kan dem utantill.

Jag har läst forskning om mitt valda ämne och förberett samtyckesblanketter (se bilaga 1) för förskollärarna som deltar.

Innan varje intervju fick förskolläraren som deltog skriva på en samtyckesblankett. Jag träffade alla förskollärare ensamma i en lugn miljö. Jag valde att presentera ämnet och berätta syftet med min uppgift men gick inte in på mer grundliga detaljer för att personen som blev intervjuad inte skulle påverkas. Jag ville att den som blev intervjuad skulle svara

ärligt och ge det svar han/hon först kom att tänka på, utan att påverkas av vad jag hade tänkt och funderat på innan.

När förskollärarna hade skrivit på samtyckesblankett och blivit informerad om ämnet, startades inspelningen på telefonen och på datorn, därefter började jag ställa mina frågor (Se bilaga 2). Jag ställde frågorna i ordning, börjar med några bakgrunds frågor och gick sedan vidare med mina didaktiska frågor. Intervjuerna spelades in med ljudupptagning på telefonen och inspelning som direkt översätts med text på Google Docs. Jag försökte själv inte lägga till några kommentarer mellan frågorna, utan förklarade frågan igen om det var något som uppfattades fel eller kändes oklart under intervjun. Allt för att de som intervjuades inte skulle påverkas av något jag sa eller på något sätt känna att det finns några rätta och fel svar.

När intervjun var slut stängdes ljudupptagning av på telefon och dator. Jag svarade på eventuella frågor som kan uppkomma och berättade mer om mitt arbete och varför jag valde detta ämne. Jag intervjuade totalt 7 förskollärare på 7 olika förskolor men gick igenom samma process för varje förskollärare. Svaren från förskollärarna blev också olika långa och olika djupgående.

Alla förskollärare som deltar i mina intervjuer har fått skriva på en samtyckesblankett med tydlig information om att jag inte kommer att använda deras namn och att inspelningarna bara kommer att lyssnas av mig personligen och sedan raderas från min enhet. Inga namn eller andra igenkänningsfaktorer kommer användas för att skydda personernas identitet. Det är viktigt när man har ett samtycke informera om att det är frivilligt och dokumentera att man fått deltagarnas godkännande (Codex, 2019, Vetenskapsrådet, 2019). Förskollärarna har också informerats om att man när som helst kan dra sig ur intervjun. Även om de först har skrivit på en samtyckesblankett så har de chans att dra sig ur och inte medverka i undersökningen. Även efter intervjun kan de som deltar bestämma att jag inte får använda mig av deras inspelning och svar (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014).

7.3 Bearbetning av material

När samtliga intervjuer var genomförda lyssnade jag igenom allt och transkriberade ljudupptagningen med hjälp av texten. Jag valde att ta bort ord när de blev upprepningar

och att skriva meningarna så att man kan förstå när man läser och har försökt att hålla mig ordagrant till vad som sagt i intervjuerna.

Jag har valt att ta ut olika citat i mitt resultat från mina intervjuer. Personerna som har deltagit i mina intervjuer kommer inte anges med sina rätta namn, utan de har givits fiktiva namn (Vetenskapsrådet, 2017).

När jag granskade och lyssnade på mina intervjuer gjordes en tematisk analys för att tydligt kunna hitta och se gemensamma nämnare i svaren (Bryman, 2011). Jag färgmarkerade svar som hade gemensamma nämnare ur intervjuerna. Svaren som passade till min första fråga i min frågeställning markerades med rött. Fråga två i min frågeställning med grönt och fråga tre med blått. Sedan valde jag att också markera det som sticker ut på enskilda förskolor, utifrån min frågeställning, med färgen rosa. Men hjälp av färgmarkeringarna kunde jag lättare se gemensamma nämnare (Bryman, 2011).

Studiens frågeställningar har således varit vägledande i analysen, vilka är; Vilken erfarenhet har förskollärare av att arbeta med barns motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga med barn i förskolan?, På vilka sätt arbetar de? Vilka syften har de med dessa arbetssätt? Data har analyserats framförallt utifrån de sociokulturella perspektivets begrepp scaffolding och mediering. Här handlar scaffolding som nämnts om hur förskollärarna utifrån sina erfarenheter av arbetet med fysisk aktivitet verkar som vägledare för barnen i aktiviteterna. Mediering handlar här om sättet förskolläraren kommunicerar och vilka olika artefakter som används i de fysiska aktiviteterna

tillsammans med barnen (se avsnitt teoretiska perspektiv). Även den tidigare forskning som redogjorts för har varit vägledande tolkningsverktyg i analysen.

8. Resultat

Här nedan presenteras studiens resultat. Citat från intervjuerna kommer att finnas med under de olika kategorierna.

8.1 Fysisk aktivitet spontant i vardagen

Ett genomgående mönster visar att förskollärarna lyfter hur fysisk aktivitet och arbetet med barns motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga ofta sker i vardagen. I både planerade aktiviteter men ofta också spontant. Förskolläraren Eva uttrycker till exempel att fysisk aktivitet för dem innebär att

Vi bygger en hinderbana här inne och att barnen får göra det. Det kan vara att göra rörelsesång, jag tänker att kroppsuppfattning är ju också när man tar på sig så vanliga rutinsituationer, du kan koppla det till allt tänker jag.

Lotta beskriver även hon hur de på hennes förskola och avdelning arbetar med fysisk aktivitet och har ambitionen att få in olika rörelsesånger spontant i vardagen

Jag försöker få in någon rörelseaktivitet varje dag. Just nu så jobbar vi väldigt mycket med Mamma Mu ³och även har hennes rörelseglädje sånger och hur vi gestaltar hennes sånger i kroppen. Exempel har vi rörelsepauser. Vi använder oss av rörelse. Ungefär en gång om dagen någon typ av rörelse.

Några av förskollärarna uttrycker även att de är lyhörda för barnen och försöker skapa aktiviteter efter barnens intressen, vilket ofta sker spontant. Karin uttrycker till exempel

Vi har bamsegympa och miniröris, kanske inte fasta på schemat just nu.

Men det kan mycket väl hända efter diskussioner att det blir så. I alla samlingar så är det oftast sånger, ramsor med rörelser. Den här gruppen som vi har nu är väldigt sugna på just de sångerna.

Åsa uttrycker sig i hur det spontat och planerat uppkommer olika rörelselekar under dagen på förskolan

Vi har rörelse till något band eller ibland spontant planerar vi in någon lek med rörelse. Vi använder paddan med olika dansprogram.

3Mamma Mu och Kråkan är två figurer skapade av Jujja Wieslander och Tomas Wieslander.

I denna kategori kan man se olikheter i svaren som handlar om planerade aktiviteter och spontana. Några såg det som självklart att ha i alla fall en planerad aktivitet medans andra upplevde att de aldrig hade planerade aktiviteter. Förskolläraren Erika uttrycker

Det känns som vi aldrig planerar utan det bara blir.

Resultatet visar att förskollärarna arbetar med fysisk aktivitet och att de sker både spontant och planerat. Det framkommer ett tydligt mönster att förskollärarna har någon form av fysiska aktivitet dagligen i verksamheten, både i det spontana och i det planerade.

I de planerade aktiviteterna var det många som berättade att de arbetade med rörelsesånger, rörelsesånger som finns på färdiga band. Jag tolkar det som att det spontana uppkommer i samband med att förskollärarna känner att nu behöver barnen göra sig av med energi, det uppstyrda uppkommer mer i samband med deras fasta samlingar. Erika var den enda förskolläraren som uttryckte sig att de inte alls har planerade aktiviteter utan att de alltid kommer i spontana tillfällen. Men det tillkommer också senare i intervjun att Erika har, under vissa, tillfällen i samlingar där de förekommer rörelse till musik. Vilket då är en planerad aktivitet, men som hon själv inte uttrycker i sin intervju som en av de planerade aktiviteterna.

8.2 Rörelsesånger

Ett annat genomgående mönster som framträder är hur förskollärarna pratar om rörelsesånger. Under flera tillfällen i mina intervjuer pratar förskollärarna om hur de arbetar med konceptet miniröris. Det uppkommer också andra former av rörelsesånger, enligt Karin

Vi har bamsegympa och miniröris. I alla samlingar så är det oftast sånger, ramsor med rörelser.

Miniröris uppkommer flera gånger i mina intervjuer. Miniröris är skapat av Friskis och Svettis och är rörelser till sång. Det blir en form av fysisk aktivitet genom dans och rörelse till musik, där pedagogerna visar och barnen härmar vilket exemplifieras av Maria

Ja och sen har vi ju miniröris någon gång i veckan och ja rörelse över lag och där får de ju verkligen lära känna sin kropp.

Åsa nämner även hon miniröris i sin intervju

Vi försöker en gång i veckan att ha ett rörelseprogram. Vi kör det efter en skiva, miniröris. Då får vi övningar och musik färdigt.

Lotta som är förskollärare tar upp hur de kan arbeta med andra rörelsesånger. Att de anpassar sina rörelsesånger utefter vad de har för tema i sitt arbete med barnen just då.

Just nu så jobbar vi väldigt mycket med Mamma Mu och även har hennes rörelseglädje sånger och hur vi gestaltar hennes sånger i kroppen. Så de försöker vi verkligen få med under hela dagen att vi har som i samlingar att vi inte sitter stilla exempel utan vi har rörelsepauser för att kunna komma tillbaka i samlingen och fokusera på det vi gör det. Så att vi använder oss av rörelse. Ungefär en gång om dagen någon typ av rörelse.

Att arbeta med olika rörelsesånger har visat sig i mina intervjuer vara både populärt och något som förekommer på flera olika förskolor. Utifrån mitt syfte att öka kunskapen om förskollärares arbete med barns motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning i förskolan, kan man tydligt upptäcka att det är någonting förskollärarna anser att man bör arbeta med. Men det som också visar sig tydligt i mina intervjuer är att många använder sig av det material som de själva är bekväma med och har arbetat med förut. Istället för att som Lotta anpassa sina rörelsesånger utefter de teman som barngruppen arbetar med just då. Jag tolkar citaten ovan att förskollärarna arbetar aktivt med fysisk aktivitet genom sång och rörelse.

8.3 Utemiljön som platsen för fysisk aktivitet

Förskollärarna beskrev också möjligheterna att arbeta med fysisk aktivitet i utomhusmiljön och hur det underlättade att använda en utomhusmiljö för att kunna utmana barnen i deras motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga. Erika nämner

Vi försöker utnyttja att vara mycket ute. Ta ut många av våra aktiviteter.

Vi försöker ta oss iväg och utnyttja att vi inte har så långt till skogen.

Erika nämner i sin intervju och lyfter utrymmet som betydelsefullt;

Men vi försöker gå iväg och göra lekar, där de finns mer plats.

Även förskolläraren Maria uttrycker

Nedanför förskolan finns det en stor lekplats och dit går vi ganska ofta. Så vi försöker vara ute mycket och ta mycket promenader till ställen vi kan gå till i närheten. Vi är också mycket i skogen med barnen liksom.

Ett framträdande mönster visar att majoriteten av förskollärarna vid mer planerade aktiviteter väljer att gå iväg från sina förskolegårdar när de vill arbeta med barnens motorik, kroppsförmåga och koordinationsförmåga. Förskollärarna kopplade skogen till en miljö där barnen fick utmana sina färdigheter i motorik genom fysisk aktivitet.

8.4 Förskollärare som vägledare - vikten av att vara aktiv

Som nämnts innebär scaffolding att vuxna eller någon mer kompetent vägleder barn till ny kunskap (Säljö, 2005). Denna kategori synliggör hur förskollärarna utifrån sina erfarenheter av arbetet med fysisk aktivitet verkar som vägledare för barnen i aktiviteterna. Förskolläraren Eva ger uttryck för det.

Jag tycker det är viktigt att tänka på att komma ner till deras nivå. Vi har ju en helt annan kroppsuppfattning och koordination än vad barnen har, jag tänker att verkligen göra det på deras nivå och göra det kontinuerligt så man ser att det händer någonting.

Även Lotta ger uttryck för liknande resonemang

Det är nog att utgå ifrån att jag själv som pedagog behöver vara medveten om vad barnen har, alltså hur medveten jag är om barnen. I att ja en ett till tvååring kan kanske inte göra vissa saker men då betyder det att jag som pedagog behöver gå ner och krypa, behöver göra de sakerna så att vi hamnar på samma nivå

Lovisa uttrycker också att det också är viktigt att som pedagog i sin vägledning vågar göra fel.

Att jag som pedagog är med själv i aktiviteten. Jag är en förebild och är inte rädd för att också göra fel

Att vara en aktiv förskollärare var alla under mina intervjuer överens om när de utför aktiviteter med barnen. När barn och pedagoger tillsammans rör på sig skapar de glädje, samhörighet och trygghet. Även Karin nämner under intervjun

Att jag rör mig själv och är med och visar glädje att jag påvisar att vi gör det tillsammans.

Att vara en vägledande förskollärare innebär inte bara att vara med och delta, det innebär även att uppmärksamma barnens intressen och anpassa sina aktiviteter efter det.

Det kan exemplifieras av Lotta

Alltså liksom också följa barnens intresse och hänga med på vad de påvisar att inte bara tänka att jag som pedagog ska följa min planering.

Resultatet visar på att förskollärarna var överens om att vara en förbild för barnen. När de själva är med och visar att de gör det tillsammans och skapar glädje, smittar de av sig på barnen. Som Lotta även nämner ovan att när förskollärare skapar aktiviteter efter barnens intresse och själv visar intresse får barnen känna sig delaktiga i undervisningen.

8.5 Möjligheter och hinder

Zandvoort, Tucker, Irwin och Burke (2010) skriver om hur förskollärare ser hinder i arbetet med fysisk aktivitet. I denna kategori synliggörs hur förskollärarna själva ser eventuella hinder i arbetet med motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning.

Men också de möjligheter som de anser sig ha framkommer. Följande kategori visar att man såg på det lite olika, förskolorna emellan.

Förskolläraren Åsa säger

Vi har ju turen som är så nära skogen också. Man behöver ju inte ha en skog för att träna det utan det finns inga ursäkter till att säga att man inte kan träna det. Gympasalen har ju vi tur att ha så nära till, det kanske inte

alla har. Jag tänker också att de flesta förskolor har något större utrymme gå dit och gör en gympalektion eller någonting sånt.

Åsa pratar om att de har möjligheter då de har naturen nära och att de har en

gymnastiksal som de kan utnyttja. Hon pratar också om att de inte finns några ursäkter utan att men måste kunna utnyttja det man har. Däremot uttrycker sig Erika

Vi har lite begränsat med rum och en väldigt liten gård. Men vi försöker gå iväg och göra lekar, där de finns mer plats.

Erika pratar mer om att det är begränsat, att det inte riktigt finns plats just på förskolan men att de försöker gå iväg med barngruppen för att kunna utföra lekar som tar mer plats. Det är ett tydligt exempel på att man kan se hinder men att man då ser andra möjligheter som att gå iväg från förskolan för att få mer plats och utrymme.

Förskolläraren Maria uttrycker sig liknande som Erika

Det är lite vårt problem, vi har inte de största lokalerna eller rummen.

Men vi försöker utnyttja att vara mycket ute. Ta ut många av våra aktiviteter. Vi försöker ta oss iväg och utnyttja att vi inte har så långt till skogen.

Lotta nämner hur hon ser på möjligheter i arbetet med fysisk aktivitet i miljön på förskolan

Men vi har väl alla möjligheter som finns när jag tänker ja. Det beror helt på hur man som pedagog har en inriktning. Alltså om jag väljer att se de sakerna då finns de möjligheterna. Som att alla möjligheter finns.

Sammanfattningsvis visar studiens resultat att förskollärare ser på hinder och möjligheter olika i sitt arbete med motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning.

Förskollärarnas syn på möjligheterna sätter inte stopp för deras arbete med fysisk aktivitet, utan ser man hinder så försöker man lösa det genom att byta miljö eller skapa andra aktiviteter som är möjliga. Vilken jag kan uppfatta som att de ändå ser möjligheter och inte hinder, hinder i sina miljöer men de är lösningsorienterade och löser det genom att utnyttja miljöer som finns runt om förskolan.

9. Diskussion

I detta avsnitt kommer jag att diskutera valet av metod och mitt resultat i förhållande till den tidigare forskningen

9.1 Metoddiskussion

Intervju och enkät är båda ett sätt att samla information utifrån olika frågor (Patel &

Davidsson, 2020). Enkät är något man skickar ut och inte kan påverka vilka som svarar och inte, enkät är också enkelt för personer att kunna titta på alla frågor och anpassa sina svar till nästkommande fråga (Patel & Davidsson, 2020). Intervjuerna gav mig möjlighet att kunna ställa en fråga i taget och inte påverka svaren från de resterade frågorna. Enkäter ger heller inte chans till att ställa följdfrågor vilket i mina intervjuer gav mig chans att utveckla frågor eller lägga till om jag ansåg behov av det. Genom valet att välja intervju istället för enkät så fick jag möjlighet att kunna se personen jag intervjuade. Vilket gjorde att jag kunde se på kroppsspråk om personen framför mig missförstod någon eller om något kändes obekvämt att svara på.

När enkäter skickas ut kan man inte veta vilka eller vem det är som svarar, i intervjuer kan person som utför intervjun påverka vilka personer som deltar. I en enkät ges också chans till att personen som svarar kan tänka och diskutera med någon i sina svar.

Intervju är där och då och deltagaren behöver svara det första den kommer att tänka på.

Utifrån min studie kunde jag även påverka att ha med förskollärare, hade jag valt enkät hade jag inte säkert kunnat veta om det faktiskt var förskollärare som kryssa i svar på mina frågor. Då jag också gjorde alla mina intervjuer på deltagarnas förskola fick jag också chans att verkligen presentera mitt arbete och svara på följdfrågor från

förskollärarna. Det gav även chansen till att efteråt kunna dela med sig av egna tankar och erfarenheter inom ämnet.

9.2 Resultatdiskussion

I mitt resultat kom jag fram till att förskollärare arbetar aktivt med fysisk aktivitet i vardagen på förskolan och att det oftast uppstår i det spontana. Det sker inte en stor planering och fokus i att man ska arbeta med motorik, kroppsuppfattning och

koordinationsförmåga, utan det uppstår i vardagen för förskollärare upplever det viktigt att barnen rör på sig, har ett aktivt liv och en bra hälsa. I denna diskussionsdel kommer jag utifrån tidigare forskning och utifrån de olika delarna i mitt resultat diskutera skillnader och likheter.

9.2.1 Fysisk aktivitet på förskolan

Mitt resultat visade tydligt att arbetet med fysisk aktivitet ofta uppkom spontant i vardagen på de flesta förskolor. Bland annat blev rörelse till musik något som

synliggjordes i resultatet. Fysisk aktivitet var något alla menade var viktigt och som var en del av vardagen.

Resultatet visade att många förskolor använder sig av olika rörelsesånger i sin verksamhet med barnen. Rörelsesångerna kopplades enligt resultatet till motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga genom fysisk aktivitet. Genom att de tillsammans utförde rörelser till musik fick barnen använda hela ”kroppen och knoppen”

för att kunna härma och utföra de olika rörelsemönstren. Röra sig till musik med barnen är ett sätt att uppnå den rörelseglädjen som finns med som ett mål i Lpfö 18 (2018).

Miljön på alla förskolor såg helt olika ut men alla skapade ändå möjligheten att kunna ha rörelseglädje tillsammans i samlingstillfällen, i form av miniröris. Sevimli-Celik och Johnson (2013) beskriver vikten i hur man formar sin miljö. Det beskriver hur miljön påverkar barnens fysiska aktivitet. I linje med Sevimli-Celik och Johnson (2013 visar mitt resultat att förskollärarna tydligt utformar en miljö för fysisk aktivitetet, för att exempelvis kunna utföra rörelsesånger med barnen.

Utifrån den tidigare forskningen av Sevimli-Celik och Johnson (2013) beskrivs det att förskollärarna upplevde att de kunde planera bättre i inomhusmiljö för deras uppstyrda fysiska aktivitet. Min studie visar en skillnad på att man utnyttjar utomhus miljön mer när man ville arbeta med fysisk aktivitet för barnen. Förskollärarna upplevde att de enklast kunde arbeta med fysisk aktivitet i utomhusmiljö och att det underlättade att använda en utomhusmiljö för att kunna utmana barnen. När förskollärarna ska arbeta med fysisk aktivitet sågs de som självklart att man använder sig av utomhusmiljön. Där det finns mycket plats och hinder som utmaning för barnen. Förskollärarna uttryckte också att skogen var en sån plats som de ofta utnyttjade tillsammans med barnen. I skogen kunde barnen klättra på träd och stenar. Då marken i skogen även är ojämn får barnen träna på balans. Studiens resultat visar i detta att utomhusmiljön underlättar för förskollärarna att arbeta med fysisk aktivitet och att man också använder sig av

utomhusmiljön som hjälpmedel i arbetet.

Torak och Rejc (2017) beskriver i sin forskning hur viktigt skogen kan vara för de fysiska aktiviteterna och barnens grovmotorik. Detta är något som också förekom i min studie. Många förskollärare utnyttjade skogen och dess möjligheter för barnen att arbeta

med just motorik. De förskollärare jag intervju utryckte sig också at de hade nära till skogen, att det fanns möjlighet att gå iväg med barnen korta stunder till skogen. Bower et al. (2008) beskriver även vikten av förskolans utemiljö. En bra utformad

utomhusmiljö skapar också mer glädje för barnen att utöva fysisk aktivitet. Resultatet visar också att förskollärarna ansåg att deras förskolor hade små förskolegårdar och valde många tillfällen att lämna gården för att gå till skogen, lekparker eller stora gräsplaner som låg nära.

9.2.2 Förskollärarnas roll inom fysisk aktivitet

Cheung (2020) beskriver i sin studie hur man som pedagog behöver vara en förebild för barnen. I linje med Cheung (2020) visar min studie hur förskollärarna resonerar kring sitt egna deltagande i de fysiska aktiviteterna. Ska pedagogerna vara förebilder så behöver barnen få se att de också kan göra fel och att det är okej. Förskollärare som är aktiva tillsammans med barnen och agerar som förebilder påverkar många barn som känner sig modigare i att delta själva.

Sevimli-Celik och Johnsons (2013) tar upp i sin studie att pedagogernas intresse och inställning till de fysiska aktiviteterna ger ett avtryck i hur barnen kommer uppleva det.

Sevimli-Celik och Johnsons (2013) menar också att pedagogernas kunskap och erfarenhet i att själva vara fysisk aktiva påverkar hur kvalitén på undervisningen i förskolan blir. Likheterna man kan se från tidigare forskning (Cheung, 2020; Copeland, Kendeigh, Saelens, Kalkwarf & Sherman, 2012; Sevimli-Celik & Johnsons, 2013) och mitt resultat är att förskollärarna i min studie pratar om hur viktigt det är att de deltar och är förebilder för barnen. Resultatet visar också att förskollärarna visa upp glädje i rörelse och ta ner det till barnens nivå och skapa något där de tillsammans kan ha roligt och utvecklas.

Zandvoort, Tucker, Irwin och Burke (2010) skriver om hur förskollärare ser hinder i arbetet med fysisk aktivitet, vilket även speglar resultatet utifrån min studie. Hinder menar Zandvoort, Tucker, Irwin och Burke (2010) kunde vara att förskollärarna valde bort att gå ut när vädret inte tilltalade dem. Det ledde till att de fysiska aktiviteterna blev lidande. Detta för att de själva också upplevde att man arbetade bäst med fysisk aktivitet i utomhusmiljö och såg hinder med att arbeta med fysisk aktivitet inomhus. Ett

förekommande resultat i Zandvoort, Tucker, Irwin och Burkes (2010) forskning var att förskollärarna såg sig själva som ett hinder, att de saknade kunskap i hur de kunde arbeta med fysisk aktivitet. Dessa hinder som förskollärare upplevde gjorde att barnen

inte fick träna den grovmotorik de behövde för att stimuleras i sin fysiska utveckling (Zandvoort, Tucker, Irwin och Burke, 2010). Enligt mitt resultat har förskollärare en tanke i hur de kan utforma sina miljöer för att det ska vara inbjudande för barnen att arbeta med fysisk aktivitet. Studien visar även på att förskollärare ser många hinder i sina miljöer, istället för att se sina möjligheter i det material de har. Ser förskollärna istället på sina möjligheter från barns ögon, att det går att skapa miljön på alla sätt. Man måste bara vara öppen för att se det som är möjligt och våga prova och ändra. Några förskollärare ser möjligheter och andra ser hinder. Vad kan det bero på? En anledning skulle kunna vara att de som ser möjligheter har mycket yta, nära till natur och kanske även mycket material tillgängligt. Detta är något jag dock inte undersökte på

förskolorna. Skillnader på miljön och område som förskolan hade och låg i. Det är något som skulle kunna undersökas i en vidare studie.

10. Slutsats

Studien har bidragit med kunskap i varför det är viktigt att arbeta med fysisk aktivitet för barnen. Kunskap i att fysisk aktivitet tränar motorik, kroppsuppfattning och

koordinationsförmåga, samt att det har en påverkan på barnens senare inlärning i ämnen som språk och matematik. Förskollärarnas roll i fysisk aktivitet är att skapa

förutsättningar för barnen att vilja röra på sig och utmana barnen i deras utveckling inom den fysiska aktiviteten. Det är viktigt för förskollärarnas undervisning att förstå hur den fysiska aktiviteten kan påverka barnens inlärning i övriga ämnen och förstå hur de påverkas av varandra. Genom att förskolläraren har kunskap kan de också se om något barn behöver mer fysisk aktivitet för att kunna påverka inlärning av exempelvis språk och matematik.

Referenser

Bjørgen, K. (2012). Fysisk lek i barnehagens uterom. Nordisk barnhageforskning, vol 5 (2), S. 1-15. https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/418/415

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB: Stockholm.

Bower, J., Hales, D., Tate, D., Rubin, D., Benjamin, S. & Ward, D. (2008). The

childcares environment and children’s physical activity. American journal of preventive medicine vol. 34(1): 23-29. https://doi.org/10.1016/j.amepre.2007.09.022

Cheung, P. (2019). Teachers as role models for physical activity: Are preschool children more active when their teachers are active?. European Physical Education. Vol. 26(1), 101–110. https://doi.org/10.1177/1356336X19835240

Copeland, K., Kendeigh, C., Saelens, B., Kalkwarf, H. & Sherman, S. (2012). Physical activity in child-care centers: do teachers hold the key to the playground?. Health Education Research, Vol 27(1), 81–100 ttps://doi.org/10.1093/her/cyr038

Ericsson, I. (2005). Rör dig – Lär dig. SISU: Stockholm.

Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., & Franzén, K. (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Liber AB: Stockholm.

Mattsson, C. Mikael., Jansson, Eva., & Hagströmer, Maria. (2016). Fysisk aktivitet – begrepp och definitioner. Hämtad från:

www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/FA_Begrepp-och-definitioner_FINAL_2016- 12.pdf

Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Sevimli-Celik, S & Johnson, J. E. (2013). "I Need to Move and So Do the Children".

International Education Studies, Vol 6, http://dx.doi.org/10.5539/ies.v6n5p1

Sibley, B & Etnier, J. (2003). The Relationship Between Physical Activity and

Cognition in Children: A Meta-Analysis. Pediatric exercise science, vol 15, 243-256.

Sigmundsson, H & Haga, M. (2016). Motor competence is associated with physical fitness in four- to six-year-old preschool children. European Early Childhood Education Research Journal, Vol 24 (3), s 477–488.

http://dx.doi.org/10.1080/1350293X.2016.1164411

Sigmundsson, H., & Pedersen, A (2004). Motorisk utveckling: Nyare perspektiv på barns motorik. Oslo: Studentlitteratur AB.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan 18. Stockholm: Skolverket.

Säljö, R. (2005). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Torkar, G. & Rejc, A. (2017). Children’s play and physical activity in traditional and forest (natural) playgrounds.
International Journal of Educational Methodology, 3(1), 25-30. doi: 10.12973/ijem.3.1.25

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Zandvoort, M., Tucker, P., Irwin, J. & Burke, S. (2010). Physical activity at daycare:

issues, challenges and perspectives. Early Years, 30(2), 175-188. Doi:

10.1080/09575141003667282

Bilagor

Bilaga 1

Samtyckesblankett

Jag heter Ebba Hedlund och studerar till förskollärare på Högskolan i Gävle. Under höst terminen kommer jag att skriva ett examensarbete i didaktik om fysisk aktivitet på förskolan.

Under perioden september till oktober planerar jag för en intervjustudie på er förskola.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om förskollärares erfarenheter kring arbetet med motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. För att närma mig detta kommer jag att genomföra intervjuer av förskollärare.

Undersökningen kommer att avrapporteras som ett examensarbete.

Förskolans namn och alla deltagande anställda kommer att avidentifieras (i både eventuella bilder och i text) i det slutgiltiga arbetet. Allt insamlat material förvaras så att ingen obehörig får tillgång till det. När examensarbetet har examinerats kommer det sparas i högskolebibliotekets databas DIVA.

Medverkan i min studie är helt frivillig och du kan när som helst avbryta deltagandet.

Detta samtycke ger, efter ditt medgivande mig som student tillstånd att intervjua dig med hjälp av ljudupptagning där du medverkar. Jag står till förfogande för att svara på frågor under hela min tid på förskolan.

Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt ta del av insamlade uppgifter och vid behov få eventuella fel rättade eller att hanteringen av

personuppgifter begränsas. Kontaktperson är min handledare (kontaktuppgifter nedan), som också tar emot eventuella klagomål på hanteringen av personuppgifter.

Jag är tacksam för svar senast den 21/9-20 Med vänlig hälsning Ebba

E-post: xxxx@xxx.xxx Tel: xxx xxx xx xx

Kontaktperson Högskolan i Gävle:

Handledare: Kristina Walldén Hillström E-post: Kristina.W.Hillstrom@hig.se Tel: 026-648554

Samtycke

Medverkan i undersökningen är helt frivillig och du kan när som helst avbryta deltagandet. Detta samtycke ger, efter ditt medgivande mig som student tillstånd att med ljudupptagning intervjua dig som deltagare. Jag står till förfogande för att svara på frågor under hela min tid på förskolan.

Ja, jag ger samtycke till att delta i undersökningen….

Datum och plats:……….

………...

Underskrift

………...

1

Bilaga 2

Intervjufrågor Bakgrundsfrågor

Vad har du för utbildning?

När tog du din förskollärarexamen?

Hur länge har du arbetat på denna förskola?

Vilken ålder har barnen i din barngrupp?

Har du någon specifik utbildning inom motorik, koordinationsförmåga och

kroppsuppfattning i förskolan?; Om ja, vilken och på vilket sätt?; Om nej, känner du att behovet finns?

Didaktiska frågor kring förskollärares erfarenheter av att arbeta med – motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning.

I läroplanen för förskolan har det nu skrivits in specifikt att förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla – motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande, hur arbetar ni efter detta mål?

Vad tycker du är viktigt att tänka på när du arbetar med barns motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning med yngre barn?

Hur ser dina erfarenheter ut angående arbete med – motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning?

Hur ofta förekommer ett sådant fokus på er förskoleavdelning?

Vad är innebär motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning för dig på förskolan?

Vad bidrar du med för att barns motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning ska utvecklas? På vilka sätt?

Hur tror du att undervisningen kring motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning kan påverka barns utveckling och lärande?

Hur skulle en undervisningssituation kring motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning kunna se ut på din avdelning?

Vilka möjligheter har ni att undervisa i motorik, koordinationsförmåga och

kroppsuppfattning i era miljöer på förskolan eller i er närmiljö runt om förskolan?

Hur arbetar du/ni med att uppmuntra barnen till rörelse?