• No results found

Slutrapport. Namn: Bo Carlsson Roll i projektet: Projektledare/ekonomiansvarig. Telefon: E-post:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Slutrapport. Namn: Bo Carlsson Roll i projektet: Projektledare/ekonomiansvarig. Telefon: E-post:"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Slutrapport

1. Allmänna uppgifter – vilket projekt redovisas?

Datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) 2010-09-30

Projektnamn

Naturstigar på Styrsö Journalnummer 2008-6488 Diarienummer 2008-6488

Stödmottagare/projektägare Styrsö Boll Klubb

Projektledare Bo Carlsson Projektperiod

2008-08-25 – 2010-09-30

2. Vilka personer kan svara på frågor om projektet?

Ange namn och kontaktuppgifter till en eller flera personer som kan svara på frågor om projektet.

Personerna måste godkänna att kontaktuppgifterna publiceras (se sidan 8).

Kontaktperson 1:

Namn: Bo Carlsson Roll i projektet: Projektledare/ekonomiansvarig Adress: Linkuladalen 13 430 84 Stytsö

Telefon: 0702-702872 E-post: 971129@telia.com

Kontaktperson 2:

Namn: Anders Wake Roll i projektet: projektansvarig Adress: Dammkärrsvägen 63 430 84 Styrsö

Telefon: 031-971729 E-post: Anders.wake@gbgsd.se

(2)

3. Sammanfattning av projektet

Vad är bakgrunden till projektidén?

Redogör kortfattat för bakgrunden till projektet. Utgå från projektidén beskriven i den projektplan som inlämnades i samband med projektansökan.

Skapa bra möjligheter för gäster och året runt boende att bedriva träning, friskvård och kulturpromenader med mångfasetterat näringsliv i en attraktiv livsmiljö, med en hållbar ekologisk, ekonomisk och lokalt förankrad utveckling.

Vad planerade du/ni att genomföra i projektet enligt projektplanen?

Redogör kortfattat för vad ni planerade att genomföra i projektet. Utgå från projektidén i antagen projektplan.

Vi ville skapa möjligheter för att möta framtida behov till hälso- och friskvård för öns innevånare och gäster. Tillsammans med kyrkornas församlingar, företag och övriga föreningar skapa ett friskare Styrsö.

Vad genomförde du/ni i projektet?

Redogör kortfattat.

Vi har fullgjort allt vi planerat genom att anlägga naturstigar, dokumentera bronsåldersgravar, skapa naturliga rastplatser och försett naturstigarna med orienteringstavlor och kartor.

Vi, 125 stycken ideella deltagare, har tillsammans kärrat ut över 650m3 makadam och grus det blir ca. 13 000 skottkärror som vi kört ut. Därtill har vi utfört skogsvård och flisning av de stockar som fällts. Sedan har samtliga stigar täckts med träflis, detta blir ytterligare 5 000 skottkärror.

Det har varit långa transportsträckor med skottkärrorna eftersom det inte fanns någon befintligt väg i närheten. Den längsta sträckan tog 17 minuter enkel väg.

Vi på Styrsö känner en enorm stolthet över vad vi åstadkommit.

Skyltar och orienteringsplaner monterades i slutet av projektet på samtliga etapper.

Materialåtgång i form av grus, makadam blev betydligt mera än planerat därför fick vi göra vissa omprioriteringar under projektets gång.

Vi har haft två stycken invigningar, varav en när vi avslutat etapp 1 och 2 där vi vid midsommardagen 2009 samlade öns invånare och anordnade poängpromenad och

underhållning. Den stora invigningen arrangerades slutet av september i år då hel projektet var avslutat. Då fick vi hjälp av Göteborgs kommuns ordförande Anneli Hulthén som

förrättade invigningen genom att dels klippa bandet och dessutom fick möjligheten att köra skottkärra med träflis och lägga på stigarna. Även denna gång hade vi underhållning, servering och poängpromenad, ett mycket välbesökt arrangemang.

Vi på Styrsö känner en enorm stolthet över vad vi åstadkommit.

Vad blev det för resultat?

Redogör kortfattat.

(3)

Styrsö har definitivt blivit mycket friskare, det är många som nyttjar stigarna i vår vackra natur. Många äldre människor är mycket tacksamma för att de åter kan gå ut i ”markerna”

utan att behöva vara rädd för att falla omkull. Gästerna har blivit många fler som besöker Styrsö för att bara njuta av stigarna och vår vackra natur. Vi som arbetat med stigarna har fått många tack från de boende på Styrsö. Det finaste betyget fick vi från en dam som sa citat: ”Det är som Styrsö stigit i värde”, och det är bara att hålla med.

Vilka positiva effekter har projektet haft?

Ge exempel.

Rörelsehindrade och äldre människor har fått en större tillgänglighet. Gästerna i hamnarna har blivit fler, för de vill besöka Styrsö och de vackra naturstigarna. Caféer och restauranger har fler besökare. Såsom ett gemensamhetsprojekt har vi öbor känt att vi tillsammans utfört något som vi är mycket stolta över. Naturstigarna är mycket välbesökta av både gående och joggande personer som tar sig tid för lite friskvård.

4. Vilka genomförde projektet?

Vilka personer medverkade i projektet? Hur var projektet förankrat med andra?

Redogör för projektorganisationen, samarbetsformer och förankring i partnerskapet. Samarbetade du/ni med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under projektet? På vilket sätt?

I ett första skede var samarbetet mest med Stadsdelsförvaltningen, Pensionat Skäret, Båtebackens café och de olika kyrkorna på ön. Men allt eftersom arbetet fortskred så ville fler och fler vara med. Företagarföreningen hjälpte till att skaffa informations skyltar. Olika mindre företag hjälpte ibland till med transporter av olika slag. Men det största samarbetet det allra roligaste arbetet var alla de 125 öbor som var med och körde skottkärra, lastade grus och makadam. Här var det medlemmar från kyrkorna, Hembygdsföreningen, Styrsö Roddare och företagarföreningen som deltog.

Har projektet skapat nya samarbeten?

Om ja, ge exempel på sådana samarbeten.

Vi har öppnat upp för att göra fler samarrangemang mellan olika kyrkor och övriga ideella föreningar. Vi har haft gemensamt midsommarfirande, invigningar av vissa delsträckor av naturstigarna. En stor invigning där Göteborgs kommun ordf. Anneli Hulthén klippte bandet och förklarade stigarna invigda. Här deltog lokala musiker som kom från olika församlingar och föreningar på Styrsö.

5. Varför ville du/ni genomföra projektet?

Vad var det för behov, möjligheter, problem, eller annat som motiverade projektet?

Utveckla och använda vår idrottsanläggning till att skapa möjligheter till kultur- och

friskvård för kvinnor och män i alla åldrar. Öka tillgängligheten till vår fina natur genom att förbättra befintliga naturstigar och informera om öns historia. Vi ville skapa bra motions

(4)

spår för att kunna röra på sig i den vackra naturen på Styrsö. När intresset även var stort hos öns caféer och pensionat blev det en självklarhet att försöka förbättra stigarna uti

”markerna” på Styrsö.

6. Vem riktade sig projektet till? Vem har fått mest nytta av projektet och på vilket sätt?

Dela upp målgruppen och beskriv vilka berörts direkt respektive indirekt.

Kvinnor och män i alla åldrar som bor på Styrsö samt alla besökare. I dag gåt det utmärkt att jogga en tur, gå en friskvårdspromenad eller bara ta en fika i naturen. Det har blivit ett mycket friskare Styrsö när både gammal som ung är ute och rör på sig i en eller annan form.

Alla konferensgäster tar sig gärna en promenad när man kan gå torrskodd och samtidigt uppleva en underbar natur. Hamnarna där de gästande båtarna lägger till har märkt en ökning av besökande båtar där båtfolket ombord gärna vill upp och röra på sig. De som har mest nytta av naturstigarna är utan tvekan de boende på ön.

7. Vad genomfördes i projektet och när genomfördes det?

Tid- och aktivitetsplan

Lämna en kort redogörelse för de aktiviteter som har genomfört i projektet och när under projekttiden de har ägt rum. Jämför med antagen projektplan och kommentera avvikelser från planen.

Aktivitet (inklusive kommentar) Startdatum [ÅÅÅÅ-MM-DD]

Slutdatum [ÅÅÅÅ-MM-DD]

Hela projektet startade i augusti 2008. Där började vi att

söka upp och kontakta samtliga markägare) 2008-08-25 2010-09-30 Etapp 1 och 2 gick som planerat. Efter varje etapp

arrangerade vi en grillstund där alla var med och diskuterade och kom med förslag hur vi skulle lösa nästa etapp.

2009-02-14 2009-11-30

Etapp 3 och 4 fick förlängas p.g.a. hård vinter. Men en del av den hårda vintern ägnades till skogsvård och flisning av alla träd och grenar vi samlade ihop. Även här fortsatte grillstunderna med där vi pratade om vad som var bra och vad som vi kunde gjort bättre.

2010-03-15 2010-09-30

Invigning 2010-09-05 2010-09-05

Vad har gått som planerat i projektet ang. vad som genomfördes?

(Se antagen projektplan).

Allt det tunga arbetet med att transportera material för hand med skottkärror spadar och krattor. Intresset om hur arbetet har framskridet från öns invånare har varit enormt stort det

(5)

visar sig på rapporten över allt ideella arbetet som lagts ned Har något fungerat bättre än förväntat?

Om ja, ge exempel.

Det stora engagemanget från öns befolkning, allt vårt ideella arbete.

Vad har inte gått som planerat? Vilka svårigheter eller hinder har stötts på under projektets gång?

Förklara.

Ekonomin har varit ett stort problem för oss, eftersom vi är en ideell förening som skall driva ett så stort projekt. Jordbruksverket betalar ut sina bidrag väldigt sent i förhållande till redovisningen, en alltför lång väntan.

Jordbruksverket har även en 80 % regeln där de sista 20 % betalas ut först när projektet slutredovisas. Detta blir ett stort problem för en ideell förening eftersom vi inte kan ta ett lån för ränta är inte bidragsberättigat i projektet. Vi hamnar i moment 22, vi kan inte betala räkningarna i slutet av projektet, på grund av små ekonomiska resurser och kan således inte skicka in redovisningen eftersom vi inte kan betala räkningarna.

8. Projektets egna resultat

Gå tillbaka till projektplanen, ange projektets egna mätbara mål enligt denna och hur dessa har uppfyllts direkt efter projektets slut.

Projektets egna mål Resultat

(om målet endast är delvis uppfyllt, vad är orsaken till detta?)

1. Naturstigarnas användning Stigarna används dagligen till jogging, promenader och annan friskvårduppfyllt med råge

2. Gäster i båthamnarna En klar ökning har uppmätts men exakt hur mycket som beror på stigarna är svårt att mäta , eftersom vädret spelar en stor roll.

3. Konferens- och restauranggästerna Har inte blivit så stor ökning och delvis beror detta på konjunkturen i Sverige. Men de gäster som besöker Pensionat Skäret nyttjar stigarna mycket.

4. Naturstigarna och kulturhistoria, samt beskrivning av fåglar växter.

Vi har med hjälp av arkeologer tagit fram en karta över rösen och gravar från bronsåldern utefter stigarna. Den sitter på öns högsta plats. Där har vi även ordnat så besökare kan ringa ett

telefonnummer och få information om vad de ser i de olika väderstrecken. Vi har dessutom satt upp informationstavlor om fåglar som finns i vår natur.

Dessutom monterat upp olika sorters fågelholkar för att på det sättet få flera fågelarter häcka till nästa sommar

(6)

5. En ökad årlig intäktsökning för öns affärer, restauranger och hamnar

Ett i dagsläget lite svårbedömt, men enligt

rapporterna från näringsidkarna efterfrågas vägen till naturstigarna mycket.

6. Skolornas nyttjande av naturstigarna Skolorna brukar stigarna i mycket stor utsträckning eftersom de ligger i nära anslutning till skolorna.

Studier som bedrivs är idrotts- och naturkunskap

7. Naturstigarna och ett friskare Styrsö

Naturstigarna har i allra högsta grad ökat intresset för både vandra och jogga i den vackra naturen. Både gammal och ung är mycket flitiga besökare på dessa stigar. Barngrupper är ute och upptäcker naturens alla skiftningar under de olika årstiderna

8. Invigning av naturstigarna

Vi har haft två stycken invigningar, varav en när vi avslutat etapp 1 och 2 och en när hela projektet var färdigt i slutet av september. Vid båda tillfällena var det underhållning, servering och poängpromenad.

Vid den stora invigningen var Anneli Hulthén, Göteborgs kommuns ordförande, behjälplig med att klippa bandet.

Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling?

På vilket sätt?

Ja , absolut. Vi har tagit tillvara på gamla träd som sågats ner och malt dessa till träflis, som lagts överst på stigarna. Vi har byggt det mesta av stigarna för hand för att gå så försiktigt fram i naturen som har varit möjligt. På detta sätt har vi gjort naturen mera tillgänglig utan att göra alltför stora ingrepp.

Har projektet arbetat med ungdomar? Har projektet arbetat mot kvinnor?

Har projektet arbetat mot personer med utländsk bakgrund?

Om ja, beskriv mot vilken/vilka grupper man arbetat mot och på vilket sätt.

Har projektet främjat kompetensutveckling?

(7)

9. Projektets resultat utifrån nationella indikatorer

Beskriv med vilket resultat projektet har uppnått de nationella målen, s.k. särskilda resultat (mätbara resultat enligt EU:s riktlinjer)

Gå tillbaks till antagen projektplan. Fyll i det som gäller för detta projekt. Skriv en kommentar om resultatet inte blev som förväntat.

Nationella mål Antal enl.

projektplan Resultat

Beskrivning/Kommentar (Ta bort text och skriv egen kommentar)

Antal företag/

verksamheter 5 8

Affärerna är Konsum, ICA Tången och Christenssons oljor. Restauranger och caféerna är Pensionat Skäret, Båtebackens café, Styrsö B och Bar. Dessutom har vi 2 gästahamnar för fritidsbåtar Styrsö Bratten och Styrsö Tången Antal

personer 200 200 Alla har på något sätt deltagit aktivt i projektet på så sätt omfattats av stödet Omfattning av stödet

Antal

aktiviteter 10 10

Vi har haft gemenskaps aktiviteter tillsammans med olika församlingar och föreningar på kvällar och helger. Del invigning och slut invigning. Skolorna har haft egna aktiviteter på dagtid.

Befolkning som gynnas av förbättrad service

Antal

personer 2000 2000

Besökarna till stigarna är betydligt mycket fler än de som bor på Styrsö och Donsö. De boende på öarna får möjlighet att utveckla den personliga friskvården.

Antal nya företag

(nya/skapade) Antal 0 0

Antal bevarade

arbetstillfällen Män Yngre än 25 år

Heltid:

Deltid:

Heltid:

Deltid:

(8)

25 år eller äldre

Heltid:

Deltid:

Heltid:

Deltid:

Yngre än 25 år

Heltid:

Deltid:

Heltid:

Deltid:

Kvinnor

25 år eller äldre

Heltid:

Deltid:

Heltid:

Deltid:

3 Heltid: 3 Deltid:

Heltid: 0 Deltid:

Män

0 Heltid:

Deltid:

Heltid:

Deltid:

3 Heltid: 3 Deltid:

Heltid: 0 Deltid:

Antal nya arbetstillfällen

Kvinnor

0 Heltid: Deltid: Heltid: Deltid:

Vi kan idag inte säga att det skapats direkt några nya arbetstillfällen ännu. Dels så påbörjade vi projektet när vi gick in iden stora

lågkonjunkturen, så möjligheten att mäta just arbetstillfällen hos näringsidkarna är i dagsläget svårbedömt.

Yngre än 25 Män år

25 år eller äldre Yngre än 25 år

Antal deltagare I utbildningar

Kvinnor

25 år eller äldre Antal nya produkter

och/eller tjänster Antal

Antal nya tekniker Antal

(9)

Antal nya nätverk

och/eller mötesplatser Antal nätverk Antal personer som

fått tillgång till bredband

Antal

10. Hur har projektets resultat spridits?

Redogör för hur projektets resultat spridits. Beskriv också hur resultatet kan användas av andra som berörs av projektet (t.ex. arbetar med företags- och landsbygdsutveckling) efter att projektet har avslutats. Ge exempel på vilka som kan ha intresse av att ta del av projektresultatet.

Vi har informerat på Styrsö om projektets framskridning på anslagstavlor och utskick i hushållens brevlådor. Vi har på satt upp informationsskyltar med beskrivning hur man hittar till naturstigarna. Vi har lagt information på turistbyrån i Göteborg. Men den allra bästa reklamen har vi fått genom att det sprider sig från mun till mun där folk berättar för varandra hur fina naturstigarna på Styrsö är. Det kommer grupper från närliggande kommuner som vill komma ut och vandra i vår vackra natur

Vi tror att andra organisationer och samhällen kan ha mycket nytta av hur det går att genomföra ett sådant här projekt. Framförallt hur vi klarade att nå ut till så många ideella arbetare som ville delta i projektet

11. Vilka kostnader har projektet haft? Hur har dessa finansierats?

Se antagen kostnads- och finansieringsplan. Redovisa projektets totala faktiska kostnader samt hur det finansierats (beloppet ska delas upp på finansiärer). Kostnader och finansiering ska gå jämt upp.

Faktiska kostnader

Kostnadsslag Summa

Löner 35 536

Indirekta kostnader

Investeringar 815 593

Övriga kostnader: 12 988

1 2 3 4 5 6

Totalt 864 117

(10)

Faktisk finansiering

Kostnadsslag Summa Projektintäkter

Övrig privat faktisk finansiering: (ange finansiärer) 1

2 3 4

Offentliga resurser: (ange finansiärer) 1

2 3 4

Finansiering från LAG 258.020

Projektstöd 602.047

Totalt 860 067

12. Slutsats och rekommendationer

Sammanfatta de slutsatser som dragits av projektet. Vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt?

Vilka mervärden har projektet tillfört? Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra? Vilka rekommendationer i upplägg och genomförande kan ni ge till andra som vill genomföra ett liknande projekt? Skulle projektet ha genomförts utan projektstöd från LEADER?

Vi har med detta projekt gjort utmarkerna på Styrsö till mycket populära strövområden.

Många äldre har fått möjligheten att vandra ut i den vackra natur som de en gång har växt upp i. Projektet har gjort att de boende på Styrsö fick möjligheten att skapa något

tillsammans, det har gagnat andan på ön.

Det är av stor vikt att ha gott om tid när man skall genomföra så här stora projekt med mycket ideell arbetstid. Vi hade två arbetstillfällen per vecka där vi arbetade gemensamt.

Ibland gjorde vi punktinsatser med extra arbetsinsatser när vi hyrde in maskiner.

På grund av regelverket har det varit ett ekonomiskt problem för en ideell förening att driva ett så här stort projekt.

Vi har ökat tillgängligheten i Styrsös vackra natur och det har uppskattats mycket av både gäster och boende på ön. Vi har tidigare hoppats på stöd av Göteborgs kommun för att genomföra arbetet, men att vänta på det stödet hade nog tagit många år till.

Vi vill gärna uppmana andra som bor i glesbyggd och har funderingar på projekt som kan

(11)

tillföra något till de boende, de skall självklart ta kontakt med närmaste Leader kontor och göra en ansökan.

Stödet från Leader gjorde att vi hittade en väg att genomföra detta projekt och utan det stödet hade vi aldrig kunnat genomföra det.

Det har varit ett mycket lärorikt projekt och det har absolut gjort de boende på Styrsö mer kunniga om vad EU kan hjälpa till med i glesbygden och vi är mycket tacksamma, både gammal som ung.

Bilagor: Material som har tagits fram i projektet.

(12)

Kontaktpersoner i slutrapporten

Jag godkänner att kontaktuppgifter publiceras i en projektdatabas där slutrapporten görs tillgänglig för andra som arbetar med landsbygdsutveckling och för allmänheten.

Godkännandet skickas i original tillsammans med ansökan om slututbetalning.

Namn och adress:

Bo Carlsson Roll i projektet: Projektansvarig/Ekonomiansvarig

E-post: 971129@teila.com Tel.nr: 0702-702872

Underskrift och datum:

Namn och adress:

Anders Wake Roll i projektet: projektansvarig

E-post: anders.wake@gbgsd.se Tel.nr: 031-971729 Underskrift

och datum:

References

Related documents

Samma mönster som för de allvarligt skadade kan ses med livskvalitet i relation till sjukfrånvaro där resultaten visar att personer med fler sjukfrånvarodagar rapporterar en

Tre av olyckorna var upphinnandeolyckor mellan motorfordon, där ett av fordonen stannat för att släppa fram fotgängare eller cyklist på passagen.. Dessa hade alla

En undersökning i Adelaide visar att 31 % av fotgängarna kände sig osäkra när de delar gångväg med elsparkcyklister (större andel ju äldre fotgängare), och 29 % av

Gemensamt för alla planerare i Sverige har varit att det idag är upp till planerarna själva att planera arbetet med bymiljövägar, vilket kanske även är en av orsakerna till

1A) Oskyddade trafikanter lokaliseras av infrastruktur och övriga tra- fikanter genom en app i smartphone, som både mottar och sänder po- sitioneringsdata till andra trafikanter.

Utredningen konstaterar att nästan var femte cyklist i ett cykelfält som passerar en buss i anslutning till en busshållplats är inblandad i en interaktion där samspelet mellan

Eftersom kläder och märken är speciellt viktiga i tonåren, men även för många vuxna, skulle man kunna locka fler att fortsätta använda hjälm om det fanns hjälmar som var lite

De flesta av de data som behövs för att undersöka förekomsten av riskutformningar finns som öppna data där GIS-data enkelt går att ladda ned från till exempel NVDB