Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 5 15
Vi delar din
vardag
Innehåll
Verksamheten 4
Förvaltningsberättelse 6
Resultaträkning 8
Balansräkning 9
Kassaflödesanalys 11
Noter 12
Underskrifter 18
Revisionsberättelse 19
Bodens Energi Nät AB ingår i en koncern med Bodens Energi AB som moderbolag. Bolaget bedriver nät- verksamhet inom koncessionsområdet Bodens kom- mun. Verksamheten bedrivs med egen personal med undantag av administration och kundservice. Lokaler för verksamheten hyrs av moderbolaget som även svarar för administrationen och kundservice.
Antalet nätanslutningar har under året ökat med 7 (31) stycken till 16 216 (16 209).
Ökningen i omsättning har inneburit att den abonnerade årseffekten har ökat med 11 (40) procent.
Ökningen i abonnerad effekt har dock reducerats genom en optimering av eget uttag samt genom att moderbolaget garanterar en minimiproduktion i bolagets elproduktionsanläggningar.
STÖRNINGAR
Under 2015 har inte elnätet drabbats av några större och/
eller längre avbrott. Ett flertal kortare avbrott i elnätet har dock drabbat kunderna på landsbygden. Av dessa avbrott beror cirka 40 procent på yttre faktorer som är svåra att förebygga.
För att på sikt komma tillrätta med driftstörningarna pågår åtgärder i form av vädersäkring och fjärrstyrning av elnätet.
DRIFT OCH UNDERHÅLL
En översyn har genomförts av hur underhållsåtgärder planeras. Syftet är att öka effektiviteten och pricksäker- heten vid genomförandet av förebyggande underhåll.
För att minska störningar i form av avbrott genomförs skogliga åtgärder, dels i form av röjning av ledningsgator och dels genom att befintliga ledningsgator breddas.
Nätinformationssystemet uppdateras kontinuerligt och kompletteras med data som saknas. Målsättningen är att integrera driftsystem och nätinformationssystem för att förbättra uppföljning och rapportering av exempelvis störningar.
NÄTAVGIFTER
Elnätpriset var oförändrat för 2015 jämfört med 2014. I jämförelse med andra elnätbolag ligger priset under ge- nomsnittet. Dessutom visar Energimarknadsinspektion- ens årliga tillsyn att nätpriset var rimligt.
Energimarknadsinspektionen fastställer en intäktsram för varje elnätbolag. Intäktsramen ska täcka bolagets kostnader för verksamheten och ge en rimlig avkastning.
Regleringsperioden som gällt för 2012-2015 ska stämmas av under första kvartalet 2016.
Från och med 2016 använder Energimarknadsinspek- tionen en ny modell vid fastställandet av intäktsram för elnätbolagen. Modellen innebär att stor hänsyn tas till Elomsättningen i elnätet ökade under året till 400 (334)
GWh, vilket till största delen beror på datacenteretable- ringarna på Kårbacken och Älvbrinken. Elomsättningen var under 2015 i samma nivå som i slutet av 90-talet då el var den huvudsakliga uppvärmningskällan.
Verksamheten
DIAGRAM ENERGIOMSÄT TNING I ELNÄTET
Nätomsättning exkl förluster Förluster
2011 2012 2013 2014 2015
0 50 100 250
150 200 300 350 400
244
15 14 14
14
20
251 248
320
380
Nätförlusterna har ökat i takt med ökningen av nätomsättningen. I procent kommer förlusterna att min- ska allt eftersom nya, stora förbrukare ansluts till elnätet i nära anslutning till den nya transformatorstationen PT22 Älvbrinken.
Nätverksamheten
GWh
MÄTNING
Arbetet med att kvalitetssäkra insamlade mätvärden fortsätter. Fler kollektorer (lokala insamlare) installeras ute i nätet för att förbättra själva insamlingen. För att kvalitetssäkra mätvärden, där mätning sker per timme, pågår ett utbyte av elmätare till den nya generationens mätare. Verifiering av stora mätplatser från 80 A och uppåt pågår. Under 2015 har 25 procent av beståndet verifierats.
Anslutning av anläggningar för egen produktion av el ökar, vilket innebär extra åtgärder i mätvärdeshantering- en. Under 2015 har två anläggningar tillkommit.
Antal
Antal Antal Antal GWh GWh MW
Mkr Mkr Mkr
%
%
16 216
12 110 16 094 400 20 82
80 23 239 21 52
16 209
8 102 16 099 334 14 76
75 26 179 14 64
16 178
11 86 16 081 262 14 57
67 20 151 13 61
16 057
11 99 15 947 265 14 63
63 14 129 10 57
16 057
14 93 15 950 259 15 63
60 8 118 6 62
2015 2014 2013 2012 2011
Därav
Högspänning 6-20 kV Effekt
Nätverksanslutningar totalt
VERKSAMHETEN I SAMMANDRAG
Energiomsättning i nätet
Max effekt Säkring
Varav förluster
Ekonomi
Rörelseresultat
Avkastning på justerat eget kapital Soliditet
Nettoomsättning
Balansomslutning
Bolaget bedriver, förutom nätverksamhet, viss entre- prenad- och bredbandsverksamhet. Entreprenadverk- samheten avser drift och underhåll av moderbolagets minikraftstationer samt kommunens gatljus.
Bredbandsverksamheten, där bolaget tillhandahåller fiber, ökar för varje år med ett antal nya företagskunder.
En ny kopplingspunkt för bredband har placerats på Heli- copter Airbase. Samtliga datacenter har valt bolaget som bredbandsleverantör.
Investeringarna har successivt ökat och uppgick för 2015 till 65 (42) Mkr. Den nya transformatorstationen PT22 Älvbrinken färdigställdes under 2015 med en effekt på 100-150 MW. Vid årsskiftet fanns 8 anslutningar färdiga med ett möjligt uttag om 10 MW per styck. Projektering för en utökning till 200 MW är påbörjad.
Projektet med den nya stationen drabbades av stora för- seningar beroende på försenade leveranser samt en kall period under vintern följt av en blöt vår. Trots problemen lyckades man leverera en driftfärdig anläggning under hösten, mycket tack vare goda relationer i kombination med förhandlingsvilja i projektgruppen.
Investeringar
Arbetet med att vädersäkra elnätet har pågått i en något mindre omfattning, 27 (45) km, beroende på att nyanslut- ningar av datacenter har prioriterats.
Investering har gjorts i egen fjärrkontrollserver för att på ett säkrare sätt medge uppkoppling på distans för att kor- ta ledtiderna vid omkopplingar i elnätet. Tillgängligheten i elnätet förbättras ytterligare genom gjorda investering- ar i fjärrstyrda och smarta kopplingsapparater. Syftet är att minska avbrotten och vid avbrott förkorta felavhjälp- ningstiderna.
Kraven från Energimarknadsinspektionen ökar när det gäller elkvalitet. För att nå dessa krav görs mätningar av elkvaliteten vid inkomna ärenden, varefter beslut fattas om lämplig åtgärd.
Övrig verksamhet
Definition av använda nyckeltal framgår i not 24.
Styrelsen och verkställande direktören för Bodens Energi Nät AB, 556526-8561 får härmed avge årsredovisning för 2015.
Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev 22,3 (25,5) Mkr, vilket är en resultatförsämring jämfört med föregående år. Orsaken till försämringen är kost- nadsökningar i kombination med att elnätavgifterna behölls oförändrade. Framför allt är det kostnaden mot överliggande nät och personalkostnaderna som har ökat.
Avkastningen på eget kapital, efter skatt, minskade till 10 (14) procent. Soliditeten minskade från 64 till 52 procent beroende på den nyupplåning som bolaget har gjort under året för att finansiera investeringar.
Investeringarna i nya anläggningstillgångar har ökat till 65 (42) Mkr.
De största investeringarna avser ny mottagningsstation PT22 Älvbrinken tillsammans med nyanslutningar och nätförstärkning av elnätet till nya datacenteretable- ringar. Investeringar görs även i elnätet för att förbättra tillgängligheten. Här kompletteras investeringarna med förebyggande underhåll av elnätet, innefattande bland annat skogliga åtgärder. Fjärrstyrningen av elnätet byggs ut, också det för att öka tillgängligheten genom en snab- bare felsökning.
Bolagets ekonomi bedöms som stabil.
Bodens Energi Nät AB, med säte i Bodens kommun, ingår i en koncern med Bodens Energi AB som moderbolag.
Bodens Energi AB ägs i sin tur av Bodens Kommunföretag AB, ett av Bodens kommun helägt bolag.
Bodens Energi Nät AB bedriver nätverksamhet inom koncessionsområdet Bodens kommun. Verksamheten bedrivs med egen personal med undantag av admini- stration och kundservice. Lokaler för verksamheten hyrs av moderbolaget som även svarar för administrationen och kundservice.
Antalet nätanslutningar till elnätet har under året ökat med 7 stycken till 16 216 (16 209). Elomsättningen i elnätet ökade till 400 (334) GWh, vilket beror på nyetableringar av datacenter på Kårbacken och Älvbrinken.
Nätavgifterna var oförändrade för 2015 i jämförelse med 2014. För 2016 görs inte heller någon höjning av nätavgiften.
Bolaget har svenska kronor som valuta för sin redovisning.
Allmänt om verksamheten
Ekonomisk översikt
Förvaltningsberättelse
Fortsatta åtgärder görs löpande för att minimera drift- störningar och avbrott av leveranser. Elnätet vädersäkras och aktuell statistik visar på väsentliga förbättringar även om ett i stort sett avbrottsfritt nät fortfarande ligger en bra bit in i framtiden. En intensifierad satsning görs för att korta investeringstiden när det gäller att säkra elleve- ranserna till landsbygden.
Elnätpriset blir oförändrat för 2016. Arbetet fortsätter med att optimera effektuttaget för att mildra effekterna av höjda avgifter för överliggande nät. Likaså fortgår arbetet med att kvalitetssäkra mätvärdena.
Energimarknadsinspektionen fastställer en intäktsram för varje elnätbolag (den så kallade förhandsregleringen).
Intäktsramen ska täcka bolagets kostnader för verksam- heten och ge en rimlig avkastning. Från och med 2016 använder Energimarknadsinspektionen en ny modell
Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 27 915 Tkr, disponeras enligt följande:
Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter.
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst
Balanseras i ny räkning
BELOPP I TKR
27 915 27 915
vid fastställandet av intäktsram, där stor hänsyn tas till elnätets ålder. Tilldelad ram ligger under vad bolaget an- sökte om, men bolaget har inte överklagat beslutet.
Energimarknadsinspektionen ställer i förhandsreglerin- gen krav på en effektiv verksamhet, vilket gör att organi- sation och arbetssätt kommer att ses över.
Anmälan har gjorts av kund till Energimarknadsinspek- tionen om brister i leveranssäkerhet. Anmälan innebär att Energimarknadsinspektionen kommer att granska och inspektera bolagets arbete med att säkra leveranserna.
Reglerna om avbrottsersättning innebär att företaget kan drabbas av betydande kostnader i händelse av ett om- fattande och varaktigt (längre än 12 timmar) elavbrott.
Under 2015 drabbades ingen kund av något avbrott där avbrottsersättning var aktuell.
SUMMA
BELOPP I TKR
Rörelsens intäkter
Rörelsens kostnader
NOT
2015-01-01- 2015-12-31
2014-01-01- 2014-12-31
Nettoomsättning
Råvaror och förnödenheter Aktiverat arbete för egen räkning
Övriga externa kostnader
3 80 492 74 805
-18 263 -14 341
2 369 11 712
2 128 12 756
4, 5, 6 -20 152 -20 838
7 -19 520 -17 672
Övriga rörelsekostnader Övriga rörelseintäkter
Personalkostnader
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
RÖRELSERESULTAT
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER
RESULTAT FÖRE SKAT T
ÅRETS RESULTAT
Resultat från finansiella poster
Ränteintäkter och liknande intäkter Räntekostnader och liknande kostnader
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
94 573 89 698
-13 004 -136
-10 349 - 23 498
22 276
-274
-274
26 498
25 516
-14
-25 8
10 9
22 -1 244
-22 550
-
97 -1 079
-25 530
-11
Resultaträkning
BELOPP I TKR
TILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar
Byggnader och mark
Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och
förskott avseende materiella anläggningstillgångar
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Råvaror och förnödenheter Varulager m m
Omsättningstillgångar
Balansräkning
Kortfristiga fordringar Kundfordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kassa och bank Övriga fordringar
Fordringar hos koncernföretag Aktuell skattefordran
SUMMA OMSÄT TNINGSTILLGÅNGAR
SUMMA TILLGÅNGAR
11 12 13
14
15
476 172 817 18 131
15 257 206 681
2 123 2 123
1 846 5 802 371 638 435 9 092 20 608 31 823 238 504
476 119 561 18 372
16 051 154 460
3 098 3 098
4 668 11 494 360 126 301 16 949 4 456 24 503 178 963
NOT 2015-12-31 2014-12-31
Avsättningar
BELOPP I TKR
EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital
Bundet eget kapital
Fritt eget kapital
Obeskattade reserver Aktiekapital (100 aktier)
Balanserad vinst eller förlust Reservfond
Årets resultat
Ackumulerade överavskrivningar Periodiseringsfonder
Övriga avsättningar
SUMMA EGET KAPITAL
Balansräkning forts.
Kortfristiga skulder Leverantörsskulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Långfristiga skulder
Skulder till koncernföretag
16
17 18
19
20
21
NOT 2015-12-31 2014-12-31
100 20 120
28 189 -274 27 915 28 035
122 020 39 122 059
376 376
62 383 62 383
16 048 363 9 240 25 651
238 504
100 20 120
28 214 -25 28 189 28 309
99 470 39 99 509
370 370
30 383 30 383
6 070 4 174 10 148 20 392
178 963
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRINGAR AV RÖRELSEKAPITAL
Den löpande verksamheten
- Avskrivningar
- Övriga poster som inte ingår i kassaflödet
Betald skatt
Resultat efter finansiella poster
BELOPP I TKR
Kassaflödesanalys
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Erhållna aktieägartillskott
Minskning av avsättningar Lämnade koncernbidrag Investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
Upptagna lån
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT
NOT
2015-01-01 2015-12-31
2014-01-01 2014-12-31
23
22 276 13 004 66 35 346 -11 35 335
975 7 866 5 260 49 436
-65 360 76 -65 284
16 152
4 456 20 608 - 32 000 - - 32 000
25 517 10 349 -296 35 570 -6 35 564
8 -6 338 5 719 34 953
-41 850 - -41 850
-10 145
14 601 4 456 10 000 - -748 -12 500 -3 248
Noter
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredo- visningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).
De viktigate redovisnings- och värderingsprinciper som använts vid upprättande av de finansiella rapporterna sammanfattas nedan.
Från och med den 1 januari 2013 tillämpar företaget BFNAR 2012:1. Införandet av det allmänna rådet innebar ett byte av redovisningsprinciper. För att uppnå jämförbarhet över företagets utveckling och ställning har omräkning skett av 2013, vilket även gäller nyckeltalen.
Nyckeltalen har inte räknats om för tidigare år.
Nettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från kärnverksamheten, dvs eldistribution. Intäkterna värderas till det belopp som företaget erhållit eller kommer att erhålla, med avdrag för rabatter.
ANSLUTNINGSAVGIFTER
Avgifter som betalas av kunden för anslutning till elnätet intäktsredovisas i den omfattning som avgiften inte är för att täcka framtida åtaganden.
HYRESINTÄKTER
Företaget erhåller hyresintäkter från operationella leasingavtal rörande nätstationer. Hyresintäkterna intäktsredovisas linjärt över leasingperioden. Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal kvarstår i företaget såsom materiella anläggningstillgångar eftersom rättigheter och skyldigheter kvarstår hos
AVGIFTSBESTÄMDA PENSIONSPLANER
Avgifterna för avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad. Obetalda avgifter redovisas som skuld.
FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSPLANER
Koncernen, liksom företagen ingående i koncernen, har inte några förmånsbestämda pensionsplaner.
ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING
En avsättning för avgångsvederlag redovisas endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång.
Avsättning görs för den delen av uppsägningslönen som den anställde får utan arbetsplikt, med tillägg för sociala avgifter.
Belopp i Tkr om inget annat anges.
Allmänna redovisningsprinciper
Resultaträkning
Not 1 Redovisningsprinciper
Samtliga låneutgifter kostnadsförs i den period som de hänförs till och redovisas i posten Räntekostnader och liknande resultatposter.
BY TE AV REDOVISNINGSPRINCIP
INTÄKTER
LÅNEUTGIFTER LEASING
Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och fördelarna som är förknippande med ägande i allt väsentligt är överförda till leasetagaren.
Övriga leasingavtal är operationella leasingavtal.
Klassificering av leasingavtal görs vid leasingavtalets ingående.
Företaget hyr, av moderbolaget, lokaler för verksam- heten. Avtalen klassificeras som operationella leasing- avtal. Samtliga leasingavgifter kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
ERSÄT TNING TILL ANSTÄLLDA EFTER
AVSLUTAD ANSTÄLLNING
AVSKRIVNINGAR
SKAT T
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över till- gångarnas eller komponenternas bedömda nyttjande- period. Avskrivningen beräknas på det avskrivningsbara beloppet vilket utgörs av tillgångens anskaffningsvärde.
Rättigheter som är baserade på avtal skrivs av över avtalstiden.
Mark har inte någon begränsad nyttjandeperiod och skrivs därför inte av.
Följande nyttjandeperioder tillämpas:
För maskiner och andra tekniska anläggningar har skillnaden i förbrukning av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. Maskiner och andra tekniska anläggningar består därför av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar enligt vad som anges ovan.
Koncernbidrag som lämnats redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Det lämnade koncernbidraget har påverkat företagets aktuella skatt.
Aktieägartillskott som erhållits utan att emitterade aktier eller andra egetkapitalinstrument lämnats i utbyte redovisas direkt i eget kapital.
Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff- ningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. För vissa av de materiella anläggningstillgång- arna, gäller mottagningsstationer, har skillnaden i för- brukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. Dessa tillgångar har därför delats upp i kompo- nenter vilka skrivs av separat.
TILLKOMMANDE UTGIFTER
Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer.
Övriga anläggningar för eldistribution Reläskydd
Anläggningar för IT-kommunikation Inventarier, verktyg och installationer
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR ÅR
30 10
10 5-15 Maskiner och andra tekniska anläggningar
KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOT T
NEDSKRIVNINGAR
Vid varje balansdag bedöms om det finns någon indika- tion på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns, beräknas tillgån- gens återvinningsvärde. Om det inte går att beräkna en enskild tillgångs återvinningsvärde beräknas återvin- ningsvärdet för hela den kassagenererande enhet som tillgången hör till.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet beräknas nuvärdet av de framtida kassaflöden som tillgången väntas ge upphov till i den löpande verksamheten samt när den avyttras eller utrangeras. Den diskonteringsränta som används är före skatt och återspeglar marknadsmässiga bedömning- ar av pengars tidsvärde och de risker som avser tillgån-
gen. En tidigare nedskrivning återförs endast om de skäl som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats.
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats utifrån anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Balansräkning
REDOVISNING I OCH BORTTAGANDE FRÅN BALANSRÄKNINGEN
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balans- räkningen när företaget blir part i instrumentets avtals- mässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balans- räkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som är förknippade med inne- havet i allt väsentligt överförts till annan part och företag- et inte längre har kontroll över den finansiella tillgången.
En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgjorts eller upphört.
VÄRDERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR
Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstill- fället till anskaffningsvärdet, inklusive eventuella tran- saktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången.
Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till det be- lopp som beräknas inflyta.
Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvär- det och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först ut- principen. I anskaffningsvärdet ingår förutom utgifter för inköp även utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick.
Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första re- dovisningstillfället till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med tillägg för eventuella uppskrivningar.
VÄRDERING AV FINANSIELLA SKULDER
Finansiella skulder värderas till upplupet anskaff- ningsvärde. Utgifter som är direkt hänförliga till upp- tagande av lån korrigerar lånets anskaffningsvärde och periodiceras enligt effektivräntemetoden.
En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Vid första redovisningstillfället värderas avsättningar till den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen.
Avsättningarna omprövas varje balansdag.
Företaget är ett helägt dotterföretag till Bodens Energi AB, org nr 556200-9117, med säte i Boden. Moderföre- taget ingår i en koncern där Bodens Kommunföretag AB, org nr 556330-0333, med säte i Boden, upprättar koncernredovisning för den största koncernen. Bodens Kommunföretag AB är helägt av Bodens kommun.
Av övriga externa kostnader och nettoomsättning mätt i kronor utgör 29,2 (31,4) procent av inköpen och 3,2 (3,4) procent av försäljningen andra företag i den företags- grupp som bolaget tillhör.
Finansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR 2012:1.
FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER VARULAGER
AVSÄT TNINGAR
KONCERNUPPGIFTER
Underskrifter Boden, 18 mars 2016
Hans Öystilä
Auktioriserad revisor
Min revisionsberättelse har lämnats in den 18 mars 2016 Hardy Lundberg
Verkställande direktör
Leif Ekervhén
Olle Lindström
Thomas Jonsson
Arbetstagarrepresentant SEKO
Kenneth Backgård
Styrelseordförande
Anna-Karin Nylund
Hans B Nilsson
Kari Hämäläinen
Arbetstagarrepresentant Vision
Till årsstämman i Bodens Energi Nät AB, org. nr 556526-8561
Luleå den 18 mars 2016
Hans Öystilä
Auktoriserad revisor KPMG
Revisionsberättelse
REVISORNS ANSVAR
REVISORNS ANSVAR
UT TALANDEN
UT TALANDEN
Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Bodens Energi Nät AB för år 2015. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av
detta dokument på sidorna 6-17. Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bodens Energi Nät AB för år 2015.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Bodens Energi Nät ABs finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt lnternational Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredo visningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revi sionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen. vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redo visningen, liksom en utvärdering av den övergripande presenta tionen i årsredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revi sionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för mitt uttalande· om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersätt ningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Rapport om årsredovisningen Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR FÖR ÅRSREDOVIS NINGEN
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR
