“Varför ser inte jag ut som hon? Varför är inte mitt hår så där fint hela tiden?”
En kvalitativ undersökning om hur unga kvinnors självbild påverkas av det sociala mediet Instagram.
Ebba Palmlöf Alice Sangwill
Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidat 2022
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
ABSTRACT
This study has examined how young women aged 20-30 experience that their self-image is affected by the social media Instagram. Through a qualitative interview study, six women have been analyzed based on how they perceive that their well-being and how their views on their own appearance and existence are affected when they consume and produce content on Instagram. The study has used Goffman's theater model for social interactions that describes how an individual can relate, react and act in social encounters with other people. Cullberg's theory of self-image has also been a central part. Additional theories used to interpret the results are re-mediation (Bolter & Grusin), reflexive identity (Giddens), media landscape and media culture (Bengtsson et al.) And the sociology professor Simon Lindgren's perspective on digital media and society. The study shows that there is a clear pattern of a constant comparison with others in the majority of the interviewers. This takes shape both when they produce and consume content on Instagram, but mainly in the latter and leads to their self-image being negatively affected from the aspects of their well-being and dissatisfaction with their own appearance and existence.
SAMMANFATTNING
Denna studie har undersökt hur unga kvinnor i åldrarna 20-30 år upplever att deras självbild påverkas av det sociala mediet Instagram. Genom en kvalitativ intervjustudie har sex kvinnor analyserats utifrån hur de uppfattar att deras mående, samt syn på sitt eget utseende och tillvaro påverkas när de konsumerar och producerar innehåll på Instagram. Studien har använt sig av Goffmans teatermodell för social interaktioner som beskriver hur en individ kan förhålla sig, reagera samt agera i sociala möten med andra människor. Även Cullbergs teori om självbild har varit central. Ytterligare teorier som används för att tolka resultatet är re-mediation (Bolter &
Grusin), reflexiv identitet (Giddens), medielandskap och mediekultur (Bengtsson et al.) samt sociologiprofessorn Lindgrens perspektiv på digital media och samhälle. Studien visar att det finns ett tydligt mönster av ett ständigt jämförande med andra hos majoriteten av intervjupersonerna. Detta tar form både när de producerar och konsumerar innehåll på Instagram, men främst i det senare och leder till att deras självbild påverkas negativt ur aspekterna sämre mående samt missnöje med sitt eget utseende och tillvaro.
Keywords:
Instagram, kvalitativa forskningsintervjuer, självbild, mående, tillvaro, utseende, ständigt jämförande, frontstage, reflexiv identitet
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 5
1.1 Syfte och frågeställningar 6
2. TIDIGARE FORSKNING 7
2.1 Självobjektifiering, mående och humör 7
2.2 Instagram-användande och psykiska följder 8
2.3 Instagram: Vän eller fiende 9
2.4 Relevans 9
3. TEORI 9
3.1 Självbild och identitet 10
3.1.1 Självbild 10
3.1.2 Reflexiv identitet 11
3.2 Teatermodell för sociala interaktioner 12
3.3 Samtida medier 15
4. METOD OCH MATERIAL 17
4.1 Metod – Semistrukturerad intervju 17
4.1.2 Intervjuguide 18
4.2 Tematisering och material 19
4.2.1 Urval 20
4.3 Tillvägagångssätt och etik 20
4.3.1 Zoom intervjuer 23
4.4 Reliabilitet och validitet 24
4.5 Metoddiskussion 25
5. RESULTAT/ANALYS 26
5.1 Yttre faktorer – så påverkas intervjupersonernas självbild av innehållet de tar del av 26 5.2 Prestation – så påverkas intervjupersonernas självbild av den respons de får som producenter 30
5.3 Långsiktig påverkan – livet utanför Instagram 38
6. SAMMANFATTANDE DISKUSSION 40
6.1 Vidare forskning 42
8. REFERENSER 42
9. BILAGOR 44
1. INLEDNING
Sociala möten mellan människor sker dagligen, på jobbet, i hemmet, relationer och vänskap. Att sociala interaktioner sker överallt innebär enligt sociologen Ervin Goffman (2020, s.16) att människan spenderar mer tid i interaktion med andra än att vara ensam. Hur individen framställer sig själv i dessa interaktioner kan enligt Goffman (2020, s.14-15) skilja sig eftersom att individens själv påverkas och formas beroende på situation och vem/vilka hen interagerar med.
Idag har den digitala teknologin enligt Medie- och kommunikationsprofessorn Stina Bengtsson (2017, s.158) ersatt många av de sociala aktiviteter som tidigare skedde fysiskt som till exempel att kommunicera och umgås. Hon beskriver att det skett en medialisering, eftersom att medierna har fått en större roll i samhället och våra liv samt en större betydelse i vår vardag. En del av den sociala interaktion som Goffman nämner har förflyttats till olika sociala plattformar på internet och i telefonen. Denna studie har undersökt hur den sociala interaktion som tar form på den sociala plattformen Instagram kan påverka unga kvinnliga användares självbild, samt deras eget agerande på appen.
Instagram har funnits i drygt ett decennium, där kan användarna publicera bilder och videos på sin profil, samt göra tillfälliga publikationer i funktionen händelser. Enligt Resume (2020) har appen över en miljard aktiva användare per månad och majoritetet av dem är kvinnor. Sociala medier som bland annat Instagram har enligt sociologiprofessorn Simon Lindgren (2017, s.31) gjort det möjligt för användarna att experimentera med hur de vill presentera sig själv för andra, detta liknar Goffmans beskrivning om hur en individ framställer sig på olika sätt beroende på var och med vilka en social interaktion tar form.
Tidigare forskning som undersökt hur unga kvinnliga användare påverkas av Instagram har till stor del varit inriktad på faktorer som mående och kroppssyn. Enligt Garcia et al., (2021) kan dagligt användande av Instagram resultera i självobjektifierande tankar, känslor. Det kan också påverka kvinnornas känsla av tillfredsställelse och resultera i negativt humör. I motsats till
Garcia, resonerar Mackson (2019) i sin studie av Instagram-användare att appen har en positiv effekt på användarnas mående, då studien visade att de som använder Instagram hade mindre ångest, bättre självkänsla och kände sig mindre ensamma än de som inte hade Instagram.
Den här studien har utvecklat den tidigare forskningen ytterligare. Den har undersökt hur unga kvinnliga
I
nstagram-användares självbild påverkas av appen. Likt tidigare forskning har detta gjorts utifrån faktorerna utseende och mående, men även utifrån faktorn tillvaro som också är ett element som kan påverkas i en individs självbild. Cullberg (2005, s.17) beskriver att vi har olika självbilder som påverkas av situationen vi befinner oss i och de människor vi umgås med. Hon menar att en människas självbild till exempel kan skifta beroende på om hon umgås med vänner jämfört med kollegor. Vidare beskriver hon att dessa självbilder påverkar våra känslor, hur vi agerar, samt hur vi uppfattar information från andra.Enligt Goffman (2020, s.12) handlar självbild om självrepresentationer, det vill säga de attribut som exempelvis utmärkande kännetecken eller karaktärsdrag individen uppfattar eller uttalar att de själva har.
I denna studie definieras ordet självbild utifrån tre kategorier: Utseende, mående och tillvaro.
Studien ämnar att undersöka huruvida dessa tre aspekter påverkas av Instagram. Det leder vidare till syfte och frågeställningar.
1.1 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka hur unga kvinnor mellan 20-30 år i Sverige upplever att deras självbild påverkas av deras Instagramflöde samt hur deras egna roll som medieproducenter på Instagram i sin tur präglas av denna självbild.
De frågeställningar studien avser besvara är:
● Hur upplever kvinnor 20 till 30 år att deras
I
nstagramflöde påverkar deras självbild och i så fall, hur?● Hur upplever kvinnor 20 till 30 år att deras självbild påverkas när de publicerar innehåll på
I
nstagram?● Hur kan detta förstås i relation till Goffmans teatermodell för sociala interaktioner?
2. TIDIGARE FORSKNING
En stor del av tidigare forskning som handlar om Instagrams effekt på unga kvinnor har publicerats under de senaste åren. Som nämnt i inledningen handlar de studierna främst om kroppsuppfattning, mående, självkänsla/självförtroende, som alla är komponenter i individens självbild (Cullberg, 2005). Den tidigare forskningen som den här studien koncentrerar sig på är tre empiriska studier inom ämnet där alla har baserats på enkätstudier med unga kvinnliga Instagram-användare.
2.1 Självobjektifiering, mående och humör
I studien The Effects of Daily Instagram Use on State Self-Objectification, Well-Being, and Mood for Young Women har författarna Randi L. Garcia, Sarah Bingham och Sophia Liu gjort, vad de menar, den första studie på Instagrams dagliga psykologiska effekter på unga kvinnor 18-21 år, självobjektifiering och mående.
Efter att författarna låtit 45 stycken
I
nstagram-användande kvinnor fylla i en daglig enkät visade resultatet ett samband mellan daglig Instagram-användning och en ökning av självobjektifierande tankar och känslor samt vad författarna kallar “objektifiering på egenskapsnivå”, alltså att individen är så van att bli objektifierad att det har blivit en bestående personlig egenskap hos denne. Resultatet visade även på en ökad kroppsångest och kroppsmedvetenhet.Enligt Garcia et al. (2020) påverkas inte unga kvinnor på en daglig basis av de ökade självobjektifierande tankarna och känslorna, men att utsättas för det dagligen kan på lång sikt få negativa effekter på deras syn på sig själva samt hur de mår. Vidare refererar Garcia et al. (2020) att tidigare forskning visar att självobjektifiering kan leda till flera mentala hälsokonsekvenser för kvinnor, bland annat minskat välbefinnande, sämre humör och högre risk för ätstörningar.
Trots en bred studie som undersöker många olika aspekter kopplat till hur Instagram påverkar unga kvinnor menar Garcia et al. (2020) att det finns mycket att lära om sambandet mellan sociala nätverk, individen och självobjektifiering.
2.2 Instagram-användande och psykiska följder
Exploring the Relationship Between Frequency of Instagram Use, Exposure to Idealized Images, and Psychological Well-Being in Women, gjord av Sherlock och Wagstaff (2019) som undersöker sambandet mellan Instagram och en rad olika psykiska tillstånd uppdelat i två delar. I studien undersöktes 129
I
nstagram-användande kvinnor i åldrarna 18 till 35 år. Studien är uppdelad i två delar. I del ett fick deltagarna svara på enkätfrågor där de fick skatta hur de känt och betett sig veckan innan genom att svara på frågor eller påståenden som till exempel: “Jag känner mig deprimerad” eller “Jag känner mig lika smart som andra”utifrån en skala från 1 (sällan eller aldrig) till 4 (alltid). Resultatet i del ett visade att det fanns ett tydligt samband mellanI
nstagram-användning och depressiva symptom, självkänsla och ångest för fysiskt utseende. Det visade också att tiden användarna spenderade på appen hade en betydande effekt på det psykiska måendet i form av ångest och kroppsbildstörningar (Sherlock & Wagstaff, 2019).I del två visades bilder publicerade på Instagram utifrån tre hashtag-kategorier, dessa var skönhet, fitspo (fitness-inspiration) och resa. I publikationen hade användarnamnet och texten tagits bort, men gilla-markeringarna var altererade till ett ökat antal för att initiera att bilderna hade hög popularitet. Även här visade resultatet enligt Sherlock och Wagstaff (2019) ett samband mellan
I
nstagram-användande och depressiva symptom, ångest för det fysiska utseendet,självkänsla och kroppsbildstörning. I båda delarna fann författarna ett mönster som enligt dem kan tyda på att ju mer tid användarna spenderar på
I
nstagram desto sämre blir deras psykiska mående.2.3 Instagram: Vän eller fiende
Studien Instagram: Friend or foe? The application’s association with psychological well-being gjord av Samantha B Mackson, Paula M Brochu och Barry A Schneider skiljer sig från de ovannämnda tidigare forskningarna, då resultatet visar på en mer positiv effekt av
I
nstagram-användande. Studien jämför personer som har Instagram mot de som inte har ett konto på det sociala nätverket. Enligt Mackson et al. (2021) kan de som har ett konto på Instagram ha mindre ångest, depression, och känsla av ensamhet än de som inte använder appen, samt högre självkänsla. När det kommer till uppfattad kroppsbild menar Mackson et al. (2021) att det inte finns någon signifikant skillnad mellan de som använder Instagram och de som inte gör det.204 deltagare mellan 18-48 år genomförde online-enkäten där majoriteten identifierade sig som kvinnor. Deltagarna fick skatta sig själv från ett till fyra på frågor och påståenden som till exempel: “Jag känner mig nervös och rastlös”, “hur ofta känner du dig isolerad från andra?”,
“Jag jämför mig med andra med respekt för vad jag själv har åstadkommit i livet”.
2.4 Relevans
Tidigare studier inom ämnet har avgränsats till att fokusera på hur individerna uppfattar sig själva samt sina tankar och känslor som uppstår i samband med deras
I
nstagram-användning. Det finns väldigt få tidigare studier inom ämnetI
nstagram-användning som gjorts på unga kvinnor i Sverige. I tidigare studier jämförs inget samband mellan kvinnornas upplevelser och deras egna användning av appen, någonting som den här studien ämnar att göra. Utöver det har även aspekten tillvaro undersökts i samband med hur intervjupersonerna ser på sin självbild.3. TEORI
För att kunna besvara syftet och frågeställningarna och analysera dessa kommer denna studie
att
bygga på äldre, väletablerade teorier om identitet, självbild och social interaktion för att identifiera och analysera nya betendemönster som vuxit fram i takt med digitaliseringen. Här uppmärksammas sociologerna Erving Goffman och Anthony Giddens, samt kommunikationsprofessorn Joshua Meyrowitz.
För att förklara begrepp kopplade till självbilden kommer psykologen Marta Cullberg Weston beskrivning av självbild ligga till grund för studien.De ovanstående teorierna kommer sedan att knyta ann till ett samtida medieperspektiv genom Simon Lindgren, Stina Bengtsson et al., samt Jay David Bolter och Richard Grusin.
3.1 Självbild och identitet
För att analysera hur intervjupersonernas självbild påverkas av Instagram har Cullbergs (2005) och Giddens (2005) teorier om självbild och identitet använts.
3.1.1 Självbild
Enligt psykologen Marta Cullberg Weston påverkar vår självbild alla aspekter i våra liv, speciellt genom interaktion. Därför är Cullberg (2005) en viktig del i denna studie. Cullberg (2005, s.16-17) beskriver att en individ börjar bygga sin självbild från det att den föds via den bekräftelse och omsorg den får från sin/sina vårdnadshavare. Från de första levnadsåren och genom hela livet speglar individen den respons hen får på sin person från människor runt omkring. Varje individ har en stor uppsättning självbilder, både positiva och negativa, som vuxit fram genom interaktionen med betydelsefulla personer. På Instagram tvingas individen att ständigt ta emot respons från andra, positivt som negativt, i form av likes, kommentarer och meddelanden. Cullberg (2005, s.16-17) beskriver att dessa olika självbilder kan påverka vårt humör och vad vi tänker om oss själva i stunden om vi inte får den bekräftelse vi behöver, eller det omvända, alltså mer bekräftelse. Enligt Cullberg (2005, s.16-17) har självbilden en stor
påverkan på hur vi tar oss igenom livet. Har vi en positiv självbild mår vi oftast bättre än om vi har en negativ, det gör också att individen känner sig tryggare i sig själv.
Enligt Cullberg (2005, s.10) hör alla delar av självet ihop med den bild individen har av sig själv.
Enligt henne ingår massvis av kombinationer av ordet själv i det vardagliga språket, några av dessa är: självkänsla, självkritik, självvärdering samt självbild. I denna studie kommer ordet självbild i stället användas som ett samlingsnamn där alla dessa självbegrepp ingår i undersökandet av hur intervjupersonernas självbild påverkas av
I
nstagram.Relevant för denna studie är Cullbergs (2005, s.94-97) beskrivning av inbyggd självkritik något hon kallar för den inre kritikern, som enligt henne innebär att individen ständigt för en inre dialog som utvärderar vad vi gör och hur vi gör det i olika situationer. Det har i sin tur stor påverkan på måendet. Enligt henne använder den inre kritikern sig av olika metoder för att få individen att känna sig dålig, denna studie har valt att fokusera på två av dem. Negativa etiketter som innebär att individen smutskastar sig själv genom negativa påståenden om sig själv, till exempel “du är tråkig”, något som enligt Cullberg (2005, s.96) har en stor negativ effekt på självbilden, samt ständig jämförelse som uttryckligen innebär att individen ständigt jämför sig med andra, vilket påverkar självbilden negativt (Cullberg, 2005, s.97).
3.1.2 Reflexiv identitet
Sociologen Anthony Giddens (2005) drar paralleller mellan tid och rum, moderniteten och identitet. Han menar att människor och dess omvärld alltid har reflekterat varandra, någonting han benämner som reflexivitet. Han beskriver att vår identitet påverkas av yttre omständigheter och den ständiga förändring som pågår i samhällets struktur, det vill säga allt som har med samhället att göra. Instagram och sociala medier överlag medför att människan i dag utsätts för ännu fler yttre omständigheter än tidigare, vilket gör att Giddens teori om reflexiv identitet blir en intressant aspekt för att tolka intervjupersonernas självbild beroende på vilket innehåll (yttre omständigheter) de tar del av.
Giddens (2005, s.16-17) beskriver moderniteten som mycket mer dynamisk än föregående tidsepoker. Här sker sociala förändringar mycket snabbare än tidigare, även i dess omfattning och djuphet som på så sätt påverkar redan existerande sociala normer och beteenden. I alla samhällen har människor en känsla för framtid, nutid och dåtid och inom varje kultur finns det någon typ av standardiserade markörer för tid och rum som betecknar en viss platskänsla. I tidigare epoker var tid och rum för merparten av befolkningen och för de flesta av de vardagliga aktiviteterna i livet sammanfogade genom plats. Med alla de uppfinningar som konstruerats för att hålla koll på tid, som exempelvis almanackan och klockan, har djupt strukturerade förändringar i vardagslivet förenklats och gjort att världen förändrats socialt och upplevelsemässigt. Giddens (2005, s.17) menar att särskilja tid och rum skapar möjlighet att strukturera flera olika typer av sociala miljöer. I och med detta blir det möjligt att organisera sociala aktiviteter utan att de nödvändigtvis måste vara sammanlänkade med en specifik plats vilket är relevant i denna studie då sociala medier helt saknar fysisk plats.
Enligt Giddens (2005, s.74-75) har människor i dag blivit mer reflexiva och sökandet av självet är någonting många tvingas göra dagligen på grund av moderniseringen av samhället och institutioner. Giddens (2005, s.75-76) beskriver att självet inte bara är uppbyggt av olika psykologiska processer utan påverkas också av de moderna institutioner som omger individen i det samhället den växer upp och befinner sig i. Människan anpassar sig alltid efter samhällets konstruktion samtidigt som samhällets konstruktion påverkas av individerna som lever i det.
Detta sker ur ett globalt perspektiv. Begreppet reflexiv identitet är av stor vikt i denna studie då Instagram är en plattform där den reflexiva förändringen mellan samhället och individen sker konstant. Det märks tydligt i de snabbt föränderliga trender och debatter som användarna konstant kan ta del av på appen.
Individens reflexivitet är ständigt pågående och övergripande, Giddens (2005, s.75) menar att individen ständigt ifrågasätter sig själv i den situation hen befinner sig i för att förändras, någonting han menar är en uppövad självobservation. Till exempel: Vad gör jag, vem är jag, vad tänker jag på, hur känner jag?
Sökandet efter självets identitet inkluderar också kroppen där individen lägger märke till kroppsliga processer, det är en slags kroppslig medvetenhet som inkluderar allt vi gör med vår kropp till exempel att träna, äta, sova och andas. På så sätt kan individen konkretisera sin fysiska existens.
3.2 Teatermodell för sociala interaktioner
En central del i denna studie grundar sig i Goffmans (2020) teatermodell för social interaktioner där han liknar social interaktion vid teater där alla är skådespelare på en scen och vill göra ett intryck på åskådarna, på samma sätt som en Instagramanvändare publicerar inför sina följare samt agerar som åskådare för andra
I
nstagramanvändare.Inom Goffmans (2020, s.28) dramaturgiska perspektiv omnämns två existentiella förutsättningar;
Sociala situationer delas alltid med andra och även om vi inte alltid fysiskt befinner oss med andra kan en situation delas med någon annan genom tänka sig hur de skulle uppfattat situationen eller hur de skulle ha agerat. Trots att det omöjligt går att veta hur någon annan tänker litar vi ofta på den förutbestämda bild vi har av personen och bygger därefter en föreställning om hur personen hade reagerat eller agerat i situationen, som vi i sin tur tolkar som den sanningsenliga bilden. Instagram har givit användarna ännu en möjlighet att tolka hur någon annan har uppfattat dem genom likes och kommentarer, det kan även påverka hur de uppfattar andra användare samt hur andra användare uppfattar varandra. Den sociala situationen delas inte längre enbart mellan två personer eller en grupp, på Instagram kan den delas mellan miljarder människor.
Det grundläggande begreppet i Goffmans (2020, s.29) teori är intrycksstyrning vilket innebär att interagerande individer försöker att kontrollera de intryck de gör på varandra, detta gör de genom att behärska de uttryck de ger ifrån sig. Han menar att det kan ske på två olika sätt; utsända och överförda intryck. Dessa skiljer sig åt då vi människor ständigt uttrycker oss, det sker på jobbet,
bussen, hemma och alla tillfällen då social interaktion uppstår. Intrycksstyrning är ett intressant begrepp i denna studie på grund av att användarna på Instagram ständigt gör medvetna val över vad de publicerar och hur de vill framställa sig själva. Men även vilka konton de följer. Ett överfört intryck är enligt Goffman (2020) ett icke-planerat eller icke-kontrollerat uttryck, likt ett skrattanfall, någonting som inte är möjligt på Instagram då användaren aktivt måste gå in och publicera innehåll. Därför kommer denna studie enbart fokusera på utsända intryck och uttryck som exempelvis kan vara att himla med ögonen eller le i mötet med en annan person. Han menar att de utsända uttrycken utgör en del av intrycksstyrning.
Ett begrepp som enligt Goffman (2020, s.31) är viktigt inom intrycksstyrningen är definition av situation, det innebär att varje individ läser av och definierar en situation för att veta hur de ska agera och interagera beroende på var de är, vilka som är där och de sociala krav som existerar.
Med sociala medier kommer också andra sociala krav och fler individer som användarna ska rätta sig efter. Vilket leder vidare till vad Goffman (2020, s.31) kallar frontstage och backstage, en metafor för de olika sociala platser, i det här fallet scener som individer kan befinna sig på.
Dessa scener skiljer sig radikalt från varandra, men de är båda starkt definierade av ramar utefter förutbestämda sociala förväntningarna från andra, samhället och individen själv. I denna studie är Instagram en scen som användarna befinner sig på, men den kan skilja sig åt mellan användarna och det kan finnas flera scener.
Frontstage kan liknas vid att stå på en teaterscen, där individen spelar en roll ständigt medveten om att hen blir bedömd av åskådarna utefter sin sociala prestation. Goffman (2020, s.29-31) menar att det kan likställas med att det redan finns ett manus för hur situationen bör gå till, vilket gör att individen själv tror sig kan bedöma hur den uppfattas ur andras ögon enbart genom att befinna sig på/i scenen/rummet. På Instagram är användarna alltid på frontstage och redo att bli bedömd av åskådarna.
Backstage, däremot, kan liknas vid kulisserna bakom scenen. Individen befinner sig i ett tillstånd där hen inte interagerar med andra eller blir observerad. Till skillnad från frontstage går en
individ som befinner sig i backstage emot de intryck som väcks till liv när individen är medveten om andras närvaro (Goffman, 2020, s.31).
Ett exempel på ett sådant scenario skulle kunna vara när en befinner sig ensam. Här kan individen sjunga högt, gå runt naken och peta i näsan, det vill säga, agera på ett sätt som individen generellt avhåller sig ifrån och som kanske inte är accepterat i interaktion med andra.
Goffmans teori om interaktionsordningen är över 60 år gammal, vilket gör att uppdelning front- och backstage skiljer sig från den tiden. Något som blir extra synligt, inte bara i digitala medier utan främst i dagens sociala medier där individen allt mer publicerar innehåll från en backstage situation. Det kan handla om tillfällen som tidigare pågick i det stängda rummet, till exempel en förlossning eller vad en skulle äta till middag. Detta innebär inte att vi ständigt lever i frontstage, backstage finns fortfarande kvar, men gränserna mellan de två ser annorlunda ut i dag än på Goffmans tid (Goffman, 2020, s.31).
Enligt Goffman (2020, s.37) finns, vad han kallar, styrande mekanismer, bland annat normer, vanor, förväntningar, uppfostran och regler. Individer som interagerar med varandra påverkas genom dessa mekanismer till att bli mer lika varandra, vilket blir tydligt i vardagen och hur de interagerar med andra, hur de vill att andra ska se dem samt vad de vill dölja för andra. Men genom de ovanstående fenomenet som de styrande mekanismerna påverkar kan individen även förvandla sig till vad Goffman kallar “något annat”, vilket innebär att en ny roll ständigt kan intas och anpassas beroende på vem/vilka hen interagerar med och/eller situationen hen befinner sig i. Enligt Goffman (2020, s.38) finns de styrande mekanismerna alltid närvarande genom samhället och andra. Dessa personifieras i de människor individen möter och i alla interaktioner sker en bedömning där människor tillskriver varandra som lik eller annan.
“Detta tar sig bland annat uttryck som ett ständigt anpassningstryck på individen, ett socialt tvång eller tryck som individer bidrar till att upprätthålla i den mån de anpassar sig till det, ibland försöker motstå och ibland spelar anpassade till.” (Goffman, 2020, s.38).
På Instagram finns flera aspekter som influerar användaren, kändisar, influencers, inspirationskonton, vänner, bekanta, vilket gör att de styrande mekanismerna ständigt blir fler, de individer som använder sig av Instagram påverkas idag inte bara av fysiska personer och elektronisk media, utan även av de intryck de får via sociala medier.
3.3 Elektronisk medias påverkan på socialt beteende
En som har utvecklat Goffmans (2020) teori om teatermodellen och anpassat den efter att elektronisk media fick allt större spridning i samhället är Joshua Meyrowitz, som blir en väsentlig del i denna studie för att kunna förstå Goffmans teori i ett nutida perspektiv. Förutom att elektronisk media skapade ytterligare sociala scener hade även samhället förändrats sedan Goffmans tid. I dagens samhälle har även sociala medier och Instagram har bidragit till ännu fler forum för individer att interagera och följa andra människor runt hela världen varje sekund av dygnet.
Meyrowitz (1985, s.308) beskriver att elektronisk media har förändrat relationen mellan sociala situationer och fysiska platser. Som konsekvens av detta menar han att individer numera har svårt att förstå sin plats i livet och samhället på grund av att de traditionella komponenterna av en plats inte längre är tydliga. En kan vara var som helst och ständigt vara uppkopplad till en social plats utan att den nödvändigtvis måste vara fysisk.
I den utvecklade teorin av teatermodellen för social interaktion har Meyrowitz (1985) utvecklat Goffmans (2020) frontstage och backstage och adderat ytterligare scener. Denna studie kommer att fokusera på det han kallar middle-region.
Meyrowitz (1985, s.154) menar att elektronisk media suddade ut skillnader mellan offentliga och privata sfärer och att villkoren för de olika sociala rum och scener som enligt Goffman (2020) tidigare krävde en viss status för att vara en del av förändrades. Det var nu lättare att ta del av backstage-information om olika grupper som man annars inte hade tillgång till. Och skillnaderna mellan att vara med i en social grupp, vara i socialiseringsfasen eller att vara en outsider
suddades ut. Individerna hade då möjlighet att hamna i middle region där de enligt Meyrowitz (1985, s.154) kan befinna sig på front- och backstage samtidigt, eller inget av dem.
3.4 Samtida medier
I dag använder en stor del av den svenska befolkningen sociala medier dagligen. Utöver att vara en plattform för kommunikation beskriver Bengtsson et al. (2017, s.160) att de sociala medierna inte bara förändrat våra liv genom att samhällsinstitutioner, till exempel att myndigheter har digitaliserats och erbjuder tjänster via internet, utan medierna har även fått större betydelse i våra vardagsliv. Det har skett en medialisering. Det medieinnehåll vi använder och själva producerar, men också den teknologi vi äger är en del av den vi är, vår identitet. Det sänder signaler till andra likväl som oss själva, vilka vi är. Detta går hand i hand med de tidigare presenterade teorier kopplat till identitet och självbild som är centrala i denna studie. När det kommer till identitet skapar sociala medier ännu ett utrymme för människan att ständigt skapa och forma en bild av sig själv inför andra, det vill säga, arbeta med den egna självbilden.
Redan under skapandeprocessen funderar individen på den bild av sig själv den vill framföra, vilket innebär att välja rätt bild, redigera och fråga om feedback innan publicering. Denna procedur tydliggör att individens identitetsarbete har blivit viktigare i dag. Hur intervjupersonerna upplever skapandeprocessen är någonting som denna studie avser att undersöka. Detta är även någonting som Simon Lindgren (2017, s.38) beskriver när han refererar till Goffmans teatermodell. Han menar att processen att ta en bild, radera den, ta en till, redigera för att sedan välja rätt filter och så vidare är någonting som sker i vad han kallar back region vilket kan liknas med Goffmans backstage. När individen sedan bestämmer att bilden är tillräckligt duglig för att visa omvärlden publicerar hen bilden som presenteras i vad han benämner som front region, som kan jämföras med Goffmans front stage.
Enligt Bengtsson et al. (2017, s.182) har medieanvändarnas roll förändrats under de senaste åren.
Att både kunna ta del av och sprida innehåll via de digitala medierna gör att användarna inte
längre enbart är konsumenter vilket har lett till att ett nytt begrepp har vuxit fram där användaren ses som en prosument, en kombination av konsument och producent.
Enligt Bolter och Grusin (1999, s.231) ser människan sig själv genom den media hon tar del av.
De menar att vi i dag använder media för att identifiera personlig och kulturell identitet och att ny media ger nya möjligheter för individen att kunna definiera sitt själv. Tidigare jämförde vi oss främst genom tidningar, skönlitteratur, mode och nyheter, men i dag skapar digitala medier ännu ett utrymme där vi jämför oss med digitaliserade levande och rörliga bilder samt kommunikationen som sker på internet och i telefonen. Denna studie avser att undersöka hur Instagramanvändare upplever att deras självbild påverkas av deras
I
nstagram-användande, och en intressant aspekt är om intervjupersonerna jämför sig med andra användare.Bolter och Grusin (1999, s.231-232) menar att vår identitet, förutom att vara medierad, idag även är vad de kallar re-medierad, vilket innebär att människan kan förstå ett visst medium utifrån dess tidigare form av publikation, exempelvis en bok som nu även blivit film. I dagens digitala landskap sker den typen av omformning av olika medier ständigt och eftersom att vi förstår medierna genom dess föränderliga utveckling, förstår vi även vårt medierade jag som olika versioner av tidigare medierade jag. Internet och digital media har bidragit till att utöka möjligheterna att förändra oss själva genom att sprida våra egna värderingar samt ta del av och påverkas av andras.
4. METOD OCH MATERIAL
Då denna studie har undersökt kvinnor mellan 20-30 år och deras egna upplevelse av hur Instagram påverkar deras självbild var en kvalitativ metod det självklara valet. För att få en inblick i hur andra människor upplever sin omvärld menar Kvale och Brinkmann (2014, s.15) att samtal är ett effektivt tillvägagångssätt. Det är via samtal som vi människor lär känna varandra och tilldelas kunskap om andra individers erfarenheter av livet. Enligt Kvale och Brinkmann (2014, s.17-18) finns det många olika typer av samtal som kan äga rum mellan människor. De
delas in i olika former: vardagens samtal och de professionella samtalen, till det senaste hör bland annat den kvalitativa forskningsintervjun som är den här studiens metod.
4.1 Metod – Semistrukturerad intervju
Enligt Bryman (2020, s.561-562) har kvalitativa undersökningar inte lika bra struktur och reliabilitet som kvantitativa undersökningar. Även om intervjuerna utförs på liknande sätt och följer en väl utformad intervjuguide kan forskaren ställa följdfrågor till intervjupersonen och frågorna kan ställas i olika ordning vilket enligt Bryman gör att kvalitativa intervjuer är mer flexibla och kan göra att undersökningen följer den riktning intervjupersonernas svar går i. Dock menar han att den mer flexibla formen gör det välkommet för intervjun att röra sig i olika riktningar då intervjupersonens tankar och idéer får mer utrymme vilket kan leda till mer insikt i ämnet.
Enligt Bryman (2020, s. 562-563) finns det två olika typer av kvalitativa forskningsintervjuer.
Den ena är nästan helt ostrukturerad där intervjun baseras på frågor som är nedskrivna som anteckningar eller eventuellt ett PM och detta kallas enligt honom ostrukturerad intervju. Den andra typen kallas semistrukturerad intervju vilket denna studie använder som forskningsmetod.
I en semistrukturerad intervju har forskarna skapat en intervjuguide där de kommer in på specifika teman vilket ökar strukturen, men trots det behöver inte frågorna ställas i samma ordning vid varje intervju och intervjupersonen har möjlighet att formulera sig fritt, med sina egna ord. Som tidigare nämnt menar Bryman (2020, s.563) att intervjuprocessen är flexibel i båda tillvägagångssätten. Det är också av vikt hur intervjupersonen tolkar de frågor som ställs.
Bryman (2020, s.563) menar att det är bra om det finns utrymme för intervjupersonen att själv ta upp teman som de anser viktiga. Bryman (2020, s. 564) refererar till en tidigare undersökning där Mazmanian, Orlikowski & Yates (2013) uppmuntrade intervjupersonerna när det kom till egna tankar, kommentarer och utvikningar och menar att det gjorde att forskarna fick ta del av intervjupersonernas egna reflekteringar kring sin kommunikation, sitt beteende, sina upplevelser och dess följder. I detta fall valde forskarna ut intervjupersoner som senare i studien intervjuades på ett mer strukturerat sätt.
Bryman (2020, s.564) menar att om det är fler än en forskare som utför intervjuerna kan det gynna sig att välja en semistrukturerad intervju där forskarna utformar en intervjuguide som kan säkerställa att det kommer att gå att jämföra intervjuerna, om än till viss del. Han argumenterar även för att en viss struktur kan vara gynnsam om undersökningen kommer att analysera flera fall, även detta för att intervjuerna ska kunna gå att jämföra med varandra. Bryman (2020, s.565) har själv använt sig av semistrukturerade intervjuer i alla de studier han gjort.
4.1.2 Intervjuguide
Denna studie har använt en intervjuguide, vilket är en sammansättning av de frågor som forskaren använder för att under en intervju kunna få svar på hur den intervjuade upplever sitt liv och världen den lever i. Intervjuguiden kan bestå av lättare anteckningar om det ämne som ska beröras eller en mer strukturellt utformad lista med frågor, beroende på om det är en ostrukturerad - eller semistrukturerad intervju som ska genomföras (Bryman, 2020, s.565).
I denna studie har semistrukturerade intervjuer genomförts och därmed har även en väl strukturerad intervjuguide legat till grund för insamlingen av materialet. Intervjuguiden består av tre huvudteman/kategorier som var och ett innehåller ett flertal öppna frågor (se Bilaga 1).
Intervjuguiden har till stor del utformats efter de grundläggande råd som beskrivs av Bryman (2020, s.565-566), det vill säga frågor om bakgrundsfakta som är relevant för det som ska undersökas, inga ledande frågor, samt att det språk som används i frågorna inte försvårats utan är lätt för intervjupersonerna att förstå.
Frågorna som ingår i intervjuguiden ska enligt Bryman (2020, s.565) även vara utformade så de kan besvara studiens syfte och frågeställningar, det vill säga det forskaren är intresserad av att ta reda på. Denna studies intervjuguide är konstruerad utifrån dessa riktlinjer. Innan forskaren börjar genomföra de “riktiga” intervjuerna kan det enligt Bryman (2020, s.567) vara till fördel att ha genomfört några pilotintervjuer för att bekanta sig med intervjuandet som metod, samt testa sina frågor. I denna studie genomfördes en pilotintervju, som ledde till vissa korrigeringar av den intervjuguide som slutgiltigen användes för att samla in denna studies material.
Förutom de grundfrågor som denna studies intervjuguide är uppbyggd av har även ytterligare frågor, i form av olika typer av följdfrågor, tillkommit under varje intervjutillfälle. Enligt Bryman (2020, s.568-570) är detta vanligt förekommande under kvalitativa intervjuer. Även studiens forskningsfrågor, som ligger till grund för hur intervjuguiden utformats, är relativt ospecificerat formulerad.
4.2 Tematisering och material
En tematisk analys letar efter teman och likheter i materialet som studien bygger på, i det här fallet kvalitativa forskningsintervjuer. Denna studie fokuserar främst på att leta repetitioner, det vill säga teman som återkommer ofta i intervjupersonernas svar, vilket enligt Bryman (2020, s.705) är ett av de vanligaste sätten att identifiera teman, likheter och skillnader mellan intervjupersonernas svar är också relevant för att identifiera teman i den insamlade datan. Det visar om intervjupersonerna resonerar på liknande sätt eller kanske helt olika sätt angående frågorna som ställs, därefter börjar sökandet på mönster och teman.
Materialet som används i denna studie är de sex transkriberade intervjusekvenserna. Samband och mönster har identifierats både i specifika frågor men även i intervjuernas helhet. Detta innebär att varje intervjufråga inte har redogjorts för specifikt och ett fåtal frågor har även uteslutits på grund att intervjupersonernas svar var splittrade och inte genererade i något mönster.
Det är inga frågor som har påverkat resultatet i sin helhet.
4.2.1 Urval
De intervjupersoner som valdes för att delta i denna studie hittades genom ett ändamålsenligt snöbollsurval, vilket enligt Denscombe (2018) innebär att man tar hjälp av personer i sin bekantskapskrets för att hitta lämpliga kandidater till den tilltänkta undersökningen. Personerna i denna studie valdes ut grundat på rekommendationer samt kön och ålder då studien avgränsat sig till sex stycken kvinnor i åldrarna 20-30.
Personerna kontaktades via direktmeddelanden på sociala medier och per telefon och blev informerade om hur studien skulle gå till, vad den skulle handla om samt att materialet skulle användas i ett examensarbete vid Luleå Tekniska Universitet. Inga överflödiga detaljer om syftet beskrevs för intervjupersonerna för att kunna få en så sanningsenlig bild som möjligt.
Intervjupersonerna kategoriseras efter siffror för att kunna skilja dem åt. Att numrera varje person är ett av de tillvägagångssätt Lindstedt (2017, s.249-251) beskriver att forskaren kan använda sig av för att avidentifiera intervjupersonerna och samtidigt göra det möjligt för de som tar del av studien att koppla vilka uttalanden som kommer från samma person.
4.3 Tillvägagångssätt och etik
Enligt Kvale och Brinkmann (2014, s.141) finns det inte några fastställda regler för hur en intervjuundersökning ska göras, däremot finns det ett antal standardval när det kommer till de metoder som används under de olika stadierna av en intervjuundersökning. Denna studie har följt dessa.
● Tematisering - Studiens syfte bestämdes, vilket ämne som skulle undersökas och varför, samt val av kvalitativa forskningsintervjuer som metod. Här valdes även den tidigare forskning och de teorier som denna studie använt sig av.
● Planering - Under planeringen fördes en diskussion hur tiden för undersökningen skulle disponeras, samt inbokning av de intervjupersoner som deltagit i undersökningen.
● Intervju - En väl strukturerad intervjuguide konstruerades och sex stycken kvinnor i åldrarna 20-30 år intervjuades därefter enskilt utefter denna. Varje intervju tog cirka 30-40 minuter och spelades in över zoom.
● Utskrift - Alla intervjutillfällen transkriberades ordagrant med undantag för utfyllnadsord som eh och hm.
● Analys - En tematisk analys har använts för att tolka det insamlade materialet, det vill säga intervjupersonernas svar. I analysen har svaren även kopplats till tidigare forskning inom ämnet, samt de teorier som finns beskrivna tidigare i uppsatsen.
● Verifiering - Resultatet från intervjuerna har kontrollerats och diskuterats noggrant för att kunna fastslå dess reliabilitet och validitet.
(Kvale och Brinkmann, 2014, s.144-145)
I denna studie har ett etiskt förhållningssätt tillämpats under hela arbetsprocessen, något som enligt Kvale och Brinkmann (2014, s.97-99) är en viktig del inom intervjuforskning. Enligt dem måste etiska frågor och problem beaktas under hela forskningsprocessen, både när det gäller intervjupersonerna och själva målet med undersökningen. Detta är extra viktigt enligt Lindstedt (2017, s.51) när människor berörs av studien.
Alla intervjupersoner som deltagit i denna studie har innan intervjun inleddes fått information om vad som ska undersökas, hur deras uppgifter kommer behandlas, att deras svar kommer ligga till grund för en analys i ett examensarbete vid Luleå tekniska universitet, samt att de kommer presenteras anonymt i studien. De har även informerats om vilka som utför studien och att intervjuerna spelas in och därefter transkriberas. Detta sätt att informera de medverkande hör till det som Lindstedt (2017, s.51) beskriver som informationskravet, vilket varje forskare är skyldig att följa. De har även givit samtycke både vid första kontakt, samt vid intervjutillfället innan intervjuerna inleddes. Vid båda dessa tillfällen uppfylldes samtyckeskravet som innebär att de medverkande har sagt ja till att medverka i undersökningen (Lindstedt, 2017, s.52).
Studien har även tagit stor hänsyn samt efterföljt konfidentialitetskravet för forskning, vilket enligt Lindstedt (2017, s.52) innebär att alla personuppgifter i studien ska hanteras med sekretess så ingen annan kan ta del av dem. Upphovsmakarna till denna studie har valt att hålla namn, sysselsättning, boendeort och andra uppgifter som skulle kunna röja deltagarnas identitet muntligt mellan varandra. Detta innebär att de medverkande enbart omtalas som “Kvinna X år”
samt “Kvinna 1-6” i allt skriftligt material, det vill säga i transkriberingar, analysen och uppsatsen som helhet.
I och med detta är inte lagen om GDPR relevant på grund av att inga personuppgifter, förutom ålder på de medverkande, finns lagrade varken i skriftlig eller muntlig form från inspelningarna.
Vidare beskriver Lindstedt (2017, s.54) att det är viktigt att vara noggrann med var materialet förvaras så inga obehöriga kan komma åt det. Trots att inga personuppgifter finns tillgängliga om intervjupersonerna har allt material ändå förvarats på forskarnas lösenordsskyddade privata datorer där ingen annan kan ta del av det. Alla de uppgifter som har samlats in i denna studie kommer enbart användas för dess specifika ändamål enligt Lindstedts (2017, s.55) beskrivning av nyttjandekravet. Det innebär att materialet varken kommer lämnas över till andra forskares förfogenhet eller att uppgifter om deltagarna kommer användas i annat än vetenskapliga syften.
Slutgiltligen är alla uppgifter och all kunskap som presenteras i denna studie kontrollerad och verifierad i största möjliga mån, något som enligt Kvale och Brinkmann (2014, s.100) hör till forskarens etiska skyldighet.
4.3.1 Zoom intervjuer
Alla intervjuer har skett över videosamtalstjänsten Zoom. När det kommer till frågeställningarna menar Bryman (2020, s.590-593) att det inte behöver vara någon skillnad beroende på om intervjuerna sker ansikte mot ansikte eller online. Han menar att intervjuer via videosamtal skapar en närvaro då intervjupersonen och forskarna har möjlighet att se varandra. Utöver närvaron finns andra fördelar med videosamtal menar Bryman (2020, s.593). Främst finns det stor möjlighet till besparingar då videosamtal inte kräver resor, vilket i denna studie har gjort att forskarna inte har behövt resa eller begränsa oss till intervjupersoner som befinner sig på en specifik ort. Bryman (2020, s.593) beskriver att videosamtal även kan spara tid och göra att människor som annars skulle ha sagt nej till att delta i en intervju ställer upp då det är mer flexibelt och kan också vara svårare att säga nej. När intervjuerna sker fysiskt finns även säkerhetsaspekter att tänka på, dessa försvinner nästan helt då ingen intervjuperson eller forskare behöver ta sig till olika platser under kvälls- och nattid. Enligt Bryman (2020, s.593) finns det inte någonting som varslar för att intervjuer via videosamtal skulle göra det svårare för intervjuaren att skapa en tillitsfull relation till intervjupersonerna.
Bryman (2020, s.593) beskriver dock att det finns vissa begränsningar som kan försvåra intervjuer via videosamtal. Det kan bland annat uppstå tekniska bekymmer som påverkar utförandet av intervjuerna. Alla intervjupersoner kanske inte har en trådlös uppkoppling eller kunskap om hur man använder Zoom eller liknande videotjänster (i Brymans fall Skype). Dålig mottagning kan påverka intervjuernas flöde, och göra att inspelat ljud är av dålig kvalitet. Enligt Bryman (2020, s.593) finns möjligheten att intervjupersoner inte besvarar videosamtalet och därmed inte deltar i studien.
4.4 Reliabilitet och validitet
För att säkerställa kvaliteten på denna studie har både dess reliabilitet och validitet kontrollerats och diskuterats, något som enligt Lindstedt (2017, s.115-116) ska göras oavsett vilken typ av undersökning som genomförs.
Reliabilitet betyder tillförlitlig och används för att peka på eventuella slumpmässiga fel i en undersökning, det vill säga fel som inte går att göra någonting åt. Dessa fel eller problem måste adresseras och uppmärksammas (Lindstedt, 2017, s.116). Alla intervjuer har transkriberats ordagrant. Vid något enstaka intervjutillfälle har en intervjufråga missats, detta är ett slumpmässigt fel. Men eftersom det rör sig om max två tillfällen där dessutom resterande intervjupersoner givit liknande svar anser vi att resultatet ändå är trovärdigt. Två personer har genomfört intervjuerna, det innebär att hur följdfrågorna är ställda skiljer sig lite från varandra men innebörden i dessa har varit densamma. Enligt Kvale och Brinkmann (2014, s.295) kan en forskare fråga sig huruvida resultatet i deras studie kommer kunna återskapas av någon annan vid ett annat tillfälle, för att fastställa reliabilitet. I denna studies fall borde ett likvärdigt resultat uppnås om någon annan reproducerat den genom att använda samma intervjufrågor och målgrupp. Men detta beror enligt Kvale och Brinkmann (2014, s.295) även på hur forskaren ställer frågorna, beroende på hur frågorna formuleras så kan intervjupersonernas svar förändras.
Skulle en annan formulering av eller helt andra följdfrågor ställas till intervjupersonerna i denna studie skulle intervjupersonernas svar kunna påverkas och förändras i någon mån, men inte
resultatet som helhet eftersom denna studies forskningsintervjuer, likt beskrivet tidigare, har utförts av två olika forskare.
Validitet handlar enligt Lindstedt (2017, s.116) om att kontrollera om en undersökning har systematiska fel som kan påverka resultatet. Det kan vara att forskaren valt fel metod för det som ska undersökas eller att metoden använts på ett felaktigt sätt. För att faställa validitet ska även forskaren kontrollera om det hen sagt ska undersökas verkligen har undersökts.
Vidare beskriver Kvale och Brinkmann (2014, s.297-299) att kontrollerandet av validitet ska ske genom hela arbetsprocessen och tillämpas i alla de moment som ingår i studien. Alla delar i denna studie har genomgått en noggrann kontrollering, genomarbetning, samt diskuterats av forskarna för att kunna verifiera dess trovärdighet, rimlighet och tillförlitlighet. Även de etiska aspekterna i studien har ständigt diskuterats, kontrollerats och redovisats, något som enligt Kvale och Brinkmann (2014, s.297) är avgörande för att bedöma kvaliteten i den kunskap som framställts.
4. 5 Metoddiskussion
Valet av kvalitativa intervjuer som metod var som tidigare beskrivet självklart. Det har varit en effektiv metod för att utvinna svar om hur intervjupersonerna upplever att deras självbild påverkas av Instagram. I intervjun har olika typer av frågor används frekvent för att ständigt följa upp, samt utveckla intervjupersonernas svar, exempelvis; Hur menar du? Varför? På vilket sätt?
Det går i linje med Brymans (2020, s.570) beskrivning av att vara en aktiv och lyhörd lyssnare.
Efter att ha granskat pilotstudien upptäcktes vissa saker i intervjuguiden som behövde justeras.
Den slutgiltiga intervjuguiden hade tydliga teman och noggrant utvalda frågor som alla var relevanta för frågeställningarna. I efterhand går det att utläsa att forskaren hade kunnat ställa ytterligare följdfrågor för att få en ännu djupare kunskap om intervjupersonernas upplevelser.
Det är en av bristerna i studien, trots att det inte är många frågor som saknar detta. Men intervjuandet som metod beskriver Kvale och Brinkmann (2014, s.33-34) som ett hantverk som
förbättras av praktisk träning vilket argumenterar för att det eventuellt hade varit fördelaktig att utföra ytterligare pilotintervjuer.
Denna studie hade även kunnat genomföras via en enkätundersökning, men det skulle också kunna medföra att resultatet hade blivit av ytlig karaktär, samt att värdefull kunskap kunnat gå förlorad när det då inte funnits någon möjlighet att följa upp de medverkandes svar.
5. RESULTAT/ANALYS
Resultatet av de kvalitativa forskningsintervjuerna har analyserats tematiskt under kategorierna:
“yttre faktorer”, “prestation” samt “långsiktig påverkan”. I studien har ordet självbild avgränsats till tre kategorier:Utseende, mående och tillvaro. Dessa tre genomsyrar analysen och resultatet.
5.1 Yttre faktorer – så påverkas intervjupersonernas självbild av innehållet de tar del av
Resultatet av denna studie visar att självbilden hos majoriteten av intervjupersonerna påverkas av deras
I
nstagram-användande. Samtliga intervjupersoner använder Instagram flera gånger dagligen för att konsumera innehåll, vilket är det som intervjupersonerna främst använder Instagram till. Men de är även producenter då de själva publicerar innehåll på appen, detta sker dock inte lika ofta som de konsumerar. Det går att konstatera att de är prosumenter, vilket enligt Bengtsson (2017) innebär att användare både tar del av och producerar innehåll, men resultatet visar att intervjupersonernas självbild främst påverkas av det innehåll de tar del av – de yttre faktorerna.Fem av sex intervjupersoner är medvetna om att de yttre faktorerna påverkar deras självbild på ett negativt sätt. I intervjupersonernas svar framkommer det att de ifrågasätter sig själva och vad de gör med sina liv på grund av att de jämför sig med andra användare på Instagram.
Kvinna 4: “Jag tror att man har svårare att bli nöjd med saker i livet för man tänker alltid att det kan bli bättre eller att det kan vara på nått annat sätt för det finns alltid andra som har lyckats ta en bättre väg än vad man själv har gjort.”
Kvinna 2: “/…/ på ett negativt sätt när man tänker att man, ja varför ser inte jag ut som hon? Varför är inte mitt hår så där fint hela tiden? Varför kan inte jag sminka mig på det sättet? Varför är inte min midja sådär smal? Varför kan inte jag ha de där kläderna? Och the list goes on, typ.
Det går att utläsa ett samband mellan intervjupersonernas ifrågasättande och kritiska uttalanden med Giddens (2005) teori om reflexiv identitet där han menar att individen ständigt ifrågasätter sig själv och observerar sig själv utefter frågor som: Vad gör jag, vem är jag.
Kvinna 4: “Ja men typ att man ser någon som bor i Spanien och tänker man: Vad gör jag med mitt liv? Här sitter jag i en liten etta i Sundsvall och så känner man sig misslyckad och tråkig.”
Ett återkommande mönster är att majoriteten av intervjupersonerna jämför sig med andra, främst när det kommer till utseende och tillvaro, något som flera av dem säger påverkar deras mående negativt.
Kvinna 5: “/../ alltså man känner sig lite stressad att man borde ha åstadkommit mer, lite livsångest, framtidsångest typ.”
Kvinna 3: “Nej men jag kan väl bli lite deppig och känna att jag inte har det så trevligt som de har det.
Det finns ett tema som kan tyda på att intervjupersonerna känner sig otillräckliga. De uttrycker att andra Instagram-användare har bättre och roligare tillvaro än de själva har och att andra ser bättre ut eller har finare saker. Det här tyder på ett mönster av inbyggd självkritik, där den inre
kritikern ständigt gör sig påmind när intervjupersonerna använder Instagram. Främst handlar det om ett ständigt jämförande som enligt Cullberg (2005) tar form inom personen som en kritisk röst och påverkar självbilden negativt.
Stress, ångest och deppiga tankar är några av de ord som intervjupersonerna använder för att beskriva sitt mående när de jämför sig med andra på Instagram, det går i linje med tidigare forskning inom ämnet. Sherlock och Wagstaff (2019) har i sin studie utläst ett tydligt samband mellan
I
nstagram-användning och depressiva symptom, självkänsla och ångest för fysiskt utseende. Denna studie har sett liknande resultat när det kommer till fysiskt utseende, men utöver det visade resultatet i denna studie att intervjupersonerna även känner dessa känslor när de jämför sig med hur andra lever, vilket resulterar i att de ifrågasätter sin egen tillvaro och stundvis känner missnöje med denna.Trots att majoriteten av intervjupersonerna vet att de påverkas negativt av att jämför sig med andra säger de att de följer vissa konton för att få inspiration. Men det framgår senare i deras svar att det som ska leda till inspiration också leder till ett jämförande och ett sämre mående.
Till exempel uttrycker Kvinna 2 att hon följer fitness-konton för att få inspiration. Senare säger hon så här:
Kvinna 2: “Ja men typ de här tränings-människorna, alltså då kan jag tänka alltså men gud hur orkar ni hela tiden. Samtidigt som jag tycker att det är liksom häftigt och så där.
Ja hur pass mycket vikt de tar i vissa övningar kan ju bli så här typ förvånad över och lite avundsjuk kanske, ja.”
Det samma gäller de som säger att de följer influencers.
Kvinna 4: “Ja men jag tror framför allt att man måste ha roligt varje dag och göra speciella saker hela tiden och ha nya kläder och fräscht hem och dyr bil och allting sånt.
Det blir liksom ett orimligt ideal och det mår man ju inte bra av.”
Detta är en intressant aspekt då intervjupersonernas intention är att finna inspiration, vilket i flera fall i stället leder till en ökning av det ständiga jämförandet med andra vilket resulterar i att de mår sämre och är mer självkritiska över sin egen tillvaro och utseende. Någonting som kan förklaras med Bolter och Grusins (1999) teori om det re-medierade jaget. De menar att människan ser sig själv genom den media hon tar del av och att vi i dag använder media för att identifiera personlig och kulturell identitet samt att ny media ger nya möjligheter för individen att kunna definiera sitt själv. Trots att den re-medierade individen vet att det mesta på sociala medier och internet är tillgjort och redigerat verkar det ändå som att intervjupersonerna inte helt kan avvärja sig från låta det påverka deras syn på sig själva när det kommer till utseende, mående och tillvaro.
Kvinna 5: “Nä men alltså jag blir typ irriterad för allt är så himla ytligt och det känns bara som att man blir lite stressad för att man tänker: oj vad dom har hunnit med mycket, till exempel fast jag vet ju att det också är fake men ja.”
Men det är inte bara innehåll som ska inspirera som leder till att intervjupersonerna jämför sig.
De kan även påverkas av det innehåll som bekanta och vänner publicerar.
Kvinna 2: “/…/ någon har köpt ett nytt hus kanske med sin kille, då blir man så här jaha vad kul här sitter jag i min lägenhet. Typ bara så.”
För att undvika den yttre påverkan intervjupersonerna upplever från Instagram har fyra av dem valt att helt avfölja vissa konton som framkallar negativa känslor och påverkar deras måenden.
En intervjuperson har vid flera tillfällen tagit bort Instagram för att få en paus från de jobbiga känslorna.
Kvinna 3: “Jag har ju faktiskt haft vissa perioder när jag tagit bort Instagram, kanske någon månad. För att jag har känt att det är jobbigt att se vad alla andra gör hela tiden och vad trevligt de har det, så kanske man inte själv gör så mycket den perioden. Och det tycker jag är jätteskönt.”
Kvinna 5: “Alltså just nu har jag slutat följa dom. Men det är klart ibland kan man tänka
“shit”, och ibland får man ångest men jag kan störa mig på det också så jag blir irriterad så fort jag ser det.”
5.2 Prestation – så påverkas intervjupersonernas självbild av den respons de får som producenter
Intervjupersonernas självbild påverkas främst av det innehåll de tar del av på Instagram, men de påverkas även när de agerar som producenter. Trots att de inte publicerar särskilt ofta lägger majoriteten av dem stor vikt vid vad de publicerar och hur de vill uppfattas när de väl gör det.
Här
påverkas
de av de styrande mekanismerna som förväntningar, normer och det som ger mest bekräftelse samt att de även här påverkas av jämförandet med andra när de väljer vilket innehåll de ska publicera.Kvinna 5: “/…/ ens personliga
I
nstagram finns det ju en press att det ska se bra ut, att allt ska se snyggt och fint ut.”Kvinna 3: “ /…/ Alltså som jag kan ju ibland känna då att när jag är iväg och gör någonting roligt att det här måste jag lägga ut på Instagram och då så känner jag en liten stress för det och kanske inte njuter lika mycket av att jag faktiskt har det trevligt utan vill skynda mig att få ut det på Instagram.”
Ett tydligt mönster bland alla intervjupersonernas svar är att oavsett om det gäller händelser eller inlägg publicerar de främst när de “gör någonting”. Några av de aktiviteter som
intervjupersonerna själva uttrycker värde i att publicera är att resa, äta mat och att umgås med vänner, eller när det händer någonting som kan uppfattas som att intervjupersonen har roligt eller trevligt.
Kvinna 1: “Ja men om jag är iväg någonstans på en resa eller någonting så är det oftast liksom bilder på platser jag har varit på. Eller händelser eller en aktivitet eller, ja.”
Kvinna 6: “/.../ när jag har varit och rest har jag lagt upp ganska regelbundet ändå /.../
men det är mer om jag har någonting jag vill dela med mig av, men det är väl kanske lite mer den glamourösa sidan. /…/ ja men det är väl allt som ser bra ut. När man är med kompisar, när man har roligt och när man gör roliga saker, det är ju liksom inte vardagslivet som jag skulle lägga krut på.”
Här går det att utläsa ett samband med Goffmans (2020) intrycksstyrning som innebär att intervjupersonerna noggrant kontrollerar och styr de utsända uttryck de ger ifrån sig för att påverka hur andra uppfattar dem när de står på frontstage. Intervjupersonerna står ständigt på frontstage när de publicerar och interagerar med andra på Instagram. Begreppet definition av situation beskriver Goffman (2020) som viktigt inom intrycksstyrning, det är någonting som går att applicera på intervjupersonernas Instagram-användande då de uttrycker att de främst vill publicera innehåll som kommer att bli uppskattat. De går att tolka som att de har läst av situationen och den sociala miljön som råder på Instagram och agerar därefter.
Kvinna 5: “Jag brukar posta mycket mat och sånt för jag vet att det är folk intresserade av.”
Kvinna 3: “/…/ jag lägger ju oftast bara ut bilder på mig själv och det tänker ju jag kan uppfattas som att jag är egenkär men jag har ju också märkt att det är ju det jag får likes på, /…/”
Tidigare forskning har visat på att ett dagligt Instagram-användande har lett till att individen har blivit så van att bli objektifierad att det har blivit en bestående personlig egenskap (Garcia et al., 2020). Det går att utläsa ett liknande mönster hos majoriteten av intervjupersonerna i denna studie då de är medvetna om vad som genererar mest respons när de publicerar och då väljer att enbart lägga upp de sakerna för att få bekräftelse i form av likes och kommentarer. Det går att uppfatta som att intervjupersonerna till viss del gör sig själva till ett objekt som passar in och är rätt, vilket de får positiv respons på.
Att få respons och bekräftelse på sin person från människor runt omkring är enligt Cullberg (2005) en viktig faktor när en individ bygger sin självbild och är någonting som pågår genom hela livet. I och med detta går det att förstå varför intervjupersonerna försöker att rätta in sig efter hur de tror att de måste vara.
Tre av sex intervjupersoner säger uttryckligen att de påverkas av likes. De beskriver att de blir glada eller att det kul när någon gillar vad de lägger ut. Vilket tyder på att de får bekräftelse av likes. Men samtidigt säger de att det skapar ett ständigtjämförande och att bristen på likes kan leda till en negativ effekt på måendet och även en negativ effekt på deras självbild. Det visar ett mönster av en rädsla för otillräcklighet om intervjupersonerna inte får tillräckligt mycket bekräftelse.
Kvinna 3: “Det påverkas jag av, absolut. Det känns ju kul liksom när många gillar och lägger man ut en bild som man inte får så mycket likes på, det är klart att man funderar lite på varför liksom.”
Kvinna 4: “Ja det är definitivt en kick när man får det /.../. /…/ men det blir man ju glad av, man vill ju ha det. Alltså skulle man få fem likes så kanske man hade funderat på att ta bort den, vilket är hemskt.”
Det går även i linje med Goffmans beskrivning av att definiera situationen, vilket han menar är ett verktyg att ta till för individer i sociala situationer, alltså när de står på front stage för att åskådarna ska gilla vad de ser och för att individen ska passa in på den sociala scenen. Enligt Lindgren (2018) skapar sociala medier ännu ett utrymme för människan att ständigt skapa och forma en bild av sig själv inför andra, det vill säga, arbeta med den egna självbilden. Det är tydligt att intervjupersonerna vet vad som är lämpligt att lägga ut och inte.
Kvinna 6: “Jag skulle inte lägga ut bilder på mig själv när jag är nyvaken, eller bara så där, ja men, sånt tråkigt vardagsgrejs skulle jag väl inte lägga upp.”
Kvinna 3:”/…/Jag skulle nog inte lägga… alltså vardagliga bilder, vardag liksom. Ja men jag tänker någonting som inte är intressant, sådant som inte är intressant för andra liksom./…/”
När det kommer till kommentarer är resultatet mer splittrat och avviker till viss del från det majoriteten av intervjupersonerna sagt tidigare. Tre av dem säger att de upplever att det är svårt att ta åt sig av kommentarer av anledningen att de inte känns genuina eller äkta, trots det säger två av personerna att de ändå blir glada när de får kommentarer.
Kvinna 3: “Ja…nej men jag vet egentligen inte alltså jag tänker att kommentarerna, jag tar inte åt mig så mycket av dem, de betyder inte så mycket egentligen. /…/ det känns som att man kommenterar för att vara snäll.”
Kvinna 6: “/…/ även om man vet att det är bara inte är så äkta egentligen så blir man väl ändå påverkad och glad när folk kommenterar.”
Forskaren: “Varför blir du glad då?”
Kvinna 6: “Bekräftelse. Och det är väl egentligen hela konceptet med alla sociala medier och varför folk har sociala medier. För man gillar bekräftelse… Ja.”
Den tredje intervjupersonen påverkas inte av kommentarerna då hon upplever att det inte går att lita på dem.
Kvinna 2: “Nej där påverkas jag nog inte så mycket. Alltså får man fina kommentarer har jag svårt att ta emot, alltså så här ja ja men de vill bara vara snälla, så. Och några negativa kommentarer får jag inte så det kan jag inte påverkas av.”
Forskaren: “Vad tror du det beror på att du tänker att de bara ska vara snälla?”
Kvinna 2: “Dålig självkänsla.”
Intervjupersonernas agerande på Instagram tyder på att de är medvetna om att de ständigt är betraktade, det går att jämföra med Goffmans (2020) frontstage. Frontstage är ingen plats för vardagliga problem och brister, där ska intervjupersonerna spela en roll som visar deras bästa sida. Detta tydliggörs i fem av sex intervjupersoners svar, då de lägger stor vikt vid att anpassa sina publiceringar för att ge ett positivt utsänt uttryck till åskådarna (andra användare).
Kvinna 3: “Oftast så är det väl när man när jag gör någonting trevligt och man vill…ja egentligen varför. Ja men jag skulle väl säga att det är väl för att visa andra hur trevligt man har det.”
Hälften av alla intervjupersoner säger uttryckligen att de i någon form tänker på hur de uppfattas på Instagram. Trots att det omöjligt går att veta hur någon annan tänker litar vi enligt Goffman (2020) ofta på den förutbestämda bild vi har av en person och bygger därefter en föreställning om hur den personen hade reagerat eller agerat i den specifika situationen, som vi i sin tur tolkar som den sanningsenliga bilden. Det Goffman beskriver gör att man kan tolka det intervjupersonerna säger som att de redan innan de publicerar funderar på hur deras publiceringar kommer att mottagas av andra. Även Lindgren (2017) refererar till Goffmans teatermodell när han beskriver att processen att ta en bild, radera den och ta en till samt redigera
och så vidare, är någonting han beskriver sker i vad han kallar back region, vilket kan liknas vid Goffmans (2020) backstage. När individen sedan bestämmer att bilden är tillräckligt duglig för att visa omvärlden publiceras den i vad han benämner som front region, som kan jämföras med Goffmans (2020) frontstage.
Kvinna 4: “ /…/ Ska jag lägga upp nått så tänker jag på det ganska mycket och då kan det till och med kännas ganska jobbigt ibland. Nä men jag kan nog lätt tänka “kan jag skriva så här” speciellt om det är lite längre texter där man är lite öppen. Man oroar sig vad folk ska tänka, som man gör i många andra fall. Även om det kanske är helt orimligt.”
Kvinna 6: “Säkert mer än vad jag tror. Jag tänker att jag inte tänker på det, men det gör man väl varje gång man ska lägga ut någonting. Så jag vet inte riktigt i vilken utsträckning men det är klart man bryr sig. Speciellt jag som faktiskt begränsar mina inlägg. Det är klart att man tänker lite extra på vad man lägger ut och inte eftersom att jag inte lägger ut var som helst, då blir det väl att man tänker lite mer på hur folk ska uppfatta en också.”
Den andra hälften säger att de inte tänker på det, men alla har tidigare uttryckt vad de inte skulle lägga ut och varför, vilket skulle kunna tyda på att de ändå tänker på att hur de uppfattas på
I
nstagram, även om det inte sker aktivt.Kvinna 5: “Ja men man vill inte att folk ska tycka, eller man vill väl att folk ska tycka att man är fräsch, och då vill man inte att folk ska se det där. /…/ Ja men man vill ju ändå uppfattas som en fräsch och fin person, inte som någon som är… Eller alltså, det är ju viktigare att ha en fin fasad än en ful.”
Forskaren: “I vilken utsträckning tänker du på hur du uppfattas på
