• No results found

Kollektivavtalet din okända tillgång

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kollektivavtalet din okända tillgång"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kollektivavtalet

– din okända tillgång

(2)

2

kollektivavtal kan bara ändras om arbetsgivare och fack är överens, och detta skyddar dig till exempel mot löne­

sänkningar.

Vi på Lärarförbundet har jobbat hårt och länge för att alla lärare ska ha ett kollektivavtal. Idag har över 90 procent ett avtal, och vi är på väg att nå vårt mål.

Vad kan du göra?

Berätta om kollektivavtalets fördelar! Du kan använda de olika exempel vi har samlat i den här broschyren.

Här finns alla slags medlemsgrupper samlade – från förskollärare till universitetsadjunkter och specialpe­

dagoger. Och de har alla på olika sätt haft fördelar av kollektivavtalet genom ökad trygghet vid sjukdom och skada, bättre pension eller möjlighet att gå i delpension utan att ekonomin blir sämre.

Många tar nog förmånerna på jobbet för givna. Bättre semestervillkor än semesterlagen säger, ersättning för övertid och extra pengar när du är föräldraledig kanske verkar självklart. Men det är inte självklart.

Oftast beror förmånerna på att Lärarförbundet har förhandlat fram ett riktigt bra kollektivavtal som gäller på din arbetsplats.

Vad är då ett kollektivavtal?

Ett kollektivavtal är ett avtal mellan din arbetsgivare och Lärarförbundet om lön och anställningsvillkor på ditt jobb. Det ger dig och dina arbetskamrater en bra grund att stå på när det gäller lön, semester, pension och andra förmåner. En del tycker att ”min arbetsgi­

vare är schyst, jag behöver inte facket.” Och de flesta chefer är hyggliga, men det innebär inte att han el­

ler hon behöver lyssna på dig. Bestämmelserna i ett

Det bästa i livet är gratis

… brukar man säga

Läs mer på lararforbundet.se/kollektivavtal.

Där kan du också läsa om hur du går tillväga om din arbetsplats saknar ett kollektivavtal.

(3)

3 Johanna får många förmåner

Förmåner i Johannas kollektivavtal under året Semesterdagstillägg 25 dagar x 139 kr 3464 kr Rätt till ledighet 1 dag för begravning 1) 1374 kr

Ob-ersättning 12 tim 220 kr

Övertidsersättning 30 tim 7494 kr

Tjänstepensionsavgift 4,25 % på lönen 11679 kr Avtalsförsäkringar 2) premier 2,51 %

på lönen 6897 kr

Summa förmåner: 31128 kr

1) schabloniserat värde

2) avtalsgruppsjukförsäkring, tjänstegruppliv, trygg -

2) hets försäkring för arbetsskada, premiebefrielse-

2) försäkring

För grundskolläraren Johanna innebär kollektivavtalet en rad ekonomiska fördelar.

Johanna, 29 år, är grundskol­

lärare 1­7 med ferieanställ­

ning i en kommunal grundskola i årskurs 3.

För henne gäller det kommunala avtalet.

Johanna har arbetat i tre år och har en månads­

lön på 22 900 kr. Under året har hon haft ett par för­

äldramöten på kvällstid och job­

bat övertid 30 timmar. Hon har varit sjuk sammanlagt fyra dagar och vid ett tillfälle behövde hon ta ledigt en dag för att gå på begravning.

I tabellen här intill kan du se vilka förmåner Johanna har genom kollektivavtalet.

För gymnasieläraren Torsten visar sig kollektivavtalet vara avgörande vid en längre tids sjukdom.

Torsten får trygghet vid sjukdom

Förmåner i Torstens kollektivavtal

Totalt värde av kollektivavtalad sjuklön och dagersätt- ning från AGS-KL under Torstens år som sjukskriven:

cirka 58 000 kr.

Därefter årligen under de fyra år som återstår fram till Torstens pensionering vid 65: cirka 235 000 kr i må- nadsersättning från AGS-KL.

Förutom detta betalas pensionsavgifter in till Torstens kollektivavtalade pension under åren med sjukersätt- ning tack vare den kollektivavtalade avgiftsbefrielseför- säkringen: cirka 62 000 kr.

Torsten, 61 år, är lärare i tyska på en kommunal gymnasie­

skola. Han har en månads­

lön på 29 000 kr. Under våren 2008 råkade han ut för en bilolycka och fick bland annat bestående be­

svär av en whiplash­skada.

Han var sjukskriven på hel­

tid ett år och beviljades sedan sjukersättning tillsvidare.

(4)

4

Fredrik får bättre pension

Fredriks pensionsförmån

Varje månad betalar Fredriks arbetsgivare 2333 kr i tjänstepensionsavgift: (27 996 kr per år).

Enligt beräkningar som Folksam gjort ger den kol- lektivavtalade pensionen flera tusenlappar i månad- en för de flesta pensionärer, något som skulle vara mycket dyrt att spara ihop till själv.

Fredrik, 35, är nybliven studierektor vid en fristående gymnasieskola som har kollektivavtal genom medlem­

skap i arbetsgivarorganisationen KFS.

Fredrik tjänar 34 000 kr i månaden.

Nyligen fick Fredrik det orangefärg­

ade kuvertet från Försäkringskas­

san med uppgift om sin förvänt­

ade allmänna pension.

Siffrorna förskräcker och Fredrik bokar en tid med sitt försäkringsbolag för att få råd om olika former av privat pen­

sionssparande.

Studierektorn Fredrik kan räkna med bra slant från sin kollektivavtalade pension den dag han blir pensionär.

Johan, 34 år är universitetsadjunkt och anställd vid Göteborgs universitet, där han arbetat under ett år.

För Johan gäller det statliga avtalet. Johans månadslön är 28 500 kr.

Johan har nyligen blivit pappa och räknar med att vara föräldraledig i 12 månader. Som nyblivna föräldrar och husägare känner Johan och hans fru att de borde se över sitt försäkringsskydd.

Positiv överraskning för Johan

Nyblivna pappan och universitetsadjunkten Johan upptäcker att kollektivavtalet ger ett bra försäkringsskydd.

Det blir en positiv över­

raskning att upptäcka att kollektivavtalet ger både ett livförsäkringsskydd och pension till efterlevande.

Johans förmåner i kol­

lektivavtalet under året visas i tabellen här intill.

Vid det mötet får Fredrik klart för sig att utöver den allmänna pensionen kan han räkna med en bra slant från sin kollektivavtalade pension.

(5)

5

Johans förmåner i kollektivavtalet under året Föräldrapenningtillägg i 12 månader totalt 34 200 kr Arbetsgivaren betalar pensionsavgift-

er till den kollektivavtalade

pensionen även under föräldraledig-

heten, 1282 kr per månad totalt 15 390 kr Semester i 31 dagar i stället för lag-

stadgade 25. Schabloniserat värde 10 260 kr

Semesterdagstillägg 3887 kr

Avtalsförsäkringar 1) 9008 kr

Summa 72 745 kr

1) tjänstegruppliv, personskadeförsäkring, trygghets-

1) avtal , riskpremie, värdesäkrings premie

Om något skulle hända ...

Skulle Johan bli arbetslös, får han ersättning från det kollektivavtalade Trygghetsavtalet. Utöver ersättningen från a­kassan på 14 960 kr per månad får han då ytter­

ligare 7 840 kr per månad.

Om Johan skulle avlida får hans efterlevande genom bestämmelser i kollektivavtalet ett engångsbelopp på 363 800 kr.

Dessutom får Johans fru 4280 kr per månad i sex år (totalt ytterligare 308 160 kr). Det betalas också ut unge fär 2800 kr per månad till Johans barn till 20­års­

dagen. Det känns som en bra trygghet för familjen i det nya huset.

Idrottsläraren Kirsi, 50 år, arbetar på en fristående grundskola som omfatt­

as av Almega Tjänste­

företagens friskole­

avtal. Hon tjänar 28 000 kr per månad.

På en friluftsdag då hon åkte långfärds­

skridskor med klassen hade hon oturen att ram­

la och skada knäet och tappa

sina nya progressiva glasögon som gick sönder.

Knäskadan var komplicerad och har krävt två ope­

rationer utan att bli riktigt bra. Kirsi har nu varit sjuk­

skriven på heltid i sammanlagt fyra månader. Hon ska­

dade sig i arbetet och tack vare kollektivavtalet får hon ersättning.

Kirsi får ersättning för sin knäskada

Genom de kollektivavtalade försäkringarna får Kirsi följande ersättningar

I princip ersätts hela inkomstförlusten, cirka 28 600 kr Dessutom får hon ersättning för sveda och värk, 9 200 kr (skattefritt).

Eftersom knät inte blev riktigt bra får hon dessutom en engångsersättning på 41 800 kr (skattefritt).

De förstörda glasögonen ersätts med 6 000 kr (skatte- fritt).

Total ersättning från de kollektivavtalade försäkringar- na: 85 600 kr, varav 57 000 är skattefria.

Kirsi skadade sig i arbetet och tack vare kollektivavtalet får hon ersättning.

(6)

6

Kompisarna Lina, Lotta och Rebecka är jämngamla, 40 år, och träffades när de gick förskollärarutbildning­

en. Efter avslutad utbildning började alla tre jobba i olika förskolor i kommunen.

Lina jobbar på en kommunal förskola och tjänar 22 000 kr i månaden.

Lotta jobbar sedan fem år på en enskild förskola, ett föräldrakooperativ som är med i arbetsgivarorga­

nisationen KFO och därmed omfattas av kollektiv­

avtal. Lotta tjänar också 22 000 kr i månaden.

Rebecka började för ett år sedan på en enskild förskola som saknar kollektivavtal men hon har bätt­

re lön än sina två vänner, 24 000 kr i månaden.

I tabellen här nedan ser du vilka förmåner kollek­

tivavtalet ger. Den kollektivavtalade pensionen är vik­

tig: För Lina och Lotta kommer den att utgöra mer än 20 procent av den totala pensionen, enligt beräkningar som Folksam gjort. Den ger för de flesta löntagare flera tusenlappar i månaden, något som skulle vara mycket dyrt att spara till själv.

Samma utbildning - olika förmåner

Tidigare studiekamraterna Lina, Lotta och Rebecka har helt olika förmåner beroende på vilka avtal som gäller på deras jobb.

Lön och förmåner (värde per månad)

Lina Lotta Rebecka

Lön 22000 kr 22000 kr 24000 kr

Avgift till kollektivavtalad pension och försäkringar 1) 1487 kr 1969 kr 0 kr

6 extra semesterdagar 660 kr 660 kr 0 kr

Summa 24147 kr 24629 kr 24000 kr

1) sjukförsäkring, livförsäkring och arbetsskadeförsäkring

(7)

7

På lararforbundet.se/lon hittar du alla de avtal som Lärarförbundet tecknat med olika arbetsgivarorganisa­

tioner.

Om du är privat anställd finns det många olika avtal under rubriken Privat anställd.

Vad gäller på ditt jobb?

Om du är osäker, ta reda på vilken arbetsgivarorgani­

sation som din arbetsgivare är med i, till exempel ge­

nom att fråga din arbetsgivare. Vissa privata arbetsgiva­

re är inte med i någon arbetsgivarorganisation utan har egna företagsavtal med Lärarförbundet.

Inga-Lill kan gå i delpension

Inga-Lill, 63, är special­

pedagog vid Specialpeda­

gogiska skolmyndighe­

ten. För henne gäller det stat liga avtalet.

Inga­Lill tjän ar 30 500 kr per månad.

Inga­Lill har börjat känna sig lite sliten och skulle vilja trappa ner för att få mer tid och ork för barn barnen. Hon får ett erbju­

dande av sin arbetsgivare på 50 procents delpension, något som är möjligt tack vare det statliga pensionsav­

talet.

Detta innebär att när hon är pensionär på halvtid i två år, får hon förutom sin halvtidslön också 9150 kr per månad i delpension. Totalt värde blir 219 600 kr. I tabellen kan du se några andra förmåner Inga­Lill har.

Specialpedagogen Inga-Lill får chansen att trappa ned och gå i delpension tack vare kollektivavtalet.

Förmåner i Inga-Lills kollektivavtal mellan 63 och 65 år

Delpension fram till 65-årsdagen totalt 219 600 kr Semester i 35 dagar i stället för

lag stadga de 25. Schabloniserat värde 18 300 kr per år vid heltid.

Med 50 procent pension blir värdet: 9 150 kr Dessutom betalas avgifter till

hennes kollektivavtalade pension in som om hon arbetat heltid. Det är

värt 686 kr per månad. totalt 16 470 kr Semesterdagstillägg 4697 kr per år

vid heltid, med 50 procent pension: 2 348 kr Avtalsförsäkringar 1) med 50 procent

pension. 4 820 kr

Summa: 252 388 kr

1) tjänstegruppliv, personskadeförsäkring, trygghets-

1) avtal, risk- premie, värdesäkringspremie

(8)

De fem bästa argumenten för kollektivavtal

Lön och löneutveckling

I samband med anställningen förhandlar du själv din lön. I kollektivavtalet regleras när den ska höjas.

Givna regler för skyldigheter och rättigheter

Om arbetsplatsen har kollektivavtal ingår automatiskt alla de förmåner och rättigheter som avtalats där också i ditt anställningsavtal. Det kan exempelvis handla om övertidsersättningar, framtida löneförhöjningar etcetera.

Inflytande

Kollektivavtal innebär att du och dina arbetskamrater är garanterade insyn och inflytande via ett valt fackligt ombud. Ombudet har rätt att få insyn i företagets eko­

nomiska räkenskaper och övriga handlingar. Dessutom måste arbetsgivaren informera och förhandla med om­

budet inför viktigare förändringar i verksamheten.

Ett system för att lösa konflikter

I kollektivavtalet finns också ett konfliktlösnings system som innebär att ni alltid kan få kvalificerad hjälp när konflikter uppstår mellan arbetstagare och arbets­

givare.

Pension och försäkringar

Kollektivavtal innebär att du omfattas av ett försäk­

rings skydd för arbetsskada och dödsfall. Du omfattas också av en avtalspension som ger ett välbehövligt till­

skott till din framtida pension.

Box 12 229, 102 26 Stockholm. Telefon 0770-33 03 03. lararforbundet.se

Vad tjänar just du på kollektivavtalet?

Vill du veta vad kollektivavtalet betyder för dig? Eller tipsa dina kollegor om hur stor nytta de

har av avtalet?

Gå in på lararforbundet.se/

kollektiv avtal och räkna ut vad just du tjänar på kollektivavtalet.

Med räknesnurran som du hit­

tar där kan du ställa in olika parametrar för att se vad just du tjänar på ditt kollektivavtal.

Inställningarna är till exempel vilken månadslön du har, hur mycket övertid du har och hur länge du varit anställd.

Tillsammans ger de ett samlat värde för vad du tjä­

nar varje år på kollektivavtalet.

Oktober 2009

Upplaga: 23.000 ex Illustrationer: Mikael Johansson Grafisk form: Åsa Nilsson, AB Grafisk Stil Tryck: Grafisign Nordiska AB

References

Related documents

Medan förbudet mot byte av arbetsskift pågår arbetar tehyiterna enligt den fastställda för- teckningen över arbetsskift och samtycker inte till att förteckningen

KPMG har av Astorps kommuns revisorer fått i uppdrag att granska hur kommunen arbetar med bevakning av vilka statsbidrag som kan sökas. Uppdraget ingår i revis ionsplanen

Intervjuerna kretsade kring frågor om vilka överväganden som låg bakom beslutet att börja ta ut allmän ålderspension respektive att inte göra detta, vilka eventuella

I förarbetet till 38 § AvtL nämner man 1969 års avtal specifikt när man anger att avtalet ska ligga till grund för en jämförelse vid bedömningen men man skriver också:

1 § regeringsformen anges att föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning samt att föreskrifter, efter bemyndigande av riksdagen eller

Syftet med arbetet var att ta reda på om den ökade tidsåtgången som parprogrammeringen leder till uppvägs av de fördelar som den genererar i jämförelse med enskild programmering

Fler och fler företag anpassar sina datasystem efter att kunna arbeta på distans, samtidigt som kommuner runt om i landet arbetar ständigt för att hitta nya eller förbättrade

7.14 Information om förfaranden för intern rapportering och extern rapportering Svenskt Näringsliv anser att många medlemsföretag skulle ha stora svårheteter att efter