Svängig EUR/SEK tillbaka över 10 i november

Macro & FICC Research

Ögat

torsdag den 11 november 2021

Svängig EUR/SEK tillbaka över 10 i november

Positiva flöden från utdelningar och introduktioner tillsammans med omprisning av korta räntor har gett stöd för kronan under oktober. Vår prognos att kronan ska tillbaka över 10,00 i november ser nu ut att vara på väg att realiseras. Sid 3

FICC Sales: Förslag för köpare av EUR/SEK

Vi ger förslag på strategi för köpare av EUR/SEK under de kommande månaderna. Sid 4

Inflationsbrasa pressar Fed till tidigare höjningar

Inflationen skjuter i höjden i USA. Det ökar pressen på Fed att snabba på med avvecklade obligationsköp och höjningar. Vi tror nu att Fed börjar höja i september nästa år. Sid 5

Bank of England överraskade med utebliven höjning

Bank of England lämnade räntan oförändrad i november, men en höjning närmar sig, troligen i februari.

Sid 6

Fortsatt måttlig inflation ex energi i oktober

KPIF ex energi väntas ligga kvar under Riksbankens prognos i oktober, men dra sig över nästa år. Sid 7

Missa inte – Nordic Outlook 16 november

Ny konjunkturprognos med uppdaterade utsikter för ekonomi, räntor och valutor Finansiella prognoser sid 2

Redaktör:

Elisabet Kopelman 070-655 3017

Elisabet.kopelman@seb.se Twitter: @Ekopelman Ögat kan förutom research även innehålla information från SEB FICC Sales, vilket i så fall anges.

Kontakta Ögat på:

ogat@seb.se Vår syn på kort sikt

(slut kvartal 4) Reporänta: ➔ (0,00%) 2-årsränta: ➔ (-0,20%) EUR/SEK: ^ (10,05) USD/SEK: ^ (8,74)

Valutaprognoser*

Ränteprognoser, %**

Riktning kv. 4 11-nov Q4 21 Q1 22 Q2 22 Q3 22 11-nov Q4 21 Q1 22 Q2 22 Q3 22

EUR/SEK  9,99 10,05 10,00 9,95 9,85 Styrränta*

USD/SEK  8,71 8,74 8,70 8,73 8,64 USA 0,25 0,25 0,25 0,25 0,50

GBP/SEK  11,67 12,26 12,29 12,13 12,01 EMU (depositränta) -0,50 -0,50 -0,50 -0,50 -0,50

NOK/SEK  1,00 1,01 1,00 0,99 0,99 Sverige 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

JPY/SEK  7,64 7,73 7,70 7,66 7,58 Norge 0,25 0,50 0,75 1,00 1,00

CAD/SEK  6,94 7,05 7,01 7,10 7,08 Storbritannien 0,10 0,10 0,25 0,50 0,50

AUD/SEK  6,35 6,55 6,52 6,55 6,57

CHF/SEK  9,47 9,31 9,17 9,13 9,04 Statsobligationer***

PLN/SEK  2,15 2,20 2,22 2,24 2,24 2 år Sverige -0,22 -0,20 -0,18 -0,13 -0,13

CNY/SEK  1,36 1,37 1,36 1,37 1,37 5 år 0,01 0,03 0,11 0,18 0,23

DKK/SEK  1,34 1,35 1,34 1,34 1,33 10 år 0,24 0,30 0,40 0,45 0,50

EUR/USD ➔ 1,15 1,15 1,15 1,14 1,14

Utländska obligationsräntor***

Centralbanker

USA EMU UK Sverige 2 år USA 0,46 0,47 0,53 0,68 0,88

Nästa möte 15 dec 16 dec 16 dec 25 nov 10 år Tyskland -0,29 -0,20 -0,15 -0,10 -0,05

Räntebesked Oför. Oför. oför. Oför. 10 år USA 1,48 1,50 1,60 1,80 1,90

Ränta, % 0-0.25 -0,5** 0,25 0,0

Macro & FICC Research Ögat torsdag den 11 november 2021 3

Svängig EUR/SEK tillbaka över 10 i november

Positiva flöden från utdelningar och introduktioner tillsammans med omprisning av korta räntor har gett stöd för kronan under oktober. Vår prognos att kronan ska tillbaka över 10,00 i november ser nu ut att vara på väg att realiseras.

På väg upp igen efter flödesdrivet brott under 10,00

Under oktober bröt EUR/SEK under 10,00 för första gången sedan februari 2018. Rörelsen var väntad då det på förhand stod klart att det skulle vara osedvanligt många stora tillfälligt kronpositiva flöden från företagsevent under månaden, främst Nordeas extrautdelning i EUR samt Volvo Cars AB:s börsnotering (läs mer i Ögat Special Kronsyn här). Vårt huvudscenario har varit att EUR/SEK vänder upp i november och bryter tillbaka över 10,00, d v s där kursen har varit sedan februari 2018, men att den sedan inte ska orka hela vägen upp till årets övre nivåer kring 10,30 utan stanna mellan 10,10 och 10,20. Det gäller åtminstone så länge som inte ett börsfall eller liknande driver ner riskaptiten betydligt.

Kronan fick stöd av omprisade korträntor och riskaptit

Korta räntor sköt rejält högre för två veckor sedan och reaktionen var mer explosiv i svenska än europeiska räntor. Det gav ett stöd för de låga EUR/SEK-nivåerna efter att vi under större delen av oktober hade argumenterat för att EUR/SEK rent fundamentalt snarare borde handlat runt 10,10 än brutit under 10,00. Vi tyckte att reaktionen i korta räntor var överdriven och har förväntat oss en korrektion, vilken nu ser ut att ha börjat och som i fortsättningen bör ge stöd för EUR/SEK att åter röra sig upp över 10,00. Vidare så har en korrektion i riskaptit nu i november givit stöd för högre EUR/SEK (VIX har korrigerat till 18,7 från nästan årslägsta 15,1 den 3 november och har då möjligen lite till att ge på uppsidan då snittet 2021 varit på 19,7). Dessa faktorer, riskaptit och räntespread, ingår i vår kortsiktiga jämviktsmodell för EUR/SEK och de visar tillsammans på att EUR/SEK redan nu borde kunna korrigera upp precis under 10,10 men om de fortsätter utvecklas i nuvarande riktning kommer vår modell till och med snart peka högre än 10,10. Ett större fall i riskaptiten än det korrektiva vi hitintills har sett i tex VIX utgör en uppåtrisk för EUR/SEK.

2022-höjningar kommer inte att få Riksbanksstöd

Vidare tror vi inte att marknadens högt ställda förväntningar om en höjning från Riksbanken redan H2 2022 kommer få stöd vid Riksbankens räntemöte 25 november. En besvikelse för marknaden vid det mötet skulle också hjälpa EUR/SEK högre men då vi ändå tror på att åtminstone en räntehöjning kommer att läggas in i slutet av Riksbankens prognoshorisont (kvartal 4, 2023) så kan det kortsiktigt även tolkas något hökaktigt. Vår SEK Views-enkät till inhemska kunder (släppt 20 oktober) visade dock på att en majoritet trodde på en sådan åtgärd från Riksbanken och att det därmed redan borde vara inprisat i EUR/SEK.

Underviktade företag en uppåtrisk för kronan

Det alternativa riskscenariot är om inhemska aktörer, främst företag, kommer att börja skala ner på den stora undervikt i SEK som rapporterades i vår SEK Views-undersökning. Hittills i år verkar säkringsrelaterade köp av SEK ha varit eftersökta runt de övre nivåerna av intervallet (10,20/10,30). Om dessa konton ändrar syn från att tro på intervallet till att förvänta sig en fortsatt trend med apprecierande SEK kommer det att bli svårt för EUR/SEK att bryta tillbaka över 10,00. Detta alternativa scenario verkar dock mindre troligt jämfört med för en vecka sedan baserat på (1) den korrigering som redan setts i ränteskillnaden mellan svenska och europeiska räntor och (2) att nedgången i EUR/SEK inte fortsatte förra veckan.

På nedsidan finns även ett säsongsmönster där EUR/SEK har fallit i november tre år i rad och fem av de senaste sex åren (i snitt med 0,9 procent). Det ska dock ses i ljuset av att EUR/SEK även tenderat att ha gått upp i oktober och därmed har troligen fallet i november delvis varit en korrektion som inte bör infinna sig i år då EUR/SEK föll snarare än gick högre i oktober.

Slagig avslutning med ny nedgång bortom PPM

Så svängigt med en starkare krona i oktober och svagare i november men vi tror att det fortsätter att vara slagigt i december också. De årliga premiepensionsutbetalningarna (”PPM-flödet”) kommer under den första delen av december. Historisk har EUR/SEK handlat högre några dagar innan premiepensionsmyndigheten sätter in årets pengar i de fonder som Sveriges ca 6 miljoner sparare har valt, och där mycket ska placeras i utländska tillgångar, samt fortsatt högre några dagar därefter. Därefter har EUR/SEK tenderat att falla för att i termer av hela december stänga lägre än där den öppnade.

Effekten kring PPM-dagen har avtagit de senaste åren vilket kan bero på att Riksbanken höjde räntan vid sina decembermöten 2018

undersökning (se ovan) ger stöd för att ett sådant behov även finns i år (om något till och med större än vanligt) så tror vi på ytterligare en sväng där EUR/SEK åter rör sig ner mot 10,00 i slutet av året.

Förändring i EUR/SEK per månad (%)

EUR/SEK kring PPM-dagen

Karl Steiner

FICC Sales: Förslag för köpare av EUR/SEK

Vi ger förslag på strategi för köpare av EUR/SEK under de kommande månaderna.

Som ni har kunnat läsa i Karl Steiners artikel så pekar hans modeller och analys på att vi kan förvänta oss en korrektion i EUR/SEK och att kursen kan komma bryta upp över 10,00 på nytt och handlas i intervallet 10,00 till 10,20.

För de kunder som har behov av att köpa EUR mot SEK de kommande två till tre månaderna är en traditionell termin en möjlighet som just nu ger en säkring på precis under 10,00 på tre månader.

Ett bra alternativ till terminen är att göra en så kallad Konvertibel Termin som skapar ett skydd mot en eventuell kronförsvagning på kurs 10,05 men ger möjligheter att eventuellt kunna köpa i EUR till en lägre kurs. För ytterligare detaljer se nedan.

Konvertibel Termin för köpare EUR mot SEK Löptid 3 månader

Strike 10,08

Barriär 9,79 Potentiella scenarios:

a) Om EUR/SEK handlas över 10,08 om tre månader köper ni till kurs 10,08

b) Om EUR/SEK handlas under 10,08 och ej har handlats på eller under 9,79 under löptiden så köper ni till marknadskurs

c) Om EUR/SEK har handlats på eller under 9,79 under löptiden så köper ni till 10,08.

Om ni har intresse av ovanstående förslag eller har behov av att köpa EUR i framtiden och vill minska er valutarisk, ta gärna kontakt med er företagsrådgivare.

Christian Gärtner, FICC Sales

Macro & FICC Research Ögat torsdag den 11 november 2021 5

Inflationsbrasa pressar Fed till tidigare höjningar

Inflationen skjuter i höjden i USA. Det ökar pressen på Fed att snabba på med avvecklade obligationsköp och höjningar. Vi tror nu att Fed börjar höja i september nästa år.

Fed börjar banta obligationsköpen i november

USA:s centralbank Fed levererade vid sitt möte i början av november det väntade beslutet. Feds obligationsköp, på idag 120 mdr USD per månad, börjar bantas med USD 15mdr per månad med start i november och december och med sikte på att köpen ska vara avslutade i mitten av nästa år. Det innebär att räntehöjningar tidigast kan inledas under slutet av sommaren/hösten nästa år. Fed lämnade också som väntat dörren öppen för att ändra takten i neddragningen i obligationsköpen framöver, om utvecklingen i ekonomin skulle avvika från den förväntade.

Budskapet från Fed var samtidigt att man håller fast vid synen om att den höga inflationen är tillfällig – även om senaste räntebeskedet signalerar ökad osäkerhet – och att man inte ska börja höja förrän ekonomin är tillbaka på full sysselsättning, d v s att hög inflation fortfarande inte är tillräckligt för att motivera en stramare penningpolitik. Fed bäddade också i viss mån för kommande inflationsbesvikelser genom Fed-chefen Powells uttalanden om att det kan dröja till kvartal två eller tre nästa år innan problemen med utbudsstörningar lättar och inflationen vänder ned. Det sätter en relativt hög ribba för Fed att avvika från den inslagna kursen med gradvis bantade obligationsköp.

Vår tolkning är att Fed är genuint osäker kring utvecklingen för både inflationen och på arbetsmarknaden och att strategin nu handlar om riskminimering – bli av med obligationsköpen för att möjliggöra höjningar och inta en mer skeptisk syn till mängden lediga resurser på arbetsmarknaden för att mjuka upp kravet på full sysselsättning.

Senaste data skärper pressen på Fed vad gäller både arbetsmarknad och framförallt inflationen.

Högsta inflationen på 30 år och mer bredbaserad

Efter ett par månader med lugnare prisökningar överträffade USA- inflationen i oktober både våra och konsensusförväntningarna. På månadsbasis steg inflationen med 0,9 procent för totalen och 0,6 procent exklusive mat och energi (kärninflationen), vilket fick både total KPI och kärn-inflationen att stiga till 6,3 procent respektive 4,6 procent, de högsta nivåerna sedan början av 90-talet!

När inflationen sköt fart under våren och sommaren stod ett fåtal komponenter – begagnade bilar och normaliserade priser på turisttjänster efter pandemin – för stora delar av uppgången. Nu är uppgången mer bredbaserad. Priserna på begagnade bilar stiger åter snabbare i spåren av allmän bilbrist och auktionspriser tyder på att denna uppgång fortsätter. Men därutöver registrerades snabba uppgångar för hyror – som väger tungt i KPI – och för komponenter som vårdtjänster, inredningsdetaljer och nöjen. Flygresor var en av få poster som sjönk, men mindre än föregående månader och med ökat resande när den senaste virusvågen avtar kan även denna post väntas vända upp framöver. Priser på tjänster stiger dock än så länge i en måttlig takt medan varuinflationen är den högsta sedan februari 1981.

Det här gör det svårare för Fed att avfärda uppgången som tillfällig och relaterad till pandemin. Att inflationen stiger på bredare front talar för att prisuppgångarna även drivs av generellt stark efterfrågan efter tidigare stimulansutbetalningar till hushållen. Vi tror att priserna fortsätter att öka i en snabbare takt än normalt under det kommande året även om 12-månaderstakten kommer att börja att dämpas under andra kvartalet på grund av högre

jämförelsetal.

Överhettningstendenser på arbetsmarknaden

Tryck uppåt på lönerna är ytterligare en uppåtrisk för inflationen.

Lönemått som Atlanta Feds median-löner eller lönekostnaderna i det kvartalsvisa lönekostnadsindexet (ECI) visar nu en ökningstakt som är i paritet med historiska konjunkturtoppar och som får stöd av indikatorer på arbetskraftsbrist och höga vakanstal.

Det stora gapet i sysselsättning jämfört med före pandemin – på drygt 4 miljoner och ännu fler om man jämför med tidigare trend – talar för att USA ännu inte har slut på arbetskraft. I oktober accelererade sysselsättningstillväxten igen även om ökningen på drygt 500 000 nya jobb är en bra bit under takten i juni/juli på runt 1 miljon nya jobb per månad. Deltagandegraden – antal personer i arbetskraften som andel av befolkningen – var dock oförändrad och har i stort sett inte rört sig sedan förra sommaren. Snabb

sysselsättningstillväxt sätter därmed press ned på arbetslösheten, även om nuvarande nivå på 4,6 procent alltjämt har en bit kvar till nivåerna innan pandemin på 3,5 procent.

Bedömningen av arbetsutbudet blir mer osäker ju längre det dröjer innan arbetskraften kommer tillbaka till arbetsmarknaden. Delar av nedgången speglar en nedgång bland äldre och i den mån som dessa valt att gå i tidigare pension är det troligt att de inte kommer tillbaka igen. Men därutöver har arbetskraftsdeltagandet fallit bland lågutbildade – som troligen drabbades hårdare av fallet för jobb i tjänstesektorn – och för kvinnor i åldrar med barn. Vi tror att problem med barnomsorg och rörig öppning av skolorna kan ha haft betydelse för den sistnämnda gruppen. Men framförallt är det sannolikt att oron för pandemin fortsätter att spela en roll, inte minst i de ofta mer utsatta jobb i tjänstesektorn där sysselsättningsfallet varit som störst. Får vi rätt i vår tro på ett ökat arbetskraftsdeltagande bör pressen på lönerna avta under våren. Men full sysselsättning kommer troligen inte att vara samma sak som en återgång till nivåerna före pandemin, vilket även Fed börjar acceptera. Fortsätter jobben att växa i samma takt som i oktober kan även kriteriet för arbetsmarknaden vara uppfyllt i början av hösten.

Vi har mot denna bakgrund reviderat vår syn på Fed och tror nu att första räntehöjningen kommer i september nästa år och att risken ligger för två steg nästa år, följt av fortsatta höjningar under 2023.

Den senaste inflationsöverraskningen innebär att marknaden nu börjat prisa in en full höjning redan i juli, strax efter det planerade slutet på Feds obligationsköp, och mer än två höjningar för hela 2022.

Utsikter till snabbare räntehöjningar ger ytterligare stöd för dollarn.

Vi tror nu att EUR/USD handlas till 1,15 i slutet av året och 1,14 i mitten av nästa år.

Elisabet Kopelman

Bank of England överraskade med utebliven höjning

Bank of England lämnade räntan oförändrad i november, men en höjning närmar sig, troligen i februari.

Bank of England (BoE) beslutade vid sitt möte i november att lämna styrräntan oförändrad på 0,10 procent och kommer också att fort- sätta med sina tillgångsköp tills QE-programmet löper ut i december.

Vi förväntade oss att BoE skulle höja räntan med 15 punkter till 0,25 procent. Den penningpolitiska kommittén, MPC, var inte enhälligt i sitt beslut; två medlemmar (inte guvernör Bailey) röstade för en omedel- bar räntehöjning med 15 bps. Den penningpolitiska kommittén sa också att "det blir nödvändigt att höja bankräntan under de kommande månaderna". Även om en höjning i december är rimlig, enligt vår uppfattning, kommer MPC förmodligen att genomföra den i samband med nästa penningpolitiska rapport (3 februari 2022).

BoE:s novemberbeslut sågs som ett av de mest oförutsägbara besluten på flera år. Inflationen är för närvarande 3,1 procent och förutspås (av SEB) nå nästan 6 procent i början av 2022 och ligga långt över inflationsmålet på 2 procent under perioden 2022–2023.

Men takten i återhämtningen har också mattats något den senaste tiden. När styrräntan når 0,50 procent (möjligen före slutet av första halvåret 2022) kommer centralbanken att sluta återinvestera förfallande tillgångar. Eftersom BoE kommer att använda både räntan och balansräkningen för att få rätt mix när man stramar åt politiken (läs mer i BoE:s penningpolitiska rapport för augusti 2021, sidan 12), tror vi att marknaderna överskattar omfattningen av framtida räntehöjningar från BoE . Vi bedömer att jämviktsräntan på medellång sikt förblir låg och nära 2,0 procent. Den exakta vägen politiken tar mot denna jämviktsnivå kommer att bero på hur ekonomin och riskbilden kommer att utvecklas.

Covid hade initialt en disinflationseffekt på Storbritannien (och den globala ekonomin) med tecken på sjunkande löne- och pristryck.

Pandemirelaterade obalanser på varu- och arbetsmarknaderna har dock legat kvar längre än väntat. Den icke försumbara risken är att övergången från varor tillbaka till tjänster blir mer utdragen, vilket leder till en längre period av utbudsstörningar och inflationstryck.

Höstens uppgång i energipriserna har gjort situationen mer

komplicerad eftersom den bromsar tillväxten samtidigt som den spär på det kortsiktiga inflationstrycket. BoE har gjort en uppdatering av sin analys av resursutnyttjandet ("Supply & Reserve Capacity") och drar slutsatsen att det fortfarande är svårt att bedöma nivån på resursutnyttjandet. BoE är fortfarande genuint osäker på de långsiktiga skadeverkningarna från pandemin och Brexit och vilka konsekvenser detta får för inflationsutsikterna.

Vi har upplevt en stor förändring av den globala penningpolitiken med centralbanker som medger att risken ökar för att inflationen kommer att förbli ihållande hög under längre tid. Globala ränte- marknader har drivit centralbanker mot mindre monetära

stimulanser. Flera medlemmar av bankens MPC, inklusive guvernör Bailey, har sedan sensommaren uppmuntrat marknadens

förväntningar om ett första penningpolitiskt steg före slutet av 2021, vilket utlöste en stor reaktion i korta statspappersräntor när

novemberhöjningen uteblev. Bailey har varit en av de mest verbala MPC-medlemmarna sedan september och har använt ett antal offentliga framträdanden till att göra mycket tydligt att han är alltmer oroad över inflationen. Han sa till och med att BOE "måste agera". BoE-ordföranden hade därmed investerat mycket av sin trovärdighet i en policyändring men röstade emot en höjning vid novembermötet. BoE har ändå anslutit sig till kören av

centralbankshökar.

Robert Bergqvist

Macro & FICC Research Ögat torsdag den 11 november 2021 7

Fortsatt måttlig inflation ex energi i oktober

KPIF ex energi väntas ligga kvar under Riksbankens prognos i oktober, men dra sig över nästa år.

På måndag 15 oktober presenterar SCB inflationsdata för oktober. Vi förväntar oss att KPIF-inflationen fortsatt att stiga till 2,9 procent å/å från 2,8 procent i september. Prognosen på kort sikt har reviderats ned efter en nedgång för både spotpriserna på el i oktober och forward-priserna under vintern, vilket tyder på att total KPI kommer att vara 0,1–0,2 procentenheter lägre än antagandena i vår tidigare prognos. Elpriserna fortsätter att vara mycket volatila men

forwardpriserna tyder fortfarande på att elpriserna kommer att sjunka nästan till nivåerna före pandemin i mitten av nästa år.

Uppåtrisker för Riksbankens prognos för 2022

Utsikterna för KPIF ex energi är dock mer blandade. Vi ser (eller kanske hör) växande anekdotiska bevis på brister och

transportförseningar som i kombination med kraftigt stigande energipriser i euroområdet har fått oss att revidera KPIF ex energi uppåt med 0,2–0,3 procentenheter för 2022, vilket innebär att vi nu ser en något högre kärninflationen 2022 jämfört med Riksbankens prognos. KPIF ex energi var samtidigt 0,2 procentenheter lägre än Riksbankens prognos i september och vi förväntar oss att detta inflationsmått kommer att vara kvar under Riksbankens prognos under resten av året. Vår prognos för oktober är 1,6 procent mot Riksbankens 1,7 procent. Kortsiktiga indikatorer som priserna på konsumtionsvaror i producentledet och prissättningsplaner enligt Konjunkturinstitutets undersökning har fortsatt att öka, men de är inte på nivåer som signalerar kraftigt högre inflation på kort sikt.

Olle Holmgren

Kontakter

FICC Sales Stockholm

Valuta +46 8 506 232 34 Räntederivat +46 8 506 232 00 Råvaror +46 8 506 233 91 Risk Advisory +46 8 506 232 34

FICC Sales Göteborg / Malmö

Valuta +46 31 774 9060 Räntederivat +46 31 774 9100 Råvaror +46 8 506 233 91 Risk Advisory +46 31 774 91 10

Disclaimer

Informationen och bedömningarna i denna rapport har tagits fram av SEB Research, en avdelning inom SEB divisionen Large Corporates and Financial Institutions inom Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) ("Banken").

Rapporten är inte avsedd som investerings- eller finansieringsanalys och inte heller som investeringsrådgivning enligt lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden. Innehållet i nyhetsbrevet är avsett för kunder med hög nivå av kunskap inom det finansiella området. Innehållet i rapporten är baserat på uppgifter från källor som Banken bedömer som tillförlitliga. Banken svarar dock inte för fullständigheten eller riktigheten av informationen.

Informationen utgör inte något erbjudande om att köpa eller sälja några finansiella instrument. Hänvisning till finansiella instrument som getts ut av SEB ska därför i förekommande fall betraktas som marknadsföring. Den som tar del av informationen uppmanas att basera sina eventuella investeringsbeslut på undersökningar man själv bedömer vara nödvändiga, t.ex. genom att – i förekommande fall – ta del av investeringsanalys som tagits fram av Banken eller att läsa den produktinformation som finns tillgänglig. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Finansiella instrument kan både stiga och falla i värde och det är inte säkert att du får tillbaka investerat kapital. Faktablad och informationsbroschyr eller prospekt finns på www.seb.se. Banken förbehåller sig rätten att när som helst ändra innehållet i rapporten. Banken är inte ansvarig, i den utsträckning gällande lag tillåter, för vare sig direkt eller indirekt skada som beror av användandet av denna information.

Materialet riktar sig inte till personer vars medverkan kräver ytterligare prospekt, registrerings- eller andra åtgärder än vad som följer av svensk rätt. Det åligger var och en att iaktta sådana restriktioner. Materialet får inte distribueras i eller till land där distribution kräver ovan nämnda åtgärder eller strider mot reglering i sådant land. Materialet riktar sig således inte till fysiska eller juridiska personer hemmahörande i USA eller i något annat land där publicering eller tillhandahållande av materialet är förbjudet eller strider mot tillämpliga bestämmelser i landet.

Banken eller Bankens anställda kan äga eller på annat sätt ha intressen i finansiella instrument som nämns i rapporten, och banken kan även ha uppdrag (t.ex.

inom Corporate Finance) från utgivare av sådana instrument. Enligt Bankens rutiner för hantering av intressekonflikter är dock SEB Research och dess anställda oberoende i förhållande till sådana innehav och uppdrag, t.ex. genom informationsbarriärer gentemot de enheter inom Banken där sådana intressekonflikter kan uppkomma.

Ögat innehåller även separata artiklar med information från SEB Corporate Sales, för vilka särskilda villkor gäller. Material från SEB Corporate Sales utgör inte oberoende objektiv analys och omfattas därmed inte av ovan nämnda rutiner för undvikande av intressekonflikter. Artiklar från Corporate Sales ska ses som information, inte investeringsrådgivning, och tillhandahålls utan anpassning till den enskilde kundens investeringar eller förhållanden i övrigt. Ersättning till anställda inom Corporate Sales kan, delvis, spegla resultatet för respektive enhet inom Sales. SEB tar, så långt lagen medger, inget ansvar för aktiviteter eller förpliktelser som uppkommer till följd av spridning av rapporten till andra än den avsedda mottagaren.

Upphovsrätt och andra immateriella rättigheter till sammanställningen innehas av Banken.