Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Godkänt av

Barbro Karelius leg. dietist

Maria Almström Svensson leg. dietist Anders Rhodin leg. dietist

Barbro Karelius leg. dietist 2012-06-28 Reviderat 2014-12-15 Giltig t.o.m.

2016-01-11

Hygiensjuksköterskor Gävleborgs landsting MAS

Gävleborgs kommuner

Allmänt om enteral nutrition

Enteral nutrition d.v.s. näring som tillförs via en sond till mag-tarmkanalen då energi- och näringsbehovet med hjälp av mat, dryck och eventuellt kosttillägg inte kan tillgodoses.

Arbeta alltid aseptiskt vid administrering så att sondnäring/näringslösningen inte tillförs bakterier vilket kan medföra diarré.

Handdesinfektion är viktig vid allt arbete med sond, aggregat och näringslösningar eftersom risken för att kontaminera näringslösningen är stor.

Det är bra att använda ett sondschema där man anger hur mycket man ger och eventuella anmärkningar.

Försök att se sondmatningen som en måltid. Om det går, låt den som sondmatas sitta med vid matbordet för att känna dofter och delta i gemenskapen. Det finns risk att den som sondmatas blir isolerad och fråntagen den sociala samvaro som

måltiderna utgör. Förbered inför sondmatning genom att ge lite smak i munnen ex fruktpuré. Om detta inte går stimulera med isbit på läpparna.

Sondnäringar

Det finns många olika sondnäringar, vilken sondnäring en person ska ha ordineras av dietist eller patientansvarig läkare.

Ansvar

 Dietist ansvarar för ordination av energi- och vätska.

 Sjuksköterska ansvarar för sondmatningen, men kan genom delegering av arbetsuppgiften utföras av annan person med reell kompetens.

Tillförselvägar

Infartsvägarna delas upp i nasogastriska, nasoenteriska och gastrostomier.

Nasogastrisk sond

Tunn sond som förs in genom näsan via svalget till magsäcken. Matning ska utföras av sjuksköterska, får ej delegeras till annan omvårdnadspersonal.

Nasoenterisk sond

Tunn sond som förs in genom näsan ända ner i tolvfingertarmen eller tunntarmen.

Vid matning måste alltid pump användas maxhastighet 125 ml/tim.

Gastrostomi

PEG: (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi) är ett sätt att lägga en kateter via huden med hjälp av gastroskopi.

Knapp eller Gastrostomiknapp: Kan användas när en kanal bildats efter ca två

månader. Den är försedd med ett lock som öppnas vid näringstillförsel.

Tillförsel av sondnäring

Kontinuerlig tillförsel

Sondnäring ges under 16-20 tim per dygn med pump eller med

sondmatningsaggregat för gravitationsmatning, bör vara en paus på 4 timme.

Patientens tolerans och energibehov avgör hur mycket sondnäring som ges per timme.

Intermittent tillförsel

Sondnäringen fördelas som måltider över dygnet med pump eller med sondmatningsaggregat för gravitationsmatning, varje måltid tar 1-3 timmar.

Bedömning av tillförselns hastighet måste göras individuellt, eftersom stora avvikelser kan förekomma.

Måltidsmatning/Bolusmatning

Matning sker med matningsspruta vid flera tillfällen under dagen. Mängden per tillfälle motsvarar en måltid och bör ges under 20-30 minuter.

Hygienrutiner vid enteral nutrition

Sondnäring i sin ursprungliga förpackning är steril och hanteras på följande sätt.

Kopplat till aggregat är det ett slutet system som inte behöver något luftintag för att fungera. Systemet har en häng tid på 24 timmar. Hängtiden är 24 timmar oavsett om matningen är kontinuerlig eller intermittent (blir avbruten) under förutsättning att aggregatet fortfarande sitter kvar i förpackningen samt att hanteringen sker aseptiskt.

Hängtiden för flaska, container är 4 timmar. En skyddshylsa finns med i förpackningen för aggregatet. Spara den separat, t ex i en ren påse.

 Oöppnad förpackning förvaras i rumstemperatur, hållbarhet se datum på förpackning.

- i rumstemperatur under 25 grader - borta från direkt solljus

- ej under 5 grader - i torra miljöer

 Öppnad förpackning som används vid bolusmatning eller på annat sätt inte är kopplat till aggregatet ska förvaras i kylskåp mellan matningarna och

användas inom 24 timmar eller inom den tid som anges av tillverkaren.

 Aggregat är en engångsprodukt, engångsprodukter ska inte återanvändas.

Tillverkarens ansvar upphör om en engångsprodukt återanvänds.

 Vid kontinuerlig tillförsel ska aggregat bytas minst en gång per dygn, samt vid varje påsbyte.

 Vid bolusmatning används sondspruta, finns för både engångs- och flergångsbruk. Engångssprutor slängs efter varje matningstillfälle. Om sondspruta för flergångsbruk används tas den isär och rengörs efter varje matningstillfälle. Sondsprutan tas isär och diskas för hand med handdiskmedel eller i diskmaskin. Skölj sprutan noggrant och låt lufttorka isärtagen och

upprättstående, förvaras sedan torrt och dammfritt. Sondsprutan byts minst en gång per månad eller då den blivit repig, missfärgad, trög eller otät.

 Vid avbrott i matningen, koppla loss aggregatet från sonden/katetern, rengör slutändan av aggregatet med klorhexidinsprit eller liknande

desinfektionsmedel. Rengör också den medlagda skyddshylsan och koppla på aggregatet. Rulla ihop aggregatet och häng det vid sondmatspåsen. Påsen ska inte förvaras i kylskåp under avbrottet.

 Vid återstart för gravitationsmatning, ta bort skyddshylsan och töm ut den sondnäring som stått stilla i aggregatet genom att öppna rullklämman och häll ut sondnäringen i t ex ett kärl. Ett aggregat rymmer 15-18 ml ca 1 msk,

beroende på vilket aggregat det är.

 Vid återstart för pumpmatning, ta bort skyddshylsan och töm ut den sondnäring som stått stilla i aggregatet 15-18 ml ca 1 msk i ett kärl enligt företagets anvissningar. För Nutricias pump se nedan. Placera åter aggregatet i pumpen Desinficera slutändan på aggregatet som fäster i sonden/katetern med t ex klorhexidinsprit. Fäst aggregatet i sonden/katetern och starta

matningen igen. Rengör skyddshylsan på samma sätt och spara separat (som ovan).

Nutricias pump Ta ut aggregatet från pumpen och mata ut sondnäringen manuellt genom att

försiktigt klämma på sidan av kassetten som är markerad med en droppe.

OBS: Använd inte pumpens ”FILL SET”-funktion för att mata ut stillastående sondnäring. Detta kan orsaka felkalibrering i pumpen.

 Bolusmatning med spruta

Dra upp önskad mängd rumstempererad sondnäring i spruta. Förvara öppnad påse försluten i kylskåp i max 24 timmar.

 Vid nästa matningstillfälle, dra upp sondnäring i sprutan, låt innehållet i sprutan bli rumstempererad då kylskåpskall sondnäring kan ge obehag för patienten. Värm inte sondnäringen i t ex mikrovågsugn eller under hett vatten då den lätt kan bli för varm.

Matningsslang till gastrostomi

Matningsslangen är förbindelsen mellan gastrostomin om det är en knapp och sondmatningsaggregatet eller sondmatningssprutan. Matningsslangen är för flergångsbruk.

 Efter varje matning kopplas matningsslangen bort för rengöring. Först spolas matningsslangen igenom med kallt vatten. Därefter diskas/spolas den igenom med diskmedel och vatten och sköljs noggrant. Sedan sprutas den igen med luft och får till sist lufttorka.

 Matningsslangen förvaras i en ren och märkt plastpåse eller burk med lock i kylskåp.

 Matningsslangen byts minst en gång per vecka eller vid missfärgning eller bristande funktion. Följ tillverkarens anvisningar.

Komplikationer

Vanligaste komplikationen är diarré, men många andra problem kan uppstå såsom illamående, kräkningar, obstipation, uppkördhet och magsmärta. Den allvarligaste komplikationen är aspiration som kan leda till pneumoni.

Komplikationer Kan orsakas av

Diarré För hög tillförselhastighet

Antibiotika behandling Sondnäringens temperatur

Brist på fibrer Kontamination

För hög osmolaritet i sondnäringen Undernäring

Obstipation Fiberfattig kost Läkemedel Lågt vätskeintag

Magsmärtor För hög tillförselhastighet För kall sondnäring Förstoppning Kräkningar För kall sondnäring

För hög osmolaritet i sondnäringen Kontamination

Aspiration Kräkning och felsväljning Ej upphöjd huvudända Ventrikelretention

Slem Minskad salivproduktion

Munvård

Det finns en ökad risk att slemhinnorna i munnen blir skörare när maten inte tuggas på vanligt sätt. Munnens slemhinnor behöver beröras kontinuerligt för att öka

genomblödningen. När en person inte äter eller dricker via munnen minskar salivproduktionen vilket kan medför slembildning.

Saliversättning kan dämpa problemet.

Beröringen görs med hjälp av munvård med en extra mjuk tandborste. Borsta tänder och tunga 2-3 gånger per dag för att förhindra uttorkning och svampöverväxt.

Viktigt att dagligen kontrollera hur slemhinnorna ser ut och känns. Om de blir röda

och/eller irriterade måste en medicinsk bedömning göras.

’

Arbetsbeskrivning sondmatning

 Handdesinfektion enligt basala hygienrutiner.

 Om det är möjligt, låt patienten sitta uppe under matningen och en stund efter gärna tillsammans med andra matgäster.

 Om patienten är sängliggande ska huvudändan höjas vid matning ca 30-40 grader.

 Sondnäringen/näringslösningen ska vara rumstempererad.

 Inled och avsluta med att spola sonden med vatten enligt ordination.

 Sondmata enligt det administrerings sätt som är ordinerat.

 Signera genomförd åtgärd på sondmatningslistan.

Läkemedel

 Ge ordinerat läkemedel genom sonden före, under eller efter sondmatning.

 Använd i första hand flytande läkemedel. Läkemedel i tablettform måste krossas noga och slammas upp i vatten innan det sprutas ner i sonden. OBS!

Kontrollera att läkemedlet får krossas.