Marknadsbrev. Det har varit en nervös vår. juni Fondstatistik maj 2011:

Marknadsbrev

juni 2011

Fondstatistik maj 2011:

Mest nettoköpta fondkategorier – privata investerare

1. Räntefonder

2. Aktiefonder – Sverige 3. Aktiefonder – Asien

Mest nettosålda fondkategorier – privata investerare

1. Aktiefonder – Tillväxtmarknad 2. Aktiefonder – Asien exkl. Japan 3. Hedgefonder/Alt. investeringar

Mest nettoköpta fondkategorier – professionella investerare 1. Räntefonder

2. Hedgefonder/Alt. investeringar 3. Aktiefonder – Sverige

Mest nettosålda fondkategorier – professionella investerare 1. Aktiefonder – Tillväxtmarknad 2. Aktiefonder – Bransch 3. Aktiefonder – Europa

Statistiken baseras på byten, för- säljningar och köp av fonder, exklu- sive månadssparande, i Skandia och Skandiabanken under maj 2011.

När jag tittar i kurslistan så här i början av juni är det uppenbart att det finns tvivel bland investerare. Bara några få aktiefonder ligger på plus och i skrivande stund är den genomsnittliga utvecklingen på fonderna -3,6 procent. Flera faktorer har bidragit till den svala stämningen på marknaderna. De främsta är oro för inflation på till- växtmarknader, oro för avmattning i den globala konjunkturen, oro för utvecklingen i de så kallade PIIGS-länderna, händelserna i Japan och ett högt oljepris.

Ja, det råder inte brist på orosmoment för världsekonomin att handskas med precis. Samtidigt får man heller inte glömma bort att det trots allt går mycket bra för många länder och företag. Det är just oro det handlar om. Oro för vad som kan hända. Det inne- bär inte att det värsta scenariot kommer att inträffa. Det kan vara värt att komma ihåg i tider av turbulens. Visar det sig i efterhand att oron var överdriven eller obefogad, brukar det bli rally på bör- serna...

Apropå ovanstående är månadens makrokrönika, av Dag Lindskog på DnB NOR, högaktuell. Där får du en fördjupad genom- gång av läget både ur ett övergripande och djupgående perspektiv.

Börskrönikan kommer från Mikael Hanell på Catella fonder.

Mikael har bevisligen bra koll på marknaderna då hans Sverigefond Catella Reavinst är den bästa Sverigefonden hittills i år i Skandias sortiment.

Vi fortsätter även med vår djupdykning på enskilda marknader.

Denna månad tar vi en titt på Latinamerika. Just Latinamerikafonder tillhör de sämsta hittills i år, är det dags för en vändning?

Missa heller inte artikeln från Skandia Liv som förkla- rar pensionsprodukten GarantiPension Plus!

Trevlig läsning och Glad sommar.

Marknadsbrevet är tillbaka i augusti!

Jim Rotsman, chef Skandia

Det har varit en nervös vår

Ska börsen upp eller ner?

I skrivande stund känns börsen rimligt värderad. Men det betyder inte att det är omöjligt att tjäna pengar på aktiemarknaden de kommande kvartalen, däremot att stock-picking kommer att vara än mer avgörande för avkastningen.

Sveriges ekonomi är urstark! Industrins kapacitetsutnyttjande har mellan andra kvartalet 2009 (bottennivån) och första kvar-

talet 2011 ökat från 76,1 till 89,0 procent, vilket sannolikt är den största uppgången någonsin under en så kort tid. Det är dock en bit kvar till toppnivån som vi hade under fjärde kvartalet 2007.

Den oväntat stora uppgången beror delvis på att investeringarna föll kraftigt under finanskrisen, och en stor del av den kraftiga ökningen av industriproduktionen under första kvartalet kan hän- föras till större lager. Men nu är det tydligt att investeringarna hos företagen kommit igång ordentligt, vilket är positivt.

Riksgälden räknar nu med ett budgetöverskott i statsfinan- serna på nästan 100 miljarder kronor i år. Den starka tillväxten i svensk ekonomi bidrar till ökade skatteintäkter, vilket ökar sanno- likheten för ytterligare ofinansierade skattesänkningar/utgiftsök- ningar. Vi utgår från att merparten kommer att tillfalla hushållen, vilket kommer bidra till en påtaglig ökning av köpkraften 2012.

Reallönen före skatt kommer öka och dessutom kommer en expansiv finanspolitik och en fortsatt bra utveckling på arbets- marknaden att dra upp hushållens köpkraft.

Till skillnad från Sverige visar USA tyvärr allt fler tecken på en avmattning i återhämtningen. Skulle den amerikanska kongressen dessutom besluta sig för att under andra halvåret införa finanspo- litiska åtstramningar, ser det inte så ljust ut. Trots det har företa- gen i USA gått bra, och sällan har företagen planerat för så stora investeringar som nu.

Marknaden oroas även av den kinesiska åtstramningen av ekonomin och den livsmedelsdrivna inflationen. Vi tror dock att inflationen faktiskt börjar avta. Det är nog rimligt att förvänta sig en tillväxt på runt 8 procent de kommande åren snarare än de tvåsiffriga tal vi varit vana vid. Med en tillväxt på 8 procent bör det bli en bra balans i ekonomin, men med lägre tillväxt än så kan det bli problem framförallt på arbetsmarknaden, vilket skulle vara negativt.

Norra Europa går som tåget! De baltiska staterna redovisar den högsta tillväxten mellan första kvartalen 2010 och 2011.

I Estland ökade BNP med 8,0 procent, i Litauen med 6,8 procent och i Lettland med 3,1 procent. Bara för något år sedan var dessa länder fullständigt uträknade. Men det är Europas klart största ekonomi, Tyskland, som står för det största bidraget till BNP- tillväxten. I Tyskland ökade BNP med 4,8 procent, vilket medför att nästan två tredjedelar av BNP-tillväxten i EMU-länderna kan

hänföras till Tyskland. Om man inkluderar de positiva indirekta effekterna på en del andra länders tillväxt är troligen bidraget ännu större. Den tämligen goda tillväxten i grannländer som Österrike, Holland och Frankrike beror till stor del på draghjälp från Tyskland. Och givetvis beror den snabba vändningen uppåt i de baltiska staterna också på den höga tyska tillväxten. Det var bara två EMU-länder, Portugal och Grekland, som redovisade negativ BNP-tillväxt. Störst nedgång hade Grekland, där BNP sjönk med 4,8 procent. Skillnaden i tillväxt mellan förra krislandet Estland och det nuvarande Grekland är således mycket stor.

När det gäller Grekland är frågan om det blir det en mjuk gre- kisk skuldrekonstruktion och eventuellt också ett nytt krislån eller en hård rekonstruktion? Helhetsbilden visar dock växande politiska spänningar i och mellan eurozonsländer, samt oro för tilltagande utmaningar för det finansiella systemet och risk för ny likviditetstorka.

Skuldkriserna i bl.a. USA, Japan och Storbritannien blir allt mer besvärande. I USA tycks få politiker koppla ihop det faktum att landet har en högre skuldbörda i förhållande till sina inkom- ster än Grekland med slutsatsen att skatterna måste höjas. Det har gjort att läget blivit akut, och att de besparingar som måste genomföras kommer bli dramatiska och smärtsamma. Det är där- för inte konstigt om inflationsvägen börjar framstå som lockande.

Andreas Cervenkas artikel i SvD (20 maj 2011) med rubriken

”Bäddat för springnota” beskriver fenomenet. Vad de stora lånta- garna gör i smyg är faktiskt att se till att det blir negativ realränta så att en avskrivning på skulden sker i tysthet. Det sker inte efter stökiga förhandlingar på högsta politiska nivå utan i tysthet genom en mycket raffinerad form av skuldsmitning: inflation.

Allt detta påverkar givetvis den svenska ekonomin och aktie- marknaden. Frågan är om man bör vara placerad i en absolut- avkastande fond (hedgefond) eller i en relativavkastande fond (fullinvesterad)? Ett mycket förenklat tips är att vara placerad i en fullinvesterad aktiefond från födseln till ca 45 års ålder och därefter diversifiera sitt sparande i större utsträckning eller välja absolutavkastande fonder med låg till medelrisk.

Catella Fonder har sedan lanseringen av fyra nya fonder i december 2010 nu ett utbud som tillsammans med våra gamla välkända fonder passar varje typ av marknad och gör att vi och våra samarbetspartners alltid och oavsett marknadsläge kan erbjuda en fond som passar.

"Sveri¯es ekonomi är urstark!"

Mikael Hanell,

08-614 25 00 catellafonder.se

För några veckor sedan hade jag förmånen att se, lyssna och upp- leva Pink Floyds Roger Waters framförande av ”The Wall” (muren eller väggen) på Globen i Stockholm. Var denna föreställning en fingervisning om den globala konjunkturens utveckling? Är världsekonomin och framför allt OECD-länderna på väg att gå in i väggen?

Mycken månadsstatistik har helt plötsligt drastiskt försvagats.

Oro kännetecknade de finansiella marknaderna under maj. Många investerare flydde från aktier till säkerhet i obligationer utgivna av länder som uppfattas vara solventa. Räntorna på långa stats- obligationer från USA, Tyskland och Sverige föll till synnerligen låga nivåer. Samtidigt steg motsvarande räntor från perifera euro- länder, som tyngs av stora budgetunderskott och skuldberg, till mycket höga nivåer.

Euroområdets finansiella kris, som vid det senaste månadsskif- tet på nytt tillspetsades, lär också vara orsaken till en del av oron.

Men i ett större perspektiv torde tecknen på en tydlig inbroms- ning av den globala konjunkturen dominera. Frågan gäller om det handlar om tillfälliga eller mer långlivade störningar? Det korrekta svaret inrymmer båda typer av orsaksfaktorer.

Den positiva tolkningen skjuter in sig på betydelsen av tillfäl- liga faktorer. Hit hör besvärliga väderförhållanden i exempelvis

USA såsom Mississippiflodens översvämningar. De mest uppen- bara är utbudsstörningar härrörande från naturkatastroferna i Japan tidigare i år. Konsekvenserna har självfallet varit svårast i Japan med stora bortfall av produktionen. Landets BNP-tillväxt föll en hel del under årets första kvartal. Minskad japansk pro-

duktion av bland annat viktiga komponenter till andra länders verksamheter har spridit sig som ringar på vattnet. Det märks inte minst på den amerikanska bilindustrin, som till helt nyligen var på gång i en stark comeback, men också på många andra håll.

En av de mest heltäckande, tidigaste och därför viktigaste månatliga statistikuppgifterna gäller enkäten bland industrins inköpschefer, som genomförs på ett liknande sätt i ett 25-tal län- der. Den senaste från maj föll så gott som överallt. Den amerikan- ska särdeles hårt och registrerade det värsta raset på 25 år.

Just krisdrabbade Japan var ett undantag där enkäten efter tidigare rejält pessimistiska svar nu på nytt signalerar expansion.

Därtill anger flera japanska företagsspecifika nyheter att fler och fler aktiviteter är på väg att återgå till normala nivåer. Samma gäller den amerikanska bilindustrin vars produktion bedöms stiga kraftfullt under det tredje kvartalet. Observera också att de ame- rikanska enkätsvaren i maj trots raset anger att industrin alltjämt expanderar. Detsamma gäller alla utom tre av de andra cirka 25 länderna. Den samlade bilden är att dessa utbudsstörningar gav en tydligt negativ effekt på den globala industrin, men att de redan är på gång att vändas till sin motsats.

Till de mer långlivade faktorerna som håller tillbaka konjunk- turen hör för det första kvarvarande problem från den globala finanskrisen för några år sedan. Allting startade på den ame- rikanska bostadsmarknaden. Den spökar än. De amerikanska bostadspriserna har efter en stabilisering i höstas på nytt fallit i början av året. Det samlade prisraset är numera av ungefär samma dignitet som inträffade i Sverige i början av 1990-talet. Även om både priserna och aktiviteten på bostadsmarknaden nu har fallit så mycket att botten kan vara nära så saknas helt övertygande argument för en snar uppgång.

Över huvud taget har de amerikanska hushållen en besvärlig situation med hög arbetslöshet, måttliga inkomstökningar och nu väntar en tuff finanspolitik för att styra upp statsfinanserna. Det senare är redan kännbart på delstatlig nivå. Om den amerikanska ekonomin ska få upp farten står hoppet till företagen, vars vinster har klarat sig anmärkningsvärt bra. Det leder till ökade investe- ringar. Inte minst för ökad produktion för export. Den billiga dol- larn höjer rejält den amerikanska konkurrenskraften. Tidskriften The Economist noterade nyligen att ”sometime around 2015, manufacturers will be indifferent between locating in America or China for production for consumption in America”. Detta pekar på att den amerikanska industrin endast har påbörjat en lång expansionsperiod.

USA är inte ensamt om att vara i begrepp att strama åt finans- politiken som får ses som en andra återhållande faktor. Samma

V䯯en?

"Är världsekonomin och framför allt OECD-länderna

på vä¯ att ¯å in i v䯯en?"

"Oro kännetecknade de finansiella marknaderna

under maj."

"Frå¯an ¯äller om det handlar om tillfälli¯a eller mer

lån¯livade störnin¯ar?"

"Alltin¯ startade på den amerikanska bostadsmarknaden.

Den spökar än."

gäller ju inte minst för egentligen hela Euroområdet och speciellt för Grekland, Irland och Portugal, som alla tre har fått räddnings- paket mot löfte till bättring, men också Spanien med flera euro- länder liksom Storbritannien måste dra åt svångremmen. I stort sett verkar endast Norge och Sverige undslippa detta öde.

Annars startade Euroområdet året i bra tillväxttempo med Tyskland som lokomotiv. Delvis efter en svag avslutning ifjol då det svåra vintervädret slog hårt mot dåligt förberedda kontinen- taleuropéer och engelsmän på andra sidan kanalen. Visserligen har Euroområdet en tuff framtid, men exempelvis OECD:s helt färska prognos, som inkluderar alla planerade åtstramningar, anger fortsatt någorlunda hyfsad tillväxt för valutaområdet.

Om speciellt Grekland till slut ska lyckas lösa sina finansiella problem återstår att se. Ett annorlunda förslag skulle vara att grekerna betalar av skulden genom att bjuda eller åtminstone ordentligt rea semestervistelser för alla européer i den fantastiska grekiska övärlden, åtminstone för de inom Euroområdet och framför allt tyskarna som skjuter till de största lånen.

Oljepriset är en tredje faktor som håller tillbaka den globala konjunkturen. För närvarande har priset fallit något tillbaka, men det är alltjämt klart högre än i fjol. Därtill anger den typiska prognosen en måttlig men trendmässig ökning av oljepriset över kommande år. Både globalt utbud och efterfrågan verkar för denna prisriktning. Det förra avser att OPEC är på väg att slå i kapacitetstaket. Det senare gäller speciellt snabbväxande till- växtmarknaders stigande efterfrågan på det svarta guldet. Därtill går mycket av oljan åt i produktionsländerna. Endast dygnets 24 timmar torde begränsa efterfrågan i exempelvis Saudiarabien där bensinpriset är klart lägre än en krona per liter. Dessutom lär Japan ompröva kärnkraftens framtid och Tyskland har beslutat att stänga sina reaktorer om tio år, vilket kommer att påverka mark- naden för fossila bränslen. Världsekonomin får av allt att döma ställa in sig på ett strukturellt stigande oljepris.

Också den tidigare urstarka svenska ekonomin har växlat ner till ett lugnare tempo. Det gäller både den samlade BNP- tillväxten under årets inledande kvartal liksom därefter enligt industrins månatliga enkätsvar. Fortfarande är dock framfarten för många andra länder avundsvärt snabb. Utsikterna är inte hel- ler nattsvarta. Visst finns många problem, men på makronivå ser den svenska ekonomin ut att vara anmärkningsvärt stabil. Vi kan inte undkomma det högre oljepriset eller en svagare världskon- junktur. Men dras varken med allvarliga kvardröjande effekter av den globala finanskrisen eller måste drakoniskt dra åt finanspo- litiken. Bara vi nu inte blåser upp en prisbubbla på bostadsmark- naden.

Inbromsningen har den positiva effekten att inflationsoron dämpas. Det betyder att amerikanska Fed, Euroområdets ECB och vår egen Riksbank kan gå något varligare fram när räntorna framöver ska lotsas närmare mer normala nivåer.

Nå, vad är då svaret? Vi har konstaterat att det finns både tillfälliga och långlivade faktorer som håller tillbaka konjunkturen.

En rimlig hypotes är att de långlivade faktorerna fick en tillfällig förstärkning av inte minst utbudsstörningar efter katastroferna i Japan, vilka tycks vara på gång att rätas ut. Dessutom är en tillväxtdämpning vanlig en bit in i en expansionsperiod då den initiala skjutsen från uppbyggnaden av lager är över.

Osvuret är bäst! Men notera att konserten ”The Wall” slutar med att muren rasar samman. Avsåg fingervisningen i själva verket att hindren för den globala konjunkturen kommer att övervinnas?

Dag Lindskog,

”Visserli¯en har Euroområdet en tuff framtid, men exempelvis

OECD:s helt färska pro¯nos, som inkluderar alla planerade

åtstramnin¯ar, an¯er fortsatt nå¯orlunda hyfsad tillväxt för

valutaområdet”

Fokus på inflation

Det främsta frågetecknet i Latinamerika, precis som på många andra tillväxtmarknader, är inflation och stigande räntor, framför- allt i Brasilien. De latinamerikanska ekonomierna återhämtade sig snabbt från den ekonomiska krisen under 2008. En följd av den snabba återhämtningen har varit att inflationen har tagit fart. Det har fått centralbanker i regionen att höja räntorna.

Brasilien har en historik av hyperinflation från 1980- och 1990-talen. Efter att effektivt ha lyckats bekämpa de okontrol- lerade prisstegringarna räknas landets centralbank till en av de tuffaste i världen när det kommer till inflationsbekämpning. För närvarande uppgår inflationen i Brasilien till ca 6,5 procent, vilket är i överkant av centralbankens mål på 4,5 procent +/- 2 procent- enheter. En viktig utmaning för regionen är att hålla inflationen i schack.

– En viktig fråga för investerare just nu är om man tror att Brasiliens centralbank kommer lyckas att bibehålla prisstabili- tet. Landet har arbetat aktivt med att hålla nere inflationen de senaste åren. Givet landets erfarenhet med hyperinflation på

80- och 90-talen kommer den brasilianska regeringen inte låta inflationen ta fart, säger Will Landers, som förvaltar fonden BlackRock Latinamerika.

En följd av inflationstrycket i ekonomin är höga räntor (för närvarande omkring 12 procent). En relevant fråga är om räntorna riskerar att knäcka den ekonomiska återhämtningen.

– Inget tyder på att åtstramningen kommer kväva återhämt- ningen. Dagens räntor är inte särskilt höga i ett historiskt per- spektiv. Brasilien har haft höga räntor under mycket lång tid, och de behövs för att det inte ska gå för bra. När den nominella räntan i Brasilien gick under 10 procent i samband med finans- krisen var det för första gången på mycket länge, säger Will Landers.

– Marknaden oroas av den höga inflationen. Den senaste tiden sjunkande råvarupriser dämpar inflationstrycket något.

Samtidigt är lägre råvarupriser inte enbart positivt efter- som Brasilien är ett råvaruproducerande land, säger Peter Gummesson, fondanalytiker på Skandia.

Vad händer i Latinamerika?

Under förra decenniet var Latinamerika den marknad som gav högst avkastning bland de större till-

växtmarknaderna. Men detta decennium har börjat i motvind. Mycket handlar om Brasilien som brukar

utgöra omkring två tredjedelar av Latinamerikafonderna. Hur kommer det sig att Latinamerika har fått

en trög start på året och vad är det som är aktuellt i Latinamerika just nu?

Mest omsatta aktier på Skandiabanken, maj 2011

LARGE CAP MID CAP SMALL CAP

Volvo B Haldex Aerocrine B

Hennes & Mauritz B PA Resources Fingerprint Cards B

Sandvik Diamyd Medical B Nordic Mines

Ericsson B SAS Pricer B

Boliden Wallenstam B Swedol

Rapporten baseras på månadsvis data utifrån Skandiabankens kunder och bygger på de 5 mest omsatta aktierna per lista mätt i kronor sorterat i fallande ordning.

Sysselsättnin¯en på hö¯sta nivån nå¯onsin

Brasiliens inflation kommer från olika håll. En bidragande faktor är sysselsättningen som är den högsta i landet någonsin. Detta ska- par ett inflationstryck, men är samtidigt ett tecken på att det går bra för den brasilianska ekonomin. Den höga sysselsättningen har även lett till att en av de främsta utmaningarna för företagen är brist på kvalificerad arbetskraft. Kostnadstrycket kan även pressa företagens marginaler i viss mån. Detta är viktiga utmaningar för både företag och regeringen att handskas med eftersom högre löner är en viktig anledning till inflationstrycket för närvarande, säger Will Landers.

Stora råvarutill¯ån¯ar

Den latinamerikanska regionen, med Brasilien i spetsen, har stora råvarutillgångar, framför allt olja och metaller. Råvaruexporten har skapat ett ordentligt uppsving för regionen på senare år tack vare stigande priser och hög efterfrågan från länder som Indien och Kina. Dominansen av råvarubolag på de latinamerikanska börserna är en viktig förklaring till Latinamerikafondernas starka avkastning under förra decenniet.

Nästa tema: inhemsk konsumtion?

Men Latinamerika handlar inte bara om råvaror. Regionens kon- sumenter får en allt viktigare roll när ekonomin förbättras. Många latinamerikanska stater har tidigare kännetecknats av hög grad av ekonomisk ojämnlikhet. Men till följd av kontinentens eko- nomiska utveckling har medelklassen vuxit och blivit en allt mer betydelsefull kraft att räkna med. Idag utgör medelklassen ca två tredjedelar av befolkningen i Brasilien.

– Det främsta temat som vi ser just nu är den inhemskt ledda tillväxten som har tagit fart i takt med konsumtionstillväxten.

Vi ser denna trend som ett viktigare tema än den cykliska råva- rusektorn. Vi fokuserar våra innehav på bolag som gynnas av inhemsk konsumtion såsom banker, detaljhandelsföretag och byggbolag, säger Will Landers.

– Efter den senaste tidens nedgångar är den brasilianska aktiemarknaden inte längre dyr. Samtidigt anser de flesta bedömare att valutan fortfarande är övervärderad, säger Peter Gummesson.

Brasilien dominerar

Brasilien utgör ofta merparten av Latinamerikafonder. För Will Landers är Brasilien favoriten i regionen och för tillfället har han en övervikt om ca 5 procentenheter i Brasilien relativt index. En viktig anledning till Landers positiva syn på Latinamerika är hans förtroende för att Brasiliens centralbank lyckas upprätthålla pris- stabilitet inom inflationsmålet på sikt. Prisstabiliteten är av hög- sta vikt för konsumtionstrenden, säger han.

Johan Lundqvist,

Hö¯re aktieandel – när det behövs som bäst

Det som skiljer GarantiPension Plus (GPP) från andra likartade alternativ för pensionssparande är att aktieandelen förändras i takt med stigande ålder. Den som tecknar en GPP som ung får en hög andel aktier i sparandet. Därefter minskar andelen aktier gradvis med tiden i takt med att spararen blir äldre. GPP kom- binerar fördelarna i den traditionella pensionsförsäkringen med fördelarna i s.k. generationsfonder.

Fokus på riskspridnin¯

Det finns mycket som talar för att en högre andel aktier i sparan- det långsiktigt kommer att leda till en bättre pension. Man ska dock komma ihåg att detta också ökar risken i sparandet. För att hantera detta på bästa sätt sprids placeringarna mellan flera olika marknader och tillgångsslag. Vid sidan av aktier, fastigheter och räntor är alternativa tillgångsslag som investeringar i samhällets infrastruktur, onoterade bolag m.m. viktiga inslag i Skandia Livs placeringsportfölj.

100 procent ¯aranti – det kan bara bli mer

Ett sparande i GPP innehåller en ”pengarna-tillbaka-garanti”.

Detta innebär att du vid 65 års ålder är garanterad att summan av dina inbetalningar finns reserverade för utbetalning (minus kost- nader och avgifter). Dessutom innehåller GarantiPension Plus en förstärkt garanti vid 65 års ålder som är till för att motverka att ditt pensionskapital ska minska i värde när du närmar dig pen- sionsåldern.

Pensionsspara smart med GarantiPension Plus

En ständig fråga att ta ställning till är hur ska mitt pensionssparande se ut? Hur stor andel aktier och hur stor andel räntor? Ska fördelningen ändras och i så fall när? För att du som sparare inte ska behöva fun- dera på dessa frågor har Skandia Liv lanserat en smart pensionslösning som vi kallar GarantiPension Plus.

GarantiPension Plus har funnits på tjänstepensionsmarknaden i fyra år, den lanserades i samband med ITP-upphandlingen 2007 och har dessutom erbjudits i ett par andra kollektivavtal. Den har också blivit omnämnd som bästa pensionsprodukt av oberoende bedömare. Sedan ett par år tillbaka erbjuds produkten även i Skandias ordinarie tjänstepensionsprogram (TPS), den har också lanserats under våren för privat pensionssparande. Skandia Livs GarantiPension Plus erbjuds både för nysparande och för inflytt av befintligt pensionskapital.

Fastigheter 5%

25 år

Aktier 69%

Räntebärande värdepapper 26%

Fastigheter 7%

40 år

Aktier 59%

Räntebärande värdepapper 34%

Per 2010-12-13

Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankom- mer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar.

Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet

Marknadsuppdaterin¯ i lokal valuta 2011-06-03

Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år

Sverige OMXS30 -4% -1% -2% 2% 13% 14% 19%

Norden FTSE, NOREX 30 -5% -2% -3% -2% 10% -7% 2%

Europa STOXX 50 Index -3% -2% -6% -6% 9% -23% -22%

USA S&P 500 1% -3% -4% -2% 22% -5% 2%

Japan Topix Nikkei, 225 -8% -3% -4% -10% -1% -33% -37%

Global MSCI, All Countries -2% -2% -3% -3% 15% -13% -4%

Kina FTSE Xinhua 25 -1% -4% -1% 0% 14% -12% 74%

Indien S&P Nifty Index -10% 1% 0% 1% 10% 20% 88%

Ryssland CSFB ROS 6% 0% -6% -6% 32% -36% -5%

Asien MSCI Asia All Countries 0% 0% 0% 4% 30% 6% 55%

Valutor

Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år

EUR/SEK 9,0 1% 1% 0% 2% -7% -3% -2%

USD/SEK 6,2 -8% 0% -2% -2% -24% 5% -14%

Räntor

Procentenheter i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år

Kortränta 3 mån SSVX

Sverige 1,9 0,5 0 0 0,1 1,6 -2,2 -0,3

Långränta 10 år Statsobligation

Sverige 2,9 -0,4 0 -0,3 -0,5 0,2 -1,5 -1

Fonderna med högst avkastning i Skandia Links sortiment (maj) SGF Orbimed Healthcare SGF First State Greater China Eq SIML Skandia Global Property Securities

Invesco Global Leisure Fidelity Malaysia

Fonderna med lägst avkastning i Skandia Links sortiment (maj) East Capital Turkiet

Lynx Dynamic East Capital Balkan East Capital Östeuropa Fidelity EMEA

Fonderna med högst avkastning i Skandiabankens sortiment (maj) FIM Tekno

BNP Paribas L1 Eq. Health Care World FIM BioMed

Carlson Fund China Century Morgan Stanley European Property

Fonderna med lägst avkastning i Skandiabankens sortiment (maj) East Capital Turkiet

Swedbank Robur Balkan Templeton Korea JP Morgan Middle East Eq Fidelity EMEA