Västerås stad. Del av Kv Stomnätet, Västerås kommun. Nya gator och VA-ledningar. PM Geo. Bygghandling. Västerås Upprättad.

(1)

PM Geo

Västerås kommun

Del av Kv Stomnätet, Västerås kommun

Västerås stad

Del av Kv Stomnätet, Västerås kommun Nya gator och VA-ledningar

PM Geo

Bygghandling

Västerås 2016-04-08

Upprättad

Mats Gren

(2)

Gren Consulting AB

PM Geo

Västerås kommun

Västerås 2016-04-08 2 (7)

Innehållsförteckning

1 UPPDRAG OCH SYFTE ... 3

2 STYRANDE DOKUMENT ... 3

3 TIDIGARE UTFÖRDA UTREDNINGAR OCH ARKIVMATERIAL ... 3

4 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN ... 4

5 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ... 5

5.1 Jordlagerföljd ... 5

5.2 Grundvattenyta ... 5

6 STABILITET ... 5

7 SÄTTNINGSFÖRHÅLLANDE ... 6

8 GRUNDLÄGGNING OCH ÅTGÄRDER ... 6

8.1 Projekterad väg ... 6

8.2 VA-ledningar ... 7

8.3 Planerade hus ... 7

9 KONTROLL ... 7

(3)

PM Geo

Västerås kommun

1 Uppdrag och syfte

Gren Consulting har i samarbete med Väg- och VA Ingenjörerna i Sverige AB utfört en geoteknisk undersökning inom del av Kv Stomnätet i Västerås kommun där nya tomtmarker för bostäder planeras att upplåtas.

Föreliggande MUR har som syfte att redovisa markområdets geotekniska egenskaper och markens lämplighet för läggning av gator och VA-ledningar.

Utredning är uppförd som en bygghandling och behandlar därför rekommendationer och synpunkter inför projekteringsskedet som har inarbetats i bygghandlingen för de planerade vägarna och ledningarna.

2 Styrande dokument

Undersökingen har utförts i enlighet med i branschen fastlagda metoder och utföranden. De handlingar som har utgjort ram för utredningen är listade nedan.

-AMA Anläggning

-SGF Fälthandbok 1:2013 -SGF Beteckningssystem

-Beteckningsblad Berg och Jord, SGF:s beteckningssystem till beteckningar enligt SS-EN 14688-1, IEG daterad 2010-02-23

3 Tidigare utförda utredningar och arkivmaterial

Ingen tidigare geoteknisk utredning har lokaliserats för det aktuella området. Det förekommer dock översiktligt geotekniskt material återgivet i SGU´s jordartskartor, se bild 3.1 nedan.

(4)

PM Geo

Västerås kommun

Västerås 2016-04-08 4 (7)

Bild 3.1: Bilden utgör ett utdrag ur SGU´s jordartskarta och röd inramning i bilden återger principiellt vart den aktuella delen av kv Stomnätet ligger. Bilden visar att området förväntas ha en jordlagerföljd bestående av postglacial finlera som i väster övergår till glacial lera och längst i väster ligger nära eller delvis på område med sandig morän.

4 Befintliga förhållanden

Området inom Kv Stomnätet är relativt plant men höjer sig svagt längst i väster mot en moränformation. Marken utgörs idag av hagmark och troligen före det utgjorts av åkermark. Straxt noröst om området finns en äldre gård, Annelund, samt att

bostadsområden finns längre österut och angränsar till områdets södra och mellersta del.

Längre väster ut, ca 500 m bort, löper Västerleden som i norr ansluter till väg E18.

I bild 4.1 och 4.2 nedan framgår vart området ligger i förhållande till Västerås centrala delar samt bostadsområdet Skälby.

Bild 4.1 och 4.2: I vänster bild återgers vart Kv Stomnätet principiellt ligger i förhållande till Västerås centrala delar. I höger bild återges kvarteret med röd inramning. Bilderna är hämtad från www.hitta.se.

(5)

PM Geo

Västerås kommun

5 Geotekniska förhållanden

I borrpunkterna har skruvprovtagning, slagborrsondering, jordbergsondering, kolvprovtagning och grundvattenrör (GW-rör) utförts. Resultat från fältarbeten och laboratorieresultat återges i särskild text, MUR Geo.

5.1 Jordlagerföljd

Jordlagerföljden består av ca 0,1 – 0,3 m mullhaltig torr lera på lera intill ca 0,0 – 6,5 m djup med de större djupen i områdets sydöstra och östra delar. Nedan leran följer en sandig morän på berg. Leran är överst torrskorpefast intill ca 1,4 – 1,7 m djup.

Borrstopp på block eller berg har erhållits på djup mellan ca 0,0 – 2,0 m in i moränmaterialet.

5.2 Grundvattenyta

Grundvattenytan har vid korttidsobservation bestämts till att ligga ca 1,4 – 1,5 m under markytan.

Grundvattenytan varierar naturligt över året med nederbördsförhållanden, torra perioder, vattenuttag, snösmältning, eventuell kommunicering med större vattendrag som påverkas av vindförhållanden mm. Av denna anledning kan en

korttidsobservation vara missvisande och inte motsvara förhållandena i ett senare skede.

I allt schaktarbete är det av stor betydelse att tillräcklig länshållning utförs så att packningsarbete kan utföras lyckosamt. Vid tunt lerskikt nedan schakt finns risk för bottenhävning alternativt bottenupptryckning varpå åtgärd måste vidtas med lokalt avsänkt grundvattenyta. I schakt där friktionsjord förekommer måste vattenytan hållas låg för att undvika att flytjordsbildning uppstår alternativt hydrauliskt grundbrott om vattnet flödar fram för fort.

6 Stabilitet

Stabilitetsberäkning för laster från väg har inte utförts. Jordlagren är dock relativt fasta varpå en överslagsberäkning visar att marken kan belastas med upp till ca 30 kPa eller 1,5 m fyllning utan att stabilitetsbrott uppstår.

Vid schakter för VA-ledningar kan text som utges av Svensk Byggtjänst i samarbete med Statens Geotekniska Institut och SBUF användas, Schakta Säkert, 2015. Typfall 1 är det typfall som bäst efterliknar det här aktuella fallet även fast att

skjuvhållfastheten i typfallet är högre än här aktuellt. Tillåtet schaktdjup uppgår till 1,75 m med släntlutning 1:1 och minst 1,0 m torr lera överst samt att släntkrön hålles obelastad, se bild 6.1 nedan.

(6)

PM Geo

Västerås kommun

Västerås 2016-04-08 6 (7)

Bild 6.1: Bilden visar schakt enligt Schakta säkert, Typschakt 1 – Lera 10 kPa.

Tillåtet schaktdjup uppgår till 1,75 m.

Alternativ till att nyttja färdiga allmängiltiga typfall är att utföra platsspecifika stabilitetsberäkningar respektive spontberäkningar.

I det här aktuella fallet förväntas schakt kunna utföras något djupare än 1,75 m, dock beror schaktdjupet på tyngden av grävmaskin, vart schaktmassor från VA-schakten läggs, avstånd från grävmaskin till släntkrön etc. varpå entreprenören måste göra en arbetsberedning och förnyad stabilitetskontroll inför schaktarbets start.

7 Sättningsförhållande

Det har inte utförts någon kompressionsanalys på laboratoriet på leror i detta uppdrag.

Erfarenheter från närliggande projekt har dock påvisat att marken är

normalkonsoliderad eller svagt överkonsoliderad varför sättningar blir små från laster upp till motsvarande ca 0,5 m.

Vid större laster eller fyllnadshöjder skall det förväntas att långtidssättningar uppstår uppgående till ca 2 – 3 cm per påfört ton per m² och meter lös lera. Inom området skall det således förväntas att sättningar uppstår med mellan ca 2 – 10 cm per påfört ton per m² beroende på vart i området fyllning utförs. Störst sättningar sker i

områdets östra delar och minst i de västra delarna.

8 Grundläggning och åtgärder

8.1 Projekterad väg

Väg byggs generellt med överytan ca 0,5 – 1,0 m över befintlig markyta.

Inom sträckan avlägsnas allt organiskt material intill torr och fast lera alternativt morän varpå fyllning för vägen läggs ut och packas. Undergrunden utgörs av materialtyp 4B (lera) och 2 (sand morän). Ingen geoteknisk åtgärd erfordras, dock läggs en geotextil med fördel ut mot schaktbotten innan det att fyllning påförs.

(7)

PM Geo

Västerås kommun

8.2 VA-ledningar

VA-ledningar skall enligt utförda borrpunkter kunna utföras med normal ledningsbädd. Entreprenör måste dock utföra en arbetsberedning beroende på

schaktmaskinens storlek, vart massor uppläggs m.fl. parametrar för att därefter avgöra schaktslänters lutning, eventuell avlastning invid släntkrön eller eventuellt andra åtgärder.

Länshållning skall förväntas erfordras beroende på att dagvatten rinner in i schakten. I områden med tunnare lerskikt skall dessutom risken för bottenhävning respektive bottenupptryckning beaktas samt att grundvatten eventuellt lokalt kan förekomma i schakten. Torr grundbotten är nödvändigt för att ett lyckosamt packningsarbete skall möjliggöras.

8.3 Planerade hus

Denna handling avser inte att beröra planerad husbebyggelse. Generellt kan dock sägas att byggnader förväntas utföras med pålad grundläggning för större delen av området men att platta på mark, eventuellt med viss lastkompensering, kan komma att bli aktuellt för några tomter i den västra delen av området.

När tomters höjdsättning och val av hus är gjort för respektive tomt måste en förnyad geoteknisk bedömning, och eventuellt utredning, utföras för varje enskild husprojekt för att säkerställa att rätt grundläggningsmetod väljs.

9 Kontroll

Entreprenören skall dokumentera hur packningsarbete utförs med avseende på väderlek, packningsverktyg, lagertjocklek, antal överfarter mm.

Vid avvikande geotekniska förhållanden än här beskrivet skall sakkunnig geotekniker kontaktas för eventuellt justerade rekommendationer.

Gren Consulting AB

Mats Gren

Geotekniker / Civilingenjör VoV Tel: 0728-36 71 36

(8)

MUR – Markteknisk undersökningsrapport Västerås kommun

Västerås 2016-04-08 1(6)

Västerås stad

Del av Kv Stomnätet, Västerås kommun Nya gator och VA-ledningar

MUR – Markteknisk undersökningsrapport Bygghandling

Västerås 2016-04-08

Upprättad

Mats Gren

(9)

Innehållsförteckning

1 UPPDRAG OCH SYFTE ... 3

2 STYRANDE DOKUMENT ... 3

3 TIDIGARE UTFÖRDA UTREDNINGAR OCH ARKIVMATERIAL ... 3

4 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN ... 4

5 POSITIONERING ... 5

6 GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR ... 5

6.1 Jordlagerföljd ... 6

6.2 Grundvattenyta ... 6

7 BILAGOR ... 6

(10)

Västerås 2016-04-08 3 (6)

1 Uppdrag och syfte

Gren Consulting har i samarbete med Väg- och VA Ingenjörerna i Sverige AB utfört en geoteknisk undersökning inom del av Kv Stomnätet i Västerås kommun där nya tomtmarker för bostäder planeras att upplåtas.

Föreliggande MUR har som syfte att redovisa markområdets geotekniska egenskaper och markens lämplighet för läggning av gator och VA-ledningar.

Utredning är uppförd som en bygghandling och behandlar därför rekommendationer och synpunkter inför projekteringsskedet som har inarbetats i bygghandlingen för de planerade vägarna och ledningarna.

2 Styrande dokument

Undersökingen har utförts i enlighet med i branschen fastlagda metoder och utföranden. De handlingar som har utgjort ram för utredningen är listade nedan.

-AMA Anläggning

-SGF Fälthandbok 1:2013 -SGF Beteckningssystem

-Beteckningsblad Berg och Jord, SGF:s beteckningssystem till beteckningar enligt SS-EN 14688-1, IEG daterad 2010-02-23

3 Tidigare utförda utredningar och arkivmaterial

Ingen tidigare geoteknisk utredning har lokaliserats för det aktuella området. Det förekommer dock översiktligt geotekniskt material återgivet i SGU´s jordartskartor, se bild 3.1 nedan.

(11)

Bild 3.1: Bilden utgör ett utdrag ur SGU´s jordartskarta och röd inramning i bilden återger principiellt vart den aktuella delen av kv Stomnätet ligger. Bilden visar att området förväntas ha en jordlagerföljd bestående av postglacial finlera som i väster övergår till glacial lera och längst i väster ligger nära eller delvis på område med sandig morän.

4 Befintliga förhållanden

Området inom Kv Stomnätet är relativt plant men höjer sig svagt längst i väster mot en moränformation. Marken utgörs idag av hagmark och troligen före det utgjorts av åkermark. Straxt noröst om området finns en äldre gård, Annelund, samt att

bostadsområden finns längre österut och angränsar till områdets södra och mellersta del.

Längre väster ut, ca 500 m bort, löper Västerleden som i norr ansluter till väg E18.

I bild 4.1 och 4.2 nedan framgår vart området ligger i förhållande till Västerås centrala delar samt bostadsområdet Skälby.

Bild 4.1 och 4.2: I vänster bild återgers vart Kv Stomnätet principiellt ligger i förhållande till Västerås centrala delar. I höger bild återges kvarteret med röd inramning. Bilderna är hämtad från www.hitta.se.

(12)

Västerås 2016-04-08 5 (6)

5 Positionering

Koordinatsystem i projektet är SWEREF 99 16 30, med höjdsystem RH 2000.

Undersökningspunkter är positionerade med RTK-GPS, mätningsklass A enligt SGF Fälthandbok 1:2013. Borpunkternas koordinater är inte listade i tabell men går att hämta ur ritningsmaterial i dwg-format. Kvarter 2

6 Geotekniska undersökningar

I borrpunkterna har skruvprovtagning, viktsondering, slagborrsondering,

trycksondering och vingborrprovtagning utförts i totalt 27 punkter (punkt 25 ströks pga. hinder) enligt tabeller nedan.

Geotekniska undersökningar har utfördes under perioden 2016-02-22 – 2016-02-26 under ledning av borrledare Simon Gren, Mälardalen Geo.

Borrpunkt Skruv- provtagning

Vikt- sondering

Slag- sondering

Tryck- sondering

Anmärkning

1 X

2 X X

3 X

4 X X

5 X

6 X

7 X

8 X

9 X

10 X

11 X

12 X

13 X

14 X

15 X GW-rör

16 X

17 X

18 X

19 X

20 X

21 X

22 X

23 X

24 X

25 Ströks

26 X

27 X

28 X

Tabell 6.1.1: Tabellen återger borrmetoder som har nyttjats i de olika borrpunkterna.

(13)

6.1 Jordlagerföljd

Jordlagerföljden består av ca 0,1 – 0,3 m mullhaltig torr lera på lera intill ca 0,0 – 6,5 m djup med de större djupen i områdets sydöstra och östra delar. Nedan leran följer en sandig morän på berg. Leran är överst torrskorpefast intill ca 1,4 – 1,7 m djup.

6.2 Grundvattenyta

Grundvattenytan har vid korttidsobservation bestämts till att ligga ca 1,4 – 1,5 m under markytan.

Grundvattenytan varierar naturligt över året med nederbördsförhållanden, torra perioder, vattenuttag, snösmältning, eventuell kommunicering med större vattendrag som påverkas av vindförhållanden mm. Av denna anledning kan en

korttidsobservation vara missvisande och inte motsvara förhållandena i ett senare skede.

7 Bilagor

Ritningar

G001 – Planritning G002 – Borrhålsritning

Laboratorieprotokoll

Jordprovsanalys skruvprovtagning, 1 A4

Gren Consulting AB

Mats Gren

Geotekniker / Civilingenjör VoV Tel: 0728-36 71 36

(14)

RITNINGSNUMMER SKALA

BESKRIVNING

DATUM ANSVARIG

UPPDRAGSNUMMER SKAPAD AV

BESKRIVNING

DATUM ANSVARIG

UPPDRAGSNUMMER SKAPAD AV

(15)

BESKRIVNING

DATUM ANSVARIG

BESKRIVNING

DATUM ANSVARIG

(16)

Jordprovsanalys - Fältbedömt material Projekt Kv Stomnätet, Västerås

Uppdragsnummer Uppdragsgivare Datum 2016-04-08

Västerås stad Sign M Gren

Provtagningsdatum Provtagningsredskap / Analysmetod Undersökningsdatum

2016-02-23 - 2016-02-24 Skr 2016-03-04

Borrhål/ Djup Vatten Konflyt- Mtrl typ/

kvot gräns tjälf. Klass

Sektion [m] W [%] WL [%]

1 0,0 - 1,7 4B/3

1 1,7 - 5,6 65 74 4B/3

1 5,6 - 5,9 2/1

15 0,0 - 0,3 4B/3

15 0,3 - 5,7 78 83 4B/3

15 5,7 - 6,9 2/1

Benämning / Jordartsförkortning

Sandmorän, saMn

Mullhaltig torr lera med rottrådar, muLet Torr lera, fast till mycket fast, Let

Lera, brun sulfidbandad, Le

Lera, brun sulfidbandad, Le Sandmorän, saMn

1 (1)