Rådgivningsrapport
Anders Törnqvist Joanna Hägg Oskar Lannerhjelm Samir Sandberg Tobias Bjöörn 31 oktober 2013
Kartläggning och
analys av behovet av särskilt boende för äldre
Västerås Stad
Innehållsförteckning
1. INLEDNING... 2
1.1. BAKGRUND... 2
1.2. UPPDRAG... 2
1.3. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 3
1.4. UTGÅNGSPUNKTER FÖR ÄLDRENÄMNDEN... 3
1.5. ANSVARSFÖRDELNING FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING... 5
2. NULÄGESBESKRIVNING... 6
2.1. SÄRSKILDA BOENDEN... 6
2.1.1. Boendetyper och antal platser ... 6
2.1.2. Ansökningar och beslut ...7
2.1.3. Ålder och boendetid... 8
2.1.4. Nöjdheten hos de som bor i särskilt boende... 9
2.2. SAMMANFATTANDE KOMMENTAR TILL NULÄGESBESKRIVNING... 10
3. DET DEMOGRAFISKA PERSPEKTIVET ... 11
3.1. UTVECKLING UTIFRÅN FOLKMÄNGD OCH FÖRVÄNTADE BEHOV... 11
3.1.1. Befolkningsstruktur och befolkningsutveckling ... 11
3.1.2. Andel i särskilt boende – en jämförelse med andra ...13
3.1.3. Ålderstruktur för boende i särskilt boende ...13
3.1.4. Åldersstruktur och framtida behov ...15
3.1.5. Alternativ behovsutveckling...16
3.2. SAMMANFATTNING:UTVECKLING UTIFRÅN BEFOLKNING OCH KOMMANDE BEHOV...17
4. FAKTORER SOM KAN PÅVERKA FRAMTIDA BEHOV AV BOENDE...19
4.1. EXTERN UTBLICK OCH OMVÄRLDSTRENDER...19
4.1.1. Ökningen av antalet äldre...19
4.1.2. Kvarboende, bostadsanpassning...19
4.1.3. Nya behov, nya målgrupper ...20
4.1.4. Teknisk utveckling – vårdteknologi ...20
4.1.5. Attityder till hur äldre vill leva och bo ...21
4.1.6. Anhörigomsorg ... 22
4.1.7. Drift och finansiering... 23
4.1.8. Sveriges seniorvänligaste kommun... 23
4.2. LAGSTIFTNING OCH REGELVERK... 23
5. GENOMGÅNG AV DET BEFINTLIGA BESTÅNDET ... 25
6. BOSTADSMARKNADEN I VÄSTERÅS ... 26
6.1. DEN ORDINARIE BOSTADSMARKNADEN... 27
6.2. ÖVERSIKTSPLAN2026 ... 28
6.3. PLANERING AV BOSTÄDER FÖR ÄLDRE... 29
6.4. BOSTADSSTRUKTUR... 30
6.5. SÄRSKILT BOENDE,STRUKTUR OCH GEOGRAFI... 33
6.5.1. Särskilda boenden i Västerås... 33
6.5.2. Särskilda boenden i Västerås tätort ... 34
7. SAMLAD ANALYS OCH MEDSKICK TILL NÄMNDEN ... 35
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Västerås stad har anlitat PwC för att genomföra tre utredningsuppdrag som handlar om de tre sociala nämndernas framtida behov av särskilda bostäder. Denna rapport behandlar de framtida behoven av särskilt boende för äldre. Mottagare av rapporten är äldrenämnden.
Nämnden har identifierat nödvändigheten av att i en samlad boendeplan beskriva behovet av särskilt boende inom äldrenämndens ansvarsområde samt vilka åtgär- der som behöver vidtas för att tillgodose detta behov. Planen ska dels – mer konkret – behandla perioden fram till 2020, dels mer förberedande behandla perioden där- efter – i första hand med sikte på 2030 men även med utblick mot 2040.
Boendeplanen ska fånga, belysa och samla olika aspekter som – i varierande ut- sträckning – påverkar/kan påverka behovet av särskilt boende för äldre i Västerås.
Många av dessa aspekter har belysts och på olika sätt hanterats var för sig, men har hittills inte samlats ihop i ett sammanhang för att belysa det framtida boendebeho- vet.
Västerås stad står i likhet med de flesta av landets kommuner inför att antalet och andelen äldre ökar under de närmaste 10-30 åren. Detta innebär sannolikt att ökade anspråk på vård och omsorg kommer att uppstå. Det är därför nödvändigt att beskriva och analysera behovet av särskilda boenden och vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att tillgodose detta behov.
PwC har erhållit uppdraget att fånga, belysa och samla de aspekter som påverkar eller kan påverka behovet av bostäder för nämndens målgrupper och redovisa detta samlat som ett underlag för nämndens fortsatta arbete.
1.2. Uppdrag
I uppdraget vi erhållit ingår följande:
Beskriva situationen från år 2010 fram till idag vad avser antal ansökningar till särskilt boende. Vilken typ av boende har man sökt, de sökandes ålder, antal beviljade respektive avslagna ansökningar, hur länge bor man i de olika boendeformerna.
Belysa ytterligare faktorer som kan påverka det framtida behovet (ökat eller minskat) av särskilt boende såsom förväntad utveckling av människors hälsa, den medicinska utvecklingen, den tekniska utvecklingen – främst vårdteknologi, människors attityder till hur man vill bo och överhuvudtaget leva sitt liv.
Belysa hur ändrad/ny lagstiftning eller andra förändringar i styrande regel- verk från staten påverkar/kan påverka tillgången på eller utformningen av särskilt boende.
Göra en genomgång av det befintliga beståndet av särskilt boende för att konstatera vilka boenden som eventuellt behöver avvecklas eller åtgärdas i något avseende. Som en del av denna genomgång ska även standarden på och utformningen av utemiljön vid respektive boende belysas med eventu- ella förslag till åtgärder.
Beskriva den ordinära bostadsmarknaden i Västerås. Hur har den utveck- lats och hur ser planeringen för framtiden ut? Belysa vad detta innebär för äldrenämndens målgrupper. Även göra en beskrivning av åldersstrukturen i stadens olika bostadsområden.
I uppdraget ingår också att utifrån punkterna ovan föreslå strategier och åtgärder för den framtida bostadsplaneringen.
1.3. Tillvägagångssätt
För att genomföra uppdraget har vi till stor del använt oss av tillgängliga uppgifter och statistik från Västerås stad. Det rör sig bland annat om historisk befolkningssta- tistik och prognoser om befolkningsutvecklingen. Vi har även använt oss av budget- underlag, verksamhetsplaner, årsredovisningar, tjänsteskrivelser och olika utred- ningar för att skapa en helhetsbild av boendesituationen idag och de framtida beho- ven.
Som ett komplement till detta material från Västerås stad har även ett antal inter- vjuer genomförts med tjänstemän. Dessutom har intervjuer med brukarrepresen- tanter gjorts.
I utredningen har vi även tagit fram statistik och uppgifter från olika offentliga käl- lor och använt oss av olika rapporter och utredningar från bland annat SKL och Socialstyrelsen. Det framgår löpande i texten vilket underlag som har använts.
Under arbetets gång har avstämningsmöten hållits med en styrgrupp för projektet.
1.4. Utgångspunkter för äldrenämnden
Av äldrenämndens mål och indikatorer för år 2013-2015 framgår att
”Den enskilde ska ha möjlighet att leva ett meningsfullt, hanterbart, behag- ligt och aktivt liv i gemenskap med andra samt få stöd för att tillgodose sina behov. Insatserna ska, med ett rehabiliterande förhållningssätt, un- derlätta möjligheten att bo kvar i ordinärt boende och stärka den enskildes möjlighet till ett självständigt liv. Detta kan innebära förebyggande åtgär-
der, hemtjänst, stöd till anhöriga, korttidsplats, växelvårdsplats samt dag- verksamhet. Vid omfattande vård- och omsorgsbehov eller otrygghet trots stödinsatser i det ordinära boendet kan särskilt boende erbjudas”.
Äldrenämnden har angett fyra målområden, varav område 4 är Stöd till personer som bor i särskilt boende.1För målområdet Stöd till personer som bor i särskilt bo- ende anges följande:
I Västerås stad är särskilt boende ett samlingsbegrepp för servicehus, gruppboende och ålderdomshem. Nämnden erbjuder särskilt boende när den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt eller när hem- tjänstinsatserna är omfattande under en större del av dygnet. Det sär- skilda boendets verksamhet ska utformas utifrån den enskildes behov och bidra till en meningsfull tillvaro. Insatser ska ges för att de som behöver det får det stöd de behöver för att komma ut i en trygg och livgivande om- givning, även om man har kroppsliga eller kognitiva funktionsnedsätt- ningar.
Målen är att:
“Personer som bor i ett särskilt boende erbjuds en meningsfull tillvaro”.
Nämnden har angett följande indikatorer för att mäta att de är på rätt väg:
Andelen nöjda med aktivitetsutbudet ökar.
Andelen nöjda med möjlighet till social samvaro ökar.
Andelen nöjda med boendemiljön ökar.
Andelen nöjda med måltidsmiljön ökar.
“Insatserna motsvarar den enskildes behov”. Nämnden har angett följande indikatorer för att mäta att de är på rätt väg:
Andelen nöjda med antalet personal de får stöd av ökar.
Andelen nöjda med utevistelse ökar.
Andelen nöjda med stödet och hjälpen i sin helhet ökar.
Andelen som vet att de har en kontaktman ökar.
Andelen som vet att de har en genomförandeplan ökar.
”Hälso- och sjukvårdsinsatser är av god kvalitet”. Nämnden har angett föl- jande indikatorer för att mäta att de är på rätt väg:
Andelen som erhållit riskbedömning med registrering i Senior alert ska vara minst 100 procent.
1.5. Ansvarsfördelning för bostadsförsörjning
Ansvaret för bostadspolitiken delas mellan stat och kommun. Staten svarar för de rättsliga och finansiella förutsättningarna medan kommunerna har ansvaret för planering och genomförande. Även om bostadsbyggandet huvudsakligen sker på marknadsmässiga villkor finns det en rad krav och förväntningar på den lokala bo- stadspolitiken från staten, från marknaden och inte minst från medborgarna.
Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen innebär enligt Lagen om kommuner- nas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) att:
Kommunen ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättning- ar för alla i kommunen att leva i goda bostäder.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod.
Om det behövs ska kommunen samråda med andra kommuner som berörs av planeringen av bostadsförsörjningen.
Länsstyrelsen ska ge kommunerna råd, information och underlag för plane- ringen.
Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska kommunen anordna bostadsförmedling, eventuellt tillsammans med andra kommuner.
Kommunstyrelsen är ansvarig för den översiktliga planeringen. Äldrenämndens roll i planeringsprocessen är att identifiera nuvarande och framtida behov inom nämn- dens ansvarsområde och vara en partner för dialog i planeringen.
2. Nulägesbeskrivning
2.1. Särskilda boenden
Nedan görs en genomgång av de särskilda boendeformer staden förfogar över i dagsläget. Antal platser per boendetyp, ansökningar och boendetider redovisas.
2.1.1. Boendetyper och antal platser
Äldrenämnden förfogar sammanlagt över 1 750 platser fördelade på fyra boende- former, enligt en sammanställning i årsredovisningen 2012. Antalet platser och de- ras fördelning under de senaste åren redovisas i tabell 1 nedan. För att få plats i ett särskilt boende fordras normalt ett beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen.2 I servicehusen finns kompletta lägenheter med kök, matplats, sovrum och vardags- rum för ensamstående eller par. Trygghetslarm finns i alla lägenheter. I servicehu- sen finns i regel också restaurang och kafé som serverar frukost, lunch och middag.
Vid behov kan maten serveras i lägenheten. I servicehusen går det att få hjälp av personal dygnet runt. Servicehusen har oftast en mötesplats, som är till för alla bo- ende i området. Beslutet för att bevilja en plats i ett servicehus ska grundas på en helhetsbedömning där framförallt den enskildes fysiska svaghet, sociala isolering och upplevelse av otrygghet beaktas.
Ålderdomshemmen är till för den som har stora omvårdnadsbehov, men som inte i första hand har en demenssjukdom. Ålderdomshemmen består oftast av mindre lägenheter med ett väl tilltaget hygienutrymme och pentry. Trygghetslarm finns i varje lägenhet och personal finns tillgänglig dygnet runt. Måltider serveras i det gemensamma köket/matrummet eller i den egna bostaden. Olika aktiviteter och samvaro äger rum i det gemensamma allrummet. Beslutet att bevilja en plats på ett ålderdomshem ska grundas på en helhetsbedömning där framför allt behovet av omvårdnad är vägledande.
Gruppboende är särskilt anpassat för personer med demenssjukdom. Ett gruppbo- ende består av ett antal lägenheter med stort hygienutrymme och pentry. Lägenhet- erna är samlade runt gemensamma utrymmen för måltider, social samvaro och olika aktiviteter. Personal finns dygnet runt och varje lägenhet har trygghetslarm.
Beslut om plats i gruppboende ska grundas på en helhetsbedömning och en av lä- kare fastställd demensdiagnos.
Korttidsplatser för äldre innebär stöd och omvårdnad under en kortare period, till-
Tabell 1. Antal boende i olika boendeformer
2008 2009 2010 2011 2012
Servicehus/- lägenheter
667 702 702 702 687
Ålderdomshem 468 463 464 468 465
Gruppboenden 450 459 458 458 469
Totalt 1585 1624 1624 1628 1621
Korttidsboende 174 177 138 123 129
Totalt inkl.
korttidsboende
1759 1801 1762 1751 1750
Källa: Äldrenämndens verksamhetsberättelse 2012, s. 22
2.1.2. Ansökningar och beslut
Antalet ansökningar till särskilt boende har under de senaste åren varit relativt kon- stant. Omkring 700 ansökningar inkommer varje år, varav ca 60 utgörs av ansök- ningar från boende i andra kommuner. Baserat på en fortsatt utveckling i linje med årets första åtta månader kommer antalet ansökningar för år 2013 att uppgå till ca 770 st, vilket innebär en viss ökning på helåret. Antalet ansökningar till ålderdoms- hem har varit relativt konstant under de senaste åren. Ansökningarna till servicehus och gruppboende har varierat i något högre grad, se figur nedan.
Figur 1. Antal ansökningar per boendeform
Källa: Sociala nämndernas förvaltning
Antalet invånare 65+ har ökat med ca 1 600 personer mellan åren 2010 och 2012.
Antalet ansökningar per 1000 personer 65+ har under perioden endast påverkats marginellt. Åren 2010 och 2012 inkom ca 27 ansökningar till särskilt boende per 1000 invånare 65+, år 2011 var motsvarande siffra ca 26 ansökningar per 1000 in-
286 249 294
206
178 179
195
127
237 239
237
185
0 100 200 300 400 500 600 700 800
2010 2011 2012 2013 tert 2 Antal ansökningar per boendeform
Antal ansökningar ålderdomshem Antal ansökningar gruppboende Antal ansökningar servicehus
vånare 65+. Utfallet hittills för år 2013 tyder på ett helårsresultat på ca 28 ansök- ningar per 1000 invånare 65+.
Merparten av ansökningarna bifalls. År 2011 och 2012 bifölls ca 85 procent av an- sökningarna, år 2010 ca 91 procent. Till och med andra tertialet 2013 har ca 80 pro- cent av ansökningarna bifallits.
Figur 2. Antal bifall och avslag
Källa: Sociala nämndernas förvaltning
Främst är det ansökningar till servicehus som avslås, över 90 procent av avslagen avser servicehus. Enligt bedömning från förvaltningen beror många ansökningar till servicehusboende på att det saknas alternativa boendeformer, exempelvis trygg- hetsboende och seniorboende. Ökningen av det totala antalet avslag mellan 2011 och 2012 kan förklaras av befolkningsökningen. Den stora ökningen av antal avslag i relation till år 2010 förklaras dock inte av befolkningsökningen. Under de två första tertialen 2013 har 100 ärenden avslagits. Om denna utveckling fortsätter un- der resterande del av året innebär det att ca 150 ärenden kommer att avslås. En så- dan ökning förklaras endast marginellt av befolkningsökningen.
2.1.3. Ålder och boendetid
Medelåldern för en invånare som ansöker om särskilt boende uppgår till 84 år.
Sammanlagt har drygt 2 500 personer ansökt om särskilt boende under perioden från år 2010 till april 2013. Åldersfördelningen på de sökande illustreras i figuren nedan.
640 564 618
418 61
103
108
100
0 100 200 300 400 500 600 700 800
2010 2011 2012 2013 tert 2
Antal bifall respektive avslag på ansökan om boende
Summa avslag Summa bifall
Figur 3. Ålder på sökande till särskilt boende
Källa: Sociala nämndernas förvaltning
I genomsnitt bor den enskilde drygt två och ett halvt år i ett särskilt boende, vilket innebär att efter två och ett halvt år har samtliga platser i genomsnitt omsatts. Den genomsnittliga boendetiden är längst på servicehus och kortast på ålderdomshem.
Den genomsnittliga boendetiden i ålderdomshem är 2,1 år vilket innebär att nästan hälften (48 procent) av platserna omsätts varje år.
Genomsnittliga boendetider och andelen platser som omsätts varje år för respektive boendetyp framgår av tabellen nedan.
Tabell 2. Boendetid i olika boendeformer, årlig omsättning i procent inom parentes Gruppboende Servicehus Ålderdoms-
hem
Totalt
Medelvärde 2,7 år (37 %) 3 år (33 %) 2,1 år (48 %) 2,6 år (38 %) Median 2,3 år (43 %) 2,5 år (40 %) 1,6 år (62 %) 2,1 år (48 %)
Max 10,7 år 13,7 år 10,7 år
Min 0,01 år 0,01 år 0,01 år
Källa: Sociala nämndernas förvaltning
Uppgifterna i tabellen är framräknade genom att på individnivå jämföra datum av- seende påbörjan av verkställighet av beslut med avslut av verkställigheten. Un- derlaget omfattar mer än 4 500 personer.
2.1.4. Nöjdheten hos de som bor i särskilt boende
Enligt SKL:s Öppna jämförelser uppger 78 procent av de som bor i ett särskilt bo- ende i Västerås stad att de är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende.
Detta placerar Västerås stad på plats 171 av Sveriges 290 kommuner, beträffande bedömningen av omsorgen i sin helhet. Enligt samma undersökning svarar 41 pro- cent att det känns mycket tryggt att bo på särskilt boende, vilket placerar Västerås stad på plats 222 av landets kommuner.
Enligt Socialstyrelsens undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” sva- rar 83,5 procent av de tillfrågade att det känns mycket eller ganska tryggt att bo på
300 322
563
753
579
0 200 400 600 800
65-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90- år Antal
Ålder på sökande till särskilt boende.
2010 - april 2013
äldreboendet. Motsvarande för hela riket är 87,4 procent. Enligt samma undersök- ning uppger 86,0 procent att de fick plats på det boende de ville bo på. Motsvarande siffra för riket är 88,5 procent.
2.2. Sammanfattande kommentar till nulägesbe- skrivning
Det kan konstateras att antalet sökande till särskilda boenden har varit relativt kon- stant under de senaste åren och att merparten av ansökningarna bifalls. Antalet avslag har ökat något vilket delvis kan förklaras av befolkningsökningen. För inne- varande år kan dock en betydande ökning av avslagen skönjas, vilket bara margi- nellt kan förklaras av ett ökande antal 65-åringar och äldre. Det bör utredas
huruvida de ökade avslagen beror på en ökad ansökningsbenägenhet (som ej mots- varas av ökade behov) eller om behovsutvecklingen överstiger befolkningsutveckl- ingen. Ansökningarna från andra kommuner är förhållandevis få.
De avslag som görs avser främst ansökningar om servicehus. Ansökningarna till servicehus kan till viss del vara ett resultat av bristande alternativa boendelösningar för äldre, vilket förklarar att de sökande inte beviljas efterfrågad boendeform. Detta kan tyda på att förhållandet mellan de boendetyper nämnden förfogar över inte helt stämmer överens med preferenserna hos målgruppen. Servicehus utgör boende- former med mindre stöd än ålderdomshem eller gruppboenden, vilket innebär att kostnader förknippade med servicelägenheter bör vara lägre än för de övriga två boendeformerna. En god tillgång till boendeformer med lägre stödnivå - och lägre kostnadsnivåer - kan även vara ett effektivt sätt att skjuta upp flytten till dyrare bo- endeformer.
Medelåldern vid ansökan om ett särskilt boende är 84 år. Den genomsnittliga boen- detiden i ett särskilt boende är ca två och ett halvt år. Kortast tid bor man i genom- snitt på ett ålderdomshem och längst på ett servicehus.
Överlag är de som bor på särskilt boende i Västerås stad mindre nöjda än genom- snittet i riket. Enligt SKL:s och Socialstyrelsens undersökningar uppger knappt åtta av tio av de som bor i ett särskilt boende att de är nöjda med sitt särskilda boende.
Även andelen som uppger att det är tryggt bo i det särskilda boendet är lägre i Väs- terås än genomsnittet i riket. Andelen som uppger att de fick plats på det boende som önskats är också något lägre än genomsnittet i riket.
3. Det demografiska perspektivet
3.1. Utveckling utifrån folkmängd och förvän- tade behov
3.1.1. Befolkningsstruktur och befolkningsutveckling
Västerås befolkning har ökat med i snitt 1 100 personer per år under 2000-talet.
Befolkningsökningen är främst hänförlig till positiv nettoinflyttning, men även fö- delsenettot är positivt. En fortsatt befolkningsökning prognostiseras för de kom- mande åren, vilket åskådliggörs i figuren nedan. Antal invånare beräknas öka från ca 140 000 år 2012 till ca 160 000 år 2030.
Figur 4. Befolkningsutveckling 2011-2030. Västerås totalt
Källa: Konsult och service, Utredning och statistik
Befolkningsutvecklingen för nämndens målgrupp illustreras i figuren nedan.
Figur 5. Befolkningsutveckling 2011-2030. 65 år och äldre
Källa: Konsult och service, Utredning och statistik
159 516
100 000 110 000 120 000 130 000 140 000 150 000 160 000
Antal invånare 2011 - 2030
25838
33073
20000 22000 24000 26000 28000 30000 32000 34000
Invånare 65 +
Åldergruppen 65+ beräknas öka med i genomsnitt ca 380 personer per år fram till år 2030. År 2030 beräknas ca 33 000 invånare vara 65 år och äldre, vilket är en ökning med ca 7 000 personer jämfört med idag. Den prognostiserade befolknings- utvecklingen uppdelat i olika åldersklasser kan ses i diagrammet nedan.
Figur 6. Befolkningsutveckling 2011-2030. Olika åldersklasser
Källa: Konsult och service, Utredning och statistik
Antalet invånare 65-74 år förväntas variera under perioden men uppgå till ca 100 individer fler år 2030 jämfört med år 2012. Antalet invånare 75-84 år kommer att öka relativt kraftigt under perioden och uppgå till ca 12 000 personer år 2030, jäm- fört med nulägets ca 8 000. Antalet invånare 85-94 år beräknas vara relativt kon- stant fram till omkring år 2020, varefter en ökning sker. Antalet invånare 95+ be- räknas öka med ca 100 personer.
0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
65-74 år 75-84 år
85-94 år 95-w år
3.1.2. Andel i särskilt boende – en jämförelse med andra
En jämförelse med andra kommuner3visar att Västerås har en relativt stor andel av befolkningen 65 år och äldre i särskilt boende. Detta illustreras i tabellen nedan.4 Tabell 3. Andel invånare 65+ i särskilt boende och med hemtjänst i ordinärt boende (pro- cent), 2012
Särskilt boende Hemtjänst
Västerås stad 5,3 9,4
Liknande kommuner (genomsnitt) 4,6 9,2
Örebro 4,0 8,5
Helsingborg 4,5 10,0
Eskilstuna 4,5 8,4
Borås 4,6 9,4
Växjö 5,1 10,6
Karlstad 4,2 8,4
Halmstad 5,3 9,0
Riket 4,7 8,5
Källa: Kolada.se
Västerås har en något större andel personer över 65 år som bor i särskilt boende jämfört med liknande kommuner och i jämförelse med genomsnittet i riket. Ande- len med hemtjänst ligger i nivå med liknande kommuner men över genomsnittet för riket.
3.1.3. Ålderstruktur för boende i särskilt boende
Andelen av befolkningen i särskilt boende ökar med stigande ålder. I åldergruppen 65-74 år bor endast en person av hundra i särskilt boende, bland de äldsta i staden (90 år och äldre) bor var tredje person i särskilt boende. Denna fördelning överens- stämmer med fördelningen i riket i genomsnitt. Andelarna illustreras i figuren ne- dan.
3Jämförelsen är gjord med likartade kommuner, som är de sju kommuner som mest liknar Västerås avseende standarkostnad för äldreomsorg, befolkningsstorlek och huvudmanna- skap för hemsjukvården. Jämförelsekommunerna genereras automatiskt i Kolada.se.
Noteras bör att Örebro och Eskilstuna helt eller delvis har avvecklat servicehusen.
4De uppgifter som redovisas i Kolada.se är baserade Socialstyrelsens individstatistik, varför uppgifterna kan skilja sig något från stadens egen redovisning. I syfte att göra en jämförelse är Koladas siffror dock mer lämpade.
Figur 7. Andel av befolkningen i särskilt boende, 2012
Källa: Socialstyrelsen
Delas de boende upp efter kön framkommer att andelen kvinnor är betydligt större i alla åldersklasser, bortsett från i gruppen 65-74 år. Se figur nedan.
Figur 8. Andel av befolkningen i särskilt boende, 2012. Män och kvinnor
Källa: Socialstyrelsen
Nära 60 procent av dem som bor i särskilt boende är 85 år eller äldre. Endast var tionde är yngre än 75 år. Den åldersmässiga fördelningen illustreras nedan.
1,0% 3,4%
7,8%
16,8%
32,7%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
65-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-w år
Andel av befolkningen som bor i särskilt boende.
April 2012
0,9%
3,7%
9,7%
19,4%
36,3%
1,2% 2,9% 5,2%
12,1%
23,6%
0%
10%
20%
30%
40%
65-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-w år
Andel av befolkningen som bor i särskilt boende.
April 2012
Kvinnor Män
Figur 9. Andel personer som bor i särskilt boende uppdelat på ålder
Källa: Socialstyrelsen
3.1.4. Åldersstruktur och framtida behov
Med utgångspunkt från åldersstrukturen år 2012 kan en framskrivning göras av det framtida förväntade behovet av platser i särskilt boende. Framskrivningen utgår från antal platser i särskilda boenden år 2012. Beräkningarna bygger på att samma andel av åldergrupperna 65-74 år, 75-79 år, 80-84 år, 85-89 år och 90+ som år 2012 bor i särskilt boende kommer att vara i behov av detta även i framtiden. Det framtida platsbehovet illustreras i figuren nedan.
Figur 10. Antal platser i särskilt boende 2012-2030
Källa: Konsult och service, Sociala nämndernas förvaltning, Socialstyrelsen. Egen bear- betning
En rak framskrivning utifrån demografin visar att platsbehovet år 2030 beräknas uppgå till ca 2 300 platser. Detta innebär en ökning med ca 670 platser jämfört med dagsläget. Ökningstakten är relativt konstant fram till ca år 2020, varefter en
snabbare ökning kan skönjas.
65-74 år 11%
75-79 år 11%
80-84 år 20%
85-89 år 28%
90-w år 30%
Andelen personer i olika åldersgrupper som bor i särskilt boende, april 2012
1 621
1 806
2 294
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500
Antal platser i särskilt boende
Behovsutvecklingen framöver kan delas upp i olika ålderkategorier, se figur nedan.
Figur 11. Antal personer i särskilt boende per ålderskategori
Källa: Konsult och service, Sociala nämndernas förvaltning, Socialstyrelsen. Egen bear- betning
Den ökning som kan ses omkring år 2020 beror i allt väsentligt på att invånarna i åldergrupperna över 80 år ökar, när den stora 40-talist generationen åldras. Det innebär att både antalet och andelen personer i särskilt boende som är 80 år och äldre sannolikt kommer att öka. Sex av tio som bor i särskilt boende beräknas vara 85 år och äldre, tre av tio över 90 år. Fördelningen mellan män och kvinnor i sär- skilt boende bedöms förbli konstant.
3.1.5. Alternativ behovsutveckling
Ovan prognostiseras en ökning med ca 670 platser fram till år 2030, baserat på en demografisk framskrivning med bibehållna andelar i behov av särskilt boende.
Förändrade antaganden om andelar i särskilt boende kan förändra det faktiska behovet av platser år 2030. Andelen (platser) i äldreboende har successivt minskat under de senaste fem åren, enligt tabellen nedan. Orsaken till detta står främst att finna i att antalet platser inte förändrats och att antalet äldre ökat. Det får till följd att andelen av befolkningen i särskilt boende minskar. Sedan år 2008 har andelen av befolkningen 65+ i särskilt boende minskat från 6,7 procent till 6,1 procent.
Tabell 4. Andel av befolkningen 65 år och äldre i särskilt boende
2008 2009 2010 2011 2012
Andel 6,7 % 6,7 % 6,5 % 6,3 % 6,1 %
0 100 200 300 400 500 600 700 800
Antal personer i särskilt boende per ålderskategori
90-w år
85-89 år
80-84 år
75-79 år
65-74 år
3.2. Sammanfattning: utveckling utifrån befolk- ning och kommande behov
Av invånarna 65+ bor, i jämförelse med de kommuner som är mest lika Västerås ur ett strukturellt perspektiv, en relativt stor andel personer i särskilt boende. Förkla- ringar kan vara en större andel i servicehus jämfört med övriga, en medveten poli- tisk ambition, större tillgång till platser, generösa riktlinjer för beviljande av särskilt boende, eller annat.
Befolkningen i Västerås stad beräknas växa till ca 160 000 invånare år 2030. Ålder- gruppen 65+ beräknas öka med i genomsnitt 380 personer per år till år 2030. År 2030 beräknas ca 33 000 invånare vara 65 år och äldre, en ökning med ca 7 000 personer jämfört med idag. Befolkningsutvecklingen för med sig en behovsutveckl- ing för särskilda boenden, vilket har beskrivits i en demografisk framskrivning. En framskrivning utifrån dagens förhållanden visar att behovet av särskilda boenden ökar med ca 670 platser till år 2030, vilket är en betydande ökning.
Av särskilt intresse för planeringen för särskilda boenden för äldre är utvecklingen av åldersgrupperna över 80 år, eftersom det är denna grupp som främst är i behov av särskilda boenden. Befolkningsprognoserna visar att antalet 80+ beräknas öka kraftigt omkring år 2020, när de stora årskullarna födda på 1940-talet uppnår denna mer vårdkrävande ålder. Det är i denna period som behovsökningen således beräknas uppkomma. Det kan påpekas att det är en kraftig platsökning (ökningen uppgår till 40 procent) som förutspås och det är således av vikt att påbörja bostads- planeringen för denna grupp redan nu, för att kunna möta den stora behovsökning- en.
Ovanstående scenario är baserat på en konstant och lika andel av de äldre i sär- skilda boenden i framtiden som i nuläget. Som konstateras ovan är andelen i sär- skilt boende i Västerås stad dock högre än i jämförbara kommuner, trots att en minskning av andelarna under senare år kan iakttas. I den demografiska framskriv- ningen beräknas därför alternativa scenarier baserade på antaganden om föränd- rade andelar. I ett första alternativt scenario fortsätter andelen som bor i särskilt boende framöver att minska i samma takt som utvecklingen de senaste åren. Detta skulle år 2030 innebära en minskning av det faktiska platsbehovet med 120 platser.
Eftersom minskningen de senaste åren har varit relativt kraftigt finns det dock skäl att reservera sig mot detta resultat. Huruvida det är rimligt att anta att 3,1 procent av invånarna 65+ är i behov av särskilt boende år 2030 måste nämnden ta ställning till. En sådan utveckling kräver än mer aktiva förebyggande insatser och åtgärder, en utökad vård och omsorg i det ordinära boendet och en teknisk och medicinsk utveckling.
Det kan dock vara rimligt att anta att andelen sjunker något från dagens nivå. Ett antagande om att andelen sjunker till nivåerna i jämförbara kommuner innebär en marginell ökning av antalet boendeplatser, trots befolkningsökningen. Behovet pro- gnostiseras i detta fall till 1 650 platser år 2030.
Ovanstående scenarier beror av ett antal påverkansbara faktorer. Några av dessa faktorer presenteras i efterföljande kapitel. Utöver de externa faktorerna finns det
ett flertal av nämnden direkt påverkbara faktorer, såsom ambitionsnivåer, tillgång till alternativa boendeformer (exempelvis seniorboenden eller andra boendeformer med mindre stöd) och förebyggande insatser (exempelvis bostadsanpassning). Det är dock av vikt att påbörja planprocessen så snart som möjligt.
Antalet och andelen som bor i ett särskilt boende och är 85 år eller äldre beräknas att öka mer än andra åldersgrupper. Sex av tio kommer att vara över 85 år, tre av tio över 90 år. Detta kommer sannolikt att ställa krav på anpassning av verksamhetens innehåll och kompetensutveckling av personal då vård- och omsorgsbehoven san- nolikt ökar med stigande ålder.
4. Faktorer som kan påverka fram- tida behov av boende
4.1. Extern utblick och omvärldstrender
4.1.1. Ökningen av antalet äldre
En välkänd men ändå reell utmaning för finansieringen av framtidens välfärd är ökningen av antalet äldre. Kring år 2020 börjar effekterna av antalet äldre ta fart, dels i form av att fyrtiotalisterna börjar nå den mer vårdkrävande åldern 85+, dels genom att sextiotalisterna börjar gå i pension, men också på grund av en generellt högre medellivslängd.5Framförallt den äldre av dessa två grupper är relevanta för prognostiseringen av särskilda boendeplatser framöver. Huruvida den ökade me- dellivslängden leder till ökade behov eller ej råder det skilda uppfattningar om. Det finns forskare som tror att en ökad livslängd leder till att tiden med behov av stöd eller omfattningen av behoven ökar. Andra forskare tror att behoven skjuts upp i takt med livslängdens ökning. Det andra alternativet är det vanligen förhärskande, och vad som bland andra SKL utgår ifrån.
4.1.2. Kvarboende, bostadsanpassning
Många kommuner tillämpar en kvarboendeprincip med tanken om att äldre så långt det är möjligt ska kunna bo kvar i det egna hemmet. Som resultat av kvarbo- endeprinciper och ökat stöd i hemmet ökar andelen med hemtjänst och andelen med särskilt boende minskar i många kommuner. Möjligheten att skjuta upp äldres flytt till särskilt boende endast med ett antal månader kan ur ett längre perspektiv ha stor påverkan på såväl kostnadsutveckling som bostadsbehov. Den tekniska ut- vecklingen är nära sammanbunden med hur detta utvecklas. Socioekonomiska kal- kyler har visat att bostadsanpassning i det egna hemmet, med resultatet att flytten till särskilt boende förskjuts med några månader, har stor påverkan på det totala behovet och kostnaden. En analys som gjordes av ett bostadsanpassningsprojekt med inriktning mot äldre i Göteborg visade att bostadsanpassning av lägenheter där äldre bor, framförallt i samband med andra renoveringar som görs, kan vara mycket lönsamt för kommuner.6Enligt den forskning och samlade information som då fanns tillgänglig minskade bostadsanpassningen både behovet av vissa hemtjänstin- satser och sköt upp flytten till särskilt boende då individerna hade bättre förutsätt- ningar att klara sig i hemmet. Genomgången av det samlade tillgängliga materialet visade att behovet av hemtjänst kunde minska med 5-10 procent i de bostadsanpas- sade lägenheterna, samt att flytten till särskilt boende kunde skjutas upp med 3-6 månader. Givet dessa resultat fanns ett investeringsutrymme för kommunen på över 200 000 kr per lägenhet. Den största samhällsekonomiska vinsten uppkom genom att flytten till särskilt boende sköts upp vilket ger resultat i form av kortare genomsnittstider i särskilt boende. I en verksamhet som särskilt boende där om- sättningen på platser är relativt hög (exempelvis 500-700 inflyttningar per år i Väs-
5Framtidens utmaning: välfärdens långsiktiga finansiering, SKL
6Ekonomisk analys, Gôrbra för äldre, FoU i Väst/GR, Charlotte Karlsson, Kristina Her- mansson & Samir Sandberg, 2012
terås) kan sådana insatser ge relativt stora effekter på behovet av boendeplatser.
Hur nybyggnation av lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet sker idag kan också påverka behovet av särskilt anpassade lägenheter framöver. Om det redan från början går att säkerställa att lägenheterna utformas för att passa äldre (tröskel- fritt, dusch, övriga utrymmen) kan behovet av särskilda bostäder påverkas och för- skjutas. Detta inkluderar även hänsynstagande till service i närområdet, utemiljöer, med mera.
Vid de intervjuer vi genomfört med brukarrepresentanter framkommer att viktiga faktorer i boendet för äldre är möjligheterna till ett socialt liv, till exempel i form av mötesplatser i närheten av boendet. Andra viktiga faktorer är möjligheterna att an- passa det ordinarie boendet till äldres behov. Det kan handla om att bygga hissar, ta bort trösklar, anpassning av toalett och badrum med mera.
4.1.3. Nya behov, nya målgrupper
Andelen äldre med missbruksproblematik ökar, enligt de intervjuer som genom- förts i samband med utredningen om behov av bostäder inom individ- och familje- området i Västerås Stad7. Det är tänkbart att ärenden blir mer komplexa inom soci- altjänsten framöver, vilket ställer krav på nya (bostads-) lösningar och ökad sam- verkan mellan socialtjänstens olika områden.
Många av de äldre har ett annat språk än svenska som sitt första språk. Detta kan i ökad grad komma att innebära anpassningar för att tillgodose behoven hos dessa grupper.
4.1.4. Teknisk utveckling – vårdteknologi
Den tekniska utvecklingen har varit omfattande och det är svårt att med säkerhet uttala sig om hur framtida utveckling kommer att se ut. Exempelvis finns det möj- ligheter att genom tekniska hjälpmedel underlätta så att äldre klarar sig utan omfat- tande biståndshjälp och kan bo hemma längre. Exempel på hjälpmedel som är un- der utveckling finns såväl inom mobil och digital hälsa, i form av robotar (hjälp med att plocka upp saker, hämta mediciner, larma etc.), påminnelser m m. Den tvärve- tenskapliga utvecklingen är ett växande område, som kan visa sig av vikt för omsor- gen om äldre.
Inom Västerås stad bedrivs ett arbete med välfärdsteknologi. Västerås stad får till- sammans med Norrköpings kommun och Göteborgs stad fem miljoner kronor var- dera av regeringsuppdraget Teknik för äldre på Hjälpmedelsinstitutet. Kommuner- na ska använda och utvärdera teknikstöd hos personer över 80 år. Samverkan och metoder för att skapa bättre tillgänglighet i bostäder ska utvecklas. Verksamheterna
situation genom att underlätta kontakten med deras närstående och skapa möjlig- heter för teknikstöd till anhöriga.
Inom ramen för projektet har eHemtjänsten implementerats i ordinarie verksamhet och är ett komplement till fysiska hemtjänstbesök. eHemtjänsten baseras för närva- rande på fyra funktioner: fast bildtelefon, mobil fjärrstyrd bildtelefon, meddelande- tjänst och tillsyn via nattkamera. Därutöver används ordinarie telefonsamtal för tillsyn. Projektet har gjort stor succé och visar att äldre uppskattar IT-hjälpmedel.
Enligt projektet upplever de äldre att det ger dem större självständighet och trygg- het. eHemtjänsten planeras att omfatta cirka 300 brukare i Västerås. Effekterna i termer av att man bor kvar längre i det ordinarie boendet än vad man annars skulle göra är dock svåra att mäta.
4.1.5. Attityder till hur äldre vill leva och bo
Av Hjälpmedelsinstitutets rapport från regeringsprogrammet ”Bo bra på äldre dar”8 framgår att kvarboendeprincipen, som bygger på att äldre ska bo kvar i sina vanliga bostäder och inte flytta till särskilt boende, förutsätter bra, tillgängliga och använd- bara bostäder för äldre. Enligt rapporten finns här mycket att göra. Välfärdstek- nologi kan spela en viktig roll, men får en begränsad betydelse för äldre som bor i olämpliga bostäder. Hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal kan göra ett bättre ar- bete och spara pengar, framförallt åt kommunerna, med hjälp av välfärdsteknologi, med bibehållen eller högre livskvalitet för äldre. För att satsningen på välfärdstek- nologi i bostäder och boendemiljöer ska lyckas, krävs enligt rapporten fortsatt en- gagemang från framförallt regering, riksdag och SKL.
Inom ramen för ”Bo bra på äldre dar” genomfördes ett antal undersökningar om äldres behov och önskemål om boende. Vanliga frågor i undersökningarna om äl- dres behov och önskemål var hur man förhåller sig till kvarboende respektive flytt- ning, vart man vill flytta och till vilken sorts bostad. Även frågor om betalningsför- måga och betalningsvilja behandlades. Andra frågor gäller synen på integrat- ion/segregation mellan åldrar, trygghet och gemenskap, samt vad som är viktigt i det enskilda hemmet, i gemensamma utrymmen och i bostadens omedelbara när- het.
PRO har genomfört en brett upplagd enkätstudie riktad till 10 000 medlemmar i tre åldersgrupper, 60-69, 70-79 och 80-89 år, i sex olika kommuner från norr till söder.
Syftet var att belysa frågeställningarna: Vad i boendemiljön främjar ett bra liv så länge som möjligt? Vad har betydelse för ett fortsatt aktivt liv? Hur kan boendemil- jön ge stöd för aktivitet? Vad i boendemiljön ökar möjligheterna för ett friskare liv?
Resultatet visar på närmiljöns betydelse för möjligheterna till ett värdigt och aktivt åldrande. Högst värderas närhet till dagligvaruhandel. Därefter kommer närhet till kommunikationer (låg taxa framhålls) och tillgängliga och vackra utemiljöer. Med stigande ålder blir närhet till primärvård eller vårdcentral viktigare. Samstämmig- heten är stor mellan könen. De yngre lägger vikt vid fler aspekter än äldre.
8Bo bra på äldre dar. Kreativitet och nytänkande när det gäller bostäder och boendemiljö för äldre, Hjälpmedelsinstitutet, 2012
I Hjälpmedelsinstitutets rapport sammanfattas resultatet av undersökningarna en- ligt följande:
”Resultaten från det omfattande och mångsidiga arbetet för att ta reda på behov och önskemål låter sig knappast sammanfattas. De äldre är inte en homogen grupp. De lever under olika förhållanden och med vitt skilda vill- kor, har olika värderingar och livsstilar. Vissa drag i det samlade materialet kan dock utläsas. Människor vill i stor utsträckning bo kvar i sin bostad och sitt område så länge de kan. När man väljer eller blir tvungna att flytta så är alternativen främst en tillgänglig lägenhet med hyresrätt eller bostadsrätt.
Ett ökande intresse för senior- och trygghetsboende kan iakttas i takt med att dessa boendeformer byggs ut och blir mer kända. Tillgänglighet är en grundläggande kvalitet. Närhet till vardagsservice, som PRO:s studie visar, är viktigt, men många vill också bo nära naturen. Trygghet och gemenskap framstår som viktiga kvaliteter. En egen balkong eller uteplats är en stan- dardkomponent i bostaden som värderas högt. Att kostnaderna i nyproduce- rade bostäder är ett problem är tydligt.”
En enkät angåendeäldres bostadsönskemål skickades i juni månad 2013 ut från Fastighetskontoret i Västerås stad till åldersgruppen 65-85 år. Drygt 80o svar in- kom vilket motsvarar en svarsfrekvens på dryga 80 procent. Av de preliminära re- sultat vi tagit del av framgår att merparten (över 60 procent) avser att bo kvar i sin nuvarande bostad och att ca 15 procent uppger att de planerar att byta bostad inom två år. Tre av fyra svarar att det är mycket eller ganska troligt att de vid det plane- rade bytet bor kvar i Västerås. Av dem som inte avser att bo kvar i sin nuvarande bostad och önskar byta så är de populäraste alternativen byte till hyresrätt eller bo- stadsrätt i flerbostadshus, seniorboende eller trygghetsboende. Ungefär tre av fyra önskar en bostad på två eller tre rum och kök. På frågan hur viktigt det är att bo kvar i nuvarande bostadsområde svarar över hälften alternativen 4 eller 5 på en skala 1-5 där 5 står för ”helt avgörande” och 1 för ”inte alls viktigt”. Det är dock inte lika viktigt att bo nära Västerås centrum, drygt var fjärde person uppger alternativ 1 - ”inte alls viktigt”. Att bo tillsammans med andra äldre är för flertalet inte så vik- tigt, nära hälften svarar alternativ 1 eller 2 på den femgradiga skalan. Tillgänglighet till vård och omsorg och närhet till service (affärer, apotek med mera) är dock mycket viktigt för det absoluta flertalet. Andra viktiga faktorer är att bo nära kollek- tivtrafik, grönområden, att bo i ett tryggt område och också att bo nära familj och vänner. Boendekostnaden är helt avgörande för över 45 procent av dem som svarat.
Boende i markplan, gemensamma utrymmen, gemensamma aktiviteter och möjlig- het till gemensamma måltider uppfattas inte så viktigt. Internetuppkoppling däre- mot uppfattas vara mycket viktigt.
av graden av anhörigomsorg och det är troligt att en attitydförändring inom områ- det skulle få konsekvenser för efterfrågan på särskilda bostäder och följaktligen för bostadsplaneringen.
4.1.7. Drift och finansiering
Andelen särskilda boenden i enskild regi ökar, rapporter Socialstyrelsen. År 2012 bodde 21 procent i särskilt boenden i privat regi, jämfört med 14 procent 2007.10 Valfrihet för insatser inom äldre- och handikappomsorgen (inom i huvudsak hem- tjänsten) har nu införts i 132 av landets 290 kommuner. Detta för med sig en dis- kussion kring såväl finansiering som byggande. Bland andra SKL omnämner möj- ligheterna att via höjda avgifter och ökat privat finansiering, även i form av privata försäkringslösningar, begränsa det offentliga åtagandet. Ett flertal kommuner söker möjligheter att få privata initiativ att bygga och driva boenden för att på så sätt minska stadens bostadsbyggnadsbehov. Vinster i välfärden är dock ett politiskt spörsmål. En regeringsförändring kan således få konsekvenser för detta alternativ.
4.1.8. Sveriges seniorvänligaste kommun
Haninge kommun utnämndes 2012 till Sveriges seniorvänligaste kommun. I kom- munen har en Äldreplan antagits som redogör för helheten av kommunens arbete och dess inriktning för nästkommande tio år. Därtill finns i det ettåriga Strategi- och budgetdokumentet ytterligare handlingsplaner. En stor del av arbetet rör före- byggande och hälsofrämjande arbete, bland annat via ett aktivt uppsökande arbete och arbete för ökad trygghet och säkerhet. Den sociala aspekten belyses. I planen redogörs även för arbetet med att säkerställa ett tillgängligt boende för de äldre. I detta anges bostadsanpassning utgöra en nyckelfaktor. Kommunen har ett antal handläggare som arbetar med bostadsanpassning och ett gemensamt arbete med doktorander vid närliggande högskolor/universitet pågår för att utröna effekterna av detta. Överlag finns en inriktning mot möjligheterna att så länge som möjligt behålla ett aktivt liv och att skjuta upp individens flytt till särskilt boende.
4.2. Lagstiftning och regelverk
En minskande andel äldre bor i särskilt boende, istället ökar kraven på anpassade lägenheter för äldre. I rapporten "Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostä- der" föreslår Boverket bland annat en sänkning av åldersgränsen i trygghetsbostä- der. I dag måste bostäderna vara avsedda för personer över 70 år för att det ska kunna lämnas statligt stöd till att bygga trygghetsbostäder. En sänkning av ålders- kravet kan påverka efterfrågan på dessa lägenheter. Genom att äldre kan bo kvar längre i det egna hemmet kan efterfrågan på särskilt boende skjutas upp/minska.
Ett ökat antal platser i trygghetsboende och seniorboende kan minska efterfrågan på i första hand servicehusboende. Ett ökat utbud sätter också i gång flyttkedjor som underlättar för andra grupper att hitta en bostad och etablera sig på bostads- marknaden.
Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter för förändrade bemanningsregler för äldreboenden. Socialstyrelsen har efter överläggningar med bland andra SKL beslu-
10Äldre och personer med funktionsnedsättning – regiform år 2012, Socialstyrelsen, 2013
tat att föreskrifterna ska träda i kraft under år 2015. Det gäller både reglerna för boenden med personer med demenssjukdom och de för alla andra äldreboenden.
Reglerna tydliggör vad som gäller för att leva upp till socialtjänstlagen – bland an- nat att det måste finnas personal dygnet runt och att bemanningen ska vara anpas- sad efter varje äldre persons behov.
Med utgångspunkt i vad som framkommit ovan är förändringar i lagstiftning och regelverk på den ordinarie bostadsmarknaden också av betydelse för nämnden. Ef- fekter på byggande och produktion (utbud) såväl som på efterfrågan kan påverkas av detta.
Förändringar på den ordinarie bostadsmarknaden i syfte att öka bostadsbyggande har diskuterats i olika omgångar. I rapporten ”Tillåtet statsstöd på svaga bostads- marknader” från SABO analyseras EU:s statsstödsregler för ekonomiska tjänster av allmänt intresse. Rapporten identifierar ett antal svaga bostadsmarknader som kan ses som allmänt intresse och alltså kunna vara berättigade till ekonomiskt stöd med offentliga medel:
- Att på utpekade orter i en kommun tillhandahålla hyresbostäder som kan ef- terfrågas även av hushåll med begränsade inkomster.
- Att långsiktigt tillhandahålla bostäder med god tillgänglighet, lämpliga för äldre och för personer med funktionshinder.
- Att tillhandahålla ett mindre antal små lägenheter med inriktning på unga.
Kommunens framtida roll i bostadsbyggandet har även varit föremål för diskussion i den allmänna debatten. Det har bland annat diskuterats att kommuner framöver ska vara ålagda att se till regionens bostadsbehov och således ökat bostadsbyggande om regionen växer.
5. Genomgång av det befintliga be- ståndet
En genomgång av det befintliga beståndet av särskilda boenden har gjorts av Fas- tighetskontoret. Genomgången omfattar samtliga boenden och beskriver vilka ägar- former som finns, löptid på hyresavtal, standard och utformning av utemiljön, vilket larm och skalskydd som finns. Sociala nämndernas förvaltning har kompletterat genomgången med funktions- och verksamhetsaspekter.
Av sammanställningen framgår att planer finns på avveckling av två boenden under hösten 2014; Gude gruppboende med 25 platser och Pettersbergs gruppboende med 18 platser. Dessutom planeras resterande 12 platser i Treklangens ålderdomshem att avvecklas. Dessa sammanlagt 55 platser ersätts i det nya boendet med totalt 120 lägenheter som byggs i kv. Zethelius på Bäckby och som ska vara färdigt under hös- ten 2014. Under innevarande år har 18 gruppboendeplatser tillskapats i tidigare tomma lokaler i Gryta korttidsenhet som tillfällig lösning för att klara behovet av gruppboendeplatser tills nya huset på Bäckby står klart hösten 2014. Dessa 18 plat- ser avvecklas när huset på Bäckby står klart.
Solglimtens gruppboende i Skultuna med 12 platser avvecklas och ersätts i den till- byggnad av Vallonens servicehus som är under projektering med totalt 30 platser för gruppboende och ålderdomshem. Detta planeras ske under år 2015. Vidare framgår av sammanställningen att frågetecken finns för Hagalidsgården (32 plat- ser) och Södergårdens gruppboende (18 platser) huruvida dessa ska avvecklas eller inte.
Vad beträffar servicehusen beslutade äldrenämnden 2010-09-21 att dessa ska fin- nas kvar som särskilda boenden med biståndsbeslut i åtminstone 6-10 år.
I sammanställningen finns även en kort beskrivning av utemiljön vid respektive boende. Där framgår att åtgärder relativt nyligen gjorts vid några boenden, ex vis vid Vallby, Haga Äng, Tre Små Hus, Änglamarken och Mälarhemmet. Projekt pågår beträffande utemiljön vid servicehuset Oxbacken.
Sammanställningen ger intryck av en i de flesta fall god utemiljö. Utöver behov av uppförande av avskärmning/bullerplank vid Södergårdens gruppboende framgår av sammanställningen inga planerade åtgärder beträffande utemiljön. Här kan dock noteras att projektet ”Framtidens trädgård” nyligen startat. Projektet syftar till att utveckla utemiljön inom samtliga boendeformer.
6. Bostadsmarknaden i Västerås
Bostadsförsörjning är en gemensam angelägenhet för Västerås stad och den privata marknaden. Västerås stad ansvarar för planeringen och styr genom planmonopolet var byggnation ska tillåtas. Kommunstyrelsen är ansvarig för den översiktliga pla- neringen. Marknadens aktörer svarar för byggandet. Kommunen ska således vara
”möjliggörare” och inte nödvändigtvis ”görare”. Kommunens ansvar för bostadsför- sörjningen styrs av Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383), vilket redogjorts för under avsnitt 1.5.
Kommunen ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättning- ar för alla i kommunen att leva i goda bostäder.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod.
Om det behövs ska kommunen samråda med andra kommuner som berörs av planeringen av bostadsförsörjningen.
Länsstyrelsen ska ge kommunerna råd, information och underlag för plane- ringen.
Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska kommunen anordna bostadsförmedling, eventuellt tillsammans med andra kommuner.
Västerås riktlinjer för bostadsförsörjning utgörs av ett Kommunalt Bostadsstrate- giskt Program. Det senaste programmet antogs år 2010. Senare har beslutats att dela upp dokumentet i två delar, en strategidel (KBP) som beslutas av kommun- fullmäktige och en handlingsplan (KBH) som beslutas av fastighetsnämnden. Ett förslag till KBP har upprättats men ännu inte antagits. I förslaget finns övergri- pande mål, strategier och indikatorer för bostadsplaneringen i Västerås stad.
6.1. Den ordinarie bostadsmarknaden
En kartläggning av den ordinarie bostadsmarknaden i Västerås illustrerar bostads- beståndet vid utgången av år 2010, enligt uppgift från Bostad Västerås. Detta illu- streras i tabellen nedan.
Tabell 5. Den ordinarie bostadsmarknaden
Flerbostadshus Småhus Totalt
Hyresrätt 23 097 675 23 772
Bostadsrätt 19 982 615 20 597
Äganderätt 0 21 902 21 902
Totalt 43 079 23 192 66 271
Den ordinarie bostadsmarknaden kännetecknas av ökad efterfrågan och minskade flyttrörelser/bostadsbyten som minskar tillgången på lägenheter överlag. Detta kan exempelvis innebära svårigheter att kunna byta till lämplig bostad för äldre när be- hovet uppkommer. Särskilt stor är efterfrågan på mindre hyresrätter. Vi har varit i kontakt med fyra av de största fastighetsvärdarna (Bostads AB Mimer, Ikano Bo- stad, Bostjärnan och Rikshem) i kommunen som ger en liknande bild av bostadssi- tuationen i staden. De fyra kontaktade hyresvärdarna förfogar sammanlagt över knappt 14 300 hyreslägenheter, varav ca 2 700 1:or och 5 400 2:or. Fastighetsvär- darna bekräftar bilden av hög efterfrågan och anger söktryck på upp emot 100-150 intresserade personer för varje lägenhet. Bilden av framtida byggplaner är något begränsad, de tillfrågade privata värdarna anger att de inte har några större bygg- planer utöver vad som tidigare har annonserats. Enligt KBH så är byggherrarna eniga om att det som efterfrågas mest när det gäller bostadsrätter är ”det unika”, det vill säga det bästa läget eller ett unikt koncept som exempelvis ett seniorboende.
Antalet färdigställda lägenheter under de senaste åren illustreras i figuren nedan.
Under år 2012 har sammanlagt 373 lägenheter färdigställts.
Figur 12. Antal färdigställda lägenheter 2000-2012 (exkl småhus).
Källa: Konsult och service, utredning och statistik. Bostadsbyggandet i Västerås 2012.
Tre av hyresvärdarna tillämpar inte kösystem utan hyr ut enligt olika matchnings- principer. Dessa principer tillämpas för att skapa en önskad sammansättning av hyresgäster i olika områden, inklusive exempelvis ekonomiska minimikrav om att årsinkomsten ska överstiga årshyran med en viss faktor. I praktiken innebär detta att det står fastighetsvärdarna fritt att själva välja sina hyresgäster.
6.2. Översiktsplan 2026
Av Översiktsplan 2026 framgår beträffande de äldre att:
”Planeringen ska skapa förutsättningar för ett bra vardagsliv för alla, där hänsyn tas till att barn, ungdomar och vuxna, friska och sjuka, de som bott här länge och de som är nyinflyttade har olika intressen och behov. Vi vet att andelen äldre kommer att öka, vilket innebär nya krav på tillgänglighet och service. Planeringen ska skapa förutsättningar för gemenskap och social sammanhållning, för tillgänglighet, jäm- ställdhet, trygghet och hälsa samt möjligheter till samvaro och delaktighet. Det be- tyder att det måste finnas trivsamma boendemiljöer, bra skolor, ett brett kulturut- bud, goda kommunikationer, tillgång till fritidsaktiviteter, idrotts- och rekreations- områden, handel och annan service.”
Gruppen äldre tas också upp i avsnittet angående serviceorter och landsbygd, där följande står att läsa:
”Ett gott serviceutbud är viktigt för en levande landsbygd. Tätorterna Skultuna, Dingtuna, Barkarö, Tillberga, Irsta, Tortuna, Orresta och Kvicksund – våra service- orter - fyller viktiga funktioner för landsbygden genom att där finns skolor och för- skolor, äldreboenden och viss kommersiell service (i Kvicksund främst på Eskilstu- nasidan). Dessa serviceorter kompletteras med blandad bebyggelse så att de kan be- hålla och utveckla kommersiell och kommunal service. Ett varierat bostadsutbud med olika hustyper och upplåtelseformer ska eftersträvas. Därigenom ges möjlig- heter för äldre att bo kvar när de lämnar villan, möjligheter att bo kvar vid föränd- rade familjeförhållanden etc.”
I översiktplanen nämns också i samband med beskrivning av hur arbetet med pla- nen gått till, att många av de förändringar som visionen och planen beskriver, för vissa medborgargrupper, företrädelsevis äldre, kan upplevas som alltför påtagliga.
Av planen framgår också var framtida exploatering kan komma att ske. Se karta nedan.
Kartan visar områden för möjlig framtida bebyggelse fram till år 2026. Totalt 11 600 bostäder omfattas av planen. Merparten av expansionen sker i de centrala och östra delarna av Västerås.
6.3. Planering av bostäder för äldre
Byggnation pågår av ett särskilt boende om ca 120 lägenheter i kvarter Zethelius på Bäckby. Boendet beräknas vara klart för inflyttning hösten 2014 och kunna ge plats även för medflyttande makar att bo tillsammans. Utöver detta pågår flera projekt som riktar sig till äldre men där det inte behövs ett beslut om bistånd för inflyttning.
På Lillåudden har färdigställts 47 lägenheter med inriktning mot målgruppen äldre.
Upplåtelseformen är så kallade ägarlägenheter11. Ett trygghetsboende med 60 lä- genheter stod färdigt i början av 2013 i kvarteret Översten på Västra Viksäng för personer över 70 år och seniorbostäder med 34 lägenheter i kvarter Lekandria i centrala Västerås.
Trygghetsboende är avsett för 70-åringar och äldre som vill ha mer trygghet och social samvaro än vad de kan få i sitt nuvarande hem. Termen trygghetsboende kom år 2008, vilket innebär att denna boendeform är relativt ny. Det krävs inget bi- ståndsbeslut för att bo i trygghetsboende. Man hyr eller köper bostaden på eget ini- tiativ. Till skillnad från äldreboenden ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård i ett trygghetsboende. Däremot är det för att få investeringsbidrag ett krav att bostäderna ska vara funktionellt utformade och att boendet ska ha gemenskap- slokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation samt ha personal/bovärd på angivna tider.
Seniorboende är ett boende med möjlighet till gemenskap. Det är helt vanliga bo- städer ofta med bra läge och nära till kommunikationer. Tanken är att det ska vara
11En ny upplåtelseform sedan år 2009. Att äga en ägarlägenhet är detsamma som att äga en villa eller ett radhus på marken.
