Utbildningsplan för Lärarprogrammet

(1)

UFL 2008-12-19 DNR G217 2648/07

Lärarprogrammet

180-330 hp

Utbildnings- och forskningsnämnden

för lärarutbildning

(2)

Innehållsförteckning

1. ALLMÄNT ... 2

1.1 Huvudsakligt område för utbildningen (huvudområde) - utbildningsvetenskap ...2

2. UTBILDNINGENS MÅL ... 2

2.1 Allmänna mål för högskoleutbildning (ur högskolelagen [HL]) ...2

2.2 Mål för lärarexamen ...3

3. UTBILDNINGENS UPPLÄGGNING OCH INNEHÅLL ... 4

3.1 Allmänt utbildningsområde AUO ...4

3.2 Inriktningar ...5

3.3 Specialiseringar ...5

3.4 Examensarbete ...5

3.5 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)...6

3.6 Korta Lärarprogrammet, Allmänt utbildningsområde 90 hp...6

4. EXAMEN ... 6

4.1 Examen på grundnivå ...6

4.2 Examen på avancerad nivå ...7

5. BEHÖRIGHETSVILLKOR ... 7

6. URVAL ... 7

6.1 Platsgaranti ...7

7. TILLGODORÄKNING AV TIDIGARE UTBILDNING ... 8

8. BETYG OCH EXAMEN ... 8

9. ÅTGÄRDER NÄR STUDENT RISKERAR ATT INTE UPPFYLLA KURSMÅLENS KRAV ... 8

10. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER... 8

Bilaga 1 ur Examensordningen SFS 2007:129 ... 9

Bilaga 2 Inriktningarnas kompetensområden ... 12

Bilaga 3 Inriktningar och behörighetsvillkor ... 13

Bilaga 4 Kommentarmaterial till utbildningsplan för Lärarprogrammet ... 14

(3)

1. ALLMÄNT

Lärarprogrammet är anpassat enligt Högskolere- formen 2007 (SFS 2006:1053) och reviderad exa- mensbeskrivning för lärarexamen (SFS 2007:129) Lärarprogrammet, 180-330 hp, vid Göteborgs universitet är en akademisk professionsutbildning som ger kunskaper och färdigheter för yrkesverksamhet som lärare. Utbildningen täcker verksamhetsfälten förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Utbildningens syfte är att studenten genom teoretiska och erfarenhetsbaserade studier ska tillägna sig kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att uppfylla examensordningens mål för lärarexamen.

Lärarexamen kan avläggas på grundnivå eller avancerad nivå. Lärarexamen på grundnivå omfattar 180-210 hp. Lärarexamen på avancerad nivå omfattar 240 hp (grundskolans tidigare år), resp 270-330 hp (grundskolans senare år och gymnasieskolan) med krav på minst 60 hp på avancerad nivå.

1.1 Huvudsakligt område för utbildningen (huvudområde) - utbildningsvetenskap

Det huvudsakliga området för utbildningen är utbildningsvetenskap. I detta begrepp ingår såväl ämnesdisciplinära kunskaper som kunskap om villkor för lärande (pedagogik/didaktik) samt utövan- det av dessa två komponenter (främst inom VFU).

2. UTBILDNINGENS MÅL

2.1 Allmänna mål för högskoleutbildning (ur högskolelagen [HL])

Utbildning ska ges på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. (1 kap 7 § HL)

Lärarexamen ges på grundnivå och avancerad nivå.

Utbildning på grundnivå skall utveckla studen- ternas

- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta föränd- ringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå.

- följa kunskapsutvecklingen, och

- utbyta kunskaper även med personer utan speci- alkunskaper inom området. (Lag 2006:173) (1 kap. 8 § HL)

Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsplan Dnr G217 2648/07

Lärarprogrammet 180-330 hp

Gäller för studenter antagna med start vårterminen 2009

Fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007-06-21 samt reviderad 2007-12-10, 2008-06-23 och 2008-12-19.

(4)

Utbildning på avancerad nivå skall innebära för- djupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå,

- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera kom-

plexa företeelser, frågeställningar och situationer, och

- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självstän- dighet eller för forsknings- och utvecklingsar- bete. (Lag 2006:173)

(1 kap. 9 § HL)

2.2 Mål för lärarexamen

Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 8 § och 9

§ HL)

För att få lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverk- liga förskolans, fritidshemmets, förskoleklassens, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer.

Kunskap och förståelse

För lärarexamen skall studenten

- visa sådan kunskap i ett ämne eller ämnesom- råde som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, och om relevanta metoder inom verksamheten samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor,

- visa kunskap om lärande och undervisning - visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och

matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling, och

- visa kunskap om betydelsen av ett jämställd- hetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet.

För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten dessutom

- visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlär- ning och i grundläggande matematikinlärning.

För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan gäller dessutom att studenten skall

- visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning.

Färdighet och förmåga

- visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, så att alla barn och elever lär och utvecklas,

- visa förmåga att förmedla och förankra samhäl- lets och demokratins värdegrund,

- visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan krän- kande behandling av barn och elever,

- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna, - visa förmåga att analysera, bedöma, dokumen-

tera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnads- havare,

(5)

- visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna, och

- visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden.

För lärarexamen på avancerad nivå omfattande 240, 270, 300 eller 330 hp skall studenten dessutom - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självstän-

digt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För lärarexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att inom det pedagogiska arbetet

göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett professionellt förhållnings- sätt gentemot barn, elever och deras vårdnads- havare, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens inom det pedagogiska arbetet.

ur Högskoleförordningen (HF), bilaga 2 Examensordningen (ikraftträdande- och övergångsbe- stämmelser SFS 2006:1053, SFS 2007:129 )

(se bilaga 1 i utbildningsplanen)

3. UTBILDNINGENS

UPPLÄGGNING OCH INNEHÅLL

Utbildningen ska omfatta följande tre integrerade områden, som kan innehålla kurser på såväl grund- nivå som avancerad nivå: ett allmänt utbildnings- område om 90 hp innefattande studier i tvärveten- skapliga och centrala kunskapsområden, en eller flera inriktningar om 60 hp mot ett ämne eller ämnesområde och en eller flera specialiseringar om minst 30 hp. Av det allmänna utbildningsom- rådet ska minst 15 hp vara verksamhetsförlagda.

Minst 15 hp per inriktning ska också vara verksam- hetsförlagda.

Utbildningen har en akademisk och yrkesmässig progression samt är integrerad i alla sina delar. Lärar- utbildningen utformas och genomförs på ett sådant sätt att studenten utvecklar kunskaper om villkor för lärande och undervisning, undervisningens ämnes- innehåll och skicklighet i läraryrkets utövande.

För studenter som planerar en lärarexamen för verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år krävs minst 15 hp i läs- och skrivinlärning och minst 15 hp i grundläggande matematikinlärning. Dessa poäng kan läsas inom ramen för en inriktning eller inom en eller två specialiseringar.

3.1 Allmänt utbildningsområde AUO

Det allmänna utbildningsområdet är obligatoriskt för alla blivande lärare och omfattar 90 hp, varav minst 15 hp är verksamhetsförlagd utbildning. Det behand- lar kunskapsområden som är viktiga för alla lärare oavsett i vilken verksamhet den pedagogiska kompetensen kommer att användas. Allmänt utbildnings- område finns i två varianter. Det ena är anpassat efter det sammanhållna Lärarprogrammet där AUO varvas med inriktningar och specialiseringar. Det andra är det

”Korta Lärarprogrammet, AUO 90 hp” där de tre AUO- terminerna läses i en följd efter avslutade ämnesstudier alternativt omfattande yrkesverksamhet och relevant högskoleutbildning. Inom Korta Lärarprogrammet är 30 hp verksamhetsförlagd utbildning.

(6)

3.2 Inriktningar

Inom Lärarprogrammet finns ett antal inriktningar att välja mellan som motsvarar det område eller de områden som studenterna senare vill arbeta med.

Varje inriktning omfattar minst 60 hp varav minst 15 hp är verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Inriktningarna inom lärarutbildningen vid Göte- borgs universitet har tre huvudsakliga ålders- och verksamhetsspann inom vilka studenterna ges kompetens att bedriva undervisning och annan pedagogisk verksamhet:

1. Förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolan (skolår 1-2). Inriktningarna inom spannet kan förbereda för verksamhet inom hela spannet eller för delar av det.

2. Förskoleklass och grundskolans tidigare år (skol- år 1-6). Inriktningarna inom spannet förbereder för verksamhet inom hela spannet.

3. Grundskolans senare år (skolår 6-9) och/eller gymnasieskola. Inriktningarna inom spannet kan förbereda för verksamhet inom hela spannet eller endast täcka grundskolans senare år eller endast gymnasieskolan.

Det finns inriktningar som har ett större kompe- tensområde än de tre huvudsakliga spannen, ex.

praktisk-estetiska inriktningar och inriktningar som täcker samtliga skolverksamheter.

Inriktningarnas kompetensområden ska framgå av kursplanerna och anges i examensbeviset.

Inriktningarnas kompetensområden (se bilaga 2)

3.3 Specialiseringar

Varje specialisering ska omfatta minst 30 hp. Spe- cialiseringar skall väljas så, att de utvecklar yrkeskompetensen genom att tillföra breddande, kom- pletterande eller fördjupande ämneskunskaper.

Mer än en specialisering kan ingå i utbildningen.

Det finns ett antal specialiseringar som är särskilt utvecklade för Lärarprogrammet. Vissa inrikt-

ningskurser är möjliga att läsa som en specialisering. Specialiseringarna kan också byggas upp ur universitetets samlade kursutbud (inom ramen för tillgängliga platser och under för utsättning att för- kunskapskraven är uppfyllda) och i dessa fall kan specialiseringarna formellt omfatta ett antal fri- stående kurser. De ingående kurserna ska bilda en pedagogisk enhet.

3.4 Examensarbete

Det självständiga arbetet (examensarbetet) genom- förs inom det allmänna utbildningsområdet och/

eller inom en specialisering. För lärarexamen på avancerad nivå gäller att när examensarbetet genom- förs inom en specialisering kallas det interdiscipli- närt examensarbete och ska följa de föreskrifter som fastställts av UFL. Se särskilt dokument Gemen- samma föreskrifter för interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen (rev 2007-06-15)

Grundnivå

För lärarexamen om 180 hp och 210 hp ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. Examensarbetet genomförs inom AUO3 på grundnivå alternativt avancerad nivå (valbart).

Avancerad nivå

För lärarexamen om 240, 270, 300 och 330 hp ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort två självständiga arbeten (examensarbeten) om vardera 15 hp. Det första i en specialisering på grundnivå och det andra examensarbetet på avancerad nivå inom AUO3.

Examensarbetena ska genomföras under någon av utbildningens tre sista terminer och syftar till att hos studenten utveckla ett vetenskapligt förhåll- ningssätt till sin yrkesverksamhet. Arbetet ska alltid innehålla en diskussion om resultatens betydelse för lärarprofessionen. Det interdisciplinära examensarbetet ska också uppfylla de krav som ställs inom den fördjupande specialiseringen med hänsyn till kursens vetenskapliga eller konstnärliga krav.

(7)

3.5 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) VFU ingår i såväl allmänt utbildningsområde, (AUO) som i inriktningar och genomförs inom främst förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola eller gymnasieskola. VFU genomförs inom ramen för aktuell lärarexamen och bidrar till integration mellan teori och praktik samt till utveckling av yrkeskunskaperna. Målsättning, riktlinjer och föreskrifter beträffande verksamhetsförlagd utbildning framgår av särskilt dokument. Se Rikt- linjer för VFU, www.ufl.gu.se/vfu/

Examination inom Lärarprogrammets verksam- hetsförlagda del (VFU) är begränsad till två tillfäl- len per kurs. Student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs kan söka dispens för ytterligare examinationstillfälle hos Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL).

3.6 Korta Lärarprogrammet, Allmänt utbild- ningsområde 90 hp

Korta Lärarprogrammet vänder sig till studenter som har tidigare studier inom ämnen/ämnesom- råden alternativt yrkesutbildning/yrkeserfarenhet som kan ingå i lärarexamen mot grundskolans senare år och/eller gymnasieskolan. Programmet innehåller för läraryrket centrala kunskapsområden och omfattar studier inom pedagogik, didaktik och verksamhetsförlagd utbildning.

4. EXAMEN

Lärarexamen på grundnivå uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 180 eller 210 hp. Lärarexamen på avancerad nivå uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 240, 270, 300 eller 330 hp. För en lärar- examen på avancerad nivå krävs att utbildningen omfattar minst 60 hp på avancerad nivå. I annat fall avläggs examen på grundnivå.

Vid Göteborgs universitet examineras lärare för arbete i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskolans tidigare och senare år samt gymnasieskolan. Inriktningar och specialiseringar är relevanta för det verksamhetsområde som examen avser. I

examensbeviset anges vilket verksamhetsområde utbildningen är avsedd för samt vilka inriktningar och specialiseringar studenten har fullgjort.

4.1 Examen på grundnivå

• Lärarexamen om 180 hp

För lärare mot gymnasieskolans yrkesämnen.

Examensarbetet genomförs under AUO3. För inriktningen Yrke, skola och arbetsliv kan examensarbetet även skrivas inom en specialisering.

Krav enligt examensordningen:

- allmänt utbildningsområde, 90 hp inkl. minst 15 hp VFU och examensarbete om 15 hp - omfattande yrkeserfarenhet och en relevant

högskoleutbildning om 90 hp eller motsvarande utbildning.

För lärare mot förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år.

Lokala krav på kurser om 30 hp på avancerad nivå inom AUO-området som genomförs i AUO2 (LAU210 Lärandets villkor och process 2) och AUO3 (LAU310, Lärandets villkor och process 3).

Examensarbetet genomförs i AUO3 på grundnivå alternativt avancerad nivå (valbart).

Krav enligt examensordningen

- allmänt utbildningsområde, 90 hp inkl. minst 15 hp VFU och examensarbete om 15 hp - en inriktning om minst 60 hp riktad mot under-

visning och annan pedagogisk verksamhet i för- skola och förskoleklass, fritidshem eller grundskolans tidigare år.

- minst en specialisering om 30 hp alternativt ytterligare en inriktning

- läs-, skriv- och matematikinlärning (för lärar- examen vid Göteborgs universitet omfattande minst 15 hp läs- och skrivinlärning och 15 hp matematikinlärning)

(8)

4.2 Examen på avancerad nivå

För lärare mot grundskolans tidigare år

AUO2 och AUO3 ligger på avancerad nivå och där- med uppfylls examensordningens krav på 60 hp på avancerad nivå. Examensarbete om 15 hp + 15 hp genomförs dels i en specialisering på grundnivå och dels i AUO3 på avancerad nivå.

Krav enligt examensordningen:

- allmänt utbildningsområde 90 hp inkl. minst 15 hp VFU

- två examensarbeten om 15 hp +15 hp

- minst 60 hp inriktning mot grundskolans tidigare år

- läs-, skriv- och matematikinlärning (för lärar- examen vid Göteborgs universitet omfattande minst 15 hp läs- och skrivinlärning och 15 hp matematikinlärning)

- två specialiseringar alternativt ytterligare en inriktning

- minst 60 hp på avancerad nivå

• Lärarexamen 270 - 330 hp

För lärare mot grundskolans senare år och gymnasieskolan

AUO2 och AUO3 ligger på avancerad nivå och där- med uppfylls examensordningens krav på 60 hp på avancerad nivå. Examensarbete om 15 hp + 15 hp genomförs i specialisering på grundnivå och i AUO3 på avancerad nivå.

Krav enligt examensordningen

- allmänt utbildningsområde 90 hp inkl. minst 15 hp VFU

- två examensarbeten om 15 hp +15 hp

- för grundskolans senare år krävs en fördjupning om minst 90 hp

- för undervisning i svenska och samhällskunskap krävs 90 hp/ämne för grundskolans senare år

- för gymnasieskolan krävs två fördjupningar om vardera minst 90 hp

- för undervisning i svenska respektive sam- hällskunskap krävs minst 120 hp i relevant(a) ämne(n) eller ämnesområde(n) för gymnasieskolan,

- minst 60 hp på avancerad nivå

5. BEHÖRIGHETSVILLKOR

Behörighetsvillkor framgår av dokumentet, Inrikt- ningar och behörighetsvillkor. (se bilaga 3) Särskilda förkunskapskrav för kurs inom programmet anges i respektive kursplan.

6. URVAL

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och lokal antagningsordning, Göteborgs universitets antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2007. www.utbildning.gu.se/

student/reglerochriktlinjer/antagningsordning/

6.1 Platsgaranti

Studenter som i normal studietakt följer Lärarpro- grammet har platsgaranti. Denna är av två slag, generell och begränsad. Den generella platsgarantin innebär att studenten har platsgaranti på AUO- kurserna och på första inriktningen. Antagning till specialiseringarna och andra inriktningen sker genom lokal antagning med urval enligt Göteborgs universitets antagningsordning. Den begränsade platsgarantin tillförsäkrar då studenterna en kurs- plats, men inte helt säkert på förstahandsvalet.

(9)

7. TILLGODORÄKNING AV TIDIGARE UTBILDNING

Studenter har i vissa fall rätt att tillgodoräkna tidigare högskolestudier eller yrkeserfarenheter i enlighet med bestämmelserna i högskoleförordningen. Beslut om tillgodoräknande av hel kurs fattas av UFL.

Se även sid 22.

8. BETYG OCH EXAMEN

Antal betygssteg inom lärarutbildningen är tre: Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. Undantaget är inriktningarna Musik och Skapande verksamhet, där en tvågradig betygsskala tillämpas: Godkänd och Underkänd. Student som med godkänt resultat genomgått programmet uppfyller normalt kraven enligt examensordningen för en lärarexamen som kan omfatta 180, 210, 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng. Studenten ansöker själv om exa- mensbevis efter avslutade studier. I examensbeviset anges vilka inriktningar och specialiseringar som studenten har fullgjort och för vilken verksamhet studentens utbildning är avsedd.

9. ÅTGÄRDER NÄR STUDENT RISKERAR ATT INTE UPPFYLLA KURSMÅLENS KRAV

Studentens utveckling under utbildningstiden ska följas så att det vid behov är möjligt att stödja den som får problem under utbildningen. Uppstår tvek- samhet om en students möjligheter att med godkänt resultat fullfölja en påbörjad utbildning, ska kursan- svarig meddela detta till UFL. Ansvarig tjänsteman på UFL kallar till ett utredande samtal med studieväg- ledare där syftet är att upprätta ett åtgärdsprogram.

Om studenten så vill kan även en studeranderepre- sentant från Utbildningsvetenskapliga studentkåren vid Göteborgs Universitet (SLUG), delta i samtalet.

Studenten ska informeras om denna möjlighet. Till- sammans med studenten planerar och dokumente- rar man vilka alternativ som är möjliga för att lösa de problem som studenten har i sin utbildning.

Åtgärdsprogrammet ska alltid följas upp.

Om ingen förbättring sker i det som har formulerats i åtgärdsprogrammet kallas studenten åter till samtal vars syfte är att klargöra om det är rimligt att studenten fortsätter sina studier inom Lärarprogrammet med målet att kunna verka som lärare. Detta samtal skall genomföras av representant för ledningen på UFL samt ytterligare en tjänsteman. Även vid detta samtal kan en SLUG-representant delta om studenten önskar det. Detta samtal/möte ska dokumen- teras. I samband med samtalet ska alltid studenten erbjudas möjlighet att hos studievägledare få disku- tera alternativa möjligheter.

10. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

FÖR LÄRAREXAMEN PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVAN- CERAD NIVÅ Ikraftträdanden och övergångsbestämmelser SFS 2007:129

1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2007. Förord- ningen skall, om inte något annat framgår av 3 eller 4, til- lämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2007.

2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om lärar- examina som utfärdas före den 1 juli 2007.

3. De äldre bestämmelserna skall också tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan.

4. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2015.

5. Omfattningen av en lärarexamen som enligt 3 och 4 får avläggas efter utgången av juni 2007 enligt de äldre bestäm- melserna, skall anges i poäng enligt de äldre bestämmelserna.

I examensbeviset för en lärarexamen som avses i 4 skall också anges examens motsvarande omfattning i högskolepoäng enligt vad som anges i punkten 6 i ikraftträdande- och över- gångsbestämmelserna till förordningen (2006:1053) om änd- ring i högskoleförordningen (1993:100).

(10)

Bilaga 1 ur Examensordningen SFS 2007:129

Examina på grundnivå eller avancerad nivå Lärarexamen /Träder i kraft 2007-05-01/

Omfattning

Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde och krav på omfattning av studier på avancerad nivå.

Lärarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om dels 180 eller 210 högskolepoäng (grund- nivå), dels 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng (avancerad nivå). För en lärarexamen på avancerad nivå krävs att utbildningen omfattar minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå. I annat fall avläggs examen på grundnivå.

Utbildningen skall omfatta följande tre integrerade områden, som kan innehålla kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå: ett allmänt utbildningsområde om 90 högskolepoäng innefattande tvärvetenskapliga studier, en eller flera inriktningar om minst 60 högskolepoäng mot ett ämne eller ämnesområde och en specialisering om minst 30 högskolepoäng. Av det allmänna utbild- ningsområdet skall minst 15 högskolepoäng vara verksamhetsförlagda. Minst 15 högskolepoäng per inriktning skall också vara verksamhetsförlagda.

För undervisning i yrkesämnen i gymnasieskolan krävs sammanlagt 180 högskolepoäng. I stället för inriktning och specialisering krävs omfattande yrkeserfarenhet och en relevant högskoleut- bildning om 90 högskolepoäng eller motsvarande utbildning.

För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och fritidshem samt för undervisning i modersmål krävs 210 högskolepoäng. För undervisning i modersmål krävs en inriktning om minst 90 högskolepoäng inom relevant ämnesområde.

För undervisning i grundskolans tidigare år krävs minst 210 högskolepoäng. För examen på avancerad nivå krävs 240 högskolepoäng inklusive kurser som omfattar minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå.

För undervisning i grundskolans senare år och i gymnasieskolan, dock inte yrkesämnen i gymnasieskolan, krävs 270 högskolepoäng inklusive en respektive två fördjupning(ar) om minst 90 högskolepoäng i relevant(a) ämne(n) eller ämnesområde(n). För examen på avancerad nivå krävs kurser som omfattar minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå.

För undervisning i svenska respektive samhällskunskap i grundskolans senare år krävs minst 90 högskolepoäng och i gymnasieskolan minst 120 högskolepoäng inom ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

(11)

Mål

För lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, förskoleklassens, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer.

Kunskap och förståelse

- visa sådan kunskap i ämnen eller inom ämnesområden som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, och om relevanta metoder inom verksamheten samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor, - visa kunskap om lärande och undervisning,

- visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling, och

- visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet.

För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten dessutom

- visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning.

För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan skall studenten dessutom

- visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning.

Färdighet och förmåga

- visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller inom ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser så att alla barn och elever lär och utvecklas,

- visa förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund,

- visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever,

- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna, - visa förmåga att analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i

förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnads- havare,

(12)

- visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna, och

- visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden.

För lärarexamen på avancerad nivå omfattande 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng skall studenten dessutom

- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För lärarexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadsha- vare, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För lärarexamen om 180 högskolepoäng och 210 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepo- äng.

För lärarexamen om 240, 270, 300 och 330 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

Av examensbeviset skall det framgå vilka inriktningar och specialiseringar som studenten har fullgjort och för vilken undervisning eller verksamhet utbildningen är avsedd.

För lärarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensordning.

(13)

Bilaga 2 Inriktningarnas kompetensområden

Rev 2008-12-19

Inriktning

Fritidshem Förskola Förskoleklass Grundskola år 1 Grundskola år 2 Grundskola år 3 Grundskola år 4 Grundskola år 5 Grundskola år 6 Grundskola år 7 Grundskola år 8 Grundskola år 9 Gymnasieskola

Lärande, undervisning och IT * Samhällspedagogik *

Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna * Barns och ungas uppväxtvillkor **

Kunskap och fantasi **

Kultur och språk för tidigare åldrar **

Natur och matematik i barnens värld Skapande verksamhet för tidigare åldrar **

Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama

Människa, natur och samhälle för tidigare åldrar Matematik och naturvetenskap för tidigare åldrar Svenska för tidigare åldrar

Hem och konsumentkunskap Slöjd

Bild och form Idrott och hälsa Musik

Svenska som andraspråk Biologi

Engelska Franska

Från Big bang till nutid (fysik för grsk och gy) Geografi

Historia Kemi Matematik Mediekunskap

Naturvetenskap för lärare (gy naturkunskap) Religionskunskap

Samhällskunskap Spanska Svenska Teknik och design Tyska

Estetisk verksamhet

Pedagogik, kommunikation och ledarskap Yrke, skola och arbetsliv

* Kompetensområdet i lärarexamen avgörs av kombinationen av inriktningar/specialiseringar.

** Inriktningen ger kompetens för pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola (år 1-2).

(14)

Bilaga 3 Inriktningar och behörighetsvillkor

2008-12-19

Inriktning Särskild behörighet

Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Bild och form Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A samt godkänt färdighetsprov

Biologi Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma D, Fy B, Ke B, Bi B

Engelska Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Franska Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A, Franska steg 4

Från Big Bang till nutid (fysik för grsk och gy) Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma D, Fy B, Ke A, Bi A

Geografi Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Hem- och konsumentkunskap Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Historia Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A, Hi A

Idrott och hälsa Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A, Id B, Nk B (alt. Fy A + Ke A + Bi A)

Kemi Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma D, Fy B, Ke A, Bi A

Kultur och språk för tidigare åldrar Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Kunskap och fantasi Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Lärande, undervisning och IT Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Matematik Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma D

Matematik och naturvetenskap för tidigare åldrar Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma C, Nk B (alt. Fy A + Ke A + Bi A)

Mediekunskap Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Musik Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A samt godkänt färdighetsprov

Människa, natur, samhälle för tidigare åldrar Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Natur och matematik i barnens värld Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Naturvetenskap för lärare Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma C, Nk B (alt. Fy A + Ke A + Bi A) Pedagogik, kommunikation och ledarskap Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Religionskunskap Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Samhällskunskap Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Samhällspedagogik Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Skapande verksamhet för tidigare åldrar Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Slöjd Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A samt godkänt färdighetsprov

Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna

(specialpedagogik) Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Spanska Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A, Spanska steg 3

Svenska Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Svenska för tidigare åldrar Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Svenska som andraspråk Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A

Teknik och design Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Ma A

Tyska Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A, Tyska steg 3

Yrke, skola och arbetsliv Gymnasial yrkesutbildning samt minst 3 års yrkeserf. inom relevant yrkesområde

(15)

Bilaga 4

Kommentarmaterial till utbildningsplan för Lärarprogrammet

Gäller för studenter antagna vt 09 180-330 hp

Innehåll

1. Allmänt ... 15

1.1 Bakgrund ...15

1.2 Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet ...15

2. Styrdokument ... 15

3. Utbildningens uppläggning och innehåll ... 15

3.1 Integration ...16

3.2 Progression ...16

3.3 Examensarbete ...16

3.4 Verksamhetsförlagd utbildning ...16

4. Examen ... 17

Förkortningsförklaringar ...17

4.1 Lärarexamen på grundnivå ...18

4.2 Lärarexamen på avancerad nivå ...20

5. Val under utbildningen ... 22

5.1 Sökalternativ och tillträdeskrav ...22

5.2 Byte av inriktning ...22

6. Tillgodoräkning ... 22

7. Studievägledning ... 22

8. Uppföljning och utvärdering ... 22

(16)

1. Allmänt

1.1 Bakgrund

Lärarutbildningskommittén framlade 1999 förslag om en genomgripande förändring av lärarutbild- ningen: Att lära och leda – En lärarutbildning för samverkan och utveckling, SOU 1999:63. Utifrån det underlaget lade regeringen en proposition, 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning, och riksdagen fattade 2000-10-25 beslut i enlighet med denna. Tillägg i examensordningen gjordes för studenter som påbörjat sin utbildning efter 2005-07-01. Den 22 mars 2007 fattade regeringen beslut om inplacering av lärarexamen i den nya utbildnings- och examensstrukturen som gäller all högskoleutbildning fr.o.m. den 1 juli 2007. Beslu- tet innebär en revidering av examensbeskrivningen för lärarexamen som gäller från och med 1 maj 2007 (SFS 2007:129)

1.2 Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet

Vid Göteborgs universitet omfattar Lärarprogram- met 180, 210, 240, 270, 300 eller 330 högskole- poäng (hp). Lärarutbildningen är en akademisk professionsutbildning, som förenar vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet. Utbildningen är mångvetenskaplig och därför hela universitetets angelägenhet. Lärarutbildningen ska tillföras kunskap från de professionellt verksamma lärarna inom förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning genom den verksamhetsförlagda utbildningen som samspelar med den högskoleförlagda och där skolverksamhetens lärarutbildare ska samarbeta med universitetets. Utbildningen ska vara integrerad i alla sina delar och ha såväl en akademisk som en yrkesmässig progression. Lärarutbildningen ska utformas och genomföras på ett sådant sätt att de studerande utvecklar kunskap om

• villkor för lärande och undervisning,

• undervisningens ämnesinnehåll och

• skicklighet i läraryrkets utövande.

De utexaminerade lärarna ska utifrån dessa punk- ter ha fått förutsättningar att fullgöra skolans sam- hällsuppdrag och utvecklas inom sitt yrke enligt målen i examensordningen. Utbildningen ska främja de blivande lärarnas möjligheter att utveckla en stark gemensam professionalitet och yrkesiden- titet oavsett vilken studieinriktning den enskilde studenten har valt. Lärarutbildningen vid Göte- borgs universitet har stor bredd vad gäller utbud av inriktningar. Utgångspunkterna för lärarutbild- ningen vid Göteborgs universitet är dels respekten för studentens valfrihet och ansvar för det egna lärandet, dels arbetsmarknadens behov och efter- frågan. Utbildningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer genom samverkan mellan student och lärare. Arbetssätt inom lärarutbildningen ska utformas så att de ger idéer till hur lärande kan stödjas.

Innehållet i utbildningen är förankrat i den inter- nationella kunskapsutvecklingen och idédebatten om lärandets villkor.

2. Styrdokument

Utbildningsplanen är fastställd 2007-06-21 av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarut- bildning vid Göteborgs universitet samt reviderad 2007-12-10, 2008-06-23 och 2008-12-19 och gäller studenter antagna fr.o.m. vårterminen 2009.

Utbildningsplanen finns även på UFL:s hemsida www.ufl.gu.se

3. Utbildningens uppläggning och innehåll

Studenter på Lärarprogrammet studerar inom pro- grammets tre delar: allmänt utbildningsområde (AUO), inriktningar och specialiseringar. Det all- männa utbildningsområdet är obligatoriskt för alla blivande lärare och omfattar 90 hp, varav minst 15 hp är verksamhetsförlagd utbildning. Tvärvetenskap- liga studier om 45 hp ingår varav 15 hp är ett examensarbete. En inriktning omfattar 60 hp varav 15 hp är verksamhetsförlagda. En inriktning svarar mot ett område som studenten vill arbeta med.

(17)

Specialiseringar är kurser som ytterligare utvecklar yrkeskompetensen genom breddning eller fördjup- ning av tidigare studier.

3.1 Integration

Villkor för lärande och undervisning, kunskap om ämnesinnehållet och skicklighet i läraryrkets utö- vande utgör sammantaget professionsutbildningen.

Därför är målet att didaktik/pedagogik, ämnesdi- daktik, ämnesteori och beprövad erfarenhet inom skolverksamheterna ska utgöra en integrerad erfa- renhets- och kunskapsmassa hos studenten vid utbildningens slut. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och högskoleförlagd utbildning (HFU) kompletterar varandra och ska innehållsligt inte- greras till en helhet så att studenten uppnår kursens mål. De olika delarna ska utgöra en sammanhållen helhet och som sådan komma till uttryck både i kursplaner och i genomförandet av utbildningen.

3.2 Progression

I en professionsutbildning är progressionen mot yrkeskunskap central och sker på olika nivåer och på olika sätt. Progression sker såväl inom en kurs och mellan två på varandra följande kurser i en inriktning. I bägge fallen ska progressionen vara tydlig för studenten genom framskrivning i kursplanerna. Då Lärarprogrammet är indelat i olika nivåer, ska även hänsyn tas till progression i förhål- lande till nivå. De mål som sätts upp för kurser på grundnivå ska ha målformuleringar som följer de övergripande målen för denna examen. Kurser som studenten läser på avancerad nivå ska på liknande sätt visa på en progression i förhållande till grund- nivå. Denna typ av progression kan i viss mån och i vissa ämnen beskrivas som linjär och avser att kunskaper bygger på varandra.

Genom hela utbildningen sker en progression mot en yrkesroll. Progressionen är inte bara uttryckt i inomvetenskapligt djup utan också i bredd och djup i frågor som har med professionen att göra, ex. värdegrund, lärarfärdighet, lärarroll, pedagogiskt synsätt, kritiskt granskning, social kompetens mm. Den centrala lärarfärdigheten handlar om att

kunna hantera läraruppdragets komplexitet och kan beskrivas som cirkulär progression.

3.3 Examensarbete

Examensarbetet syftar till att hos studenten skapa ett vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Detta ska ske genom att

- inrikta examensarbetet mot den kommande yrkesverksamheten och därvid förbereda blivande lärare att kunna relatera arbetsuppgif- terna till vetenskapliga teorier och metoder samt aktuell utveckling och forskning, - att fördjupa studentens förmåga att självstän-

digt och metodiskt bearbeta den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamheten,

- att redovisa i en vetenskaplig rapport (upp- sats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig eller konstnärlig praxis,

- att examensarbetet, om så krävs, ska redovi- sas i andra former (t.ex. produkt, utställning eller framförande), vilka följder av sådana särskilda villkor som kan gälla för enskilda ämnen och verksamheter.

Arbetet ska alltid innehålla en diskussion om resultatens betydelse för lärarprofessionen. Det interdis- ciplinära examensarbetet ska också uppfylla de krav som ställs inom den fördjupande specialiseringen med hänsyn till kursens vetenskapliga eller konst- närliga krav.

3.4 Verksamhetsförlagd utbildning

Lärarutbildningen är en högskoleförlagd yrkesutbildning. Därför är den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) en viktig del av utbildningen. VFU ska genomföras i förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola, kommu- nal kultur- och musikskola, vuxenutbildning eller annan verksamhet av pedagogiskt intresse för det blivande läraryrket. Den ska ge studenten möjlig- het att se hur den praktiska verksamheten bygger på

(18)

teori samtidigt som teorin grundar sig på praktisk erfarenhet. En viktig del är att studenten ska kunna följa utvecklingen i den pedagogiska verksamheten under en längre period och få möjlighet att ta del av så många aspekter av läraryrket som möjligt.

VFU ska på så sätt bidra till att studenterna når examensmålen för lärarexamen.

Syftet med VFU är också att studenten ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet. Studenten ska också ges möjlighet att delta i andra för skolverksamheten centrala aspekter, som till exempel konfliktlösning, lärarlagsarbete, arbete mot kränkande behandling och värdegrundsfrågor, men också att reflektera över och kritiskt gran- ska relationen mellan teoretiska utgångspunkter och skolverksamhetens faktiska genomförande.

Att studenten får möjlighet att utveckla den ”all- männa lärarkompetensen” är en viktig del under hela utbildningen för att en progression mot yrkes- rollen som lärare ska kunna ske. VFU är alltid del av kurs och dess progression är knuten till kursens och examineras alltid efter de mål som är uppsatta för VFU:n. Dessa mål ska vara väl definierade och ska skrivas in i kursplanen.

Mer information om VFU finns på UFLs hemsida:

www.ufl.gu.se/vfu

Där hittar man också dokumenten Riktlinjer för VFU och Studentinformation – Verksamhetsför- lagd del av utbildningen som bland annat ger svar på praktiska frågor kring VFU.

AUO1, 2, 3 – Allmänt utbildningsområde, termin 1, 2 resp. 3

Inr 1 el. 2 – utbildningens första resp. andra inriktning

Spec – specialisering, siffran anger om specialiseringen fördjupar en inriktning (första eller andra) (a) avancerad nivå

L – ger fördjupad kunskap i läs- och skrivinlär- ning

M – ger fördjupad kunskap i grundläggande mate- matikinlärning

X – termin inom vilken det är möjligt att genomföra ett självständigt arbete, examensarbete

4. Examen

Förkortningar

(19)

2008-12-22 1

1 2 3 4 5 6

Termin

AUO2

AUO3 x AUO1

90 hp relevant högskoleutbildning

Inr1

Inr1 Spec

1 Yrkes-

erfarenhet

4.1 Lärarexamen på grundnivå

Lärare i gymnasieskolans yrkesämnen – 180 hp

För lärarexamen avsedd för undervisning i yrkesämnen i gymnasieskolan krävs 180 hp, varav 90 hp AUO och 90 hp relevant högskoleutbildning, eller motsvarande, samt yrkeserfarenhet. Mer specifik information finns på www.ufl.gu.se/utbildning/kortaprogrammet/yrkesämnen.

Inom ramen för utbildningen skall studenten ha fullgjort ett examensarbete om minst 15 hp. Examens- arbetet skrivs under AUO3. För inriktningen Yrke, skola och arbetsliv kan examensarbetet även skrivas inom en specialisering.

Följande inriktning kan ingå i denna examen:

• Yrke, skola och arbetsliv 90 hp Alternativt kan följande ingå i examen:

• andra för yrkesämnet relevanta högskolestudier omfattande 90 hp eller motsvarande utbildning

Föreslagen studiegång:

Förkortningar, se sid 17.

(20)

18 19

Lärare i förskola, förskoleklass,fritidshem och grundskolans tidigare år – 210 hp

För lärarexamen avsedd för undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år krävs 210 hp varav en inriktning om 60 hp och minst en specialisering. Lokala krav på kurser om 30 hp på avancerad nivå inom AUO-området som genomförs i AUO2 (LAU210) och AUO3 (LAU310). Examensarbetet skrivs under AUO3 på grundnivå eller alternativt avancerad nivå (valbart).

För lärarexamen med inriktning mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år krävs minst 15 hp i läs- och skrivinlärning och minst 15 hp i grundläggande matematikinlärning. Dessa poäng kan läsas inom ramen för en inriktning eller inom en eller två specialiseringar.

Följande inriktningar kan ingå i denna examen:

* Inriktningen ger kompetens för pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola (år 1-2).

Dessutom finns följande verksamhetsinriktningar:

• Barns och ungas uppväxtvillkor *

• Bild och form

• Hem- och konsumentkunskap

• Idrott och hälsa

• Kultur och språk för tidigare åldrar *

• Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama

• Kunskap och fantasi - LM *

• Matematik och naturvetenskap för tidigare åldrar - M

• Musik

• Människa, natur och samhälle för tidigare åldrar

• Natur och matematik i barnens värld - M

• Skapande verksamhet för tidigare åldrar *

• Slöjd

• Svenska för tidigare åldrar - L

• Svenska som andraspråk

• Lärande, undervisning och IT

• Samhällspedagogik

• Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna (specialpedagogik)

Dessa tre inriktningar ger en examen mot förskola, förskoleklass och fritidshem endast i kombination med inriktningen Kunskap och fantasi.

Inr1 Inr 1

AUO 2 (a) SpecL

M

Spec AUO1

1 2 3 4 5 6 7

Termin

AUO3

x (a)

LAU210 (avanc nivå (a) röd) LAU310 (avanc nivå (a) röd) Krävs 15 hp läs-o skriv (L) och 15 hp matematik (M)

(21)

4.2 Lärarexamen på avancerad nivå

Lärare i grundskolans tidigare år – 240 hp

För lärarexamen på avancerad nivå avsedd för undervisning i grundskolans tidigare år krävs 240 hp, varav minst 60 hp omfattar kurser på avancerad nivå, samt två examensarbeten om vardera 15 hp. Dessutom krävs minst 15 hp i läs- och skrivinlärning och minst 15 hp i grundläggande matematikinlärning. Dessa poäng kan läsas inom ramen för inriktningarna eller inom en eller två specialiseringar. AUO2 och AUO3 ligger på avancerad nivå och därmed uppfylls examensordningens krav på 60 hp på avancerad nivå.

Examensarbete om 15 hp + 15 hp genomförs i en specialisering på grundnivå och i AUO3 på avancerad nivå.

Följande inriktningar kan ingå i denna examen:

• Bild och form

• Matematik och naturvetenskap för tidigare åldrar - M

• Musik

• Människa, natur och samhälle för tidigare åldrar

• Slöjd

• Svenska för tidigare åldrar - L

Inr

1 Inr

1 Spec AUO

(a)2 Spec

ML AUO

1

1 2 3 4 5 6 7

Termin 8

Spec x

AUO x (a)3

(22)

20 21

Lärare i grundskolans senare år och i gymnasieskolan – 270 - 330 hp

För lärarexamen avsedd för grundskolans senare år och gymnasieskolan, dock inte yrkesämnen i gymnasieskolan krävs 270 hp inklusive en respektive två fördjupning(ar) om minst 90 högskolepoäng i relevant(a) ämne(n) eller ämnesområde(n), varav minst 60 hp omfattar kurser på avancerad nivå samt två examensarbeten om vardera 15 hp. Med grundskolans senare år avses undervisning i grundskolans år 6 – 9.

AUO2 och AUO3 ligger på avancerad nivå och därmed uppfylls examensordningens krav på 60 hp på avancerad nivå. Examensarbete om 15 hp + 15 hp genomförs i en specialisering på grundnivå och i AUO3 på avancerad nivå.

Följande inriktningar kan ingå i examen:

Föreslagna studiegångar:

2008-03-10 6

Inr1 Inr 1 AUO1

Inr2 AUO (a)2

Specx

AUO3 x (a) Spec1 Inr

2

Inr2 Inr

2 Spec AUO2

(a)

Specx

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Termin

1 2 3

Termin

AUO2 AUO1

AUO3 x

Grundskolans senare år 180 hp varav 90 hp i skolämne 1 60 hp i skolämne 2*

30 hp valfri kurs Alt. gymnasieskolan

180 hp varav 90 hp i skolämne 1 90 hp i skolämne 2*

Grundskolans senare år

* svenska och samhällskunskap 90 hp Gymnasieskolan

*svenska och samhällskunskap 120 hp

• Bild och form

• Biologi

• Engelska

• Franska

• Från Big Bang till nutid (fysik för grund- och gymnasieskola)

• Geografi

• Historia

• Kemi

• Matematik

• Mediekunskap

• Musik

• Naturvetenskap för lärare

• Pedagogik, kommunikation och ledarskap

• Religionskunskap

• Samhällskunskap

• Slöjd

• Spanska

• Svenska

• Teknik och design

• Tyska Dessutom finns följande verksamhetsinriktningar:

• Lärande, undervisning och IT

• Samhällspedagogik

• Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna (specialpedagogik)

Korta lärarprogrammet

(23)

5. Val under utbildningen

Lärarprogrammet erbjuder ett antal studiegångar.

Första terminen på Lärarprogrammet innehåller normalt AUO1, 30 hp och de två följande terminerna den första inriktningen om 60 hp. Valfriheten gör att studenten själv tar ansvar för utbildningens uppläggning och för att den uppfyller kraven för examen.

5.1 Sökalternativ och tillträdeskrav

Antagning till Lärarprogrammet sker både höst- och vårterminer. Det finns olika sökalternativ till Lärarprogrammet vilket innebär att man söker till en inriktning och till AUO1 samtidigt. Utbudet av sökalternativ kan variera såväl mellan terminerna som från år till år. Förutom grundläggande behö- righet för högskolestudier krävs särskild behörig- het i ämnena SvB/Sv2B, EnA, MaA och ShA för tillträde till Lärarprogrammet. Därtill kan ytterligare särskild behörighet tillkomma för vissa inriktningar, se Inriktningar och behörighetsvillkor.

(se bilaga 3, sid 13)

5.2 Byte av inriktning

Information om eventuell möjlighet av byte av inriktning ges av Studievägledningen vid UFL.

6. Tillgodoräkning

Examensordningen som ligger till grund för lärar- examen ändrades 2007-07-01 med anledning av den s k Bolognaprocessen.

Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarut- bildning har fastställt nedanstående principer vid inplacering i kull (antagningstermin) när student har begärt tillgodoräkning av tidigare studier.

Det finns två alternativa handlingsmöjligheter:

• Student som antagits till Lärarprogrammet efter 2007-07-01 och som begär tillgodoräkning med stöd av tidigare studier, kan behålla antagnings- terminens kull.

Studierna bedrivs enligt utbildningsplan daterad 2007-06-21 eller senare, vilket innebär att kurserna är Bolognaanpassade. Det finns ett krav att två examensarbeten, vardera omfattande 15 hp, skall skrivas. Beroende på tillgodoräk- ningens omfattning kan ofrivilligt studieuppe- håll uppstå p g a att vissa kurser inte har star- tat.

• Student som antagits till Lärarprogrammet efter 2007-07-01 och som begär tillgodoräk- ning med stöd av tidigare studier, kan inpla- ceras i kull före ht 07. Studierna bedrivs då efter utbildningsplan daterad före 2007-06-21.

Kull bestäms med utgångspunkt från tillgodo- räkningen. Detta alternativ innebär att studierna inte bedrivs med Bolognaanpassning d v s kurser och examen är inte indelade i olika nivåer (grundnivå/avancerad nivå). Det innebär vidare att kravet på examensarbete endast är 15 hp (ett arbete).

7. Studievägledning

Studievägledare vid UFL kan ge allmän, program- övergripande information och studievägledning om lärarutbildningen. Information och svar på frågor om specifika inriktningar och specialiseringskurser får studenten från studievägledare på respektive institution.

8. Uppföljning och utvärdering

Genomförandet av utbildningen ska fortlöpande följas upp. Syftet är att skapa en kvalitetssäkrings- process som blir ett naturligt inslag i det dagliga arbetet. En samlad utvärdering ska ske i samverkan mellan representanter för universitetet, studenterna, skolan och samhället i övrigt.

(24)

utbildningsvetenskap, lärarutbildning, IT-universitet, Handelshögskola och Sahlgrenska akademin med medicin, vårdvetenskap och odontologi. Unik bredd inom utbildning och forskning erbjuder goda möjligheter till kreativ samverkan mellan vetenskaper samt med näringsliv och offentliga aktörer.

Grundutbildningen sker nära forskningen och studenterna möter ofta internationellt erkända forskare.

Forskningens höga kvalitet har bland annat alstrat en nobelpristagare i medicin år 2000. Universitetets öppenhet mot omvärlden och samhället understryks av läget mitt i Göteborg. Vi verkar också sedan lång tid aktivt för det hållbara samhället. (GU-gemensam textvinjett, fastställd av rektor 2004-05-25)



Utbildningsplan för Lärarprogrammet Göteborgs universitet

Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Box 100

405 30 Göteborg KansliUFL@ufl.gu.se www.ufl.gu.se

Layout: Heléne Norling, UFL:s kansli

Foto omslag: Göran Olofsson, Jesper Sundelin, Jerker E. Andersson, Lisa Brunnström, Kamilla Petersson Tryck: Palmeblads Tryckeri AB

December 2008