• No results found

Hundens konstruktion

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hundens konstruktion"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Hundens konstruktion

Salme Mujunen

Översättning:

Martina Langenskiöld

Del 1

(3)

Tack

Tack för översättningen: Martina Langenskiöld.

Tack för illustrationerna: Elina Vepsäläinen s. 63, 65, 192, 193.

© 2020 Salme Mujunen www.koirataito.fi

Kustantaja: BoD - Books on Demand, Helsinki, Suomi Valmistaja: BoD - Books on Demand, Norderstedt, Saksa

ISBN: 9789179695132

(4)

Boken Hundens konstruktion och rörelser – extensiv lärokurs är riktad till alla som vill lära känna hundens anatomi ända in i minsta detalj.

Särskilda målgrupper är aktörer som ansvarar för avel av hundar, det vill säga hunduppfödare, hun- dutställare och personer som siktar in sig på en karriär som exteriördomare.

Den här bokens syfte är att stegvis leda in dig i den värld som omfattar hundarnas konstruk- tion och rörelser. Boken framskrider ett kapitel i taget så att inlärningen av nytt alltid bygger vidare på tidigare inlärd information. Därför rekom- menderar jag att du drar ett djupt andetag, sätter dig ner och tar dig an boken i din egen takt. Du har inte bråttom nå- gonstans. Snarare tvärtom - om du försöker tillägna dig boken på en kväll kommer du sanno- likt inte att kunna ta till dig hela dess behållning. För att du fullständigt ska behärs-

ka innehållet krävs koncentration. Ge dig därför tid att i lugn och ro reflektera över dina egna insikter.

Om något i boken i början kännas svårt att förstå, läs kapitlet i fråga till slut och låt saken ligga till sig ett tag. Låt din hjärna bearbeta infor- mationen över natten och ta itu med boken på nytt nästa dag. När du

Förord

(5)

läser igenom kapitlet en gång till kommer du sannolikt att märka hur saken har rett ut sig i ditt huvud under natten. Har du bråttom kan du inte hantera informationen logiskt, utan den splittras och helheten blir osammanhängande. Den verkliga kunskapen kräver djupgående insikt om de olika delarna.

Hundens anatomi består av olika delar. Det enda sättet att förstå dessa delar är att iaktta och jämföra dem på ett tillförlitligt sätt. Lyckligtvis har var och en förmågan att lära sig förstå hundens konstruktion. För hunduppfödare är det till och med en skyldighet.

Boken innehåller över 200 övningsuppgifter som vi löser med hjälp av matematikens och fysikens verktyg. Vi använder oss av naturvetens- kapliga metoder för att mäta och analysera saker och ting. Boken är sålunda inte avsedd endast för att läsas, utan snarare att lösas och att ge dig insikter och därigenom fördjupad kännedom. Den är snarare utformad som en lärobok och med hjälp av övningarna får du aktivt ta del av informationen och pröva dina kunskaper.

För att utföra övningsuppgifterna behöver du linjal, gradskiva, blyerts- penna, gummi, röd färgpenna och kalkylator. Kontrollera först att inte din färgpenna färgar igenom pappret så att baksidan blir oläsbar.

Boken är uppbyggd på följande sätt. Först bekantar du dig med hun- dens fysik på en allmän nivå och bildar dig en uppfattning om en jäm- förelsehund som i boken kallas för normalhund. Utgående från normal- hunden placeras alla andra hundraser på kartan, varvid det också blir möjligt att jämföra dem sinsemellan. I boken går vi igenom den norske hundexperten Olaf Roigs typlära och övar oss att dela in hundraser i olika typer. Härifrån går vi vidare till hundens konstruktion och detal- jer i konstruktionen ett kapitel i taget. Du får lära dig om proportioner, skillnader i former och linjer, att se balans och till och med eftersträ- vansvärd obalans.

Det finns redan över 400 hundraser i världen. Var och en av dem spe- cificerar särskilda krav på proportioner, former, linjer och balans. I den här boken går vi inte igenom varje ras skilt för sig, eftersom det är en betydligt längre historia. Däremot får du lära dig de lagbundenheter i hundens uppbyggnad som kan tillämpas på varje ras.

Din uppgift är att lära dig se olikheterna i hundarnas kroppsbyggnad och att lära känna din egen hundras ideal. Bokens primära syfte är att du till slut kan gestalta din egen ras ideal i bildform och även framfö- ra motiveringar för dess eftersträvansvärda kroppsbyggnad. Då stiger dina avelsval som hunduppfödare till en helt ny nivå och du kan med hjälp av informationen och kunskaperna föda upp hundar med bättre konstruktion. Ju mer du tränar ditt öga, desto bättre kan du tolka en hundvalps uppbyggnad. Därigenom kan du både skaffa dig själv och föda upp hundar med bättre konstruktion.

(6)

Den här boken strävar framförallt till att öka dina kunskaper och träna upp ditt hundöga. Du får fundera över olika former och sambanden mellan formerna. Du lär dig att granska en detalj i taget och att relatera den till helheten.

Mitt allmänna råd är att du tar tid på dig att studera varje exempelbild och uppgift. Låt blicken vila på bilderna och stanna upp för att ana- lysera dem. Ju längre tid du tar på dig att iaktta bilderna, desto bättre blir du på att identifiera konstruktionen. Iaktta alltså bilderna noggrant och gör övningsuppgifterna omsorgsfullt. Du lär dig att se saker och ting på ett nytt sätt. Och när du börjar se och förstå, kan du också exakt uttrycka vilka egenskaper i olika individer som motsvarar den eftersträ- vade konstruktionen hos din egen ras och vad som skiljer sig från den.

Boken är logiskt uppdelad i två delar. Den allmänna delen sträcker sig fram till sidan 281 och ger dig verktyg att iaktta hundens konstruktion utifrån helheten. Från sidan 6 i Del 2 framåt behandlar boken olika detaljer i konstruktionen. Följaktligen kan du 1) börja läsa från början på normalt sätt eller 2) börja från Del 2 och läsa den allmänna delen till sist.

När du tillägnat dig den här bokens innehåll kan du objektivt iaktta hundarnas konstruktion. Inte enbart hos din egen ras, utan bland hela den breda skalan av hundraser. Om du är intresserad av en karriär som exteriördomare ger den här boken dig en utmärkt språngbräda.

Jag önskar dig en givande resa på din väg mot nya insikter om hundar- nas konstruktion. Hoppas du njuter av din studieresa!

Jyväskylä 1.1.2020

Salme Mujunen

(7)

Innehåll

ALLLMÄNT

Förord 1

Innehåll 2

Test på utgångsnivå

Test på utgångsnivå 4

Studera hundens konstruktion från topp till tå 6 Normalhunden

Tankar kring normalhunden 7

Normalhunden 13

Konstruktionstyperna

Konstruktionstyperna 16

Konstruktion och användningssyfte 22 Jaktinstinktkedjan hos normalhunden och

avlade raser 23

Konstruktion och rörelser går hand i hand 26 Tillägg till typläran: Kondrodystrofa raser

utgör en egen huvudtyp 27

Raserna på den anatomiskt-funktionella

"världskartan" 28

Anatomiskt-funktionella världskartans riskzoner 29 Beskriver rasstandarden ett mål eller ett färdigt

ideal? 30

Uppfödarnas avelsriktningar 34

Gausskurvor 35

Typen bör alltid framgå av rasstandarden 37 Iakttagelse av bröstkorg och framben med

åtta-metoden 40

Kondrodystrofa rasers

anatomiskt-funktionella typer 42

Naturens gränser 43

Olika typers kontraktionsfaser i galopp –

skillnader mellan olika kroppslängder 48 Bakställets dimension hos olika typer 49 Indelning i tre travtyper: lätt, långt och tungt 50

Travets tre dimensioner 52

Rättvisa åt typerna 53

Travrörelsernas ”trianglar” säger också något

om galoppen 57

Tankar kring rasgruppsreformen 58 Medfödda egenskaper och formandet av dem 61

Musklernas form på kroppen 64

Lär dig jämföra

Lär dig jämföra 65

Från vilket håll iakttar du? 77

Träna din iakttagelseförmåga! 79

Jämför inte äpplen och päron 83

Typ, rasegenskap och helhetsintryck 87

Typerna bland andra djurarter 90

Proportionering av typerna 90

Information genom mätning 101

Satsa på bra konstruktionsbilder 102 Galopptypen

Rena typer: galopptypen 106

Överarmsbenet i galopp 111

Galopptypens travsteg 112

Raser av galopptyp i sammandrag 114 Galopptypen är en snabb jägare 115

Galopptypens stegmått 116

Travtypen

Rena typer: travtypen 117

Travaruppbyggda hundars travrörelse sett

från ovan 128

Raser av travtyp i sammandrag 131

Travets olika uttryck 132

Krafttypen

Krafttypen 138

Riskfaktorer hos krafttypen: nos och andning 141 Typens primära och sekundära egenskaper 143 Raser av krafttyp i sammandrag 145

(8)

Typjämförelse

Typjämförelse i sammandrag 148

Frambenens räckvidd hos de olika typerna 148 Travets dimensioner hos de olika typerna 150 Tvärsnitt av extremiteterna hos olika typer 152 Olika typers bröstkorgar framifrån 153

Blandningar av olika typer 154

Typernas förvandling över tid 156 Rasernas utveckling och avelsval 160 Avelsvalen formar konstruktionen 164

Blandade raser 166

Klassificering av din egen hund eller dess ras

i huvudtyp eller mellantyp 168

Tydliga mellantyper beskrivna med hjälp av

cirkelmodeller 172

”Inte så tydliga” mellantyper beskrivna med

cirkelmodeller 173

”Mellan-mellantyp” mellan tre typer 175 Hanhund eller tik?

Könsprägel 176

Könskromosomer 177

Balans i konstruktionen: hälsa och sjukdom

Balans inom olika typer 184

Balanserade steglängder 185

Ryggen är ett mått på jämvikt 189

Harmonisk konstruktion? 194

Krokighet är obalans 195

Lär dig iaktta din egen hunds ryggrad i trav 196

Rita en kotpelare! 198

Sund konstruktion 205

Varierande egenskaper inom en population 208 Sund konstruktion: ben och leder 210 Varför bör lederna vara i en rak linje? 216 Sund konstruktion: framvinklingar och

handleder 217

Stötdämpare 219

Avstampskraft från bakdelen 220

Stötdämpningsserien 223

Stötdämpningen i hopp 225

Avstampskraften i hopp 226

Sund konstruktion: bakvinklingarna 228 Allmänt resonemang kring sund konstruktion 229 Ur hälsoperspektiv: måttförhållanden 230 Storlek, mätning av mankhöjden och

måttförhållanden

Storlek 236

Storleken genererar kraft 237

Storlek och typ 237

Mätning 244

Mätning av mankhöjden 248

Mätning: kroppslängd 251

Lokalisering av bröstbensknappen 252

Måttförhållanden 254

Måttförhållanden: kortare än höjden 265 Måttförhållanden: längre än höjden 266

Måttförhållanden: sammandrag 270

Olika måttförhållanden hos berger des pyrénées 271

(9)

Inled studierna i hundens konstruktion med detta test på utgångsnivå. Iaktta noggrant bilderna och använd utrymmet under dem till att anteckna allt du iakttar om hundarnas konstruktion. Du behöver inte identifiera raser eller jämföra hun- darna med deras rasstandarder eller rasens idealindivider. Tvärtom - försök undvika alla rasbundna uttryck. Berätta enbart med egna ord hurudan konstruktion dessa hundar har.

Test på utgångsnivå

_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________

(10)

I testet på utgångsnivå kan du inte svara rätt eller fel. Skriv bara ner allt du iakttar.

_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________

(11)

Studera hundens

konstruktion från topp till tå

För att förstå hur en hund är byggd bör du lära dig identifiera konstruk- tionens olika delar och lära dig namnet på delarna. På nästa nivå lär du dig observera skillnader i de olika delarna - till exempel om ett ben är kort, långt eller något mittemellan, eller om en form är rak, rund eller bågformad. Finns det kvalitativa eller kvantitativa skillnader?

Allteftersom dina kunskaper utvecklas börjar du förstå hur konstruktion och rörelser sammanfaller. När du har tagit till dig hela bokens innehåll kan du använda den korrekta terminologin som ger en exakt beskrivning av kroppsbyggnaden.

3 4 1

6

7

2

Normalhundens konstruktion

Förståelse för hur detaljerna i konstruktionen varierar kvantitativt och kvalitativt Du kan jämföra din egen ras konstruktion med normalhundens

Du ser skillnad mellan normal och onormal konstruktion Du kan jämföra olika individers konstruktioner inom din egen ras

Du kan se variationerna inom din egen ras a) i nutid och b) historiskt sett

Du kan skapa en idealhunds silhuettbild inom din egen ras Boken är en omfattande lärokurs i

hundens konstruktion och bygger på följande nivåer:

5

(12)

Tankar kring normalhunden

pointer

bullterrier Vi inleder studierna i hundens konstruktion med att bekanta oss med

den så kallade normalhundens konstruktion.

Med normalhund avser vi en sådan hunds konstruktion därifrån hun- darna ursprungligen har utvecklats till de hundratals olika hundraser vi känner till i dag. Samma fenomen skulle också fungera i motsatt riktning:

så småningom skulle hundarna återgå till den här normalhundens mo- dell om de fick föröka sig fritt utan att påverkas av människans avelsval.

Normalhundens konstruktion ligger tämligen nära en vargs anato- miskt-funktionella typ. Normalhundens konstruktion kan därför också benämnas naturligt normal, eftersom den ursprungligen är en prototyp utvecklad av naturen och inte av människan. I normalhundens konstruk- tion ser man inga spår av specialiseringsavel.

De flesta hundraser är framavlade så att de skiljer sig rätt mycket från normalhunden. Det här har man gjort genom att befästa genetiska fö- rändringar hos enskilda individer till att dominera för rasen i fråga. De egenskaper som har skilt sig från andra raser har så småningom blivit rasens egna, individuella kännetecken. Som exempel kan vi ta formandet av bullterrierns huvudform. Till skillnad från den huvudform som är typisk för normalhunden har man avlat fram bullterrierns huvud så att det välver sig i motsatt riktning till en äggformad oval.

Nu när vi nu iakttar olika hundraser på 2010-talet kan vi lägga märke till mycket långt drivna anatomiska detaljer. Vi hittar ytterligheter bland nästan alla tänkbara egenskaper hos hundarna – exempel på resultat av kraftig förädling.

Om vi jämför dagens hundraser med normalhunden är det snarare regel än undantag att moderna hundar skiljer sig från denna. Låt oss granska vilken egenskap som helst som hundens mankhöjd, ryggradens längd, extremiteternas längd, skallens form, svansens ansättningshöjd, ögonens storlek eller nosens längd. De befintliga raserna innehåller redan alla tänkbara variationer när det gäller dessa egenskaper. Extremt motsatta egenskaper skiljer sig mycket ifrån varandra, som exempel kan nämnas sidoprofilen hos pointerns och bullterrierns skalle och nos.

Jag nämnde redan tidigare att om man helt och hållet slutade avla hundar och hundarna skulle föröka sig fritt, skulle deras avkomma efter några generationer ha en konstruktion som liknar normalhundens. Förändrin- gen skulle ske beträffande såväl storlek, proportioner, vinklar, pälslängd som färg. Resultatet skulle vara ungefär den version som utvecklats ur

(13)

vargens och hundens historiska utvecklingsförlopp, utifrån vilken hunden tämjdes till människans vän. Naturen ser alltså ut att ha en stark vision om hundarnas baskonstruktion som den utan avel skulle återställa hun- darna till. Alla moderna hundraser utgör komponenter som är separerade från denna arthelhet. Dessa komponenter skulle snabbt försvinna om människan inte med sitt eget agerande skulle upprätthålla dem separat.

Människan har inte förädlat hundar särskilt länge - endast drygt hundra år. Under den här tiden har hon målmedvetet styrt olika raser allt längre bort från normalhundens konstruktion. Varför har vi valt denna rikt- ning? Ursprungligen därför för att människan har behövt hunden som hjälpreda för olika specifika uppgifter.

Hundraserna är ett resultat av människans avelsverksamhet.

Med hjälp av avel har man urs- prungligen format hunden till hjälpreda för människans behov.

Normalhundens egenskaper tjänar endast hundens egna behov – livskraft, hälsa, skaf- fande av föda och förökning.

”Redskap” förädlat av människan

Åstadkoms genom av elsval

Återgår till utan av elsval

Åstadkoms genom avelsval Åstadkoms genom av

elsval Åstadkoms genom av

elsval

Travtyp

Galopptyp

Krafttyp

Kondrodystrofa raser

Naturens grundform

"prototyp"

(14)

Man måste förstå att normalhundens egenskaper tjänar enbart hundens eget behov. Normalhunden är till sin uppbyggnad och karaktär mycket funktionell. Den kan själv skaffa sig föda och föröka sig utan besvär.

Som sådan har normalhunden trots allt inte varit till särskilt stor nytta för människan, varför man började forma om den med avseende på vissa egenskaper. I och med det kom avelns ändamål att bli människans nytta - det vill säga hur hunden kunde tjäna människan. Många av dessa egenskaper som människan har förädlat fram hos hunden är i dag sådana som i själva verket skulle hindra hunden från att klara sig i naturen utan människans hjälp.

Det förädlade skiktet hos hunden i dag är likt ett ytskikt, ett verk- tygsskikt mellan normalhunden och rashunden. Människan har med sina val utvecklat raserna "ovanpå" normalhundens prototyp. Därför utgör hundraserna i visst avseende människans kulturella skapelser.

Normalhunden behöver i och för sig inte människan till någonting, men människan behöver sin hund som hon förädlat. Människan använder hunden för olika arbeten: vallning, jakt, och sällskap – därför har hon genom sina avelsval format om hunden till sin hjälpreda, arbetskamrat och vän.

Många moderna anatomiska faktorer som vi ser som självklara hos hun- dar är synnerligen konstgjorda resultat som människan har åstadkommit.

Denna konstgjordhet eller kraftiga avelsmässiga manipulation innebär samtidigt ett ansvar: eftersom människan har omformat hundarna efter sitt eget behov har hon också ett moraliskt ansvar att se till att hundarna inte på grund av detta förädlade "extra skikt" behöver lida för sina egens- kaper. Ur moralisk synpunkt kan hundens egenskaper endast förädlas så långt att de inte orsakar hunden skada, absolut inte längre. Människan som förädlare bär ansvar för allt som skiljer de moderna hundraserna Människans frihet att avla hundar innebär samtidigt ett ansvar gentemot den förädlade individen.

Hunduppfödare och hundägare måste ta ansvar för att hunden inte lider av sina framavlade egenskaper.

Avelsansvar

(15)

Tack vare avel har man alltså lyckats forma om hunden till en ännu bättre hjälpreda för människan. I praktiken har normalhunden förädlats till en tåligare, snabbare eller starkare presterare. Normalhunden är med avseende på dessa egenskaper inte alls specialiserad. Den är inte speciellt tålig, snabb eller stark. Den ligger kring medeltalet i alla klassificeringar.

Jämfört med moderna raser är normalhunden rätt så långsam, betydligt långsammare än en greyhound. Den rör sig inte alls med lika långa steg som en schäfer och dess muskulatur och krafter är långt ifrån rottweilerns.

Normalhundens krafter beror närmast på dess fysiska storlek.

Bland alla hundraser finns numera endast ett fåtal normalhundslika raser - hundrasen canaan dog är en av dem. Varför är det så? Fundera på saken ur ditt eget perspektiv. Hur kommer det sig att du inte själv har ett brinnande intresse för just rasen canaan dog?

Om man iakttar alla hundraser som en grupp försvinner en hund med normalhundens kroppsbyggnad i mängden, d.v.s. den "smälter in i tapeten" Den försvinner in i den grå massan genast när man jämför den med längre förädlade hundar: små eller stora hundar, långhåriga hundar, hundar med yvig päls, hårlösa, kraftiga, smäckra, kortnosade eller långnosade hundar. De förädlade hundarna skapar ofta något slags känsloreaktion hos oss. När vi till exempel ser en liten hund tänker vi ofta att den är "söt och gullig". En stor hund kan vi tycka är "impo- nerande", en lurvig hund "rörande" eller "gosig" och en kraftig hund

"respektingivande". Normalhunden är i det här avseendet en hund som inte väcker särskild uppmärksamhet. Den skapar inga känsloreaktioner.

1. Övningsuppgift

Skriv vid varje bild vilken egenskap som mest skiljer hundarna åt.

1a) ________________

___________________

___________________

(16)

1b) ________________

___________________

___________________

1c) ________________

___________________

___________________

1d) ________________

___________________

___________________

(17)

1e) ________________

___________________

___________________

1f) ________________

___________________

___________________

1g) ________________

___________________

___________________

(18)

1h) ________________

___________________

___________________

Låt oss för en stund iaktta normalhundens konstruktion och utseen- de som beträffande alla sina egenskaper befinner sig mitt på skalan.

Den är medelstor (mankhöjden ca 44–50 cm) och väger ca 13–18 kg.

Till sitt yttre väsen är den tämligen lätt. Dess muskler är förhållandevis

"torra" och inte särskilt framträdande. Dess hals är medellång, måttliga vinklingar (inte helt öppna, men inte heller kraftiga). Den är korthårig.

Årstiderna syns i pälsens tjocklek och mängden underull på samma sätt som hos vargar och rävar, det vill säga på sommaren är pälsen tunnare och på vintern tjockare.

Normalhundens bröstkorg når till armbågarnas nivå eller något ovanför dem. Därför kan man anse att normalhunden är tämligen långbent, det vill säga att dess framben är över 50 % jämfört med mankhöjden och bröstkorgens djup mindre än 50 %.

Normalhunden har i allmänhet upprättstående öron och dess nos är medellång. Svansen är bågformad och ansatt så att hunden kan bära svansen lågt och högt.

Normalhunden

(19)

Normalhundens silhuett eller övriga detaljer i konstruktionen präglas inte av särskilt ädla eller stilfulla former. Alla egenskaper är mycket dämpade och ändamålsenligt för hunden själv.

Till sin anatomiskt-funktionella typ står normalhunden mellan galopp- och travtypen. Denna egenskap ger den medellånga travsteg och medel- långa galoppsteg. Normalhunden är energieffektiv i sina travrörelser. Den behöver inte använda extra energi till att röra sig vackert.

Beträffande leder, muskler och alla anatomiska detaljer är normalhunden ett standardverk format av naturen. Belastningen som dess rörelser ger upphov till fördelas jämnt på alla extremiteter och åsamkar inte någon enskild led skada. Normalhundens alla ben och leder är raka på ett na- turligt sätt. Det är mycket osannolikt att kroppsbyggnaden skulle orsaka problem för hunden även om den rörde sig i egen takt tiotals kilometer per dag.

Normalhundens medellånga nosparti ger den ett utmärkt luktsinne och dess temperaturregleringssystem fungerar bra. Dess nosknapp är öppen och näsborrarna vida. Andningen är obehindrad och lika tyst som hos en människa som andas normalt. Normalhundens alla sinnen, det vill säga syn, hörsel, lukt, smak och känsel fungerar normalt.

Normalhundens päls är antingen svart, viltfärgad eller sobel. Alla recessivt nedärvda färger är ovanliga. Eftersom normalhundens färg baserar sig på de tre tidigare nämnda färgerna är den till exempel inte utsatt för förhöjd risk att drabbas av dövhet som är förknippad med den vita färgen. Nos- partiet är långt som hos en varg, vilket innebär att hunden inte utsätts för någon större risk att skada ögonen när den nosar i marken, på grenar eller ris. Hannens kroppsbyggnad är ändamålsenlig med tanke på bestigning och tikens med tanke på födsel.

Den förväntade livslängden hos en sådan normalhund är lång. Om dess föräldrar inte är nära släkt med varandra är den också immunologiskt motståndskraftig mot olika sjukdomsalstrare.

Normalhunden kan röra sig, jaga och föröka sig utan svårigheter. Nor- malhunden saknar alla de egenskaper som människan genom avel tillfört hunden. Normalhunden är ändamålsenlig endast för den själv med tanke på såväl kroppsbyggnad som karaktär och beteende.

I fortsättningen kommer vi att jämföra de förädlade hundarnas egenska- per med den här normalhunden som är anpassad efter naturen. Från och med nu betraktar vi normalhunden som hunddjurens nollpunkt. Varje avvikelse därifrån är ett resultat av människans val.

(20)

Nosens längd

Svart silhuett = Normalhund Gråa silhuetter = avlade hundar

Extremiteternas längd Allmän stabilitet (kroppens och

skelettets tyngdgrad)

Kroppens längd

Päls

Bakbensvinklar

Frambensvinklar Storlek

(21)

Norrmannen Olaf Roig utvecklade hundarnas typologi. Enligt typologin kan alla hundraser delas in i tre olika typer: galopptypen, travtypen och krafttypen. Fö- rutom de här typerna finns det naturligtvis också olika grader av blandningar och kombinationer av de rena typerna. Vi kommer sena- re att gå igenom skillnaderna mellan blandningar och kombinationer av de olika typerna.

De huvudtyper som Roig beskriver skiljer sig avsevärt från varandra i fråga om anatomi.

De olika hundtyperna arbetar optimalt i upp- gifter som kräver antingen a) snabbhet, b) uthål- lighet eller c) styrka.

Specialiseringen i hundarnas uppbyggnad har berott på den lokala bytesdjursstammen. Med andra ord har förekomsten av olika bytesdjur styrt förädlingen i sam- ma riktning. Speciellt för jakthundarnas konstruktion har det här spelat en betydande roll.

Konstruktions-

typerna

(22)

Hundarnas tidiga utvecklingsskede har sålunda till en början anpassats efter vilka bytesdjur de har fått som föda. Rovdjuret och bytet utveckla- des till en början lokalt i växelverkan med varandra.

Efter denna naturliga utveckling började människan i allt högre grad påverka hundarnas konstruktion främst för att avla fram olika typers jakthundar. Den egentliga guldåldern för den kroppsliga förädlingen av hundar startade i och med att hundutställningarna allt mer började styra hundaveln.

I det här skedet bör vi alltså komma ihåg att redan innan de formella hundrasernas uppkomst har det naturliga urvalet styrt hundarnas upp- byggnad i en viss riktning. Redan då kunde man urskilja de typer som skilde sig från normalhunden, men skillnaderna till normalhundens kroppsbyggnad var inte ännu drivna till sin spets. Från den här situatio- nen har människan fortsatt förädlingen och vidareutvecklat olika typer.

Mot krafttyp Mot galopptyp

Konsdrodystr ofi

Mot travtyp

I början styrde bytesdjursstammen normalhundens uppbyggnad i pilarnas riktning, men stannade alltjämt innanför den grå cirkeln. Utanför det gråa området var det inte längre naturen som formade kroppsbyggnaden. Här har människan tagit vid och fortsatt förädlingen. Silhuetthundarna i ändan av pilarna är redan tydligt förädlade av människan, representanter för sin egen typ.

Naturlig omformni ng

sgräns

Normalhund

(23)

Sålunda kan utvecklingen av hundarnas konstruktionstyper delas in i tre delar: 1) tiden innan hunden var sällskapsdjur, det vill säga när den jagade sitt byte åt sig själv eller sin avkomma, 2) tiden då hun- den började användas som människans hjälpreda i olika uppgifter, men rasrenhetstänkandet ännu inte var på nuvarande nivå, dokumenterat, målmedvetet och systematiskt. 3) Den tredje tidsperioden är den vi för tillfället lever i. I dag förädlar människan hundarnas konstruktion och utvecklingen av olika typer genom att fatta avelsbesluten för rashundar- na i stället för det naturliga urvalet. Därför har specialiseringen av de olika typerna förts betydligt längre nu än vad som hade varit möjligt i naturen.

Uppbyggnaden av naturens egen idealhund framhäver allmänt taget något mera snabbhet än styrka eller uthållighet eftersom de två senast nämnda inte behövs like mycket med tanke på skaffandet av föda i naturen. Därför styr det naturliga urvalet hundarna mot en allmänt lätt uppbyggnad. När man granskar normalhundens konstruktion får man en allmän uppfattning om att den är lätt och snabb. När vi ser en hund som har speciellt kraftig benbyggnad och rymlig, bred och kraftig kropp kan vi vara säkra på att den rasen har förädlats rätt långt under den tredje utvecklingsperioden.

De typer som Roig beskriver kallar vi anatomiskt–funktionella typer. Det här uttrycket kopplar samman hundarnas konstruktion och funktiona- litet, eftersom formen påverkar funktionen. Funktion betyder i det här avseendet hundens sätt att röra sig, det vill säga dess rörelsemodell.

(24)

Konstruktionen ger hunden förutsättningar att röra sig, men i slutän- dan är det hundens karaktär och mentala egenskaper som avgör om den rör sig på det sätt som dess konstruktion möjliggör. Vårt sätt att använda hunden på ett sätt där den kan utnyttja sin rörelseförmåga efter sin konstruktion, spelar också in.

Låt oss konkretisera ovannämnda fenomen genom ett mänskligt exempel. Tänk dig två människor av samma längd, där den ena har längre ben än den andra. Med hjälp av fysikens lagar är det lätt att konstatera att människan med längre ben kan ta längre steg, eller hur?

Sålunda kan vi säga att de här människorna är av "olika typer", det vill säga olika anatomiskt-funktionella typer. Skillnaden i deras konstruk- tion (extremiteternas olika längd) leder till en funktionell skillnad: en skillnad i steglängden. Om dessa människor springer i samma rytm på en bestämd tid kommer den med längre ben att springa längre. Med andra ord springer han eller hon snabbare. Konstruktionen påverkar alltså rörelsen. I det här exemplet låg skillnaden i stegens längd, hos hundar kan det också vara till exempel stegens riktning.

Men låt oss ännu för en stund återgå till de två människorna i exemplet. Man måste ännu särskilt påpeka att även om människan med längre ben kan springa snabbare garanterar det inte att han eller hon faktiskt gör det. Det slutliga resultatet påverkas av om han eller hon vill springa för fullt. Orkar han eller hon? Är det viktigt? Dessa två aspekter bygger ännu på den slutliga frågan som påverkar moti- vationen: vilken nytta drar han eller hon av det, om han eller hon utöver lämplig kroppsbyggnad även har viljan att springa på ett sätt som kroppsbyggnaden medger? Hur kan den här människan dra nytta av sin kroppsform och sina mentala egenskaper? Funktionen måste ha något syfte för att funktionen i sig ska vara meningsfull för sin utövare. Då kan vi återgå till den treenighet som utgörs av hundarnas typ, karaktär och syfte. Konstruktionen möjliggör rörelse och rörelsen möjliggör ändamålsenligt arbete. Den typen av arbete ger i de flesta fall hundarna stor tillfredsställelse. Till exempel kan en bordercollie som vallar sin flock rentav leva för sitt arbete.

Rörelsemodell = sätt att röra sig Anatomiskt-funktionell typ = konstruk- tion och rörelsemodell tillsammans

Funktionell = rörelsemodell

TE RM ER

Övningsuppgift 2.

Föreställ dig att figurerna nedan rullar nerför en backe. Hur rör de sig? Vad på- verkar rörelsen?

_______________________________

_______________________________

_______________________________

_______________________________

A

B

C

D

Rörelsesätt = rörelsens form

(25)

Konkretisering: om dessa stickgubbar skulle springa i exakt samma ställning, skulle man märka hur extremiteternas längd i verkligheten påverkar steglängden.

A B

Övningsuppgift 3.

Stickgubbarnas totala längd är 7,7 cm.

a) Mät med linjal längden på A:s och B:s olika kroppsdelar.

Huvud: A = ________ B = ___________

Hals: A = ________ B = ___________

Bål: A = ________ B = ___________

Höft: A = ________ B = ___________

Lår: A = ________ B = ___________

Skenben: A = ________ B = ___________

Fötter: A = ________ B = ___________

b) För vilka kroppsdelar är skillnaderna störst?

____________________________________________

c) Vilken av gubbarna kan på basis av sin kroppsbyggnad ta längre löpsteg? Varför?

___________________________________________________

___________________________________________________

25°

80°

-60°

-30°

A:s steglängd = 3,6 cm

A

25°

80°

-60°

-30°

B:s steglängd = 3,8 cm.

B

A:s steglängd är 3,6 cm och B:s steglängd är 3,8 cm. Skillnaden är alltså 2 mm = 0,2 cm.

I procent räknat är skillnaden (2 mm / 36 mm x 100 %) = 5,6 %. Med andra ord, om A:s steglängd i verkligheten är en meter, är B:s 1,056 meter. Om två personer tävlar i löpning skulle sålunda B efter hundra steg vara 5,6 meter före A. På så sätt skapar små skillnader i extremiteternas längd betydande skillnader i rörelsen. Detsamma gäller för hundar och måtten och måttförhållandena på deras extremiteter.

(26)

Om hundrasen har utvecklats på ett område med snabba bytesdjur (t.ex. harar), har hunden också varit tvungen att utvecklas till en snabb jägare för att skaffa sig nä- ring. Då har hunden inte stor nyt- ta av att den orkar jaga bytesdjuret hundra kilometer, om det jagade djuret försvinner i horisonten på tre sekunder. Ett jaktsätt som byg- ger på en kort, men snabb spurt är typiskt för speciellt vinthundar.

De kan jaga föda åt sig själva.

Om jakten på bytesdjur i området har krävt envishet och arbetsuthål- lighet av hunden har hundrasens uthålliga och ihärdiga rovdjurse- genskaper utvecklats. Detta sätt att jaga har i hundrasernas histo- ria varit rätt sällsynt eftersom det är mycket energikrävande. Det var när man började ta med hundar- na på jakt- eller vallningsuppdrag som behovet av mycket uthålliga presterare uppstod. De flesta vall- hundraser representerar travtypen.

Avlandet av uthålliga jakthundar har fokuserat på att hunden ska driva bytet till pass- eller skjutplat- sen gång på gång. Med andra ord har hundens uppgift varit att hålla bytet i rörelse så länge att jägaren har fått upprepade möjligheter att fälla bytet. Hunden har alltså inte själv nått fram till bytet, utan en- dast hållit det i rörelse länge. Till exempel springer en hare hela ti- den i stora cirklar. Då kan jägaren med sin egen position möta djuret på flera olika ställen.

Galopptypens grundval

Krafttypens grundval Travtypens

grundval

Om hundrasen har utvecklats på ett område där man jagat fysiskt starka djur (som till exempel vild- svin eller björn) har det krävts att hunden har varit fysiskt stark och modig. Den har varit tvungen att utan att tveka utmana ett djur som är mycket större än den själv och flytta djurets uppmärksamhet på sig själv. Då har jägaren fått möjlighet att obemärkt ta sig till platsen och skjuta djuret. Typiska kännetecken för den här typen av hundar är bl.a. starka käkar och framhävda muskler i huvudpartiet och kinderna. I princip alla såda- na egenskaper som ger styrka och i praktiken ett kraftigt bett. Men- tala egenskaper är å sin sida kraftig jaktinstinkt och kampvilja.

Den finska stövaren är en uthållig tra- vare till sina anatomiska och funktio-

(27)

Som vi redan tidigare konstaterat ska varje ras ha en konstruktion som främjar dess användningssyfte. Detta kan man trots allt inte tillämpa så snävt att man tänker sig att vallhundarna skulle ha en viss konstruktion och jakthundarna en annan. Man måste betrakta saken på ett mera övergripande sätt.

Typläran gäller enbart konstruktionens ramar. Hundens kroppsbyggnad avgör inte enbart om hunden till exempel är en bra vallhund. Genom typläran får vi endast veta om hunden med tanke på sin konstruktion skulle kunna vara bra på det som rasen är ämnad för. Den slutliga funk- tionen, till exempel vallning, älgskall eller arbete i gryt åstadkommer man genom att förädla hundarnas bruksegenskaper. I praktiken använ- der man alltså endast sådana individer för avel som presterar bättre än medelnivån. Allra helst utmärkt.

Hundens konstruktion möjliggör alltså specialisering, men enbart konstruktionen är inte avgörande. I slutändan krävs det vilja, det vill säga karaktär. Vågar hunden utmana sig själv och utnyttjar den effektivt de egenskaper som aveln utvecklat? Det är alltså i sista hand fråga om det om hunden förmår sig till, vill eller orkar göra. Den avgörande faktorn beror på en delfaktor i hundens rastypiska karaktär som kallas jaktinstinkt. Du kan läsa mer om jaktinstinkten i min bok Saalisvietti koiraharrastuksessa (Salme Mujunen 2009). Genom att betona jaktinstinkten på olika sätt har man avlat fram olika användningssyften för specifika hundraser.

Genom denna metod har man avlat fram vallande, apporterande, stående och fasttagande hundar. På följande sidor åskådliggör vi normalhundens hela, enhetliga jaktinstinktkedja och några avlade hundrasers modifierade jaktinstinktkedja.

Konstruktion

och användningssyfte

(28)

1) Leta luktstimuli i terrängen 2) Känna bytets lukt

3) Synstimuli av bytet 4) Cirkla framför bytet

5) Lura på bytet ("uppdämd jaktinstinkt") 6) Jakt och strävan efter bytet

7) Bita bytet -> försvagad till nafsa 8) Döda bytet genom skakning 9) Bära bytet

10) Äta bytet

Hundrasernas jaktinstinktkedja har med hjälp av avel framhävts på olika sätt. På så sätt har olika raser utvecklats till att lämpa sig för olika användningssyften: vallning, appor- tering, ställning (av t.ex. hjortdjur), fasttagande och bytesvaktande hundar.

1) Leta luktstimuli i terrängen 2) Känna bytets lukt

3) Synstimuli av bytet

4) Vid behov lura på bytet innan jakt, d.v.s. "uppdämd jaktinstinkt"

5) Jakt och strävan efter bytet 6) Ta fast bytet genom att bita 7) Döda bytet genom skakning 8) Bära bytet

9) Äta bytet

Normalhundens viltinstinktkedja (kedjans delar 1-2) och jaktinstinktkedja (3-10)

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Framavlad jaktinstinkt hos vallhundar (en del av kedjan har försvagats genom avel, en del eliminerats) De tjockare mörka ringarna är delar av kedjan som avlats särskilt starka hos vallhundar.

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Vid vallning löper kedjan ändamålsenligt så som situationen kräver och börjar ständigt om från början. Till exempel på följande sätt: 3, 4, 5 4, 5 4, 5, 6 4, 5 4, 5

Jaktinstinktkedjan hos

normalhunden och avlade raser

No rmalhund Va llhund

OBS! Hel, enhetlig kedja! Alla delar är i balans och lika starka.

(29)

Jaktinstinktkedjan hos raser avlade för älgskall

1) Leta luktstimuli i terrängen 2) Känna bytets lukt 3) Synstimuli av bytet 4) Jakt och strävan efter bytet 5) Cirkla framför bytet (stoppa) 6) Skälla på bytet (bytesfrustration) 7) Bita bytet

8) Döda bytet genom skakning 9) Bära byte

10) Äta bytet

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1) Leta luktstimuli i terrängen 2) Känna bytets lukt

3) Synstimuli av bytet 4) Jakt och strävan efter bytet 5) Bita bytet

6) Döda bytet genom skakning 7) Bära bytet

8) Äta bytet

+ 9) Vakta och försvara bytet genom aggression

Jaktinstinktkedja framavlad för rottweiler (+ försvarsinstinkt)

1 2 3 4 5 6 7 8 9

+

Älghund Ro ttw eiler

(som exempel på raser med försvarsinstinkt)

(30)

I början av hundrasernas historia låg avelns fokus på utnyttjande av hunden i arbete.

Nu på 2000-talet fokuserar aveln främst på konstruktionen, som skickliga domare iakttar på basis av en rörelsemodell.

Tyvärr händer det nuförtiden att man i aveln inte beaktar hundarnas bruksegenskaper eller viktiga karaktärsaspekter. Många raser används inte längre i arbetssyfte, men grund- karaktären är viktig för varje hund.

Man har redan kunnat konstatera att strävan efter att uppnå en rasspecifik konstruktion inte garanterar att bruksegenskaperna be- varas. Samma sak gäller också omvänt: ut- märkta bruksegenskaper garanterar inte den konstruktion som beskrivs i rasstandarden.

Å andra sidan motsvarar rasstandarden, eller snarare hur man tolkar rasstandarden i dag, inte heller alltid den bästa möjliga konstruk- tionen med tanke på brukssyftet.

Om man med hjälp av rasstandarden lyckas beskriva den bästa möjliga konstruktionen för en brukshund, borde det i princip vara möjligt att hitta en hund som 1) motsvarar beskrivningen av rasstandarden, 2) har levt länge och 3) har kunnat utföra sitt rasspeci- fika arbete ända till sin ålderdom.

Ett långt arbetsliv är bevis på en ändamåls- enlig konstruktion, om benstommens och ledernas slitstyrka och om hundens allmänna fysiska välbefinnande.

Om rasstandarden fastställer en konstruktion som inte medger hunden ett långt arbetsliv eller som medför problem i samband med konstruktionen, är rasstandarden inte i sin helhet lämplig.

References

Related documents

Ett av de viktigaste redskapen för att kontrollera AIDS i framtiden måste vara att se till att varje uppväxande barn ges tillgång till den elementära kunskapen, att skriva och att

arbetsminne och koncentrationssvårigheter. Här är bokvalet och lärarens stöd extra viktigt för de elever som har ovanstående problem. Om boken är för svår eller komplicerad

Sammantaget bidrar bokens kapitel med viktiga kunskaper om hur nya lärare upplever och försöker hantera den första tiden samt om hur mentorskap och lämplighetsprövning kan

Denna stöttning skulle kunna varit stöttning (scaffolding) i form av frågor av och samtal med läraren för att dessa elever skulle fått hjälp att utveckla den förmåga till

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur så kallade grundläggande läroböcker i matematik för högstadiet försöker, genom förklaringar och exempel i introduktionsrutorna,

Nu kom en tullman och förklarade bilen vara färdig för avgång. Vi följde honom mot tullhuset men kunde inte låta bli att se oss om. Och då såg vi än en gång den gamle

Tyst läsning gör det möjligt för elever utan intresse att låtsas att de läser, vilket bidrar till att dessa elevers förmåga inte förbättras genom en sådan

föreställning av den. Haarder formulerar det som att subjektet vänder tillbaka som överlevare och vittne, som genom att visa upp såren på sin arm bevisar att både jaget och