Linköpings universitet | Institutionen för beteendevetenskap och lärande Examensarbete, grundläggande nivå, 15 hp | Lärarprogrammet Vårterminen 2021 | LIU-LÄR-L-EX--21/24--SE
Eleven i en vågskål mellan skolan och hemmet
- Lärares uppfattningar om samverkan med föräldrar
The student in a balance between school and home - Teachers' perceptions of collaboration with parents
Författare: Faiza Wasee och Sobia Junaid Handledare: Emilia Fägerstam
Examinator: Elisabeth Eriksson
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden
013-28 10 00, www.liu.s
Sammanfattning
Det övergripande syftet med vårt arbete är att öka kunskap om lärares bild av vad som kännetecknar en god samverkan och förtroendefulla relationer mellan skola och föräldrar vilket kan påverka barns skolprestation. Frågeställningar är: 1) Vad anser lärare är viktiga delar av föräldrars engagemang i deras barns skolprestation? 2) På vilket sätt kan lärare bidra till att skapa samarbete mellan lärare och föräldrar? 3) Vad är kärnan i samarbete mellan skolan och hemmet? Metoden som används är kvalitativ och genomfördes semistrukturerade intervjuer.
Analys har gjorts med hjälp av tematisk analys.
Resultatet visar att relationen mellan lärare, elev och föräldrar är kärnan i att utveckla eleven så att eleven kan dra full nytta av skolan. Det första steget innebär att läraren skapar en respektfull relation med elevens föräldrar för att kunna förmedla betydelsen av hemmiljö för utveckling av deras barn. Det andra steget består av att läraren skapar en pålitlig relation med elevens föräldrar för att tydligt kunna kommunicera fram även deras ansvar vid att stödja deras barn med deras studier för att kunna möjliggöra elevens framsteg. Det tredje steget, för att förbättra elevens prestation, är att läraren försöker skapa en relationsbro mellan skola och hem och motivera föräldrarna att samarbeta med lärare, vilket är ett grundläggande behov för att eleven ska kunna prestera utifrån sin bästa potential.
Nyckelord: Ansvarsfördelning mellan skola och hem, Hem och skola, Relation mellan lärare och föräldrar, Samarbete.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Problembeskrivning ... 1
Syfte ... 2
Frågeställningar ... 2
Bakgrund ... 2
Styrdokument ... 3
Forskningsöversikt ... 4
Teori... 10
Metod ... 12
Metodval ... 12
Metod ... 12
Urval ... 12
Datainsamling metod ... 13
Genomförande ... 14
Analysmetod ... 15
Etiska ställningstaganden ... 16
Validitet och Reliabilitet ... 17
Metoddiskussion ... 17
Resultat ... 19
Relationer ... 19
Hemmiljö ... 21
Ansvarsfördelning ... 22
Samarbete ... 24
Slutsats ... 26
Studiens bidrag och förslag till fortsatt forskning ... 30
Referenslitteratur ... 31
Bilagor ... 34
Bilaga 1 ... 34
Bilaga 2 ... 35
1
Inledning
Skolverket (2019) skriver att det är skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar att skapa de bästa möjliga förutsättningarna tillsammans för elevernas skolgång och för barns och ungdomars utveckling och lärande. Vår studie syftar till att öka kunskap om lärares bild av vad som kännetecknar en god samverkan och förtroendefulla relationer mellan skola och föräldrar vilket kan påverka barns skolprestation. Utifrån vår erfarenhet av att vara en förälder, som sitter på sitt barns föräldramöte, har vi upptäckt ett problem med att många föräldrar lägger ansvaret för sina barns beteende endast på läraren och förväntar sig att lärarna ska fostra deras barn på skolan. Lundgren (2017, s. 154) konstaterar att “skolan är en viktig del av hemmet och hemmets villkor återspeglas i barnens skolgång och möjlighet att lyckas i skolan”. Uppfostran betyder att barnets egenart lyfts fram och att barnets frihet och egenvärde sätts i centrum (Samuelsson, 2017). Piaget ger i sin syn på kunskap, uttryck för att eleven behöver ges förutsättning för sin naturliga utveckling, egna aktiviteter och att upptäcka sin omgivning (Säljö, 2017).
Pragmatismen ger syn på kunskap att människor kan använda kunskapen för att hantera de situationer och problem de möter i vardagen, framhäver Säljö (2017). Denna syn på kunskap med tillämpningar, skulle inte vara möjligt utan föräldrarnas stöd. Det innebär att det är betydelsefullt för föräldrarna att ha kontakt med läraren och vara involverad i sitt barns utbildning. Genom att veta vad barnet gick igenom i de olika ämnena kan föräldrarna diskutera och visa hur denna kunskap kan appliceras i deras verkliga liv. Om en vardagsnära undervisning beskriver Dewey att skolan har sin fostrande roll och där bör eleven uppleva skolans undervisning i sin vardag (Säljö, 2017).
Problembeskrivning
Samuelsson (2017) anser att föräldrars utbildning och ekonomiska ställning spelar en viktig roll i deras barns studiegång. Familjepolitik har förändrats efter industrialisering då kvinnor jämställdes med män och staten tog ansvaret för barnfostran. Den industriella revolutionen skapade ett nytt samhälle, som tog hand om barnen medan föräldrarna arbetade (Samuelsson, 2017). PISA-resultaten 2012 visade att svenska barn presterar sämre sedan millennieskiftet. De lågpresterande eleverna blev orsaken till att resultatet sjönk, belyser Onsjö (2017). De lågpresterande eleverna orsakas till stor del av avsaknad av föräldrarnas uppmärksamhet på sitt barns skolgång. Om lärare utvecklar sitt professionella kunnande och bygger upp relation med sin elev saknar fortfarande det varma relationer och positiva hjälp från föräldrars sida. PISA-undersökningen 2012 visade också en kraftig försämring av femtonåringars kunskap, poängterar Lundgren (2017). Lösning till sådana resultat kan vara att ge läraryrket högre status, enligt Säljö m.fl. (2017), men om föräldrar inte tar upp sitt ansvar att lägga tid till sina barns utveckling och utbildning genom kärleksfulla relation förbättras inte elevs resultat. Lösning till problemet ligger också i föräldrarnas händer.
Ett hållbart samhälle kommer vi att få om elev står i centrum både skolans och hemmets relation och ansvarsfördelning. Problemställning står med global kunskapsekonomi som definierar utbildning på ett materialiserat sätt, skriver Lundgren (2017). Skolan är kvar med att förmedla
och förstärka det materiella behovet och materiella grund, kritiserar Lundgren (2017). Ett framväxande kunskapssamhälle producerar en generation med sjunkande kunskap. Det professionella ansvaret ligger på lärare att utveckla eleven men på andra sidan av balansen ligger känslomässiga relations ansvar till föräldrar.
Syfte och frågeställningar
Syfte
Det övergripande syftet med vårt arbete är att öka kunskap om lärares bild av vad som kännetecknar en god samverkan och förtroendefulla relationer mellan skola och föräldrar vilket kan påverka barns skolprestation.
Frågeställningar
1) Vad anser lärare är viktiga delar av föräldrars engagemang i deras barns skolprestation?
2) På vilket sätt kan lärare bidra till att skapa samarbete mellan lärare och föräldrar?
3) Vad är kärnan i samarbete mellan skolan och hemmet?
Bakgrund
Att samverkan mellan skola och hem innebär att skolan och vårdnadshavarna har ett gemensamt ansvar för elevernas lärande och fostran (Erdis, 2011). Detta ansvar kräver samverkan. Skolan tar initiativ och har omfattande ansvar att skapa ett samarbete. Ett riktigt samarbete kräver ömsesidig växling av information. Föräldrar är ansvariga för sina barns uppfostran och utveckling men det beror på barnets ålder och med ökande ålder får barnen sin självbestämmanderätt.
Skolverket (2015) publicerade stödmaterial för att belysa hur stora rollföräldrar och lärarens kontakt spelar. Skolverket (2015) konstaterar två principer som anknyter skolans och hemmets förhållande på två olika sätt: Isärhållandets princip bygger på att hem och skola har olika roll.
Eftersom barnet pendlar mellan båda dessa platser behöver läraren arbeta med att uppmuntra föräldrarna att samarbeta för att hjälpa eleven, som står i centrum av två platser.
Partnerskapsprincipen bygger på jämlikhet och ansvarsfördelning för samarbete mellan hemmet och skolan. Likheter mellan principerna är att aktiviteter som pågår hemma och i skolverksamheten bör knytas ihop för att bygga kultur, som är präglad av en inkluderande gemenskap. Skolverket (2015) poängterar att det finns en viss spänning i relationen mellan läraren och föräldrarna och spänningen kan fungera som en
”självständiggörande kraft”. Föräldrar kunde bidra till barnens lärande och förbättra deras skolprestationer, genom att föräldrarna bör ta ansvar att se till att barnen kom i tid till skolan och är förberedda för skolan. Barnen bör ha sovit när de kom till skolan, har ätit och har
varit klädda ordentligt och de bör ha med sig de saker man kommit överens om. För föräldrarna innebär det här ett hårt jobb, konstaterar Skolverket (2015).
Skolverket (2015) beskriver att personalen lyckades förmedla till föräldrarna att deras roll, som en involverad förälder i sitt barns skolgång är viktigare för barnens skolframgång än föräldrarnas stöd i de ekonomiska och materiella aspekterna för barnet. Som ett resultat av samarbete började föräldrarna se på sitt skolengagemang ur ett bredare perspektiv att föräldrarnas inställning till studierna är gynnsamt. Föräldrars engagemang i sitt barns skolgång är ganska subtila i form av kommunikation med barnet och uppfostransstil. Kommunikation och uppfostransstil visar sig vara avgörande för att förklara sambandet mellan föräldraengagemang och elevprestationer. Föräldrastil innebär en kombination av en varm kärleksfull, disciplinerande och trygghetsskapande struktur vilka är de subtila komponenterna i praktiken. En av de komponenter som visade sig avgörande för att främja och utveckla positiva samspelsmönster samt en förtroendefull kontakt var de professionella sätt att kommunicera med föräldrar samt den mening de tillskrev betydelsen av kommunikation. Gemensamt för lärarna var nämligen en strävan efter att uppnå en öppen kommunikation mellan lärare, föräldrar och elever. Skolverket (2015) föredrar att lärare bör berätta för föräldrarna om deras skyldigheter.
Föräldrar bör vara delaktig i skolarbete samt ha en fungerande relation med läraren, då kan eleven få högre måluppfyllelse. Föräldrar kan hjälpa sina barn i deras läsning, skrivning och matematik. Skolinspektionen (2018) visar att högpresterande elever har bakom sig högutbildade föräldrar, som stödjer och stärker eleven under studiegång.
Styrdokument
Skolans styrdokument pekar på stark samverkan mellan skola och hem. I det inledande kapitel 1 kap. 4 § av skollagen presenteras bestämmelse som kan läsas nedan:
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (SFS 2010:800 1 kap. 4§)
Det innebär att både föräldrar och skola är lika ansvariga för elevers skolgång och fostran. Syftet med undervisningen är ett samarbete mellan skola och hem kan bidra till elevers personliga utveckling både kunskapsmässig och socialt. Dessutom framgår det i skollagen att vårdnadshavare ska ges möjlighet till inflytandet över utbildningen. Av detta skäl skapas en eller fler forum för samråd där frågor som är betydande för elever och deras vårdnadshavare behandlas. För att involvera föräldrar bestämmas det i skollagen (SFS 2010:800 10 kap. 12§) att lärare, elever och vårdnadshavare ska ha ett utvecklingssamtal varje termin där elevers kunskaps- och sociala utveckling ska förmedlas samt diskuteras hur kan det förbättras eller hur kan eleven nå målen och uppfylla kunskapskrav som anges i läroplanen. Om det finns en risk att eleven inte kan nå målen då är det viktigt att vårdnadshavare informeras i god tid så att de är medvetna om att vad behöver förbättras och utvecklas (Skolverket, 2013). En annan möjlighet där föräldrar involveras är vid betyggivande årskurser informeras föräldrar om skälen för betyget (SFS 2010:800 3 kap. 17§). Skollagen poängterar på samverkan mellan föräldrar
och skola. Vårdnadshavares ansvar som anges i skollagen är att kontrollera sin egen barns skolgång och att ha tillsyn över sitt barns skolplikt (SFS 2010:800 7 kap. 20§).
Läroplanerna och förordningar ger riktlinjer om hur skolans arbete ska utformas. Av läroplanen för grundskola (Skolverket, 2019) framgår det att lärare är ansvarig för att ”samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete” (Skolverket, 2019, s. 11). Med detta menas att det är lärares skyldighet att hålla kontakt med vårdnadshavare i fråga om elevers fostran och förklara de oskrivna och skrivna regler för samarbete. Med hänsyn till samverkan ska läraren samverka med hem och:
fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. (Skolverket, 2019, s. 14)
Dessa skrivningar belyser lärares ansvar om att informera föräldrar om elevens utveckling och situation så att föräldrar är medvetna om sina barns utveckling.
Forskningsöversikt
Relation som ett medel för att föräldrar uppfostrar och lärare utvecklar barns kunskaper
Aspelin (2015) betonar i sin bok Inga prestationer utan relationer att kunskap inte kan förmedlas då det inte finns en relation, precis som det inte förs fram något i vakuum då det inte finns ett medium. Lärare och föräldrar kommer att uppfostra och förbereda ungdomar i samförstående för att kunna bidra positivt till samhälle. En god relation, som lärare bör ha med sin elev och dess föräldrar, är en förutsättning för att barn och unga ska kunna prestera bra i skolan. Elevens pedagogiska utveckling kräver en uppmuntrande och utmanande relation med sin lärare och sina föräldrar och därför är föräldrakontakt väsentlig. Därmed behöver lärare förstå elevens föräldrars situation för att kunna relatera och förstå eleven mer.
Relation för att förstå familjehållande
Aspelin (2015) berättar om en lågpresterande elev med en dysfunktionell familj hade dålig självkänsla och självförtroende. Eleven upplevde skolan onödigt och drömmer sig ofta bort i klassen. Eftersom eleven inte kunde relatera sig till saker, som undervisades i skolan och var inte medveten om betydelsen av skolan, hade eleven svårt för sig att plugga. Därmed behövde läraren att vara dess ledstjärna och hjälpa eleven att bli en medveten utbildad människa genom sin relation med den. Om lärare hade inte vetat om elevens bakgrund, kunde läraren inte ha kunnat hjälpa eleven enligt dess förutsättningar. Lärarens relation med sina elever verkar som en vändpunkt för att utveckla en människa med olika bakgrund och hemförhållandet, understryker Aspelin.
Relation för att läsa av elevs psykologiska bagage
Aspelin och Persson (2011) framhåller att relationer mellan lärare och eleven är grogrund för pedagogisk verksamhet och ungas kunskapsutveckling dock ligger uppfostrans ansvar även på föräldrar. Lärare har ansvaret att utvidga sitt uppdrag att lärare behöver bedöma barnet i sin helhet inklusive dess hemförhållande. Lärare bör bedöma eleven i pedagogiska sammanhang med hänsyn till deras familjebakgrund. Hänsyn behöver visas eftersom det finns ett tydligt samband mellan föräldrars utbildning eller deras syn på utbildning och elevens prestation i skolan. Lärarens uppgift blir att läsa av vad eleven bär med sig i sitt psykologiska bagage, vilket manifesteras av vad eleven har varit med om i sitt tidigare liv och det visas i form av biografiska fakta. I situationer där elever inte har en trygg hemmiljö som styrker självkänsla, har lärare plikten att främja eleven med denna känsla av säkerhet, som möjliggör att övervinna svårigheter i elevens liv och detta kräver att läraren är medveten om elevens bakgrund, betonar Aspelin och Persson.
Relation som framgångsfaktor för elevs framgång
Hugo (2011) påpekar lärarnas samarbete med föräldrar som en viktig framgångsfaktor för elevens framgång i sina studier. Nyckeln till en framgångsrik relation som läraren har med sin elev och dess föräldrar är socialt engagemang och relationsinriktad pedagogik. En professionell lärare fokuserar även på att hålla en nära och tät relation i form av uppfostran. Hugo (2011) fortsätter förklara att när lärare växer upp sina elever som en god människa ifrån ett etiskt perspektiv, visar elever mer engagemang i sina studier och presterar bättre. I ett pedagogiskt möte mellan läraren, eleven och dess föräldrar är det viktigt att hålla en harmonisk stämning, där positiva saker diskuteras och det lyfts fram saker som eleven ska kunna utveckla. Om läraren håller en kontinuerlig kontakt med föräldrarna, kan detta underlätta diskussion för att finna åtgärder vid problem. En annan fördel för lärare med att hålla en kontinuerlig föräldrakontakt, och ha en positiv inställning mot föräldrarna, är att det kan förändra lite på inställning hos föräldrar som har en negativ bild av skolgång på grund av deras egnas dåliga erfarenhet av skolan. Denna förändring av inställning hos föräldrar kan leda till att de kan tillsammans med läraren lyckas överföra en positiv inställning mot skolan hos eleven. Många föräldrar påpekar att deras relation med lärare har varit avgörande för deras barns utbildning, framhäver Hugo.
Relationsbro förklarar elevs värderingar samt underlättar konflikthantering
Thornberg (2013) belyser betydelsen av föräldrakontakt, som kan hjälpa läraren förstå att sin elevs grundläggande värderingar och attityder beror på föräldrarnas uppfostran. Föräldrars uppfostran förankrar värderingar inom barnet och barnet noterar allt ifrån föräldrarnas attityd till deras prioriteringar. Ansvaret ligger hos lärare att kontakta föräldrarna för att känna till elevens värderingar och bakgrund, som ger läraren mer anpassade förutsättningar och förebygger konflikter som kan uppstå under skolgången. Samtal med föräldrar och nära kontakt från början underlättar åtgärder till konflikter. Starka relationer mellan lärare och elev samt dess
föräldrar kan öka respekt och tillit på varandra. Konstruktiva långsiktiga relationer till varandra underlättar konflikthantering “ju bättre man känner sina elever och de känner sin lärare, desto bättre är förutsättningar för ett bra och följsamt samspel i konflikthanteringen”, betonar Thornberg (2013, s.247). Thornberg (2013) föreslår auktoritativ fostransstil som den bästa gäller för både lärare och föräldrar och den innebär att de formerar regler och krav efter att ha haft diskussioner med barnet genom att förklara varför de förväntar ett visst beteende och ogillar ett annat. Vuxna bör sätta upp krav som signalerar deras förväntningar och normer tydlig för hur man bör bete sig. Dessa förklaringar kan förmedla på ett känslomässigt, kärleksfullt, varmt och nära sätt, synliggör Thornberg (2013).
Föräldrar behöver bli rollmodeller för barn annars kommer TV bli det
Bandura (2016) hävdar att personer, som barnet omges av, kallas för deras rollmodeller.
Barnet beter sig som dem och lär in via iakttagelser. Rollmodeller kan variera mellan föräldrar, personer på TV: n eller kompisar beroende på den som vinner att få barnets uppmärksamhet. Föräldrakontakt är viktigt där lärarna bör medvetengöra föräldrarna om hur betydelsefull omgivningen är där barnen ska uppfostras. Därmed tydliggöras att både föräldrar och lärare bör var en positiv rollmodell för barnen, där de ska lyckas få barnets uppmärksamhet, annars finns en stor risk att ett negativt sällskap eller personer på skärmen kan bli barnets rollmodeller. Bandura (2016) bevisar vikten av föräldrakontakten med läraren för att lärare kan förmedla betydelsen av föräldrars uppfostran i elevens beteende och prestation. Genom att skapa en varm, säker och hälsosam hemmiljö kan föräldrar neutralisera eventuella negativa effekter av massiv exponering för omänskligt beteende på TV. Stark relation mellan föräldrar och deras barn skyddar barnet mot demoralisering i vuxenlivet (Bandura, 2016).
Föräldrars vägledning stärker barns självregleringssystem
Bandura, Caprara, Pastorelli, Regalia, och Scabini (2005) hävdar att föräldrarelation påverkar effektivitet i ungdomens liv. Ju öppnare kommunikation ungdomen har med sina föräldrar desto starkare utvecklar de sitt självregleringssystem. Tonåren måste inte endast hantera stora biologiska, pedagogiska och sociala förändringar utan också klara de växande påfrestningarna av självständighet. Ju mer positiv kontakt de har med sina föräldrar desto mer vägledning tar de och desto mer lyckas de med sina framtida livsproblem. Det baserar de på en två år longitudinell studie med 30 ungdomar första gång med 15 år och sedan med de samma 17 år ungdomarna. Bandura m.fl. (2005) menar att förhållandet med föräldrarna och ungdomen bestämmer deras framtida relationer. Däremot är problematisk kommunikation med föräldrar associerad med aggressiv stil och eskalering av konflikter. Föräldrars övervakning ger socialskydd mot stort engagemang i riskfyllda aktiviteter.
En medvetet kärleksfull föräldrar interaktion kan hämta barnets fokus tillbaka
Maté (2019) belyser att den mänskliga hjärnan inte är enbart programmerad av biologisk genetik utan är även beroende av föräldrarnas känslomässiga tillstånd. Bokens underliggande
tema är vikten av föräldranknytning. Författaren betonar behovet av mer medvetenhet om hur kvaliteten av föräldrar och barn relationen kan påverka barnets känslomässiga och kognitiva utveckling. Kretsar av förnuft och känslor är sammankopplade i mänskliga hjärnor och förklarar varför oroliga relationer leder direkt till svårigheter i hjärnans bearbetning. Att återställa relationer på en hälsosam grund främjar mental organisation. Motivation är ett av de starkaste verktygen för att uppmärksamma dem som lider av ADHD. Föräldrar måste träna på att förbättra sina relationer med sina barn bland annat genom att uppskatta deras ansträngning och inte själva resultatet och detta kommer att öka deras självkänsla. Föräldrar bör lära sina barn med en kärleksfull föräldranärvaro. Läraren kan identifiera och presentera problemet i beteendet och studiesvårigheterna för föräldrarna. Läraren bör fokusera på att upprätthålla en varm relation med barnet mer än att bara ha fokus på instruktionsdelen. En god psykologisk, neurologisk och en hälsosam utveckling hos barnet beror på hemmiljö. Föräldrarnas roll i att strukturera en lugn, stödjande och organiserad hemmiljö är avgörande. Lärare behöver hjälpa eleven genom att vägleda föräldrarna att på vilket sätt kan de stödja sina barn.
Kreativa föräldraskapsprogram
Neufeld, Ratzlaff, Friesen och Paddick (1989) undersökte påverkan av kreativa föräldraskapsprogram som innebär inlärning av effektiv föräldrarelation med deras tonåringar.
Det var effektivt för att ändra föräldrabeteende i två dimensioner. Föräldrar började acceptera sina barn mera och litade mindre på föräldraauktoritet i deras förhållande till sina barn. 70 föräldrar volonterade att delta i ett program som heter “kreativa föräldraskap” och fyra grupper med fyra olika designer användes för att registrera förändring på åtgärder relaterade till programinnehåll. De fyra grupper består av fyra huvudorienteringar från vilka föräldraprogram har utvecklats. Dessa är beteendesmodifieringsprogram, kommunikationsorienterade program, Alderian program som baseras på helhets förståelse av individ samt par och mänskliga utvecklingsprogram. Forskningen visade på en betydande positiv förändring hos föräldrars attityd till följd av deltagande i ett föräldraprogram. Föräldrarna tenderade att utöka förtroendet till sina barn och föräldrabarnkommunikation förbättrades efter att delta i kreativa föräldraskapsprogrammet. Detta bevisar på att när föräldrar väl förstår utvecklingen av sina barn ökar deras acceptans av sina barn. Föräldrar tenderade att utöka antydde en signifikant minskning av föräldrarnas användning av auktoritet i förhållandet mellan föräldrar och barn. Resultatet av det kreativa föräldraskapsprogram blir att föräldrar accepterade sina barn betydligt mer och då påverkade det på elevs förbättrat prestation, utforskar Neufeld, m.fl.
(1989).
När familjer lär sig skolans språk
I Nya Zealand utfördes projektet Flaxmere för att förbättra nuvarande och långsiktiga utbildningsresultat för barn genom att involvera föräldrar/vårdnadshavare och samhället.
(Clinton, Hattie & Dixon, 2007). Projektet bestod av en rad initiativ bland annat, hemskolans kontaktpersoner, datorer i hem och stöd för läxor, för att förbättra relationerna mellan hemmet och skolan. Det var 100 familjer med låg socioekonomisk status som fick en dator,
programvara, 10 timmars utbildning och tekniskt stöd. De fick också stöd i deras användning av datorer. Läxhjälp inkluderade läxcentraler och tillhandahållande av inlärningssatser, till exempel ordbok, penna med mera, till barn som var med i projektet.
Flaxmere projektet visar att datorer i hemmet, kontaktpersoner och läxcentralen hjälpte barnen och familjerna i skolarbete och lärande och det upplevdes förbättringar i skolarbete och attityd hos barn. Alla grupper såg initiativet för hemskolans kontaktpersoner som framgångsrikt. Kontaktpersoner hjälpte eleverna inom områden som hur man sätter mål och att hembesöken var stödjande och användbar samt kontaktpersonen hade positiva inverkan på deras strävan efter lärande. Alla familjemedlemmar var mycket nöjda med initiativet dator i hem. Lärare märkte att deltagandet i datorprogrammet hade ökat elevernas datorkunskaper och eleverna hade kunnat slutföra projekt hemma med hjälp av internet. Föräldrar och skolförhållanden förbättrades till följd av kommunikation om datorer mellan lärare och föräldrar samt föräldrar förståelse för vad skolan handlar om. Läxhjälp var populärt bland föräldrar eftersom de tog bort trycket från hem, det förbättrade elevföräldrarelationer. Projektet hade ökat föräldrarnas engagemang i barns skolgång och förändrat attityder mot utbildning till följd av att de var inblandade i programmet. Föräldrarna gynnades genom att få självförtroende, förbättrad självkänsla och möjligheter till kompetens. Föräldrarna fick dessutom förtroende för sin arbetssituation. Lärarna hade en bättre förståelse för barnens omständigheter och påverkan på deras inlärning. Familjekommunikation och relationer hade förbättrats när föräldrar fick en bättre förståelse för vad deras barn gjorde i skolan (Clinton, m.fl., 2007).
Hem påverkan
I sin bok Synligt lärande (2009) lyfter Hattie fram de faktorer som påverkar elevers studieresultat. Studien bygger på effektforskning. Enligt honom kan hemmet påverka elevers prestation. Det kan vara anledning till hög uppmuntran och kan vara anledningen till låg uppmuntran beroende på hur föräldrar förstår skolans och lärandets språk. Han förklarar sju påverkansfaktorer av hem. Socioekonomisk status är en uppenbar påverkansfaktor på elevens prestationer. Han visar att otillräckliga resurser, mindre engagemang i undervisning och skola, mindre möjligheterna att realisera förväntningar och uppmuntran samt okunskaper om lärandets språk kan leda till att barn utvecklar sin bildningsprocess senare än de barn som har högre socioekonomiska status. När föräldrar förstår lärandets språk så minskar barriärerna mellan skolan och hemmet, enligt Hattie (2009). Förresten fungerar barnen i två världar det vill säga i hemmet och skolan. Olika familjestrukturer har olika effekter på elevers prestationer.
Men generella effekten på studieprestationer av att växa upp i olika familjetyper är obetydlig.
Det syns skillnader mellan länder med generösa försörjningsstöd till exempel Australien där barn till ensamstående föräldrar presterar bättre än de länder ger inte försörjningsstöd till ensamståendeföräldrar. Hattie (2009) visar resultatet av en annan studie där jämfördes barn till gifta föräldrar med skilsmässobarn i fråga om studieprestationer, sociala relationer, psykologisk anpassning och självanpassning. Resultatet visar att barn till skilda föräldrars visar lägre prestationer. En av påverkansfaktor är hemmiljö som innefattar mättningar av sociopsykologiska och intellektuell stimulans i hemmen till exempel moderns engagemang i
barnens utveckling, variation och lekmaterial. I faktorn föräldrars engagemang finns det variationer som beror på hur föräldrar engagerar sig i barnens lärande. Föräldrars förväntningar och ansträngning när det gäller framgång ger positiva effekter på barnens lärande medan kontroll av läxläsning, TV tittande och kamratkontakter ger negativa effekter på elevers ambitioner (Hattie, 2009).
Strategier för lärare att skapa partnerskap
Graham-Clay (2005) visar olika sätt för lärare att kommunicera med föräldrar och etablera partnerskap. Hon skriver att lärare strävar efter att skapa samarbete med föräldrar för att stödja elevers inlärning och utveckling där kommunikation spelar en avgörande roll. Stark kommunikation är grundläggande för detta partnerskap och bygga en känsla av gemenskap mellan hem och skola. I dagens samhälle har effektiva partnerskap mellan lärare och föräldrar blivit ännu viktigare för att tillgodose behoven hos barnen de ”delar”. Artikeln ger en rad kommunikationsmöjligheter och strategier för att maximera partnerskap med föräldrar. Det finns olika sätt av kommutation nämligen ensidig kommunikation och ömsesidigkommunikation. I ensidig kommunikation inkluderas nyhetsbrev, anteckningsböcker och betyg. Dessa tekniker är exempel på skriftlig kommunikation. Skriftlig kommunikation är en fast produkt som kräver noggrann övervägande vad gäller format och innehåll. Den andra metod av kommunikation är ömsesidig vilket sker när föräldrar och lärare har dialog med varandra. Läraren kan kontakta föräldrar för att fira ett barns goda prestationer eller att dela en oro över barnet. Ett annat sätt att kommunicera är genom att använda olika tekniker som är innovativa och tidseffektiva sätt. Exempel på dessa tekniker är att ringa, lämna ett meddelande på röstbrevlåda, videosamtal och skolanswebsidor. Dessa strategier har visat sig vara effektiva i skolorna och lärare bör sträva efter att använda en mängd olika effektiva strategier att göra kommunikationen med föräldrar så informativ och interaktiv som möjligt, med nya kommunikationsmetoder och ändå behålla den mänskliga kontakten (Graham-Clay, 2005).
Lewis, Kim och Bey (2011) genomförde en studie som ger insikter i lärares klassrumspraxis som är kopplade till olika specifika strategier för att involvera föräldrar. Denna studie fokuserade på de olika undervisningsmetoderna och föräldrarnas engagemangsstrategier av två lärare som framgångsrikt har interagerat med afroamerikanska föräldrar för att uppmuntra deras engagemang. De fem huvudsakliga strategierna som används av lärare för att engagera föräldrar är: att lära sig föräldrar uppsökande, att skapa ett förhållande med föräldrar, att skapa ett positivt klassrumsklimat, lära sig att involvera föräldrar och skapa samhällsskolans anslutning. När det gäller föräldrar uppsökande blev resultatet att föräldrarna involverade i sina barns akademiska upplevelser på grund av lärarnas initiering av kontakt med föräldrarna via klassuppvärmning, utvecklingssamtal, nyhetsbrev, telefonsamtal och hembesök. Eftersom uppsökningen är ömsesidig kommunikation etablerade lärarna positiva relationer med föräldrarna som främjade föräldrarnas engagemang. De två lärardeltagarna använde också andra strategier för att utveckla och upprätthålla sina relationer med föräldrar, till exempel för en lärare innebär relationer med föräldrarna att förstå, respektera och hjälpa varandra. Läraren utvecklade positiva relationer med föräldrar genom att respektera föräldrarnas kunskap och färdigheter i att hjälpa sina barns
lärande, tillhandahålla undervisningsdemonstrationer för att visa föräldrar hur man lär sina barn, skapa möjligheter för föräldrar att bli motiverade att bli aktiva i deras barns utbildning och att hjälpa, föräldrar utöver deras arbetsuppgifter genom att erbjuda handledning efter skolan. I fråga om anslutning av föräldrar och skola till samhället kopplade lärardeltagarna samman föräldrarna med samhället direkt genom att be dem att nå ut till andra föräldrar i samhället. Effektiviteten av dessa metoder och strategier har tagits fram av flera lärarutbildningar som har tränat lärare att använda dem (Lewis m.fl., 2011).
Dempsey, Walker, Jones och Reed (2002) rapporterar ett program som är utformat för att förbättra praktiserande lärares tro, färdigheter och strategier relaterade till föräldrars engagemang. Arbetet som rapporteras här fokuserade på att öka lärarnas inbjudningar till föräldrarnas engagemang i sina barns utbildning. För att ta reda på lärarnas erfarenhet av föräldrarnas deltagande hölls ett möte där deltagarna informerades om rollen av föräldrarnas engagemang för barnens utveckling och pedagogiska framgång. Efter en del diskussioner ombads deltagarna att skriva sina egna definitioner av föräldrar involvering. Deltagarna uppmanades sedan att reflektera över och spela in sina egna '' bästa '' och '' värsta '' upplevelser med förälders engagemang. Därmed identifierades en lista över specifika hinder. Deltagarna valde först specifika hinder som bland de viktigaste de möter. Sedan diskuterades lösning av de hindren. När det gäller uppfattningar om föräldrar introducerades föräldrarnas åsikter i diskussionen och lärardeltagarna introducerades sedan till en verklig förälder. Därtill intervjuades föräldrarna av lärarna för att ha information om deras uppfattningar och tro och förväntningar om deras barn. Därefter beskrev och diskuterade lärarna sina framgångsrika strategier för kommunikation med föräldrar. Deltagarna ombads sedan att identifiera ett fortsatt problem i föräldrarnas engagemang som de skulle vilja lösa i fråga om att arbeta med svåråtkomliga föräldrar. Programmet stärker den motivation och färdigheter som lärare redan har för att involvera föräldrar i sina barns utbildning (Dempsey m.fl., 2002).
Teori
Relation mellan skola och hem – fyra principer
Eriksson (2004) beskriver fyra principer för relationen mellan skola och hem vilka är partnerskapprincipen, isärhållandets princip, brukarinflytandeprincipen och valfrihetsprincipen. Vi kommer att fokusera på två principer för relation mellan lärare och föräldrar nämligen partnerskapprincipen och isärhållandets principen. Detta för att vårt arbete är ur lärares perspektiv och vi anser att de två tidigare nämnda principer är relevanta för vår studie.
Partnerskapprincipen handlar om jämlikhet och gemensamt ansvar som delat mellan skola och hem för elevers utveckling och utbildning. Med jämlikhet menas att lärare och föräldrar utformas som partner och skapar förutsättningar och ger alla elever likvärdiga möjligheter för att nå sina mål som förväntas för att skapa ett jämlikt samhälle. Detta innebär att föräldrar och lärare bör samarbeta med varandra för att stödja barnens lärande och uppfostran.
Partnerskapprincipen betonar på föräldrars inflytande och delaktighet i mening att det kan öka kvaliteten av barnens lärande (Eriksson, 2004).
Isärhållandets princip innebär, som namnet visar, att skolan och hem hålls isär från varandra.
Med detta menas att föräldrar och lärare har olika roll och de samverkar med varandra om det förekommer konflikter. Visserligen strävar både lärare och föräldrar efter samma mål, det vill säga barnens utveckling, men föräldrarna fokuserar på det egna barnets utvecklig och behov, och lärare fokuserar mer på elevens prestation och alla elevers utveckling. För att skapa förtroendefulla relationer mellan skolan och hem är det viktigt att upprätthålla gränsen mellan föräldrar och lärares olika uppgifter.
Brukarinflytandeprincipen handlar om deltagardemokrati där föräldrar erbjudas för att delta i beslutfattande eller rådgivande organ i skolorganisation. Brukarinflytandeprincipen baseras på föräldrars egenintresse och denna princip kan inte bara bidra i samarbete mellan föräldrar och lärare utan också gör det enklare att se till vad som händer i skolan, till exempel skolans uppdrag, mål, vem kommer att styra skolan och så vidare.
Valfrihetsprincipen tog sin utgångspunkt på 1080-talet när man omstrukturerade utbildningspolitisk. Den viktigaste del i omstrukturering var att utbildning började ses som en privatsak. Utbildningen blev i högre utsträckning en familj sak där föräldrar kunde välja sina barns skola och i mindre utsträckning statlig och kollektiv utbildnings sak. Med andra ord ger valfrihetsprincipen rätt till föräldrarna att bestämma över sitt barns utbildning.
Metod
Metodval
I detta avsnitt presenteras vårt metodval, urval och analysmetod. Dessutom beskrivs genomförandet av metoder och diskuteras dess validitet och reliabilitet som följts av forskningsetiska principer och metoddiskussion.
Metod
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att vi är intresserad av att få syn på lärares upplevelser, uppfattningar och attityder om ett fenomen. Med den kvalitativa forskningen försöker forskaren att få förståelse av åsikter, beteenden och värderingar och sedan tolkar informationen i förhållandet till sin kontext (Bryman, 2016), vilket vi har som syfte att undersöka i detta arbete. Kvalitativ forskning, enligt Braun och Clarke (2013), ger en detaljerad beskrivning av händelser eller upplevelser. Genom detta vill vi kunna beskriva och tolka upplevelser och uppfattningar av lärarna gällande samarbete mellan skola och hem. Kvalitativ forskning är lämplig för vårt arbete eftersom den ger en djupare förståelse för ett fenomen, inte minst för att komplexiteten i människors uppfattningar eller erfarenheter avslöjas och bibehålls i kvalitativ forskning (Braun och Clarke, 2013). I detta examenarbete har vi utgått från induktivt angreppssätt, vilket innebär teorin skapas med utgångspunkt i val av det praktiska forskningsresultatet.
Urval
Urvalet inom kvalitativa forskning avgörs ofta med fokus på forskningsfrågor (Bryman, 2016).
Enheter, det vill säga personer, organisationer, dokument med mera, valts ut baserat på vem kan ge lämplig och användbar information som behövs. Dessa enheter ger forskare möjlighet att få svar på sina forskningsfrågor. Denna metod kallas för målstyrda urval. Syftet med studien är att belysa hur samverkan mellan lärare och föräldrar påverkar studieresultat därför har vi valt lärare som har varit mentor och har erfarenhet av kontakt med föräldrar.
Det finns en nackdel av målstyrda urval vilket är att det är ett medvetet val och detta innebär att materialet inte kan generaliseras för samtliga lärare i Sverige. Med bara ett undantag har vi gjort en avgränsning angående urvalet av lärarna vilket innebär att endast de lärare som undervisar på högstadiet nivå och har varit mentor av elever på högstadiet eftersom detta arbete har inriktning mot grundskola (7–9) vi utbildar oss till. Vi har även gjort en pilotstudie med syfte att testa om våra intervjufrågor är lämpliga och att mäta tid. Intervjuande läraren är undantaget för att hon är verksam i mellanstadiet. Men med hjälp av mellanstadiet lärare utvidgades vår uppfattning gällande skola och hem relationer från mellanstatidet till högstadiet.
För att få djupare och olika synvinkel i analysen har vi valt att göra intervju av fem kvinnliga lärare och fem manliga lärare som har olika år av erfarenheter. I vårt informationsbrev, se bilaga 1, önskade vi lärare som har erfarenhet av att jobba på skolan för många år och har erfarenhet
av kontakten med föräldrar. Av den anledningen alla lärare som har intervjuats har varit mentor och har minst ett år erfarenhet av samverkan mellan skola och hem.
1. Lärare 1: en kvinnlig lärare som har varit yrkesverksam lärare, mentor och specialpedagog i fjorton år. Hon har undervisat i matte och svenska.
2. Lärare 2: en manlig ung lärare som har varit yrkesverksam lärare och mentor i ett år.
Han har undervisat i kemi och biologi.
3. Lärare 3: en kvinnlig ung lärare som har varit yrkesverksam lärare och mentor i ett år.
Hon har undervisat i matte.
4. Lärare 4: en kvinnlig lärare som har varit yrkesverksam lärare och mentor i fyra år. Hon har undervisat i matte och teknik.
5. Lärare 5: en kvinnlig lärare som har varit yrkesverksam lärare och mentor i sju år. Hon har undervisat i matte och fysik.
6. Lärare 6: en manlig lärare som har varit yrkesverksam lärare och mentor i arton år. Han har undervisat i SO. Nu är han biträderektor.
7. Lärare 7: en manlig lärare som har varit yrkesverksam lärare och mentor 21 år. Han har undervisat i matematik och kemi.
8. Lärare 8: en manlig lärare som har varit yrkesverksam lärare och mentor i 21 år. Han har undervisat i biologi och kemi.
9. Lärare 9: en manlig lärare som har varit yrkesverksam lärare och mentor i 26 år. Han har undervisat i matematik och biologi.
10. Lärare 10: en kvinnlig lärare som har varit yrkesverksam lärare och mentor i 28 år. Hon har undervisat i spanska och svenska.
Datainsamling metod
För datainsamlingen har vi valt vad Bryman (2016) benämner semistrukturerade intervjuer där bearbetas eller diskuteras några teman som kallas för intervjuguide. Detta för att synliggöra examensarbetesyfte, det vill säga att öka kunskaper om hur föräldrar och lärare tillsammans påverkar barns skolprestation. Semistrukturerade intervjuer lämpar sig väl för vår studie eftersom det ger en flexibilitet till forskaren och samtidigt finns det en struktur. Öppna frågor ingår i metoden och respondenter har stor frihet att svara med egna ord (Braun & Clarke, 2013).
Dessutom uppmuntrar öppna frågor deltagarna att ge djupgående och detaljerade svar och diskutera vad som är viktigt för dem. Intervjuaren kan följa upp oförutsedda frågor och kan spontan ställa oplanerade frågor. Målet av semistrukturerade intervjuer är att fånga mångfalden av respondenternas svar i deras egna ord.
I samband med Coronavirus situation i samhälle har vi gjort virtuella- och telefonintervjuer.
Numera betraktas virtuella- och telefonintervjuer som en typ av intervjumetod med dess fördelar och nackdelar (Braun & Clarke, 2013). Vi gjorde även en pilotstudie vilket var en face- to-face intervju.
Genomförande
Vi började med att kontakta lärarna via mejl på olika skolor. Mejlet innehöll informationsbrev som innehöll studiens syfte, de forskningsetiska principerna för att försäkra respondenterna om deras anonyma deltagande och de kunde avbryta sin medverkande när som helst. Dessutom framgick även i informationsbrev om materialet ska raderas bort när arbete är klart (se bilaga 1). Vi önskade att göra online/virtuella intervju för att undvika smittspridning av Coronavirus och för att spara tid eftersom face-to-face intervju är mycket tidskrävande (Braun& Clarke, 2013). Pilotstudie genomfördes face- to- face medan fyra intervjuer genomfördes på Zoom (online) och fem på telefon. Efter pilotstudie bearbetade vi med intervjuguiden eftersom syftet med pilotstudien var att testa frågor och tid. Frågorna utformades på så sätt att lärarna skulle få möjlighet att ge tydliga exempel och att motivera sina svar. Detta gjordes i samband med att få användbara svar för vår analys och syfte.
För den kvalitativ studien användes semistrukturerade intervjuer som enligt Kvale och Brinkmann (2014) exemplar bestod av följande typ av frågor:
inledandefrågor, uppföljningsfrågor, specificerande frågor, direkta frågor och tystnad. Varje intervju började med att presentera syfte med intervju och därefter informerades intervjupersonen om fyra etiska principer. Sedan började intervju med frågor, till exempel hur länge har du jobbat som lärare? Vilka stadier har du undervisat i?
Därefter följdes Inledandefrågor vilka ger spontana och detaljerade beskrivningar av respondents upplevelser av undersökta fenomen, till exempel vi ställde frågan: Kommer du ihåg någon gång att du försökte förbättra kontakten mellan skolan och hemmet under din erfarenhet?Uppföljningsfrågor används för att respondenterna kunde utveckla sitt svar genom att ställa fråga som visar nyfiket hos intervjuaren, exempelvis vi frågade: Vad gjorde du då?
Dessutom kan relevanta ord från svar upprepades för att driva förklaringar (Kvale &
Brinkmann, 2014). Specificerande frågor handlar om att specificera eller förtydliga skeende, tillexempel:Hur reagerade föräldrarna på det du sa? Direkta frågor är menade att intervjuaren får vänta tills respondenten ger svaret för att intervjupersonen inte får styras. Direkta frågor som ställdes var: vad tycker du om föräldrars förväntningar är kraftfull faktor för elevernas motivation? Tystnad visar att intervjupersonen ges möjlighet att fundera över eller reflektera sitt svar, vilket gavs i syftet att få rimlig förklaring till svaret.
Intervjuguiden inkluderade även mellanliggande frågor, och avslutandefrågor. Dessa frågor som enligt Charmaz (2002) beror på fasen av intervjun. Mellanliggande frågor är: Hur upplevde du när första gången ringde du till föräldrar?Intervjuer avslutades medavslutandefrågor som är: Vilka råd skulle du ge för att förbättra elevs prestation genom att förbättra föräldrastöd? Någonting mer skulle du vilja berätta för mig? Dessa olika slags frågor gav oss möjlighet att få en god bild av hur samverkan uppfattas och upplevs. Utöver intervjufrågorna som ställdes i intervjuerna blev det aktiva lyssnandet vilket är ett sätt att hämta information. Bryman (2016) påpekar att lyssnandet är ett viktigt anslag för att kunna samla in information som intervjupersonen medverkar. Det betyder att intervjuaren spelar en viktig roll för att samla in empiriska material. Samtliga intervju spelades in med hjälp av en smartphone
för att vi skulle lyssna igen och transkribera direkt efter intervju utförts. Varje intervju tog mellan 25–45-minuter beroende på intervjuandes intresse och svar.
Analysmetod
I kvalitativa undersökning kan insamling och analys av material ske parallellt. Data kan analyseras redan vid första intervju (Braun & Clarke, 2013). Strax efter de första fem intervjuerna lyssnade vi igenom inspelade material för att skapa uppfattning av insamlad materialet. Därefter transkriberades data ordentlig. För att analysera datamaterial har vi valt tematisk analys för att identifiera och analysera mönster vilket organiserar också empiriska materialet (Braun & Clarke, 2006). Vid kvalitativa data är tematisk analys den vanligaste metod (Bryman, 2016; Braun & Clarke, 2013).
Tematisk analys har en flexibel karaktär vilket innebär att det kan användas för alla typer av forskningsfrågor och för att analysera alla typer av data (Braun & Clarke 2013). När hälften av intervju har utförts började vi analysera vår insamlat data. Vi har valt att följa Braun och Clarke (2006) modell av tematisk analys där de beskriver sex faser. Den första fasen handlar om att bekanta sig med materialet. Genom att läsa allt material flera gångar och att lyssna inspelade intervjuer gjorde vi bekanta oss med insamlat materialet. Det är viktigt att känna till alla aspekter av data (Braun och Clarke, 2006). För noggrannhet kontrollerade vi transkriberad material mot inspelningar. Denna fas är grunden för resten för analys. När vi kände att vi hade bekantat oss med materialet det vill säga vad intervjupersoner menade började vi generera koder vilken är den nästa fas. I den andra fasen identifierade vi aspekter av materialet i förhållande till våra forskningsfrågor. Vid kodning genererades ett antal koder genom att skriva anteckningar om texten och att markera potentiella mönster, vilket föreslår Braun och Clarke (2006). Koder som vi fick var, till exempel inställning till skolans betydelse, uppfostran, bråkpåverkan, hur lärare förklarar till föräldrar angående skolansspråk, lärare tränar föräldrar hur de kan hjälpa sina barn och lärare skapar verklig kontakt med föräldrar för att känna varandra.
Den tredje fasen handlar om att skapa potentiella teman för att börja analysera material när koder har identifierats (Braun & Clarke, 2006). Den tredje fasen börjar när allt material har kodats och identifierats. Man försöker att sortera de olika koder i potentiella teman för att minska antalet koder (Bryman, 2016) och sedan börjar analysera. I denna fas påbörjar analysen då man överväger hur olika koder kan kombinera inom de identifierade teman. Vi gjorde en tankekarta, som föreslås av Braun och Clarke (2006) för att starta fundera över relation mellan koder, teman och delteman. Mot slutet av denna fas hade vi ett huvudtema, tre deltema och ett kandidattema. Huvudtema var relation. Deltema som framkom var hemifrån, ansvar och samarbete. Dessutom var kontakt ett kandidattema. Den fjärde fasen handlar om att bedöma de teman som framkom i den tredje fasen (Bryman, 2016).
Detta innebär att granska och förfina de teman som framkom om ett tema har inte tillräckliga data som stödjer det kan det betyda att det inte är ett tema (Braun & Clarke, 2006). Medan andra teman kan kombineras eller ett tema kan delas upp i två teman. Med andra ord bör koder, som sammanfattade vad informanterna sa, hänga ihop med teman. I denna fas kombinerade vi
kandidatteman kontakt med deltema samarbete. När koder och teman stämmer med varandra är det dags at gå över till nästa nivå av denna fas vilket medför att granska teman i relation till undersöknings, det vill säga om teman som framkom har ett sammanhang med syfte och teori av vår studie. Processen är inte linjär utan det är rekursiv och forskaren går fram och tillbaka om mellan de ursprungliga koder och teman när hen letar efter helhetsbild (Braun & Clarke, 2006). Vi behövde gå tillbaka till transkription och koder flera gångar för att få en tydlig helhetsbild. När vi märkte harmoni i våra koder och tema med studiens syfte vilket innebär att teman var relaterat till studiens syfte var det dags att börja nästa fas.
Den femte fasen handlar om att definiera och sätta namn på teman och deltema för att förstå relation mellan de (Braun & Clarke, 2006). Vid denna punkt definieras och förfinas teman på så sätt att det kan presenteras för analys. Att definiera och förfina innebär att identifiera essence/
natur/kärna på vad ett tema handlar om. Med detta menas att sätta namn på varje tema beroende på dess innehåll vilket gör det begripligt för alla. Det var bara deltema ansvar som vi bytte namn till ansvarsfördelning. Det är viktigt att ett tema definieras med en mening om vad det handlar om vilket kan ge läsaren en bild av vad teman handlar om och hänger ihop med syfte av studie.
Den sista fasen innebär att skriva analys när alla teman är klara. Det är viktigt at notera att analys ger en god bild av sammanhängande, koncis, logografisk, icke repetitiv och intressant redogörelse för information som data ger. I vår analys har ett huvudtema, relation som är den underliggande företeelse som fungerar som ett verktyg att förmedla betydelsen av den första deltema hemmiljö, den andra deltema är ansvarsfördelning och den tredje deltema av positivt inriktat samarbete till elevs föräldrar, som ska odla ett barn, som kan utnyttja skolan för att bli en viktig del av samhället.
Etiska ställningstaganden
Under hela arbetes gång har vi följts forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2003). Dessa principer är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att deltagarna ska informeras om syfte av undersökning. Detta krav uppfylldes genom att skicka informationsbrev via mejl till alla deltagarna. Brevet innehöll dessutom information om att deltagande var frivilliga att bestämma över sin medverkande samt de kunde avbryta sin medverkande när som helst. När det gäller Samtyckeskravet var alla informanterna frivilliga att delta i undersökningen och samtycke gick genom svaret på mejl. I enlighet med konfidentialitetskravet fick deltagarna information både i brevet och innan intervju att både informanternas uppgifter och skolans namn ska anonymiseras i undersökningen. Alla deltagarna fick information om att all insamlade uppgifter skulle endast användas i forskningssyfte och allt material skulle raderas bort när arbetet är klart. Detta uppfylls nyttjandekravet.
Validitet och Reliabilitet
Begreppet validitet används för att mäta forskningskvalitet (Thornberg & Fejes, 2019). Det antas att begreppet användas för kvantitativa forskningar men vissa forskare använder begreppet i sina kvalitativa forskningar. Thornberg och Fejes (2019, s.275) refererar till Kvale som definierar validitet som att i vilken utsträckning forskningen har genomförts och metoden som används har undersökts det relevanta utifrån dess syfte. I samband med validitet är det viktigt att granska kvalitet av undersökning i alla faser som i synnerhet omfattas av följande frågor:
Är Syfte och frågeställningar lämpad för kvalitativ forskning? Syftet med denna studie var att öka kunskaper av ett fenomenen som har inget att göra med siffror. Eftersom kvalitativa forskning handlar framför allt om ord (Bryman, 2016) anser vi att kvalitativ forskning passar väl för studiens syfte och forskningsfrågor.
Passar de valda insamlings- och analysmetoderna till studiens syfte och frågeställningar? Målet med denna studie var att undersöka lärares inställning, åsikter och uppfattningar kring begreppet samverkan. Tematisk analys kan användas för beskrivande redogörelse för fenomen. Därför är kvalitativa intervju och tematisk analys lämplig för studiens syfte och frågeställningar.
Hur väl besvarar resultatet studiens syfte och frågeställningar? Denna studie syftar till att öka kunskaper om samverkan och hur relationer mellan skola och hem påverkar studieresultat av elever. Resultatet visar tydligt hur ett samarbete kan påverka elevernas prestation. Med hänsyn till dessa kritiska frågor anser vi att validitet av detta arbete är högt. Däremot är det inte relevant att prata om reliabilitet i kvalitativa metodansats (Braun & Clarke, 2013).
Metoddiskussion
Vårt syfte med denna studie var att ta reda på goda kunskaper om hur samverkan mellan lärare och föräldrar kan påverka elevers prestation. Av detta skäl ville vi ta reda på det underliggande kärna i varje informantens personliga upplevelser genom ordväxling för att komma fram till deras personlig syn av hur erfarenhet har varit. Därför anser vi att kvalitativa forskning passar bäst för vår studie.
Informanter som deltog i studien är relativt olika och kan därmed ge oss en bred och varierande bild av sin upplevelse vad gäller samverkan mellan föräldrar och lärare. Deltagarna är lika många kvinnor som män. Deras erfarenheter är från 1 år till 28 år. Skillnader i års erfarenhet kan göra att upplevelserna av samverkan skiljer sig åt på grund av mindre eller mer erfarenheter.
De som är verksamma i mer än 20 år har både goda och sämre erfarenheter allt från de har varit en kollega med föräldrar som jobbat på samma skola där de har haft sina barn, eller granne till de inte haft någon relation alls med föräldrar, rent professionellt.
Semi strukturerade intervjuer har valts för datainsamling och materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Semi strukturerade intervjuer genererar en stor mängd data och utforma en mening ur den material är ett stort ansvar för forskaren (Fejes & Thornberg, 2019, s35). Forskaren kan påverka forskningsprocessen och datamaterial som framträtt genom att engagera sig i intervjusituationen (Braun & Clarke, 2013). Typer av teman och koder som genereras beror på forskarens kompetens, närvaro och hur aktivt forskaren är. Under samtalen märkte vi att vissa informanter behövde mer stöd i början av intervju än andra sedan kände sig bekväma mot slutet av intervju. Detta beror på två skäl. Det första var att svenska inte är vårt modersmål och på grund av uttalet av vissa ord kunde inte informanterna förstå vissa frågor och vi behövde ibland repetera frågor flera gångar. Det andra skäl var att intervju genomfördes via Zoom och på grund av avbrottet i anslutningen ibland kunde vi inte höra varandra vilket resulterade i upprepning av frågor och svar. Dessutom var alla informanterna obekanta vilket gjorde det lättare för de att känna sig bekväma och avslöja personliga upplevelser (Braun &
Clarke, 2013). Observationer är också en kvalitativ metod för datainsamling eftersom syftet med vår studie var att undersöka personliga upplevelser och attityder ansåg vi observationer en olämplig metod för vår studie.
Resultat
Resultat av vår empiriska forskning består av ett huvudtema som är relation mellan lärare, elev och föräldrar. Huvudtemat är uppdelat i tre delteman, där genom en relation kan läraren lättare förmedla föräldrarna att bidrag till deras barns utveckling i skolan:
1. Hemmiljö
2. Ansvarsfördelning 3. Samarbete
Resultatet illustreras vidare av en balansvåg (se figur 1.) där eleven står i centrum mellan skolan och hemmet. Det skildras att eleven kommer att kunna lyckas bäst i sina studier då det finns en god balans mellan eleven relation till skolan och sitt hem. Båda dessa förhållande kan sammankopplas med hjälp av tre trådar: Miljö, ansvarsfördelning och samarbete. Dessa tre faktorer behöver läraren ta ansvaret att medvetengöra föräldrar om.
Figur 1.
Relationer
Vad är kärnan i samarbete mellan skolan och hemmet?
Relationer är kärnan i samarbete mellan skolan och hemmet. Under tema relationer uttrycker lärare om vikten av relationer som svarar på frågan: Vad är kärnan i samarbete mellan skolan och hemmet?
Lärare 1 betonar att:
om elevens föräldrar och lärare hjälps åt tillsammans för goda relationer kan alla elever lyckas i sin skolgång.
Alla lärare är eniga om att det är oerhört viktigt för läraren att ha bra relationer med föräldrar och elever för att det är gynnsamt för både elevens beteendemässiga och kunskapsmässiga utveckling. Enligt lärare 3 är det viktigt att det finns en relation mellan lärare och föräldrar för att eleven får bra och prestera bra samt att de anstränger sig för att förstå varandra och kommunicera med varandra. Om relationen inte fungerar så sker ingen förbättring hos eleven eftersom båda lärare och föräldrar fokuserar på olika saker. Därmed är överenskommelse genom kommunikation viktigt och “ju mer man pratar, desto mer känner man varandra”, konstaterar lärare 3. Lärarens förhållande till föräldrar och eleven behöver byggas för att visa att läraren är lika uppriktig mot de individuella barnen så som deras skolgång.
Vi tolkade lärarnas beskrivningar som att för att bygga upp relationen bör läraren testa olika saker på varierande sätt. För att förbättra elevens prestation behöver läraren ha en god förhållande med eleven som i sin tur blir enklare genom att förstå helhetsbilden, som kräver en god relation med föräldrarna. Ett sätt att bygga upp relationen innebär att börja med positiva saker, saker som eleven gör bra och senare ta upp även de förbättringsområde eller de negativa saker, saker som eleven inte är så bra på. Denna process är viktigt för att skapa pålitlighet inom förhållandet till föräldrar och eleven. En lärare säger att kontakta föräldrar inte bara för negativa saker utan också för positiva saker.
När jag skriver mejl då försöker jag skriva minst lika positiva mejl som mejl som är svårare eller som är jobbiga att skriva ”nu har det funkat jättebra i två lektioner”, börja med det då blir lättare att ta som är svårt. Det tror jag inte så vanligt och jag tror att det underskattat som metod för att bygga relation. (Lärare 9)
Lärare 9 förklarar att han brukar skicka ”en glad mejl” till eleverna som visar positiva utveckling. I vår analys framgick att ett bra sätt att kontakta föräldrarna är genom att mejla eller ringa och en viktig del av den består av att berätta anledning till att de kontaktades att det inte är för att säga negativa saker om eleven men med avsikten att hjälpa åt och då detta sägs, brukar det gå bra. Dessutom för att bygga upp relationen med föräldrar handlar det om att lyssna på föräldrar. Ibland är föräldrar arga även om egentligen är dem bara oroliga för sitt barn och då innebär det att bara lyssna på dem. Föräldrarna bör känna sig hörda men därefter är det läraren som bör vara bestämd. Vid kommunikationen är det viktigt att respektera föräldrar, hålla öppna dialog och inte låta de känna att lärare vet mer än föräldrar. Därtill för att bygga upp relationen med föräldrarna är att svara på alla mejl från föräldrarna så tidigt som möjligt även på sådana mejl med konstiga frågor som läraren inte känner ett stort behov av att bli svarad.
Vid skrivandet av responsen innebär det att vara trevligt samt professionellt och försiktig mot de bemötande föräldrarna.
Förutom detta kan relationen med elever och föräldrar byggs upp genom kommunikation som betyder att vara tydlig och direkt med föräldrarna om deras barn samt vara tydlig vid förklarandet av instruktioner till eleverna. Ett annat sätt att bygga upp relationen är, enligt lärare
7, att elever uppskattar när lärare skojar med eleverna, uppmuntrar dem att arbeta, lyssnar mer och pratar mindre, prata tydligt samt få eleverna att känna sig hörda. Lärare behöver skapa en balans mellan att inte vara seriös som auktoritär och inte heller så icke-allvarlig som en kompis men som en auktoritativ lärare. Därtill ett sätt att bygga upp relationen med eleven kan vara genom att läraren berättar vad eleven är bra på eller intresserad av och dessa delar kan tas upp och uppmuntras även under utvecklingssamtal med föräldrarna. Diskussion med föräldrar kommer att utveckla deras styrkor både hemma och i skolan.
En lärare ger sina strategier för att bygga upp relationen med elever genom att genomföra en tydlig strukturerad undervisning som visar eleverna att läraren kan undervisa ämnet. Ett bra ledarskap betyder att man behandlar alla lika medan deras individuella behov uppfylls och på så sätt vinner läraren respekt. I klassen bör läraren vara professionell men utanför klassrum som exempelvis i korridoren eller matsalen kan läraren göra ett successivt försök att närma sig eleverna genom att prata om deras intresse för att visa att läraren bryr sig om eleverna mer än bara deras prestationer och deras kunskap i ämnen. Detta kommer med utmaningen att gå med eleverna på fritiden men ändå inte låta den släppas i lektionen. Lärare 6 betonar att diskussioner med elever i korridor och fråga elever hur det är, gör att lärare visas vara uppriktig nyfikna och läraren gillar att vara i skolans värld läraren tycker om de och läraren vill vara deras bästa. Ju fler elevgrupper man har det desto fler föräldrar man har varit kontakt med desto lättare bli att få stöd från föräldrar.
Hemmiljö
Vad anser lärare är viktiga delar av föräldrars engagemang i deras barns skolprestation?
Hemmiljö spelar en stor roll i hur bra en elev presterar sig i skolan, menar alla lärare som intervjuades. En god hemmiljö innebär: engagerade föräldrar, en stark grundställning för skolans betydelse hos eleven vilket förmedlas av föräldrarna samt en stabil hemsituation och lugn miljö.
Utan föräldrastöd kan inte lärare göra så mycket ensam (Lärare 6). Det finns många föräldrar som är engagerade i sina barns studier och har den starka grundställningen för utbildning (Lärare 2). Lärarna beskriver att det händer att dessa elever med föräldrar, som står bakom dem hela tiden i form av en energikälla att studera väl, uppmärksammar fler lärare och får mer stöd av dem. Dock leder denna stöd till orättvisa i uppmärksamhet och tid av läraren mot de elever som inte har en så starkt föräldrastöd och föräldrar som inte har en insyn om hur skolan fungerar. Den svaga grundställningen om skolan hos föräldrar kan bero på att de själva inte gått på skolan. Sådana elever riskerar falla mellan stolarna. Föräldrars hjälp påverkar ganska mycket för att i klassrummet, märks eleverna med föräldrar som inte uppmuntrar dem att göra deras läxor och motivation att gå till skolan varje dag. Sådana elever riskerar falla mellan stolarna. Det är grundställning om skolans betydelse hos föräldrarna, som behöver vara stark och det är särskild avgörande under tonåringen då elever har blir lätt påverkad av egen och sina kompisars inställning till skolan att den är svårt eller tråkigt, betonar lärare 3. Engagerande och motiverande föräldrar hjälper deras barn att prestera bättre i deras studier.
