Folkbiblioteken i
Örebro 2012
— lokala förutsättningar för kunskapssamhället
2
Förord
Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för bibliotekens breda och viktiga funktioner. Målet är att fler ska uppleva biblioteken som relevanta och angelägna så att de tas i anspråk för människors fria tillgång till information och kunskap och i utvecklandet av deras informationskompetens. Föreningen vill också bidra till att bibliotekens verksamhet utvecklas utifrån ett reflekterande arbetssätt samt utifrån erfarenhetsbaserad och vetenskapligt grundad kunskap.
Min förhoppning är att denna rapport ska stimulera till diskussioner om bibliotekens verksamhet och effekter; att goda exempel lyfts fram och förstärks; att förbättringsområden identifieras och åtgärder vidtas så att fler får tillgång till bibliotekets alla resurser. Mycket kan göras lokalt men inte allt. Det lokala utvecklingsarbetet skulle främjas och stödjas av en gemensam nationell biblioteksstrategi.
Huvudskälet för en nationell biblioteksstrategi är att
biblioteksväsendet genom den kommer att ha lättare att uppnå de ändamål för biblioteksväsendet som bibliotekslagen föreskriver. En nationell biblioteksstrategi kan dessutom samla, sprida och omsätta goda lokala exempel till biblioteksväsendet i stort. En nationell biblioteksstrategi kan också utgöra ett stöd för bibliotekens planering, styrning och uppföljning. Det kan ske genom att
biblioteksmyndigheten med stöd i den nationella biblioteksstrategin bidrar med att utveckla verktyg och metoder, till exempel bättre kvalitetsmått och indikatorer för att mäta bibliotekens verksamhet.
Niclas Lindberg
Generalsekreterare, Svensk Biblioteksförening
3
Fakta om bibliotek
”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till
kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.” Så lyder regeringens förslag till
ändamålsbestämmelse för biblioteken (Ny bibliotekslag, 2 § ).
Att Sverige har bra bibliotek är en angelägenhet för alla. De är neutrala och öppna institutioner som gynnar demokrati och
gemenskap och de bidrar till kunskap, forskning, läsning och kultur.
Allt det behöver Sverige mer av. Vad visar då statistiken och den kunskap som finns om bibliotek och biblioteksanvändning?
Bibliotek bidrar till läsutveckling och lärande
Utlåningen går ned men fortfarande görs 68 miljoner lån på landets folkbibliotek varje år. Hälften av de böcker som lånas ut är
barnböcker. Efter det är utlåningen av fackböcker för vuxna störst.
För barns läsutveckling och människors lärande spelar bibliotekens bokutlåning alltså en stor roll.
Givetvis lånas fortfarande skönlitteratur på biblioteken – och inte bara från topplistan. Besökarna tycker förvisso att det är viktigt att biblioteken har ett bra utbud av nyutkomna böcker. Men lika viktigt tycker man det är att biblioteken har ett bra utbud av böcker som är svåra att hitta på andra ställen. Biblioteken fyller därmed en viktig funktion att sprida svårtillgänglig litteratur och visa upp en bredd bortom topplistan. Andra viktiga skäl att använda folkbiblioteket är att ta del av andra medier än tryckta, till exempel ljud- och cd- böcker, musik och film. Antalet lån av denna typ av audivisuella medier vid folkbiblioteken har ökat. 1990 gjordes ca 4 miljoner. År 2012 var siffran 12,2 miljoner.
Läsning av e-böcker är inte utbredd, men ökar. Totalt har 9 procent av befolkningen någon gång läst en e-bok. På folkbiblioteken har e- boksutlåningen ökat med 289 procent sedan 2009. Läsning av e-bok är fem gånger så vanlig bland personer i åldrarna 16-29 som bland personer som är 65 år eller äldre. De nya och utvecklade
bokformaten gör att biblioteken kan nå nya användargrupper.
Biblioteken ger sakkunnig hjälp för kunskap, arbete och kultur Utöver att ta del av litteratur är det vanligaste skälet till
biblioteksbesök att man vill ha sakkunnig hjälp. Bibliotekarien och dennes kompetens att guida i informationslandskapet spelar en avgörande roll för viljan att besöka biblioteket.
Biblioteken har också en given plats i lärandets infrastruktur och utgör en viktig plats för studier. Enligt Riks-SOM-undersökningen från 2013 besöker 10 procent av kvinnorna och 8 procent av männen biblioteket för att få tillgång till en studie- eller arbetsplats.
Lika viktigt som biblioteken är för studier är de för att ge tillgång till internet. Enligt Riks-SOM-undersökningen har 10 procent av kvinnorna och 8 procent av männen använt internet på biblioteket.
Något att hålla i minnet mot bakgrund av det faktum att 1,2 miljoner svenskar, enligt rapporten Svenskarna och internet 2012, ingår i det digitala utanförskapet. I det perspektivet är biblioteken och deras publika datorer med internetuppkoppling av avgörande betydelse.
Biblioteken är centrum för berättande och skapande inte bara genom det tryckta ordet. Biblioteket är en arena för många olika
konstnärliga uttrycksformer. Under 2012 anordnade folkbiblioteken 108 000 publika aktivitetstillfällen. Det är en ökning jämfört med föregående år. Totalt sett är 63 procent av aktiviteterna riktade till barn och unga och det rör sig vanligen om olika former av
läsfrämjande aktiviteter. Utöver innehåll i form av material,
kompetens eller arrangemang är miljön i sig och möten med andra också viktiga faktorer för besök. Otaliga är de exempel på den
4 mening det så gott som dagliga biblioteksbesöket skänker många
människor.
Biblioteken främjar informationskompetens
En viktig anledning till varför bibliotek behövs i dag är att kraven på kunskap ökar i takt med att tillgången på information ökar. För att Sverige som land ska vara konkurrenskraftigt och för att vi som individer ska kunna hävda oss krävs utvecklad
informationskompetens. Vi måste ständigt utveckla vår förmåga att söka och sovra i informationsflödet och tillgången till information från många och pålitliga källor blir alltmer betydelsefull. I takt med det ökande informationsflödet ökar också behovet av en utvecklad läsförståelse hos barn och unga. Läsförståelsen kommer ur läsande som bygger på läslust. Att stimulera läsande, underlätta
kunskapsinhämtning och sprida informationskompetens är några av bibliotekens viktigaste uppgifter och som man redan i dag ägnar kraft och möda åt.
Användandet sjunker och klyftorna ökar
Enligt senaste Riks-SOM-undersökningen är allmänhetens
förtroende för biblioteken fortsatt högt och servicen får toppbetyg.
Trots det – och trots de fantastiska insatser biblioteksanställda gör varje dag i möten med barn, arbetslösa, företagare, studenter och forskare – pekar de nationella kurvorna åt fel håll. Besöken och utlåningen går ned.
Besöken på folkbiblioteken minskade 2012 med 1,4 miljoner jämfört med 2011. Färre än häften av Sveriges befolkning har besökt
bibliotek minst en gång under de senaste tre åren. SOM- undersökningarna visar en sjunkande trend. Från 71 procent i början av 00-talet till 46 procent 2012. Den långsiktiga minskningen av biblioteksbesök gäller både för kvinnor och män samt för
personer i åldern 15-29 år.
Under 2012 minskade även utlåningen av fysiska medier som pappersböcker på folkbiblioteken med 1,6 miljoner lån. 50 procent av skolbarnen saknar bemannade skolbibliotek, fler och fler får längre och längre till biblioteken och klyftorna i
biblioteksanvändningen och läsningen ökar. Män läser och använder biblioteken mindre än kvinnor. Personer med lägre utbildning läser och använder biblioteken mindre än personer med högre utbildning.
De vikande kurvorna är dock inte ödesbestämda utan går att påverka om biblioteken ges förutsättningar att leva upp till de berättigade krav som befolkningen ställer.
Närhet och öppettider avgörande
De två viktigaste tillgänglighetsfaktorerna är närhet och öppettider.
Det är alltså viktigt att biblioteken ligger på rätt platser och har öppet på tider som passar användarna. Statens kulturråd har i en rapport slagit fast att ökat avstånd till bibliotek är negativt för
biblioteksanvändandet.
Två av bibliotekens viktigaste användargrupper är barn och ungdomar samt äldre. Många av dessa är beroende av närhet till biblioteksservice. En delförklaring till de minskade biblioteksbesöken som man inte kan blunda för är att närheten till bibliotek försämrats som en följd av att mer än var tredje biblioteksfilialer har lagts ned sedan 1990. Samtidigt har endast en av tre elever i grundskolan eller i gymnasiet tillgång till ett skolbibliotek som åtminstone har en
manuell eller datoriserad katalog, ligger i skolans lokaler, är bemannat minst 20 timmar i veckan och har minst sex bokhyllor, vilket motsvarar 1000 fysiska medier som böcker och andra tryckta alster.
5 Personaltätheten är A och O
Personaltäthet är en annan viktig del av bibliotekens attraktivitet.
Utöver att ta del av litteratur är det vanligaste skälet till
biblioteksbesöket att man vill ha sakkunnig hjälp. Inte minst inom barnbiblioteksverksamheten är god personaltäthet viktig om man vill stimulera besök och läsning. En förklaring till den minskade
biblioteksanvändningen är att antalet årsverken har sjunkit från ca 6 100 år 1990 till 4 664 år 2012.
Nya och varierande informationskällor viktiga
Utöver tillgänglighet och personaltäthet är faktorer som hög andel nyförvärv och god tillgång till musik, film, ljudböcker, databaser, tidnings- och tidskriftsprenumerationer något som kännetecknar bibliotek med många besök och utlån.
Teknikutvecklingen har medfört att till exempel en bok nu ges ut i en mängd format. Det handlar om olika tryckta exemplar från
biblioteksband och storstilsböcker till pocket men också om talböcker, cd-böcker, bok-och-band. Och till det olika film- och musikformat, elektroniska informationskällor, webbgränssnitt och teknik för att underlätta informationsöverföring i form av särskilda spelare, läsplattor med mera.
Allt detta innebär stora möjligheter både för biblioteken och deras användare. Nya format och nya hjälpmedel gör att biblioteken kan nå nya grupper. Samtidigt innebär det ökade utbudet och de ökande möjligheterna ansträngningar på bibliotekens inköpsbudgetar.
Pengarna ska räcka till mer. Mot bakgrund av detta är det bekymmersamt att inköpsbudgeterna minskar. Medan
teknikutvecklingen rusat på har inköpsbudgeten mätt i kronor per invånare rasat med 10 procent sedan 2000.
Oroande är också att antalet årsprenumerationer på tidskrifter har minskat med 42 procent och att antalet årsprenumerationer på tidningar har minskat med 32 procent mellan 1990 och 2009. De
otillräckliga resurserna för inköp av media och andra informationsresurser är i sig en förklaring till de minskade biblioteksbesöken.
6
Folkbiblioteken i Örebro
I denna rapport belyses hur biblioteksverksamheten i kommunen ser ut. Örebro jämförs dels med andra kommuner i Örebro län men också med andra kommuner av liknade karaktär. För den
jämförelsen har vi utgått från den kommungruppsindelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderat för jämförelser av kommuner. Denna indelning klassificerar Sveriges kommuner i tio olika grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och
näringslivsstruktur. Örebro tillhör kategorin Större städer, det vill säga Kommuner med 50 000-200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent.
Som bakgrundsfakta redovisas här inledningsvis några siffror om inkomst- och utbildningsnivå samt siffror som visar hur intresset för högre studier i Örebro ser ut. Nedanstående data är hämtad från SCB. Andel högutbildade i befolkningen avser andel av befolkningen i åldern 25-64 år som år 2012 hade minst 3-årig eftergymnasieal utbildning. Uppgift om medelinkomst avser år 2011 och andelen högskolenybörjare läsåret 2011/12.
Det statistiska materialet i rapporten är huvudsakligen hämtat från rapporterna Bibliotek 2012, utgiven av Kungliga biblioteket (KB), och motsvarande rapporter från åren 2008-2011. (Fram till och med 2009 utgavs dessa av Statens kulturråd.) Rapporterna finns tillgänglig på www.kb.se och www.kulturradet.se. Svensk Biblioteksförening tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i KB:s och
Kulturrådets statistik. Jämförelsen med typkommunen enligt Sveriges Kommuner och Landstings gruppindelning bygger på KB:s och Kulturrådets grunddata men beräkningarna är nya och utförda av Svensk Biblioteksförening. Mer information om Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning finns tillgänglig på www.skl.se.
Stora förändringar mellan enskilda år ska tolkas med viss försiktighet. Dessa kan bero på ändrade redovisningsrutiner och liknande. Saknade staplar i diagrammen är en följd av saknade värden i KB:s och Kulturrådets statistik.
Notera att siffrorna som återfinns i diagrammet ”Kostnad per lån (bok + AV)” inte är direkt jämförbart mellan åren. Från och med 2011 ingår e-musiklån i värdet vilket inte tidigare var fallet.
Folkbiblioteken i Strömstad, Norberg och Strömsunds kommuner inkom inte med statistik till 2011 års rapport varför 2010 års värden redovisas även för 2011 för dessa kommuner.
Medelinkomst
0 50 100 150 200 250 300
Riket Örebro
tkr Andel högskoleutbildade
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
Riket Örebro
Andel högskolenybörjare*
0‰
5‰
10‰
15‰
Riket Örebro
* Med högskolenybörjare avses studerande som för första gången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning.
Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Örebro 2012 7
Antal besök per invånare
7,30 6,80
7,45 5,64
7,30 6,66
7,25 5,35
7,15 6,68
7,09 5,36
7,10 6,84 6,85 5,58
6,91 6,66
6,81 5,57
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Riket Örebro län Större städer Örebro
2012
2011
2010 2009
2008
Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Örebro 2012 8
Total utlåning per invånare
7,60 7,70
8,12 7,21
7,60 7,80
8,22 7,25
7,32 7,67
7,84 7,20
7,28 7,34
7,79 6,59
7,05 6,86
7,61 6,22
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Riket Örebro län Större städer Örebro
2012
2011
2010 2009
2008
Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Örebro 2012 9
Antal barnbokslån per barn 0-14 år
18,60
20,40 21,09
21,43
18,73
20,57 21,51 20,96
17,98
21,81 20,72
23,38
18,41
20,16 21,10 20,60
17,98 19,04
20,64 19,06
0 5 10 15 20 25
Riket Örebro län Större städer Örebro
2012
2011
2010 2009
2008
Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Örebro 2012 10
Antal barnböcker per barn 0-14 år
8,50
10,70 8,27
8,88
6,52
8,31 6,19
6,14
7,95
9,90 7,55
7,74
7,83
9,73 7,42
7,49
7,81
9,45 7,45
6,46
0 2 4 6 8 10 12
Riket Örebro län Större städer Örebro
2012
2011
2010 2009
2008
Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Örebro 2012 11
Antal böcker per invånare
4,30
5,20 4,38
4,09
4,08
4,98 4,21
3,80
3,87
4,74 3,90
3,71
3,82
4,58 3,78
3,56
3,77
4,45 3,76
3,27
0 1 2 3 4 5 6
Riket Örebro län Större städer Örebro
2012
2011
2010 2009
2008
Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Örebro 2012 12
Nyförvärv, medier per invånare
0,200
0,300 0,208
0,231
0,213
0,237 0,193
0,192
0,275 0,263 0,218
0,187
0,250 0,247 0,235 0,190
0,243 0,239 0,228 0,162
0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35
Riket Örebro län Större städer Örebro
2012
2011
2010 2009
2008
Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Örebro 2012 13
AV-bestånd per invånare
0,400 0,300
0,375 0,210
0,387 0,360
0,380 0,235
0,371 0,350 0,349 0,186
0,350 0,355 0,349 0,193
0,354 0,357 0,355 0,163
0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45
Riket Örebro län Större städer Örebro
2012
2011
2010 2009
2008
Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Örebro 2012 14
Tidskriftsprenumerationer per 1000 invånare
8,50 8,50 8,40 6,32
8,28 8,04
8,21 5,57
7,85 7,89 7,79 5,52
7,22
7,95 7,18
5,72
7,04
7,65 7,14 5,70
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Riket Örebro län Större städer Örebro
2012
2011
2010 2009
2008
Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Örebro 2012 15
Biblioteksanställda per 1000 invånare
0,500
0,600 0,522
0,553
0,505 0,514 0,512 0,456
0,487 0,484
0,486 0,408
0,492 0,493 0,490 0,438
0,488 0,479 0,479 0,420
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7
Riket Örebro län Större städer Örebro
2012
2011
2010 2009
2008
Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Örebro 2012 16
Total driftskostnad (kr) per invånare
387 387 385 336
394 378
400 321
385 381
386 312
393 375
387 307
400 386
398 322
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
Riket Örebro län Större städer Örebro
2012
2011
2010 2009
2008
Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Örebro 2012 17
Nyckeltal för landets samlade folkbibliotek Fysiska besök på biblioteket (Miljoner)
0 20 40 60 80
2012 2011 2010 2009 2008
Utlåning (Miljoner)
0 20 40 60 80
2012 2011 2010 2009 2008
Utlåning barnlitteratur (Miljoner)
0 5 10 15 20 25 30 35
2012 2011 2010 2009 2008
Bestånd av barnlitteratur (Miljoner)
0 2 4 6 8 10 12 14
2012
2011
2010
2009
2008
Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Örebro 2012 18
Nyckeltal för landets samlade folkbibliotek, forts.
Fysiskt bokbestånd - skönlitteratur och facklitteratur (Miljoner)
0 10 20 30 40 50
2012 2011 2010 2009 2008
Nyförvärv tryckta medier + AV-medier (Tusental)
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000
2012 2011 2010 2009 2008
AV-mediebestånd, exkl betaldatabaser (Tusental)
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000
2012 2011 2010 2009 2008
Tidskriftsprenumerationer
0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000
2012
2011
2010
2009
2008
Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Örebro 2012 19
Nyckeltal för landets samlade folkbibliotek, forts.
Årsverken biblioteksanställda
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000
2012 2011 2010 2009 2008
Total driftskostnad (Mkr)
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000
2012
2011
2010
2009
2008
20
Bilaga: 2012 års Kommungruppsindelning Kommuner i tätbefolkad region
enligt Sveriges Kommuner och Landsting Borås Nyköping Borlänge Mark
Eskilstuna Skellefteå Eksjö Mellerud
Mer information på www.skl.se Falun Skövde Enköping Mjölby
Gävle Sundsvall Falkenberg Motala
Halmstad Södertälje Falköping Nässjö
Helsingborg Trollhättan Flen Ronneby
Varuproducerande kommuner Hässleholm Uddevalla Hedemora Sala
Arboga Malå Göteborg Stockholm Jönköping Umeå Hällefors Simrishamn
Arvika Markaryd Malmö Kalmar Uppsala Karlsborg Skara
Askersund Munkfors Karlskrona Varberg Karlshamn Svenljunga
Avesta Mönsterås Förortskommuner till storstäderna Karlstad Västerås Katrineholm Säffle
Bengtsfors Norsjö Ale Nynäshamn Kristianstad Växjö Kinda Sölvesborg
Emmaboda Nybro Bollebygd Partille Linköping Örebro Kristinehamn Ulricehamn
Fagersta Olofström Botkyrka Salem Luleå Örnsköldsvik Laholm Västervik
Filipstad Oskarshamn Burlöv Skurup Lund Östersund Landskrona Ystad
Finspång Ovanåker Danderyd Sollentuna Norrköping Leksand Åmål
Gislaved Oxelösund Ekerö Solna Lidköping Älmhult
Gnosjö Perstorp Haninge Staffanstorp Mariestad
Grums Sandviken Huddinge Sundbyberg Bjuv Kumla
Gullspång Sävsjö Håbo Svedala Eslöv Kävlinge
Gällivare Tidaholm Härryda Tyresö Forshaga Lekeberg Alingsås Orust
Götene Tierp Järfälla Täby Gnesta Mörbylånga Alvesta Osby
Hagfors Tingsryd Kungsbacka Upplands Väsby Grästorp Nykvarn Aneby Sigtuna
Herrljunga Torsås Kungälv Upplands-Bro Habo Sjöbo Bjurholm Skinnskatteberg
Hofors Tranemo Lerum Vallentuna Hammarö Söderköping Boxholm Smedjebacken
Hultsfred Tranås Lidingö Vaxholm Hörby Timrå Bromölla Stenungsund
Hylte Töreboda Lilla Edet Vellinge Höör Trosa Degerfors Storfors
Karlskoga Uppvidinge Lomma Värmdö Kil Åstorp Essunga Strängnäs
Köping Vaggeryd Mölndal Öckerö Knivsta Älvkarleby Färgelanda Surahammar
Laxå Vara Nacka Österåker Gagnef Svalöv
Lindesberg Vetlanda Hallsberg Säter
Ljungby Vimmerby Glesbygdkommuner Arjeplog Norrtälje Hallstahammar Tibro
Ljusnarsberg Värnamo Bräcke Strömsund Berg Rättvik Heby Tjörn
Ludvika Örkelljunga Dals-Ed Torsby Borgholm Sotenäs Hjo Tomelilla
Ljusdal Vansbro Båstad Storuman Höganäs Trelleborg
Kommuner i glesbefolkad region Nordanstig Vilhelmina Dorotea Strömstad Högsby Vadstena
Arvidsjaur Kiruna Nordmaling Vindeln Gotland Tanum Klippan Vingåker
Boden Kramfors Pajala Ånge Härjedalen Valdemarsvik Krokom Vårgårda
Bollnäs Lycksele Ragunda Årjäng Jokkmokk Åre Kungsör Vänersborg
Eda Mora Robertsfors Åsele Lysekil Älvdalen Lessebo Vännäs
Haparanda Piteå Sollefteå Överkalix Malung-Sälen Östhammar Mullsjö Ydre
Hudiksvall Sunne Sorsele Övertorneå Munkedal Åtvidaberg
Härnösand Söderhamn Nora Ängelholm
Kalix Älvsbyn Norberg Ödeshög
Ockelbo Östra Göinge Orsa
Pendlingskommuner Storstäder
Större städer
Turism- och besöksnäringskommuner Förortskommuner till större städer
21 Svensk Biblioteksförening
Box 70380
107 24 Stockholm Tel 08-545 132 30 Fax 08-545 132 31
http://www.biblioteksforeningen.org info@biblioteksforeningen.org
