SOCIALFÖRVALTNINGEN
2019-01-22
Information till anställda inom socialförvaltningen i Gislaveds kommun gällande:
Sekretess, Avvikelsehantering, Lex Sarah och Lex Maria
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 3
OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGENS BESTÄMMELSER ... 3
INNEBÖRDEN AV DETTA FÖRKLARAS:...3
Vad betyder ”att lida men”? ... 3
Vad innebär sekretess inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården? ... 3
Vem är skyldig att följa sekretessbestämmelserna? ... 4
Gäller sekretessen även mot kollegor och överordnade? ... 4
Får man lämna ut uppgifter till andra myndigheter? ... 4
Får man lämna ut uppgifter till massmedia? ... 4
Finns det några undantag från reglerna om sekretess? ... 4
Vad händer om du bryter mot sekretessen? ... 5
AVVIKELSEHANTERING ... 6
Definition av begreppet avvikelse ... 6
Syftet med avvikelserapportering ... 6
Avvikelserapport ... 6
LEX SARAH ... 7
Rapporteringsskyldiga ... 7
Vad som ska rapporteras: ... 7
att rapportera avvikelser och lex sarah ... 7
utreda, avhjälpa och anmäla ... 8
DEFINITIONER... 8
LEX MARIA ... 9
När ska EN LEX MARIA anmälan göras? ... 10
VID FRÅGOR ... 11
MOTTAGNINGSBEVIS ... 11
3 [11]
INLEDNING
Detta är en information som ansvarig chef kan använda för att informera anställda om sekretess, avvikelsehantering, lex Sarah och lex Maria. Informationen är särskilt viktig när man är nyanställd, men informationen kan också användas för att repetera och fräscha upp kunskaper när man varit anställd en längre tid. Dokumentet ger information om sekretessbestämmelserna inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården, om avvikelsehantering och lex Maria och lex Sarah. Det här dokumentet finns på Kvalitetsfabriken under fliken Förvaltningsövergripande. Verksamhetsområdenas sidor länkar till den förvaltningsövergripande informationen.
OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGENS BESTÄMMELSER
Det är offentlighets- och sekretesslagen (OSL) som reglerar vilka uppgifter som ska beläggas med sekretess inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården.
”Inom socialtjänsten gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men” (26 kap. 1 § OSL).
”Inom hälso- och sjukvården gäller sekretess för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men” (25 kap. 1 § OSL).
INNEBÖRDEN AV DETTA FÖRKLARAS:
VAD BETYDER ”ATT LIDA MEN”?
Begreppet ”lida men” har en vidsträckt innebörd, men avser framför allt de olika kränkningar av den personliga integriteten som kan uppstå om uppgifterna lämnas ut. Det kan till exempel betyda att någon blir utsatt för andras förakt om individens personliga förhållanden blir kända. Bara det att någon känner till en känslig uppgift om en person kan i många fall vara tillräckligt för att men ska föreligga. En bedömning av om någon kan komma att ”lida men” om en uppgift röjs tar sikte på konsekvenserna för den enskilde och bygger på dennes upplevelse av obehag och kränkning.
VAD INNEBÄR SEKRETESS INOM SOCIALTJÄNSTEN OCH DEN KOMMUNALA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN?
Sekretess innebär att det är förbjudet att muntligen, skriftligen, via bildmedia eller på annat sätt föra vidare uppgifter om enskilda klienter, brukare och vårdtagare till obehöriga.
Inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården gäller huvudregeln att uppgiften endast kan lämnas ut över en sekretessgräns om det finns stöd för utlämnandet i lag samt att det står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att det medför men för den enskilde. I praktiken innebär det att den som ska bedöma om en uppgift kan lämnas ut, inte kan lämna ut den sekretessreglerade uppgiften utan att veta vem mottagaren är och vad han eller hon har för avsikter med uppgifterna.
Det är viktigt att observera att sekretessen för uppgifter om en enskild också gäller i förhållande till närstående. Det betyder att en närstående person inte ska få del av uppgifter om en enskild om inte menprövningen eller en sekretessbrytande bestämmelse tillåter det. Vårdnadshavare har, med vissa undantag, rätt att få tal del av uppgifter som rör deras minderåriga barn.
4 [11]
VEM ÄR SKYLDIG ATT FÖLJA SEKRETESSBESTÄMMELSERNA?
Bestämmelserna i OSL gäller för den som är eller har varit verksam inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det gäller också förtroendevalda, elever och praktikanter. Notera att du inte heller efter det att du slutat arbeta inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården får föra vidare
sekretessbelagda uppgifter.
GÄLLER SEKRETESSEN ÄVEN MOT KOLLEGOR OCH ÖVERORDNADE?
För att människor med stora och sammansatta behov, bland annat de mest sjuka äldre, ska få en god vård och omsorg kan socialtjänsten och hälso- och sjukvården ha behov av att kunna lämna ut uppgifter om dessa personer. Det får dock bara göras om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men och om en sekretessbrytande bestämmelse tillåter det.
Uppgifter som omfattas av sekretess får bara lämnas mellan befattningshavarna innanför den så kallade sekretessgränsen i den utsträckning som är normal eller behövlig för ett ärendes handläggning eller för verksamhetens bedrivande i övrigt, men uppgifter som inte har med ärendet att göra eller som inte har betydelse i den aktuella situationen får inte lämnas ut. Det krävs alltså att man i sin tjänst har välgrundad anledning av att ta del av uppgifter om en brukare/klient för att kunna utföra sina arbetsuppgifter och för att ge insatser av god kvalitet. Detta brukar kallas inre sekretess.
Avvikelser och händelser som omfattas av rapporteringsskyldighet enligt socialtjänstlagen,
patientsäkerhetslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade medför att den inre sekretessen hävs. Läs mer om avvikelsehantering, lex Maria och lex Sarah under kommande avsnitt i detta dokument.
FÅR MAN LÄMNA UT UPPGIFTER TILL ANDRA MYNDIGHETER?
Sekretess gäller mellan socialtjänsten/kommunala hälso- och sjukvården och andra myndigheter. I vissa fall har man dock möjlighet - ibland till och med en skyldighet - att lämna ut uppgifter till andra myndigheter, t ex försäkringskassan, kronofogdemyndigheten eller domstolar. Vissa grova brott mot socialtjänstens verksamhet kan t ex polisanmälas utan hinder av sekretess. Innan en uppgift lämnas ut (som normalt är sekretessbelagd) måste dock utlämningen godkännas av verksamhetsansvarig.
Kontakta därför alltid din arbetsledare innan du lämnar ut några uppgifter som kan vara känsliga ur sekretessynpunkt.
Händelser som leder till anmälan enligt lex Sarah och lex Maria medför en skyldighet för socialnämnden att bryta sekretessen gentemot tillsynsmyndigheten.
FÅR MAN LÄMNA UT UPPGIFTER TILL MASSMEDIA?
Det är förbjudet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till tidningar, radio och TV. Meddelar- och yttrandefriheten gäller inte inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården avseende
sekretessuppgifter om enskilda och deras närstående.
FINNS DET NÅGRA UNDANTAG FRÅN REGLERNA OM SEKRETESS?
Det finns flera undantag från reglerna om sekretess. Om en person ger dig tillåtelse eller lämnar samtycke att lämna ut en sekretessbelagd uppgift som rör henne/honom själv, har du rätt att göra det. Du bör dock kontrollera att någon anhörig till den som ger tillåtelse inte skadas av att uppgiften lämnas ut. Om så är fallet får du trots samtycket inte lämna ut uppgiften, såvida du inte har fått tillåtelse även av de anhöriga.
5 [11]
Regleringen i OSL bygger på att man i varje enskild situation gör en bedömning av om uppgifter kan lämnas ut över en sekretessgräns eller inte. För att sekretessreglerade uppgifter ska kunna lämnas ut från offentlig verksamhet krävs antingen:
• att det föreligger en nödsituation (nödrätten)
• att det finns en sekretessbrytande bestämmelse som tillåter att sekretessbelagda uppgifter kan lämnas ut
• att en menprövning möjliggör det.
Det finns sekretessbrytande bestämmelser som är möjliga att tillämpa i all offentlig verksamhet. De är:
• bestämmelsen om samtycke
• bestämmelsen om visst nödvändigt utlämnande
• bestämmelser om anmälnings- och/eller uppgiftsskyldighet till annan myndighet
ETT EXEMPEL PÅ SEKRETESSBRYTANDE BESTÄMMELSE MELLAN OLIKA SOCIALTJÄNSTER, OLIKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSVERKSAMHETER OCH MELLAN SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Sekretess för uppgifter inom socialtjänsten hindrar inte att uppgift om en enskild eller någon närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne 1. Inte har fyllt arton år, 2. Fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga
lösningsmedel, eller 3. Vårdas med stöd av LPT eller LRV. Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. (26 kap. 9§ OSL)
Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3-5 §§ hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne1. inte har fyllt arton år,2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller uppgift om en gravid person eller någon närstående till denne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
(25 kap. 12 § OSL)
VAD HÄNDER OM DU BRYTER MOT SEKRETESSEN?
Om du lämnar ut uppgifter som du är skyldig att hålla hemliga kan du åtalas inför domstol och dömas för brott mot tystnadsplikten. Straffet för sådana brott är böter eller fängelse i högst ett år.
6 [11]
AVVIKELSEHANTERING
En god hantering av de avvikelser som uppstår i verksamheten är nödvändig för att vi ska kunna lära av våra misstag och undvika att liknande händelser upprepas. Avvikelsehanteringen är ett viktigt led i utvecklingen av våra verksamheters kvalitet. Var och en, det vill säga all personal och de flesta
uppdragstagare har ett individuellt ansvar för att bidra till att åtgärder och insatser håller god kvalitet.
Det framgår av 14 kap. 2 § SoL, 24a § LSS och 6 kap. patientsäkerhetslagen.
DEFINITION AV BEGREPPET AVVIKELSE
En avvikelse är en negativ, oönskad händelse eller tillbud som medfört eller skulle kunna medföra att kvaliteten i verksamheten äventyras. Det är allt som inte stämmer med normal rutin. Det kan vara irriterande småstrul som tar tid från det dagliga arbetet, ett tillbud med ett gånghjälpmedel, bristande samverkan, bortglömda mediciner, bortglömda insatser eller liknande. Det finns olika allvarlighetsgrad på avvikelser. De flesta avvikelser utreds och åtgärdas av chef på enheten men allvarliga avvikelser kan leda till en ”lex Sarah eller lex Maria” och ska rapporteras till chef samt utvecklingsledare kvalitetssäkring eller medicinskt ansvarig sjuksköterska.
SYFTET MED AVVIKELSERAPPORTERING
Avvikelsehanteringen har som primärt syfte att hjälpa till att förebygga missförhållanden och
vårdskador samt att skapa ett lärande av våra misstag. Vi måste lära oss något av varje avvikelse och försöka förhindra att den upprepas. Genom hanteringen av avvikelser får vi kunskap om våra
vanligaste avvikelser, orsakerna till avvikelserna och vilka risker vi har i verksamheten. En god avvikelsehantering ökar möjligheterna till god kvalitet i de insatser vi erbjuder enskilda.
AVVIKELSERAPPORT
Om du upptäcker en avvikelse ska du rapportera denna antingen genom Magna Cura eller genom den blankett för avvikelser som förvaltningen tillhandahåller. Blanketten finns på Kvalitetsfabriken. Om avvikelsen rör hälso- och sjukvård ska alltid legitimerad personal kontaktas för en bedömning.
Avvikelserapporten utreds sedan av ansvarig chef som även bedömer om det finns behov av
omedelbara åtgärder. Utredningen ska resultera i åtgärder som ska genomföras för att förhindra eller minska risken för att likande situationer uppstår igen. Om avvikelsen bedöms vara ett
missförhållande, påtaglig risk för missförhållande eller en vårdskada ska avvikelsen utredas enligt rutin för lex Sarah respektive lex Maria.
7 [11]
LEX SARAH
”Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten.” (14 kap. 3
§ SoL)
”Den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftning om stöd och service till vissa funktionshindrade ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får eller som kan komma ifråga för insatser enligt sådan lagstiftning.” (24 b § LSS)
RAPPORTERINGSSKYLDIGA
Bestämmelsen om lex Sarah innebär en skyldighet för alla som arbetar inom omsorgen i vård och omsorg, funktionshinderverksamhet och individ- och familjeomsorgen att rapportera
missförhållanden och påtaglig risk för missförhållanden. Rapporteringsskyldiga är således all personal samt praktikanter eller motsvarande under utbildning, de som gör uppdrag åt socialtjänsten och de som ingår i arbetsmarknadspolitiska program. Rapporteringsskyldigheten gäller även för externa utförare med undantag för familjehem, kontaktpersoner och kontaktfamiljer.
VAD SOM SKA RAPPORTERAS:
Missförhållande och påtaglig risk för missförhållande ska rapporteras enligt lex Sarah.
Med missförhållanden, som ska rapporteras avses såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.
Med en påtaglig risk för ett missförhållande, som också ska rapporteras, avser att det är rör sig om en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande.
Enligt bestämmelserna om lex Sarah ska:
o personalen genast rapportera missförhållanden till den som bedriver verksamheten (det är socialnämnden som bedriver verksamheten men personal rapporterar i praktiken till närmaste chef eller chef i beredskap)
o den som bedriver verksamheten ska utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål
o den som bedriver verksamheten, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
o enhetschef/arbetsledare ansvarar för att all berörd personal som omfattas av rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah får kunskap och information om lex Sarah vid introduktionen och sedan fortlöpande under anställningstiden minst en gång per år eller när rapportmottagaren förändras. Att personalen tagit del av informationen ska signeras.
ATT RAPPORTERA AVVIKELSER OCH LEX SARAH
Om du upptäcker en avvikelse eller ett missförhållande/risk för missförhållande ska du
rapportera detta genom Magna Cura eller genom blankett för avvikelser. Avvikelserapporten
8 [11]
ska i första hand lämnas till ansvarig chef, men kan också lämnas till verksamhetschef. Om händelsen inträffar på kvällstid eller natt kan avvikelserapporten lämnas till chef i beredskap.
UTREDA, AVHJÄLPA OCH ANMÄLA
Den rapportmottagare som får till sig en avvikelse ska bedöma om avvikelsen är så pass allvarlig att den bör utredas vidare som ett missförhållande som ska utredas enligt lex Sarah. Alla avvikelser som har lett till ett missförhållande/allvarligt missförhållande eller där det har förekommit en påtaglig risk för ett missförhållande/allvarligt missförhållande ska utredas i enlighet med lex Sarah. Syftet med utredningen är att kvalitetssäkra verksamheten. Syftet är också att utredningen ska resultera i åtgärder som ska förhindra eller minsken risken för återupprepning. Utredningen ska hitta systemfel, inte peka ut syndabockar.
Missförhållanden som visar sig vara allvarliga missförhållanden eller där det har förekommit en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Det är förvaltningschef, chef för Kansli- och utvecklingsenheten samt kvalitetsutvecklare som har delegation på att anmäla ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande till IVO.
AVVIKELSEHANTERING OCH LEX MARIA ENLIGT PATIENTSÄKERHETSLAGEN
DEFINITIONER
Medicinteknisk produkt
Är en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas, separat eller i kombination med annat för hos människor 1. påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom 2. påvisa övervaka, behandla lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning 3. undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller fysiologiska processer eller kontrollera befruktning
Vårdskada
lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid en kontakt med hälso- och sjukvården
Allvarlig vårdskada
vårdskada som är bestående och inte ringa eller har lett till att vårdtagaren fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit
Patientsäkerhet Skydd mot vårdskada IVO
Inspektionen för vård och omsorg
9 [11]
LEX MARIA
I patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 och 6 kap finns de skyldigheter som samtliga vårdgivare, all hälso- och sjukvårdspersonal och personal som utför delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter och biträder legitimerad yrkesutövare ska känna till. HSLF-FS 2017:40 beskriver kraven på vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete och 2017:41 handlar om risk för vårdskada, vårdskador och allvarlig vårdskada(Lex Maria)
SYSTEMATISKT PATIENTSÄKERHETSARBETE
I socialförvaltningens ledningssystem ska det finnas rutiner för hur vi ska rapportera, utreda, åtgärda risk för och uppkommen vårdskada och anmäla risk för och uppkommen allvarliga vårdskada. Syftet är att utreda händelser för att förhindra att de sker igen eller begränsa effekterna av en händelse om den inte helt går att förhindra. Vi ska också ge vårdtagare och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Ytterst vill vi öka patientsäkerheten för alla vårdtagare i verksamheten genom ett lärande över verksamhetsgränser.
INFORMATION OM RAPPORTERINGSSKYLDIGHETEN
Vårdgivaren/arbetsgivaren ska i samband med anställning, verksamhetsförlagd utbildning eller när ett uppdrag påbörjas, både muntligt och skriftligt informera om rapporteringsskyldigheten. Detta gäller Hälso- och sjukvårdspersonal och personal som utför delegerade insatser eller insatser som biträder legitimerad personal.
VAD INNEBÄR DET FÖR MIG SOM PERSONAL?
Som personal ska du få information om rapporteringsskyldigheten i samband med anställning/
verksamhetsförlagd utbildning/när ett uppdrag påbörjas både muntligt och skriftligt.
Det innebär att du som personal i verksamheten har en skyldighet att rapportera risk för vårdskada/allvarlig vårdskada och uppkommen vårdskada/allvarlig vårskada
HUR RAPPORTERAR JAG?
Du rapporterar och vidtar åtgärder genom
att alltid omgående kontakta legitimerad personal för åtgärder som kan begränsa, lindra en vårdskada/risk för vårdskada i förhållande till vårdtagaren (det finns en checklista för hur legitimerad personal ska handlägga vårdskador)
att rapportera avvikelser, risk för vårdskada/vårdskada i Magna Cura avvikelse system.
Om inte du har tillgång till detta skrivs avvikelsen på pappers blankett ”Rapport av
Avvikelse, Lex Sarah eller Lex Maria” och informera närmsta chef och lämna blankett.
10 [11]
NÄR SKA EN LEX MARIA ANMÄLAN GÖRAS?
Utredningen av avvikelsen, vårdskadan får utvisa vilka åtgärder som ska vidtas och om det är en allvarlig risk för vårdskada eller en allvarlig vårdskada(Lex Maria) som ska anmälas till IVO enligt med anmälningsskyldigheten.
Detta innefattar dock inte sådana komplikationer som ligger inom ramen för vad som kunnat förutses eller utgör en normal risk. Vad som kan betraktas som normal risk kan variera väsentligt, beroende på varje enskild vårdtagares egna resurser och behov.) Därför ska det utredas.
Exempel på avvikelser som kan vara allvarliga och leda till vårdskador och därför ska utredas är
Händelser där läkemedel är inblandade förväxlingar, felaktiga förskrivningar, feldoseringar eller felexpedieringar
Vid utebliven eller fördröjd bedömning, vård eller behandling som varit klart indicerad enligt vedertagen praxis eller vårdplan
Felaktigt utförd undersökning, vård eller behandling
Otillräcklig eller felaktig information till vårdtagare, närstående
Otillräcklig eller vilseledande instruktion eller information till personal vid behandlande eller mottagande vårdenhet
Händelser på grund av felaktig användning eller felaktigt underhåll av medicintekniska produkter eller annan utrustning t ex tekniska försörjningssystem
Händelser på grund av brister i arbetsrutiner, i vårdens organisation eller i samarbetet mellan olika aktörer
Spridning av vårdrelaterade infektioner
Återkommande likartade avvikelser på en vårdenhet, som var och en för sig inte kan betraktas som allvarliga, men som sammantaget kan vara det
Om en vårdtagare skadats vid fall eller vid förflyttning (s.k. fallskador)
ska avvikelse skrivas och en bedömning göras om fallet föranletts av brister i säkerhetsanordningar, rutiner eller tillsynen av vårdtagaren
Oklara dödsfall t ex suicid eller försök till suicid
Vid osäkerhet diskutera med legitimerad personal eller chef
Chefen gör en dokumentation och bedömning av avvikelsen som rapporterats, finns en risk
för vårdskada eller är det en vårdskada ska avvikelsen rapporteras till Medicinskt ansvarig
sjuksköterska för fortsatt utredning och bedömning av om det finns risk för allvarlig
vårdskada eller det är en allvarlig vårdskada som då ska anmälas till IVO
11 [11]
VID FRÅGOR
Alla som arbetar inom socialtjänsten och kommunal hälso-och sjukvård i Gislaveds kommun har ett gemensamt ansvar för att de som behöver vår hjälp får god omvårdnad och omsorg.
Ta därför alltid kontakt med din chef/arbetsledare vid oklarheter eller frågor angående offentlighets- och sekretesslagen, avvikelser, Lex Sarah eller Lex Maria.
Mer information om avvikelsehantering, lex Sarah och lex Maria hittar du i rutinerna:
Rutin för rapportering, utredning och anmälningsskyldighet av risk för vårdskada, vårdskada och allvarlig vårdskada (Lex Maria)
Rutin för utredning och anmälan av lex Sarah
Rutinerna och information hittar du på http://kvalitetsfabriken.gislaved.se
MOTTAGNINGSBEVIS
Som anställd i Socialförvaltningen har du skyldighet att följa gällande lagar och rutiner kring
sekretess, avvikelsehantering, Lex Sarah och Lex Maria. När du har gått igenom detta
informationsmaterial ska du skriva under blanketten gällande sekretess, avvikelsehantering,
lex Sara, lex Maria som verifikation på att du har fått information. Den påskrivna blanketten
kommer att förvaras hos arbetsgivaren tillsammans med anställningsbevis.
SEKRETESS, AVVIKELSEHANTERING, LEX SARAH OCH LEX MARIA
Jag har som anställd eller motsvarande i socialförvaltningen i Gislaveds kommun mottagit information muntligt och skriftligt om:
Offentlighets- och sekretesslagen och dess innebörd i mitt arbete
Anmälningsskyldighet enligt Patientsäkerhetslagen 3och 6kap samt SOSFS 2015:28 Lex Maria
Anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 2 § socialtjänstlagen och 24b § LSS samt SOSFS 2011:5, lex Sarah
………
Datum
……….
Underskrift
……….
Namnförtydligande Personnummer
……….
Ansvarig för informationen
Blanketten förvaras tillsammans med anställningsbeslutet
