KARLEBY STAD PROTOKOLL 8/2021 1

(1)

TID 11.10.2021 kl. 18:00 - 19:26

PLATS Karlebysalen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

§ Sida

112 Laglighet och beslutförhet 4

113 Protokolljusterare 5

114 Val av ledamöter i Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsnämnd

6 115 Val av ledamöter i Mellersta Österbottens

miljöhälsovårdsnämnd

8 116 Ändring av förvaltningsstadgan / Årsarvoden 152 §,

precisering

10 117 Delårsrapport II 2021 / Karleby stad och dottersamfund 12 118 Inrättande av en välfärdsfond för barn, unga och familjer 16

119 Verksamhetsplan Barnvänlig kommun 2021–2023 18

120 Sysselsättningsöversikt augusti 2021 21

121 Kårkulla samkommun / Val av ledamot till samkommunsfullmäktige

23 122 Fullmäktigemotion / Avgiftsfria lekparksmåltider för under

16-åringar i syfte att förebygga fattigdom bland barnfamiljer

25

123 Fullmäktigemotion/Gratis frukost i grundskolor 28

124 Fullmäktigemotion / Busshållplatsernas tak 34

125 Svar på fullmäktigemotion / Motionsspår 36

126 Fullmäktigemotion / IB-gymnasium till Karleby 41

127 Fullmäktigemotion / Säkerheten på riksväg 8 42

128 Fullmäktigemotion / Flaggning vid Karleby stads verksamhetsställen på företagardagen 5.9

43 129 Fullmäktigemotion / Småbarnspedagogikens utrymmen i

Maringais

44 130 Fullmäktigemotion / Karleby till stad för rättvis handel och

miljömärkning för hybridarenan

45

131 Fullmäktigemotion / Mobilfri skola 47

(2)

NÄRVARANDE Isotalus Tiina ordförande

Paloranta Johanna första vice ordförande Peltokangas Mauri andra vice ordförande Anttila Markus

Cygnel Hanna Egge Faisa Fiskaali Heimo Haapasaari Emma Haimakainen Pentti Hankaniemi Tapani Hautamäki Jorma Herlevi Reino Innanen Sari Jukkola Janne Kalliokoski Matti Karhu Virpi Kauppila Jorma Keränen Ulpu Kippo Hannu Kivelä Tomi Kivilehto Kauko Koljonen Risto Koskela Minna Lahti Mauri Leivo Marjaana Lukkarinen Margita Niemi Kauko

Nurmi Pekka Nurmi-Lehto Anna Ojala Jyrki

Orjala Sirpa Paananen Jukka Partanen Petri Pietilä Oliver Puurula Juha Ruisaho Sakari Salo Mauri Sillanpää Timo Snellman Hans Teerikangas Emilia Timonen Marlén

Elfving Jennie ersättare

Hiltunen Raimo ersättare

Tuurinmaa Josper ungdomsfullmäktiges representant

Vehmanen Miisa ungdomsfullmäktige

representant

BORTA Anderson Stefan

Pajunpää Tapio

Parkas-Tieva Riikka tf personaldirektör

(3)

ÖVRIGA Mattila Stina stadsdirektör

Weizmann Ben förvaltningsdirektör, sekreterare

Saarinen Jari ekonomidirektör

Sandberg Jonne utvecklingsdirektör

Kujala Nina stadsmiljödirektör

Taarna Terho bildningsdirektör

Vuorinen Titta kommunikationskoordinato r

Mäkelä Lea förvaltningssekreterare

UNDERSKRIFTER

Tiina Isotalus Ben Weizmann

ordförande sekreterare

JUSTERING AV PROTOKOLL

Heimo Fiskaali Emma Haapasaari

OFFENTLIGT FRAMLÄGGANDE AV PROTOKOLLET

Protokollet har efter justeringen varit framlagt på föreskrivet sätt i det allmänna datanätet den 14 oktober 2021.

Lea Mäkelä

förvaltningssekreterare

(4)

Laglighet och beslutförhet

FGE § 112

Följande fullmäktigeledamöter har meddelat att de är förhindrade att delta i sammanträdet och där för har ordföranden kallat in ersättare:

Har meddelat förhinder: Inkallad ersättare:

Stefan Anderson Jennie Elfving

Tapio Pajunpää Raimo Hiltunen

Beslut Ordföranden konstaterade att sammanträdet var lagligt

sammankallat och med hänsyn till antalet närvarande ledamöter beslutfört.

(5)

Protokolljusterare

FGE § 113

Ordförande Fullmäktige beslutar välja till protokolljusterare ledamöterna Heimo Fiskaali och Emma Haapasaari med Pentti Haimakainen som ersättare.

Justeringen sker med elektronisk underskrift onsdagen den 13 oktober 2021.

Beslut Stadsfullmäktige godkände beslutsförslaget.

(6)

Val av ledamöter i Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsnämnd

FGE § 114

466/00.00.01/2021

Stadsstyrelsen 21.6.2021 § 328

Beredning: förvaltningssekreterare Lea Mäkelä

Karleby är värdkommun för Mellersta Österbottens och Ja kobs tad s- om rå dets räddningsverk. Medlemskommuner är Karleby, Ja kob stad, Kan nus, Halso, Kaustby, Kronoby, Larsmo, Lestijärvi, Perho, To ho- lam pi och Vetil.

Karleby stadsfullmäktige tillsätter en samnämnd för sin mandattid.

Mel lers ta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsnämnd har 15 ledamöter och var och en av dem en personlig ersättare. An- ta let ledamöter fördelar sig så att Karleby stad har 4 ledamöter, staden Jakobstad 2 ledamöter, staden Kannus 1 ledamot och de andra med lems kom muner na 1 ledamot.

Om valbarhet till organ som är gemensamma för flera kommuner bes täms i 77 § (74 §) i kommunallagen. Jämställdhetslagen fö rut sät- ter att i en nämnd ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera, om inte särskilda skäl talar för något an- nat. Jämställdhetskravet gäller både ordinarie ledamöter och er sät- ta re.

Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar be kommunerna inom räddningsväsendets sa mar bet som rå de ge sina förslag till räddningsnämndens ledamöter och ersättare.

Beslut Stadsstyrelsen godkände beslutsförslaget.

Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar föreslå stadsfullmäktige att

1 ledamöter väljs enligt följande till räddningsnämnden i en lighet med samarbetsavtalet för Mellersta Ös ter bot- tens och Jakobstadsområdets räddningsväsende:

Karleby stad 4 ledamöter Staden Jakobstad 2 ledamöter Staden Kannus 1 ledamot

De andra medlemskommunerna 1 ledamot

2 stadsfullmäktige väljer ordförande och vice ordförande.

(7)

Stadsfullmäktige 13.9.2021 § 104

Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige beslutar

1 välja ledamöter enligt följande till räddningsnämnden i en lighet med samarbetsavtalet för Mellersta Ös ter bot- tens och Jakobstadsområdets räddningsväsende:

De andra medlemskommunerna 1 ledamot 2 välja ordförande och vice ordförande.

Beslut Stadsfullmäktige beslutade bordlägga ärendet.

Det 13.9.2021 § 104 bordlagda ärendet tas upp till ny behandling.

1 välja ledamöter enligt följande till räddningsnämnden i en lighet med samarbetsavtalet för Mellersta Ös ter bot- tens och Jakobstadsområdets räddningsväsende:

De andra medlemskommunerna 1 ledamot 2 välja ordförande och vice ordförande.

(8)

Val av ledamöter i Mellersta Österbottens miljöhälsovårdsnämnd

FGE § 115

467/00.00.01/2021

Beredning: förvaltningssekreterare Lea Mäkelä

Karleby är värdkommun för Mellersta Österbottens miljöhälsovård.

Med lems kom muner är Karleby, Kannus, Halso, Kaustby, Kronoby, Les ti jär vi, Perho, Toholampi och Vetil.

Karleby stadsfullmäktige tillsätter en samnämnd för sin mandattid.

Mel lers ta Österbottens miljöhälsovårdsnämnd består av 12 le da mö- ter och personliga ersättare för dessa. Antalet ledamöter fördelas så att Karleby stad har 4 ledamöter, staden Kannus 1 ledamot och de öv ri ga medlemskommunerna 1 ledamot. Nämndens ordförande är en av Karleby stads förtroendevalda.

Om valbarhet till organ som är gemensamma för flera kommuner bes täms i 77 § (74 §) i kommunallagen. Jämställdhetslagen fö rut sät- ter att i en nämnd ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera, om inte särskilda skäl talar för något an- nat. Jämställdhetskravet gäller både ordinarie ledamöter och er sät- ta re.

Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar be kommunerna inom miljö- och häl sos kyd- dets samarbetsområde ge sina förslag till miljöhälsovårdsnämndens le da mö ter och ersättare.

Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar föreslå stadsfullmäktige att

1 ledamöter väljs enligt följande till mil jö häl so vårds nämn- den i enlighet med samarbetsavtalet för Mellersta Ös ter- bot tens miljöhälsovård: Karleby stad fyra (4) ledamöter och de övriga medlemskommunerna (1) ledamot.

2 stadsfullmäktige väljer ordförande och vice ordförande.

(9)

1 välja ledamöter enligt följande till mil jö häl so vårds nämn- den i enlighet med samarbetsavtalet för Mellersta Ös ter- bot tens miljöhälsovård: Karleby stad fyra (4) ledamöter och de övriga medlemskommunerna (1) ledamot.

2 välja ordförande och vice ordförande.

Det 13.9.2021 § 105 bordlagda ärendet tas upp till ny behandling Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige beslutar

1 välja ledamöter enligt följande till mil jö häl so vårds nämn- den i enlighet med samarbetsavtalet för Mellersta Ös ter- bot tens miljöhälsovård: Karleby stad fyra (4) ledamöter och de övriga medlemskommunerna (1) ledamot.

2 välja ordförande och vice ordförande.

Beslut Stadsfullmäktige beslutade välja

1 till miljöhälsovårdsnämnden i enlighet med samarbetsavtalet för Mellersta Österbottens miljöhälsovård

Ordinarie ledamot Ersättare Riitta Rahkola Anne Jussila

Vuokko Kottari Sanni Mäkelä

Jan-Ove Nyman Marja Matturi-Slotte Irene Yli-Kauppila Maria Peltoniemi Mika Kokkonen Veijo Hernesniemi Pertti Kauppinen Janne Kangas Kari O. Paavola Vesa K. Paavola Inger Wistbacka Mirja Sjölund Pirjo Änäkkälä Oskari Tuikkanen

Toni Syrjälä Tanja Jaatinen

Ulla-Riitta Harju Juha Hirvinen Jussi Tunkkari Matti Palosaari

2 Riitta Rahkola till ordförande och Irene Yli-Kauppila till vice ordförande.

(10)

Ändring av förvaltningsstadgan / Årsarvoden 152 §, precisering

FGE § 116

Beredning: stadsdirektör Stina Mattila

Arvodesstadgan utgör en del av Karleby stads förvaltningsstadga.

Ar vo dess tad gan har senast justerats i fullmäktige 15.2.2021 / 10 §.

I 152 § i förvaltningsstadgan har följande bestämts om årsarvoden:

Till nedan nämnda förtroendevalda betalas, utöver mötesarvodet, för förtroendeuppdrag som sköts utanför sammanträdena även föl- jan de årsarvoden:

 fullmäktiges ordförande 4 000 €

 fullmäktiges första och andra vice ordförande 1 500 €

 stadsstyrelsens ordförande 5 000 €

 stadsstyrelsens vice ordförande 1 500 €

 annan ledamot i stadsstyrelsen 1 000 €

 ordförande i koncern- och stadsutvecklingssektionen 2 000 €

 ledamot i revisionsnämnden 400 €

 ordförande i stadsstrukturnämnden 2 000 €

 ordförande i byggnads- och miljönämnden 2 000 €

 ordförande i bildningsnämnden 2 000 €

 ordförande i revisionsnämnden 2 000 €

 ordförande i miljöhälsovårdsnämnden 1 500 €

 ordförande i räddningsnämnden 1 500 €

 ordförande i vattenverksdirektionen 1 500 €

När en förtroendevald som nämns i denna paragraf är förhindrad att skö ta sitt uppdrag, upphör rätten till årsarvode då hindret oavbrutet fort gått en månad. För den därpå följande tiden är vice ordförande el ler ersättare berättigad till en proportionell del av årsarvodet.

---

Stadsstyrelsen behandlade valet av ledamöter till koncern- och stad sut vec klings sek tio nen på sitt sammanträde 30.8.2021 / 391 §.

Stadss ty rel sen diskuterade även årsarvodet som betalas till sektionens ordförande. Under föregående och nuvarande full mäk ti ge- pe riod har stadsstyrelsens ordförande fungerat som sektionens ord- fö ran de. Utgående från diskussionen konstateras att det inte fö re ligger någon grund för betalning av årsarvodet till ordföranden om stadss ty rel sens ordförande fungerar som sektionens ordförande.

Stadsstyrelsens ordförande Sari Innanen har skriftligt meddelat att hon avstår från årsarvodet i egenskap av sektionens ordförande.

(11)

Stadsdirektören Stadsstyrelsen föreslår fullmäktige att punkt 152 § Årsarvoden i för- valt ningss tad gan preciseras så att till koncern- och stad sut vec klings- sek tionens ordförande inte betalas något årsarvode om stadss ty rel- sens ordförande fungerar som sektionens ordförande.

Stadsstyrelsen beslutade 20.9.2021 § 428 föreslå fullmäktige att 152 § i förvaltningsstadgan ändras så att till koncern- och stad sut- vec klings sek tionens ordförande inte betalas något årsarvode om stadss ty rel sens ordförande fungerar som sektionens ordförande. I det här sammanhanget preciseras att beslutet tillämpas från och med ingången av fullmäktigeperioden 2021–2025.

Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige att

1 punkt 152 § Årsarvoden i förvaltningsstadgan preciseras så att till koncern- och stadsutvecklingssektionens ord- fö ran de inte betalas något årsarvode om stadss ty rel- sens ordförande fungerar som sektionens ordförande.

2 beslutet tillämpas från och med ingången av full mäk ti- ge pe rio den 2021–2025.

Behandling Ordförande Innanen anmälde jäv under behandlingen och bes luts- fat tan det av ärendet (FL 28 §, intressejäv). Första vice ordförande Sil lan pää fungerade som ordförande.

Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige beslutar att

1 punkt 152 § Årsarvoden i förvaltningsstadgan preciseras så att till koncern- och stadsutvecklingssektionens ord- fö ran de inte betalas något årsarvode om stadss ty rel- sens ordförande fungerar som sektionens ordförande.

2 beslutet tillämpas från och med ingången av full mäk ti- ge pe rio den 2021–2025.

Behandling Ledamot Innanen anmälde jäv under behandlingen och bes luts fat- tan det av ärendet (FL 28 §, intressejäv).

(12)

Delårsrapport II 2021 / Karleby stad och dottersamfund

FGE § 117

287/02.02.02/2021

Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 År 2021 har fortfarande skuggats av coronapandemin.

Vaccinationerna håller på att förbättra läget men

coronarestriktionerna har försvårat människornas liv samt företagsverksamheten och ekonomin.

År 2020 var ekonomiskt resultatrikt för kommunerna, huvudsakligen på grund av coronastöd. Coronastöd beviljas ännu i år.

Kommunerna får fortfarande en förhöjd andel av samfundsskatten och i statsandelarna för kommunal basservice ingår coronatillägg.

Karlebys mål för det här året var ett underskott på ca 1,9 miljoner euro. Man ville inte bromsa upp samhällets återhämtning efter coronapandemin med en för stram budget.

Fullmäktige beslutade dock redan i början av året att

personalbesparingen på 2,5 miljoner euro i den godkända budgeten inte genomförs, vilket ledde till en budget med ett underskott på 4,4 miljoner euro.

De ekonomiska utsikterna för detta år försvagas också av de ökade sysselsättningsutgifterna, koncernbolagens minskade utdelning samt osäkerheten i fråga om social- och hälsovårdsutgifterna. Soites tilläggsfaktura till Karleby i slutet av året kan vara flera miljoner euro.

Resultatet för januari-augusti är mycket bättre än väntat. Överskottet för åtta månader uppgår till över 10 miljoner euro. Det goda

resultatet kan förklaras framförallt av de ökade skatteinkomsterna.

Särskilt inflödet av inkomstskatter har överskridit förväntningarna.

Inkomstskatterna ökade från fjolåret med 6,1 miljoner euro, dvs.

med över 5 procent.

Läget har förbättras av att den ekonomiska tillväxten har varit snabbare än väntat och av att lönesumman har ökat.

Fastighetsskatterna ökade till följd av den intäktsföring som överfördes från förra året. Samfundsskatterna ökade på grund av coronastöden.

Statsandelarna ökade med knappa 2 procent, dvs. med ca 1,25 miljoner euro från året innan. Statsandelarna kommer att överskrida nivån som budgeterats för hela året.

(13)

Verksamhetsintäkterna ökade på grund av vattenförsörjningens anslutningsavgifter, inkomsterna från försäljning av skog, den goda utvecklingen av socialserviceavgifter samt vinsterna från försäljning av anläggningstillgångar.

Statsunderstöden bidrog till en betydande inkomstökning i början av året. Understöd beviljades till den grundläggande utbildningen och till småbarnspedagogiken. Man stödjer barns och ungas inlärning och förebygger coronarealterat inlärningsunderskott hos

specialgrupper med hjälp av understöden.

Verksamhetskostnaderna ökade kraftigt under januari-augusti.

Driftsutgifterna ökade med 6,2 procent.

Personalutgifterna ökade i synnerhet på grund av att löneutgifterna för personal i tjänste- och arbetsavtalsförhållande ökade. Också vikariekostnaderna, kostnaderna för arbetsberedskap, kostnaderna för särskild ersättning och mötesarvodena ökade. Särskilt inom undervisningsväsendet finns det ett tryck på löneutgifterna.

Ökningen i köp av tjänster (+5,9 %) berodde bl.a. på Soites ökade fakturering, ökade kostnader för underhåll av områden samt ökade kostnader för transporttjänster.

Utgifterna för sysselsättningstjänster ökar på grund av en ökning i kommunens andel av finansieringen av arbetsmarknadsstödet. Det väntas en betydande överskridning i budgetanslaget.

I övriga verksamhetskostnader finns den största ökningen i hyreskostnaderna. Hyreskostnaderna ökade på grund av nya leasinghyresobjekt.

Utdelningsinkomsterna är nästan 40 procent mindre än året innan.

Målet för utdelningsinkomster kommer inte att nås på grund av att de centrala koncernbolagens resultat har sjunkit.

Stadens totala inkomster har utvecklats gynnsamt tack vare skatteintäkter och statsandelar.

Däremot är kostnadsökningen allt för stor med tanke på ekonomins hållbarhet i staden. I normalfall klarar vi inte av att finansiera en utgiftsökning på över 5 procent.

Enligt resultatprognosen har staden en chans att komma när ett 0-resultat trots att budgeten uppvisar ett underskott på 4,4 miljoner euro. Om resultatprognosen nås är det ett bra resultat med tanke på omständigheterna. Resultatet kan också visa 2–3 miljoner euro underskott

(14)

Nollresultatet förutsätter strama åtgärder för att begränsa kostnadsökningen under resten av året och att skatterna och statsandelarna fortsätter utvecklas gynnsamt samt att Soites tilläggsfaktura inte blir större än väntat.

År 2022 innebär att staden får åter klara sig själv utan coronastöd men förhoppningsvis också utan coronautgifter. Konsekvenserna av coronapandemin måste dock åtgärdas på många håll och särskilt social- och hälsovårdsutgifterna väntas öka för att vården ska klara av att beta av vårdskulden.

Det kommer att bli svårt att upprätta balans i budgeten 2022 särskilt om man vill begränsa skuldsättningen och ens delvis finansiera investeringarna med internt tillförda medel. Det har förekommit ett tryck på att öka kostnaderna och förbättra tjänsterna på många sätt i början av den nya fullmäktigeperioden.

Verksamheten i välfärdsområdena börjar 2023 med statens finansiering. Fram till dess kommer all ökning i social- och

hälsovårdsutgifterna såväl i år som nästa år att minska på den nya kommunens statsandelsfinansiering i framtiden, dvs. nedskärning av t.ex. undervisningsväsendets anslag.

Självklart måste social- och hälsovårdstjänsterna skötas men utjämningsmekanismen som tas i bruk i samband med reformen av social- och hälsovårdstjänsterna är i detta avseende ofördelaktig för kommunerna. Därför är det oerhört viktigt med tanke på

medlemskommunerna att begränsa Soites utgiftsökning.

Bilaga A § 447 Delårsrapport II/2021 - staden

Bilaga B § 447 Delårsrapport II/2021 - dottersamfund Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar

1 anteckna delårsrapport II/2021 för kännedom

2 sända den vidare till stadsfullmäktige för kännedom.

Bilaga A § 117 Delårsrapport II/2021 - staden

Bilaga B § 117 Delårsrapport II/2021 - dottersamfund Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige beslutar anteckna delårsrapport II/2021 för

kännedom.

(15)

(16)

Inrättande av en välfärdsfond för barn, unga och familjer

FGE § 118

Beredning: Kulturdirektör Sampo Purontaus, idrottsdirektör Lotta Ny- qvist, chef för svenska undervisningstjänster Ron nie Djupsund och Barn vän lig kommun-koordinator Sanna Immonen

Karleby stad får ibland testamentsgåvor eller beviljas tillgångar från döds bon av Statskontoret. Sådan egendom måste användas för all- män nyt ti ga ändamål. Nämnda tillgångar har tidigare använts i enlighet med stadsstyrelsens separata beslut bl.a. för förebyggande av mar ginalisering och för funktioner som stöder stadsinvånarnas väl- be fin nan de.

För att förtydliga användningen av testamentsmedel eller tillgångar som beviljats staden från dödsbon har man i stadens bild nings sek- tor berett inrättandet av en separat välfärdsfond. Utkast till fondens stad gar presenteras i bilaga A

Bilaga A § 432

Fondens syfte är att främja i Karleby boende barns och ungas (under 18 år) samt deras familjers jämställdhet vad gäller hobbyn och fri tids verk sam het samt att förbättra tillgången och tillgängligheten till kul tur-, motions- och andra fritidstjänster på Karleby stads område.

In rät tan det av en fond möjliggör på så sätt inriktningen av tes ta- ments me del på åtgärder i enlighet med verksamhetsplanen för mo- del len en barnvänlig kommun.

Enligt utkastet till stadgar förvaltar stadsstyrelsen fortfarande till gån- gar som testamenterats till staden eller som erhållits från dödsbon, men beslutsfattandet vad gäller användningen av fondens tillgångar de le ge ras till stadens bildningssektor. Vid beredningen av understöd som beviljas ur fonden stöder man sig på utlåtanden från barns och un gas egna representationsorgan, vilket stöder dessa gruppers de- lak tighet i stadens beslutsfattande.

Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar föreslå stadsfullmäktige att fullmäktige 1 inrättar en välfärdsfond, som lyder under stadsstyrelsen,

för barn, unga och familjer i enlighet med bilaga A samt god kän ner fondens stadgar i enlighet med bilaga A 2 överför till fondens kapital de donationsfonders och and-

ra uppdrags kapitaltillgångar som finns i stadens ba lans- räk ning och vilkas användningsändamål inte skilt har sla gits fast. Stadsstyrelsen befullmäktigar eko no mi för-

(17)

valt ningst jäns ter att överföra det kapital som ska över fö- ras på basis av kriterierna ovan.

3 överför till fondens kapital de penningdonationer som sta den erhållit som gratulationer under stadens 400-års- ju bi leum

4 fortsätter att förkovra fondens kapital.

Bilaga A § 118 Fondens stadgar Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige beslutar

1 inrätta en välfärdsfond, som lyder under stadsstyrelsen, för barn, unga och familjer i enlighet med bilaga A samt god kän ner fondens stadgar i enlighet med bilaga A 2 överföra till fondens kapital de donationsfonders och

and ra uppdrags kapitaltillgångar som finns i stadens balans räk ning och vilkas användningsändamål inte skilt har sla gits fast. Stadsstyrelsen befullmäktigar eko no mi- för valt ningst jäns ter att överföra det kapital som ska över fö ras på basis av kriterierna ovan.

3 överföra till fondens kapital de penningdonationer som sta den erhållit som gratulationer under stadens 400-års- ju bi leum

4 fortsätta att förkovra fondens kapital.

(18)

Verksamhetsplan Barnvänlig kommun 2021–2023

FGE § 119

320/00.04.02/2017

Bildningsnämnden 21.9.2021 § 103

Beredning: chef för svenska undervisningstjänster Ronnie Djupsund och Barnvänlig kommun-koordinator Sanna Immonen

Utvecklingsarbete i enlighet med UNICEF:s Barnvänlig

kommun-modell har utförts i Karleby sedan 2017. I september 2020 beslutade Finlands UNICEF bevilja Karleby stad erkännandet Barnvänlig kommun för målmedvetet utvecklingsarbete som utgår från barnets rättigheter. Erkännandet som Karleby stad beviljades för första gången är i kraft i två år och för att erkännandet ska förnyas krävs det att utvecklingsarbetet i enlighet med modellen Barnvänlig kommun fortgår.

Den uppdaterade Barnvänlig kommun-modellen förutsätter att de kommuner som deltar i utvecklingsarbetet gör en ingående

kartläggning av nuläget före en ny verksamhetsplan utarbetas. På basis av kartläggningen av nuläget väljs verksamhetsplanens mål och åtgärder. Kartläggningen av nuläget och den nya

verksamhetsplanen skapas på Finlands UNICEFs nya digitala plattform lapsiystavallinenkunta.fi.

I Karleby har nuläget kartlagts i årsskiftet 2020–2021 och resultatet har behandlats av stadens Barnvänlig kommun-koordineringsgrupp (stadens välfärdsgrupp) i februari 2021. I kartläggningen av nuläget behandlades ca 70 indikatorer som kartlägger nuläget i fråga om barnvänligheten, olika barn- och ungdomsgrupper blev hörda och stadens och Soites tjänsteinnehavare engagerades i

självutvärdering. Resultatet av kartläggningen av nuläget behandlades med stadsfullmäktige samt barn- och

ungdomsfullmäktige i mars-april 2021. Utifrån behandlingen valdes en långtidsvision för barnvänliga Karleby och fem mål till den nya verksamhetsplanen. Ett av målen i verksamhetsplanen har valts av barn och unga.

Barnvänliga Karlebys långtidsvision är:

Hos oss har barn och unga möjlighet att växa till sitt sanna jag.

Det innebär att barnets rättigheter gäller alla under 18 år. I barnvänliga Karleby främjar vi barnets rättigheter varje dag.

Till verksamhetsplanen 2021–2023 valdes fem mål:

(19)

1. Barnets rättigheter (särskilt likabehandling, delaktighet, prioritering av barnets bästa, barnets rätt till liv och utveckling) införlivas i

centrala handlingar, program och planer som styr hela kommunen.

2. Synpunkter hos barn och familjer som är i utsatt ställning och löper risk för utslagning beaktas i planeringen av kommunens verksamhet.

3. Mobbning förebyggs och samhörighet främjas i tjänster som är avsedda för barn. I barnens uppväxtmiljöer främjas dessutom barnens emotionella och kommunikativa färdigheter.

4. Barns erfarenheter och synpunkter utreds och beaktas i

Stadsmiljösektorns planering. Detta sker i processens olika skeden och i olika planeringsuppdrag så som i planeringen av

markanvändningen och i planläggningen samt också vid planeringen av offentliga lokaler.

5. Hobbyer och fritidsanläggningar (mål som valts utifrån barns och ungas synpunkter).

Bilaga A § 8 Handlingsplanen Barnvänlig kommun Vid uppföljningsmötet i maj 2021 har UNICEF godkänt utkastet till verksamhetsplanen. I sin rapport från uppföljningsmötet konstaterar UNICEF bl.a. följande:

”Karlebys vision är utmärkt eftersom den beaktar varje barns uppskattning av sig själv.”

”I verksamhetsplanen finns en stor mängd åtgärder. Det är viktigt att överväga under utvecklingsarbetets gång hur tiden och resurserna räcker till inom de olika sektorerna för att vidta åtgärderna.”

”Om man i samband med verkställandet av verksamhetsplanen upptäcker att man saknar vissa barns eller barngruppers

erfarenheter eller synpunkter ska man försäkra sig om att dessa barns röster blir hörda. UNICEF uppmuntrar att man också på en mer allmän plan fäster uppmärksamhet vid situationen hos barn i utsatt ställning.”

UNICEF uppmuntrar också att tänka på vilka sätt sektorerna kan kopplas till Barnvänlig kommun-arbetet i allt större utsträckning och hur man får ärenden som anknyter till främjande av välfärd och hälsa och Barnvänlig kommun att allt mer gå hand i hand.

UNICEF kommer att granska framstegen i utvecklingsarbetet vid ett andra uppföljningsmöte våren 2022.

(20)

Bildningsdirektören Nämnden beslutar för sin del godkänna verksamhetsplanen Barnvänlig kommun 2021–2023 och sända verksamhetsplanen till stadsstyrelsen och vidare till stadsfullmäktige för godkännande.

Beslut Nämnden godkände för sin del verksamhetsplanen Barnvänlig kommun 2021–2023 och beslutade sända verksamhetsplanen till stadsstyrelsen och vidare till stadsfullmäktige för godkännande.

Protokollet justerades i fråga om den här paragrafen vid sammanträdet.

Bilaga A § 450 Verksamhetsplan Barnvänlig kommun Stadsdirektören Stadsstyrelsen godkänner för sin del verksamhetsplanen Barnvänlig

kommun 2021–2023 och beslutar föreslå att stadsfullmäktige godkänner planen.

Bilaga A § 119 Verksamhetsplan Barnvänlig kommun Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige beslutar godkänna verksamhetsplanen Barnvänlig

kommun 2021–2023.

(21)

Sysselsättningsöversikt augusti 2021

FGE § 120

430/14.00.01/2021

Beredning: sysselsättningschef Sanna-Mari Levijoki, tfn 044 7809 086

Inom området för NTM-centralen i Österbotten har antalet

arbetslösa arbetssökande sjunkit i augusti med 29,6 procent jämfört med motsvarande tidpunkt året innan. Antalet permitterade på heltid har sjunkit med 79 procent jämfört med året innan. Antalet

arbetslösa under 25 år har minskat med 36,4 procent, men antalet långtidsarbetslösa har ökat med 23,3 procent jämfört med året innan.

Nyckeltal, Karleby, augusti 2021

 Andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften var 8,5 procent, ett år tidigare 9,3 procent.

 Antalet arbetslösa arbetssökande var sammanlagt 1 838, vilket var 178 färre än ifjol.

 Av de arbetslösa arbetssökande var 83 permitterade medan motsvarande siffra var 248 året innan.

 Antalet unga arbetslösa som är under 25 år uppgick till 264, året innan till 330.

 Antalet långtidsarbetslösa har ökat. I augusti var siffran 653, ett år tidigare 459.

 Antalet lediga arbetsplatser var 495, året innan 367.

 Totalt 831 personer deltog i sysselsättningsfrämjande tjänster, ett år tidigare 869.

För tiden januari till slutet av augusti visar utgifterna för

arbetsmarknadsstödet som delfinansieras av kommunen en ökning på 269 970 euro, dvs. 14,2 procent, jämfört med motsvarande tidpunkt året innan. Detta beror delvis på konsekvenserna av coronapandemin och på övergången från kommunandelar på 50 procent till kommunandelar på 70 procent. Då arbetsmarknadsstöd betalats till den arbetssökande i 300–999 dagar på grund av

arbetslöshet är kommunens andel 50 procent och efter 1 000 betalda dagar blir kommunens andel 70 procent.

Kommunförsöket med sysselsättning 1.5–31.8.2021

Kommunförsöken med sysselsättning startade 1.3.2021 när

klientskap 2 732 överfördes på kommunernas ansvar (personer som omfattas av FPA:s dagpenning eller arbetslöshetsdagpenning,

(22)

arbetssökande i sysselsättningstjänster, permitterade,

arbetssökande under 30 år, personer med främmande modersmål samt invandrare). Av dessa är 76 procent Karlebybor och av dem är 43 procent under 29 år.

Karleby stad sökte sig till sysselsättningsförsöket med Kaustby ekonomiska region, Perho och Kannus. Karleby bär det

administrativa ansvaret för försöket. Från TE-byrån överfördes 14,2 årsverke under kommunens arbetsledning och utvecklingsarbetet för sysselsättningstjänster inleddes i enlighet med den nya lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen. Cirka hälften av personalen inom sysselsättningsförsöket är nya anställda.

De har fått introduktion i sina nya uppgifter och samtidigt har man säkerställt att kundprocesserna fungerar.

Unga valdes till en viktig målgrupp för försöket och som mål valdes en stark början och höjning av sysselsättningsgraden till 80 procent.

Övriga mål och indikatorer fastställs mer ingående under försökets gång. Processer utarbetas tillsammans med ett omfattande

samarbetsnätverk. Begäran om utlåtanden har besvarats: Den nordiska modellen för arbetskraftsservice, Verksamheten i Välittäjä Oy som ska grundas samt det nya elektroniska

verksamhetsstyrningssystemet som ska skapas (Jobbmarknad) Sysselsättningsöversikten som kompletterande material

Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar anteckna sysselsättningsöversikten för kännedom och sända den till fullmäktige för kännedom.

Sysselsättningsöversikten som kompletterande material

Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige beslutar anteckna sysselsättningsöversikten för kännedom.

(23)

Kårkulla samkommun / Val av ledamot till samkommunsfullmäktige

FGE § 121

584/00.00.01/2021

Beredning: Förvaltningssekreterare Lea Mäkelä

Kårkulla samkommuns högsta beslutande organ är sam kom muns- full mäk ti ge. Samkommunens protokollspråk och arbetsspråk är svens ka.

Enligt samkommunens grundavtal väljer medlemskommunerna full- mäk ti ge le da mö ter enligt följande:

Antalet svenskspråkiga invånare i kommunen

Antal ledamöter

Högst 8 000 1

8 001 - 25 000 2

Minst 25 001 3

Antalet svenskspråkiga invånare bestäms enligt Statistikcentralens of fi ciel la uppgifter för den 31 december året före senaste kom munal- val.

För varje ledamot i samkommunsfullmäktige väljs en personlig er- sät ta re. Ledamöterna och ersättarna i samkommunsfullmäktige väljs för en tid som motsvarar mandattiden för medlemskommunernas kom mun full mäk ti ge. Mandattiden fortsätter tills ett nytt sam kom- muns full mäk ti ge valts och konstituerat sig.

Kårkulla samkommun har meddelat att samkommunsfullmäktige sam mant rä der 14.10.2021.

I samkommunens grundavtal bestäms att samkommunsfullmäktige ska senast den 15 oktober godkänna samkommunens budget för följande kalenderår. Om alla ägarkommuner inte senast 1 oktober har valt sina representanter till Kårkulla samkommuns nya full mäk ti- ge inkallas nuvarande fullmäktige till sammanträdet 14 oktober.

Karleby väljer till Kårkulla samkommuns samkommunsfullmäktige en le da mot och en personlig ersättare.

Under fullmäktiges mandattid 2017–2021 representeras staden av Roy Brunell och hans personliga ersättare Göran Björkgård.

(24)

Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar föreslå stadsfullmäktige att fullmäktige väljer en ledamot och en personlig ersättare till Kårkulla samkommuns sam kom muns full mäk ti ge.

Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige väljer en ledamot och en personlig ersättare till Kårkulla samkommuns sam kom muns full mäk ti ge.

Beslut Stadsfullmäktige beslutade välja Lisa Ström till samkommunsfull- mäktiges ordinarie ledamot och Annika Enlund-Piirto till ersättare.

(25)

Fullmäktigemotion / Avgiftsfria lekparksmåltider för under 16-åringar i syfte att förebygga fattigdom bland barnfamiljer

FGE § 122

Ledamot Cygnel lade fram följande fullmäktigemotion som också un der teck nats av 6 andra fullmäktigeledamöter:

”En del barn får dagens enda varma måltid i skolan eller daghem- met. Då skolorna är stängda på somrarna finns det en risk att alla barn inte får en hälsosam lunch. En avgiftsfri måltid i lekparken för barn och unga minskar familjers risk för marginalisering och är till hjälp i ekonomiska svårigheter. Måltiden är inte en tjänst enbart för barn utan ökar social gemenskap och underlättar också föräldrarnas var dag i form av minskad matlagning och lägre matutgifter. Exem- pel vis i Helsingfors har lekparksmåltider serverats redan sedan 1942.

Vi föreslår att man i Karleby börjar servera avgiftsfria lek parks mål tider på somrarna. Måltider skulle serveras under skolornas som mar- lov, i år alltså 7.6-10.8.2021, på ett coronasäkert sätt utomhus.

Enligt Utbildningsstyrelsen är den totala kostnaden för en måltid i grunds ko lan i Karleby 2,34 euro. Enligt Statistikcentralen fanns det 9474 under 16-åriga barn i Karleby i slutet av 2020. Utifrån er fa ren- he ter na i Helsingfors kan man beräkna att ca åtta procent av dem del tar i lekparksmåltiderna. I tidsperioden 7.6-10.8.2021 ingår samman lagt 47 vardagar. Således blir kostnaderna för tillredningen av mål ti der na i Karleby sommaren 2021 ca 83 400 euro. De faktiska kost na der na kan emellertid vara lägre, eftersom måltiderna i hu vud- sak bes tår av soppor och då är kostnaden för en enskild portion läg- re än för måltiden som serveras i skolan.

Eftersom stadens centralkök även sommartid är öppna på grund av bes pis nin gen i daghem lyckas tillredningen av maten utan större behov av tilläggsresurser på personalsidan. Distributionen av maten fö rut sät ter 3-4 personers arbetsinsats på deltid, om maten exem pel- vis de las ut i centrala Karleby i 1-2 parker och dessutom i Lochteå och Kel viå. Även sommaranställda kunde eventuellt användas för det här uppdraget.

Vi undertecknade fullmäktigeledamöter föreslår att Karleby börjar de la ut en avgiftsfri måltid på vardagarna för under 16-åringar under sko lor nas sommarlov.

Länkar/mera information:

Lekparksmåltider i Helsingfors:

(26)

https://www.hel.fi/palvelukeskus/fi/Ateriapalvelut/leikkipuistoruokailu/

Yles artikel om modeller i olika städer:

https://yle.fi/uutiset/3-11372257”

Bilaga A § 37 Ursprunglig fullmäktigemotion

Beslut Stadsfullmäktige beslutar anteckna motionen i sitt protokoll och ge den till stadsstyrelsen för behandling.

Beredning: Koivuniemi Jutta, chef för städ- och matservice

Stadens matservice har i uppgift att tillreda och servera en lags tad- gad skolmåltid. Vi anser att det inte hör till kärnservicen i stadens mat ser vi ce att ordna lekparksmåltider under skolornas sommarlov.

Ett eventuellt ordnande av måltiderna berör närmast Soites barn- och familjetjänster eller verksamhetsområdet för stadens bild ningst- jäns ter. Att ordna lekparksmåltider som egen separat verksamhet krä ver en mera omfattande utredning med tanke på organiseringen och verkställandet.

En utredning om det ekonomiska läget hos barnfamiljer i Karleby ger föl jan de fakta:

Barnfamiljer som fått långvarigt utkomststöd utgör 1,3 procent av barn fa mil jer na och hushåll med ensamförsörjare 2,2 procent av hushåll som fått utkomststöd (Sotkanet 2020).

Hushåll med ensamförsörjare som fått kortvarigt utkomststöd uppgår till 4,7 procent av hushåll som fått utkomststöd (Sotkanet 2020).

Antalet hushåll som fick kortvarigt utkomststöd år 2020 uppgick till 972.

I Karleby betalades år 2019 utkomststöd till sammanlagt 153 sam- bor/gif ta med barn (Sotkanet 2021).

Om det anses finnas behov för fortsatt behandling av ärendet, kan ord nan det av lekparksmåltider eventuellt skötas så att de fogas till be fint lig verksamhet, exempelvis till öppen småbarnspedagogik, fa- mil je klub bar eller idrottstjänsters lekparksverksamhet sommartid.

I de sommarklubbar som ungdomstjänster ordnar i juni har de del ta- gan de barnen redan möjlighet att äta lunch. Ett sätt att förverkliga verk sam he ten är att maten eller alternativt en måltidspåse delas ut i lek par ker na, näridrottsplatserna eller skolgårdarna. Ordnandet av lek parks mål ti der kunde vara ett sätt att sysselsätta unga sommartid.

Ut vidg nin gen av verksamheten förutsätter att ett nytt anslag inriktas på verksamheten.

Ungdomsfullmäktiges utlåtande som kompletterande material Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige att fullmäktige

(27)

1 antecknar för kännedom de åtgärder som vidtagits med an led ning av motionen

2 anser att motionen är slutbehandlad.

Behandling Ledamot Karhu föreslog att ärendet återremitteras för ny beredning.

Le da mö ter na Teerikangas, Ojala och Pietilä understödde förslaget.

Eftersom det hade lagts fram ett förslag om återremittering och som fick understöd, föreslog ordföranden att man röstar om förslaget.

Omröstning I den förrättade omröstningen fick Karhus förslag om återremittering 6 röster och fortsatt behandling 6 röster. Med ordförandens röst bes- lu ta de man fortsätta behandlingen av ärendet.

Bilaga A § 437 Röstlängd

Inga motförslag lades fram under den fortsatta behandlingen.

Beslut Stadsstyrelsen godkände stadsdirektörens beslutsförslag.

1 anteckna för kännedom de åtgärder som vidtagits med an led ning av motionen

2 anse att motionen är slutbehandlad.

Behandling Ledamot Cygnel föreslog att ärendet återremitteras för ny

beredning. Ledamöterna Karhu, Partanen och Niemi understödde förslaget.

Eftersom det hade lagts fram ett förslag om återremittering och som fick understöd, föreslog ordföranden att man röstar om förslaget.

I den förrättade omröstningen fick Cygnels förslag om återremittering 14 röster och fortsatt behandling 29 röster.

Behandlingen av ärendet fortsatte. Under behandlingen gjordes inga motförslag.

Beslut Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens beslutsförslag.

(28)

Fullmäktigemotion/Gratis frukost i grundskolor

FGE § 123

Ledamot Niemi gav vänsterförbundets fullmäktigegrupps full mäk ti- ge mo ti on:

”Enkäten Hälsa i skolan som genomförs av Institutet för hälsa och väl färd visar att en stor del av grundskoleeleverna inte äter frukost var je vardag. Av eleverna i årskurs 4 och 5 är andelen 26 pro cent medan andelen för årskurs 8 och 9 uppgår till 41,4 procent. Stu dier visar ett tydligt samband mellan hälsosam frukost och skol fram gång men alla hem har inte samma förutsättningar att erbjuda en

näringsrik frukost. Socialbarometern 2020 visar också att co rona krisen har medfört utkomstproblem i kommunerna. Av so cialar be tar na anser 73 procent att krisen har ökat bl.a. behovet av mathjälp som följaktligen påverkar också skoleleverna.

I de kommuner där skolorna erbjuder gratis frukost har resultaten va rit positiva. Från och med hösten 2019 har man t.ex. i Lahtis er- b ju dit frukost varje vecka i fyra skolor som valts till försöket på so cio- eko no mis ka grunder. Frukosten har hjälpt eleverna att orka med sko lar be tet men också möjliggjort att de vuxna kan möta barnen utan brådska och kartlägga utmaningar som hänför sig till elevernas liv. På basis av responsen från försöket har den gemensamma mål- ti den haft en lugnande inverkan på eleverna och gett ett bra ut- gångs lä ge för skolarbetet.

Vänsterförbundets fullmäktigegrupp föreslår att staden i fort sätt nin g- en erbjuder eleverna inom den grundläggande utbildningen gratis fru kost i skolan. Genom åtgärden kan vi utjämna socioekonomiska skill na der mellan elever och lugna ner skoldagen. Vi förslår också att man följer upp hur den kostnadsfria frukosten påverkar elevernas ork och välbefinnande.”

Bilaga A § 17 Ursprunglig fullmäktigemotion (på finska) Beslut Stadsfullmäktige beslutade anteckna motionen för kännedom och

ge den till stadsstyrelsen för behandling.

Stadsstyrelsen 20.9.2021

Beredning: bildningsdirektör Terho Taarna, chef för svenska undervisningstjänster Ronnie Djupsund och chef för mat- och städservice Jutta Koivuniemi

Vårt svar baserar sig på diskussioner som förts mellan

representanter för bildningstjänster och städ- och matservice samt

(29)

barnvänlig kommun-koordinatorn. Ungdomsfullmäktiges

ställningstagande till fullmäktigemotionen som kompletterande material.

Barnvänlig kommun-koordinator, likabehandlingsperspektivet Främjande av likabehandling är en av kommunens lagstadgade uppgifter. Varje barn har rätt till ett gott liv och välbefinnande. En barnvänlig kommun sörjer för varje barns rätt till en tillräcklig

levnadsstandard. Enligt principerna för utvecklingsarbetet Barnvänlig kommun kan kommunen bedriva positiv särbehandling. Det innebär att kommunen kan genom sina åtgärder jämna ut skillnaderna i utgångsläget för barn och unga. Ett sätt att främja barns och ungas likvärdighet är en sund och balanserad skolmat.

Karleby stad fick sitt första Barnvänlig kommun-erkännande av UNICEF i september 2020 efter ett par års målmedvetet arbete för att främja barnets rättigheter i enlighet med sin verksamhetsplan.

Utvecklingsarbetet fortsätter i enlighet med den nya

verksamhetsplanen. Erkännandet är i kraft i två år och efter det gör UNICEF en ny bedömning av om staden fortfarande gjort framsteg i utvecklingsarbetet.

I enlighet med den nya verksamhetsplanen valde stadsfullmäktige och barn- och ungdomsfullmäktige Karlebys nya vision:

Hos oss har barn och unga möjlighet att växa till sitt sanna jag. Det innebär att barnets rättigheter berör alla som är under 18 år. I barnvänliga Karleby främjar vi barnets rättigheter varje dag.

Undervisningstjänsters åsikt

Som det konstateras i fullmäktiges motion utreds frågor som rör skolmaten i enkäten Hälsa i skolan. I Karlebys resultat av enkäten Hälsa i skolan (2017) framgår det att bara 15,5 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 inom den grundläggande utbildningen i Karleby äter allt som ingår i skolmåltiden alla skoldagar. En oroväckande

upptäckt kan också anses vara att nästan var femte elev i årskurs 4 och 5 (17,8 %) låter bli att äta skolmatens huvudrätt 1–2 gånger i veckan. Resultaten av enkäten Hälsa i skolan väcker oro över huruvida Karlebyeleverna anser att skollunchen är tillräckligt aptitlig.

Utan att förminska betydelsen av ett morgonmål som bjuds i skolan anser undervisningstjänster att det är viktigare att fästa

uppmärksamhet vid hur lockande skollunchen är särskilt i fråga om matens kvalitet, utseende och smak samt måltidsförhållandena och måltidsarrangemangen. Lunchtiden, smidiga matlinjer samt en trivsam och lugn matsal är viktiga för en trevlig matupplevelse. Vi anser också att det är mycket viktigt att eleverna engageras både i utvecklingen av skolmaten och måltidsförhållandena. Som en del av

(30)

utvecklingen kunde man också pröva på ett enkelt system via vilken eleverna kan ge respons i realtid. Det skulle ge

användarerfarenheter av hur man lyckats med åtgärderna. Vid granskningen av skoldagens måltider är det också viktigt att beakta att för en del barn är skollunchen dagens enda varma måltid. Därför är det också viktigt att satsa på skolmatens kvalitet och på att den är aptitväckande. Undervisningstjänster anser att det är mycket viktigt att eleverna äter dagligen en mångsidig och balanserad måltid i skolan. Om det erbjuds gratis frukost i skolan kan det finnas en risk att allt fler låter bli att äta skolmaten.

Med tanke på de begränsade utvecklingsresurserna och

ekonomiska resurserna anser undervisningstjänster att det är mer relevant att rikta utvecklingen till kvaliteten på skollunchen och måltidsförhållanden så att fler elever skulle äta en balanserad måltid under skoldagen. Inom ramen för de ekonomiska realiteterna bör det granskas om skolmaten kan förbättras utan att kostnaderna ökar oproportionellt. Det måste beaktas att priset på skolmaten i Karleby är billigt jämfört med den nationella nivån

Om man beslutar att erbjuda gratis frukost åt eleverna i den grundläggande utbildningen i Karleby ska skolorna reservera tillräckligt med tid för det på morgonen. Detta bör också beaktas i skolornas läsårsplanering och i planeringen av morgonens bussturer och andra skoltransporter. I praktiken innebär det längre skoldagar för eleverna.

Mattjänsters åsikt

Mattjänsters mål är att i första hand satsa på att göra skolmaten mer mångsidig och aptitväckande så att ungdomarna skulle äta

skolmaten som i och för sig serveras relativt tidigt, i många skolor redan från och med kl. 10:30. En mångsidig och aptitväckande skollunch ger energi för hela resten av skoldagen och genom att erbjuda gratis frukost i skolan finns det en risk att eleverna allt oftare låter bli att äta den näringsrika lunchen. Att erbjuda en varm frukost som tillagas vid skolan försvårar organiseringen av köksarbetet och medför extra kostnader på grund av arbetsbördan och

maskinanskaffningarna. Vår åsikt är att kökspersonalens arbetstid eller behovet av personalresurser, och därmed deras kostnader, inte får öka i betydande grad på grund av frukosten. Att ordna frukosten före skolarbetet börjar är också en utmaning med tanke på helheten med ordnandet av skolskjutsar och skoldagens tider.

En näringsrik frukost ger dock växande barn energi att lära sig och tillägna sig ny information vilket förutsätts under skoldagen. En gemensam frukost kan också främja gemenskapskänslan och delaktigheten bland barn och unga.

Morgonmellanmål istället för en varm frukost

(31)

Vi har utrett elevernas frukostbehov eller -önskemål i en

skolmatsenkät som Karleby städ- och matservice genomförde våren 2021. Enkäten besvarades av grundskoleelever,

gymnasiestuderande och skolornas personal. Svarsprocenten i enkäten blev mycket låg (elevernas svarsprocent var endast 20 procent, dvs. 1 296 svarande av 6 000 elever), vilket betyder att resultaten är riktgivande. Av eleverna i årskurs 1–9 uppgav 65,4 procent av de svarande att de skulle äta frukost i skolan om det bjuds.

Representanterna för mattjänster och barnvänlig

kommun-koordinatorn har diskuterat möjligheten att erbjuda frukost.

Man skulle kunna erbjuda många parallella alternativ beroende på åldersgrupp, skolans resurser och lokaler.

I skolor där det nu redan erbjuds frukost till barn i

småbarnspedagogiken är det möjligt att erbjuda skoleleverna gröt till frukost. I skolor där det inte erbjuds frukost kunde ett alternativ vara att erbjuda morgonmellanmål i stället för en varm frukost.

Morgonmellanmålet skulle komplettera frukosten som eleven äter hemma och hjälpa eleven orka till skollunchen.

Vid sidan av morgonmellanmålet som mattjänster erbjuder eller som ett alternativ till det kunde frukosten ordnas för eleverna i de lägre årskurserna i grundskolan inom ramen för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet i Karleby (KOHASU). Avsikten är att också under läsåret 2021–2022 försöka ordna morgonklubbar där en av

utgångspunkterna kan vara en gemensam frukost.

Detta har pilottestats vid Rahkosen koulu i Ullava under våren 2021 i morgonklubben vardagskompetens. De barn som deltagit i klubben har tillsammans med handledaren lagat en frukost och också fått städa efter sig. Det har varit gratis att delta i klubben, och måltids- och handledningskostnaderna täcktes med

KOHASU-projektfinansieringen. En fördel är att morgonklubbarna och frukosten som tillagas i dem inte inverkar på skolans rutiner eller t.ex. skolskjutsarna, eftersom klubbarna ordnas före skoldagen börjar. På så sätt ordnas klubben under den tid som eleven väntar på att skolan börjar på grund av tidig skolskjuts.

Verksamheten finansieras av undervisnings- och kulturministeriet via understöd som regionförvaltningsverken beviljar kommunerna

årligen. Ordnandet av KOHASU-klubbarna är för närvarande beroende av det specialunderstöd som beviljas årligen och det är inte möjligt att erbjuda morgonklubbar på fler än några enstaka skolor med stöd av den finansiering som beviljats. Alternativet kan dock utnyttjas i pilotfasen.

För ungdomarnas del dvs. eleverna i de högre årskurserna i

(32)

grundskolan kunde det vara möjligt att utveckla en fungerande lösning med självbetjäningsprincipen. Elevkårsstyrelserna och/eller stödeleverna skulle engageras i ordnandet av frukosten.

I det stora hela skulle principen för att ordna morgonmellanmålet vara att aktivera eleverna och stödja samverkan. Verksamheten kunde pilottestas i en del skolor från ingången av 2022 och

utvärderas i slutet av vårterminen. Efter det planeras en utvidgning av verksamheten från början av höstterminen, om det finns behov.

Om man beslutar att genomföra pilotförsöket ska en enkät för uppföljning av frukostförsöket genomföras och pilotförsökets konsekvenser för elevernas ork och välbefinnande utredas.

Kostnader

Städ- och matservice har kalkylerat de genomsnittliga kostnaderna för frukosten.

I kalkylerna har beaktats gröt eller kallt morgonmellanmål som alternativ beroende på skola. Kostnaderna för råvarorna är ca 0,37 euro i snitt per elev per dag.

Om organiseringsansvaret i sin helhet skulle ligga på mattjänster, skulle de totala kostnaderna med beaktande av råvarorna och arbetskostnaderna kalkylmässigt uppgå till 1,1 euro per elev per dag. Kalkylen baserar sig på att frukosten erbjuds till alla elever.

Om man vill bjuda på morgonmellanmål krävs det närmare

planering, granskning av kostnadseffekterna och övervägande av finansieringen tillsammans med representanter för bildningstjänster och enheten för städ- och matservice.

Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige att fullmäktige

1 antecknar för kännedom de åtgärder som vidtagits med anledning av motionen

Behandling Under behandlingen föreslog ledamot Karhu att ärendet

återremitteras för ny beredning. Ledamöterna Lahti och Teerikangas understödde förslaget.

Eftersom det hade lagts fram ett förslag om återremittering av ärendet och som fick understöd föreslog ordföranden att man röstar om förslaget.

Omröstning I den förrättade omröstningen fick ledamot Karhus förslag om återremittering 3 röster medan förslaget om fortsatt behandling fick 9 röster.

(33)

Under den fortsatta behandlingen lades inga motförslag fram.

Beslut Stadsstyrelsen godkände stadsdirektören beslutsförslag.

1 anteckna för kännedom de åtgärder som vidtagits med anledning av motionen

Behandling Ledamot Niemi föreslog att ärendet återremitteras för ny beredning.

Under diskussionen drog Niemi bort sitt förslag om återremittering och lade fram en hemställningskläm enligt vilken servering av gratis frukost från ingången av nästa år tas i bruk som pilot.

Hemställningsklämmen godkändes inte enhälligt.

Ordföranden föreslog att man röstar i ärendet.

Omröstning I den förrättade omröstningen fick Niemis förslag om att lägga till hemställningsklämmen till beslutsförslaget 15 röster och

stadsstyrelsens beslutsförslag utan hemställningsklämmen 26 röster, 2 röstade blankt.

Beslut Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens beslutsförslag.

(34)

Fullmäktigemotion / Busshållplatsernas tak

FGE § 124

Stadsfullmäktige 25.3.2021 § 27

Ledamot Peltomaa lade fram följande fullmäktigemotion som också un der teck nats av 9 andra fullmäktigeledamöter:

"Stadens busshållplatstak är huvudsakligen i mycket dåligt skick.

Ta ken har eventuellt redan börjat störa imagen. Moderna ge nom- s kin li ga tak är också tryggare och lättare att övervaka vid skolsk juts- ning.

Vi föreslår att staden vidtar åtgärder för att utreda alternativa sätt att kor ri ge ra saken och till vilka kostnader".

Beslut Stadsfullmäktige beslutade anteckna motionen i sitt protokoll och ge den till stadsstyrelsen för behandling.

Beredning: vägmästare Kari Pihlajamäki och stadsmiljödirektör Nina Kujala

I investeringsbudgeten 2021 för trafikled har reserverats 10 000 euro för att byta ut busshållplatsernas väderskydd. Arbetet för att byta ut busshållplatserna har påbörjats 2019. En busshållplats med väderskydd kostar ca 5 000 euro.

I staden har monterats åtta hållplatser med väderskydd i glas och på en del av dem har tejpats historiska fotografier av Karleby. Under 2021 kommer ännu två stycken att monteras.

På samlingsplatsen för bussar som ligger mellan Matkahuoltos och Anttilas parkeringsplats har man monterat fyra nya hållplatser med väderskydd i glas och vid behov monteras ännu en. Eftersom hållplatserna med väderskydd är dyra bör det kartläggas på vilka platser väderskydden i glas inte utsätts för skadegörelse.

Ett flertal gamla busskurer som ligger utanför centrum har rustats upp och en del av dessa har också placerats i Lochteå och

Maringais. Man kommer också i fortsättningen att rusta upp gamla busskurer. Kommuninvånarna i bl.a. Halkokari har deltagit i att rusta upp gamla busskurer och målat dem i samarbete med staden.

I och med den förnyade kollektivtrafiken har vi fått ca 60 nya

hållplatser som ännu inte fått ett retardationsfält eller hållplatser med väderskydd. Byggandet av dessa bör beaktas under kommande år.

(35)

Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige att den

1 antecknar åtgärderna med anledning av motionen för kännedom

Stadsstyrelsen Fullmäktige beslutar

1 anteckna åtgärderna med anledning av motionen för kännedom

2 anse att motionen är slutbehandlad Beslut Stadsfullmäktige godkände beslutsförslaget.

(36)

Svar på fullmäktigemotion / Motionsspår

FGE § 125

Ledamot Pekka Nurmi lämnade in följande fullmäktigemotion un der- teck nad av 12 andra ledamöter:

"Jag föreslår att det byggs ett motionsspår vid havsstranden för up p- rätt hål lan de av hälsan. Spåret kunde starta exempelvis i Ohtakari och följa havsstranden där det är möjligt och sluta vid cam ping plat- sen. Det borde göras möjligt att ta sig fram både gående och cyk lan- de. Längs med spåret borde det byggas vindskydd samt motions- och lekparker.

Vistelse i naturen och utflykter kommer att öka väsentligt. Om mo- tionss på ret görs bra är det en attraktionsfaktor för turismen i vår re- gi on."

Beslut Stadsfullmäktige beslutade anteckna motionen i sitt protokoll och ge den till stadsstyrelsen för behandling.

Beredning: idrottsdirektör Lotta Nyqvist, stadsträdgårdsmästare Sini San gi och generalplanearkitekt Päivi Cainberg

Idrottstjänster och stadsmiljös enhet parker och idrottsområden har på uppdrag av stadsstyrelsen berett en omfattande verk sam het sut- red ning för uteidrottsplatser i Karleby. Utredningens syfte är att ge en övergripande uppfattning om de tjänster för motion och idrott utom hus som staden tillhandahåller och att ge utvecklingslinjer för fram ti den. Insatsområden är speciellt tjänsternas kvalitet och till- gäng lighet, verksamhetens planering, antalet personal samt att sva- ra på ekonomiprogrammets mål.

Mångsidiga möjligheter till motion främjar kommuninvånarnas väl be- fin nan de och hälsa samt ökar stadens attraktions- och kvar håll- nings kraft. Uteidrottsplatsernas användning och betydelse har yt ter- li ga re ökat i och med CO VID-19 och trenden kan mycket väl vara bes tåen de. Karlebys styrka är särskilt det breda och mångsidiga nät ver ket av näridrottsplatser som har utvecklats i samarbete med an vän dar na ända sedan 2000. Näridrottsplatserna stöder bra prin ci- pen enligt vilken det ska finnas lättillgängliga möjligheter till motion för alla.

Också motion i naturen och utnyttjandet av utflyktstjänster ökar stän-

(37)

digt. Staden underhåller sammanlagt ca 130 kilometer markerade fri lufts le der och naturstigar, 27 vindskydd eller andra rastplatser, 13 lä ger plat ser, 16 utedass, 10 fågeltorn, 2 stugor och 3 bastun. En del av lederna lämpar sig också för rörelsehindrade. Dessutom för bätt- rar och upprätthåller många sällskap och föreningar spår på egen hand eller i samarbete med staden.

Uteidrottsplatsernas personal sköter utflyktstjänsterna vid sidan av an nat arbete. Sommartid deltar säsongarbetare i skötseln och re pa- ra tion sar be tet. På nuvarande leder och rastplatser finns det rikligt med eftersatt underhåll som förutsätter resurser. Särskilt vintertid är det utmanande att upprätthålla tjänsterna på grund av brist på personal.

I närheten av det i motionen föreslagna havstrandsområdet finns bl.a. följande nya eller på senare år förnyade leder:

- Natur- och traditionsstigen i Ruotsalo

- Karhi-Lochteå kyrkbys naturstig/terrängcykelrutt

- Karipolku från norra delen av Lochteå kyrkby till Vat ta- jaud dens spets

Stadsmiljös Planering bereder en strategisk generalplan för re gion- struk tu ren i Karleby. I avsnittet om grönområden och rek reation sob- jekt i planutkastet kommer man att anvisa ett spår och objekt längs havs stran den. Spåret slingrar sig mellan byområden från Kalajoki kom mung räns till Larsmo kommungräns på västra sidan om riksväg 8. Det utnyttjar det befintliga vägnätet och kopplar samman ett tju go- tal objekt vid havsstranden till en havsnära rekreationsled. Havs- strands le den passerar såväl by-, strand- som centrumområden och bil dar en mångsidig helhet. Den går via södra delen av na tional- s tads par ken. Leden kopplas till det i den strategiska generalplanen för regionstrukturen undersökta grönområdesnätverket som sträcker sig från hav till hav i tätortens inre delar.

Utvecklingsåtgärder år 2021 är exempelvis iståndsättningen av Trul l- ö utflyktsled och förbindelseled i samband med na tionals tads par- kens utvecklingsprojekt. Ett av projektets mål är att föra havet när- ma re användarna och att undersöka olika innovativa lösningar att pre sen te ra havs- och skärgårdsnaturen på ett obehindrat och lät till- gäng ligt sätt.

Därtill har man ansökt om utvecklingsbidrag för utveckling och håll- bar användning av närrekreationsområdet i Sandskata. Ett nä r- i drottsp lats pro jekt 2021–2022 är att grundligt förbättra och utveckla Ros ka ru ka.

Arbetet för att utveckla utflyktsleder och -tjänster samt annan motion utom hus fortsätter delområdesvis med utarbetandet av noggrannare pla ner. Utvecklingsplanerna omfattar bl.a. kartläggning av nuläget, be räk ning av det eftersatta underhållet, fastställande av sköt sel klas-

(38)

si fi ce rin gen och -ansvaret samt en investeringsplan med fi nan- siering sal ter na tiv.

Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige att den

1 antecknar åtgärderna med anledning av motionen för kän ne dom

Behandling Efter diskussion föreslog första vice ordförande Jukkola att ärendet åter re mit te ras för ny beredning. Stadsstyrelsen beslutade enhälligt åter re mit te ra ärendet.

Beslut Stadsstyrelsen beslutade återremittera ärendet för ny beredning.

Beredning: Bildningsdirektör Terho Taarna, idrottsdirektör Lot ta Ny- qvist

Utöver det tidigare beredda svaret på motionen har man under ären- dets fortsatta beredning bekantat sig med terrängförhållandena i om rå det sommaren 2021.

I motionen föreslås att ett havsstrandsspår/spår för hälsomotion byggs exempelvis från Ohtakari till stadens cam ping plat s och att man kan både gå och cykla längs spåret.

Grundandet och byggandet av ett permanent motionsspår fö rut sät- ter tillstånd av ägarna till fastigheterna längs spåret, så med tanke på markägoförhållanden är det därför lättast att förverkliga det på mar kom rå den som ägs av staden. Det föreslagna spåret från Oh ta- ka ri till campingplatsen ligger i huvudsak på privatägda mar kom rå- den och stadens markinnehav begränsas närmast till centrala Kar le- by med näromgivning såsom Halkokari. Spåret skulle sannolikt in be- gri pa sammanlagt några hundra olika fastigheter beroende på hur det dras.

Om man vill förverkliga en sådan omfattande spårhelhet som avses i mo tio nen mellan campingplatsen och Ohtakari ska planeringen och byg gan det av det delas in i olika etapper och samtidigt beakta redan ti di ga re byggda spår. Eventuella etapper kunde exempelvis vara:

• Ohtakari– Lochteå kyrkby (på etappen Karipolku som lämpar sig för vandring till Ohtakari)

• Lochteå kyrkby – Karhi (förverkligad som privat terrängcykelrutt)

• Karhi – Maringais

• Maringais – Ruotsalo

• Ruotsalo – Rödsö

(39)

• Rödsö – Campingplatsen

På etapperna borde man delvis använda redan befintliga leder för gång- och cykeltrafik eller vägar. I terrängen förutsätter byggandet utö ver det egentliga spåret också bl.a. guidetavlor och skyltar samt byg gan de av övergångsplatser vid diken och våtmarker.

Vad gäller terrängen är det lättast att förverkliga spåret i Lochteås mo mar ker med sandbotten. I Lochteå har privata redan byggt en ter- räng cy kel rutt mellan Lochteå kyrkby och Kar hi. Rutten har tagits väl emot av användarna och Karleby stad har tilldelat förverkligandet av rut ten utmärkelsen årets idrottsgärning 2020. Den här rutten kunde va ra bra att utvidga med markägarnas samtycke också exempelvis mot Houraati skidcentrum via Rantijärventakusta och utnyttja lämp li- ga stigar och vägar i området.

Vad gäller jordgrunden är det mera utmanande att bygga spåret på ste nig moränjord eller sumpiga områden och med tanke på ter räng- cy kling är rutter som byggs i sådan terräng också körtekniskt mera krä van de. Avsnittet mellan Halkokari och Maringais är i det här av- seen det det mest utmanande att förverkliga. På Halkokaris område byggs i år en förbindelseled från Halkokari strandstråk till Trullö van- drings led för att utveckla nationalstadsparken i Karleby. Det skulle va ra naturligt att förena det i motionen föreslagna spåret till de här rut ter na.

Förverkligandet av spåret förutsätter reservering av planerings- och in ves te ring sans lag i stadens budget och senare år även anslag för un der håll av spåret med tanke på säkerhetsaspekterna. Åtminstone till vissa delar kan man försöka hitta exempelvis byföreningar, id- rotts säll skap eller andra aktörer inom tredje sektorn till sa mar bets- par ter för underhållet. Med dem kunde man dela underhållsansvaret och staden kunde också stöda deras verksamhet.

I utredningen som idrottstjänster och stadsmiljös enhet parker och id rott som rå den gjorde om stadens uteidrottsplatser hösten 2020 har man vad gäller stadens utflyktstjänster ansett det nödvändigt att gö- ra en separat utredning om antalet utflyktsled som staden up prätt- hål ler och prioriteringen av dem samt överlag om utvecklingen av fri- lufts mo ti on och utflykter i Karleby. Man har för avsikt att i id rotts- t jäns ter inkommande år bereda en plan för utveckling av fri lufts mo tion i samband med vilken man mera i detalj kan bedöma möj li ghe terna att förverkliga det i motionen föreslagna spåret och eventuella kost na der.

Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar föreslå stadsfullmäktige att fullmäktige 1 antecknar åtgärderna med anledning av motionen för

kän ne dom

(40)

1 anteckna åtgärderna med anledning av motionen för kän ne dom