VÄSTERBOTTENS Gee LANS LANDSTING
• Tjänstemannaledningen Marie Rodling Wahlström Håkan Larsson
Jonas Rastad
Socialstyrelsen Region
NordInk 2012 -10-0 9
Umeå 2012-10-
majd_52C2032/bP
Socialstyrelsen
Regionala tillsynsenheten Nord Krister Lundström
Angående Socialstyrelsen Dnr. 9.1-42646/2011 Tillsyn angående riskanalys inför beslut om avveckling och/eller förändringar gällande ambulanserna i Åsele, Robertsfors och Malå samt akutvårdsplatserna i Dorotea och Sorsele.
Sammanfattnin
Patientsäkerheten avseende lokal akutsjukvård har bibehållits i Åsele kommun i samband med att avvecklad ambulans ersatts med akutbil i nuvarande utförande. Sammantaget har
patienterna blivit lika snabbt omhäridertagna av ambulanssjukvården vid utlarmning av prio 1.
Omgivande ambulansstationer har inte fått någon markant ökad belastning utöver att antalet lokala prio 2-uppdrag har tilltagit för ambulansen i angränsande kommun Dorotea. Tre
enskilda fall kan prövas som risk för vårdskada och analys av varje enskilt fall har inte påvisat sådan skada.
Gränslös ambulansdirigering har införts varvid belastningen jämnats ut i länet som helhet.
Under helger försörjs verksamheten i Robertsfors via stationerna i Umeå respektive
Skellefteå. Detta har inneburit viss förlängning av larmtiderna. Dessa kommer minska då de utlokaliserade ambulanserna enligt ny larmplan placerats närmare Robertsfors centrum.
Överförandet av ambulanssjukvården i Malå i egen regi har inte förändrat verksamhetens innehåll och har inte påverkat patientsäkerheten.
Avvecklingen av närsjukvårdsplatserna vid sjukstugorna i Dorotea och Sorsele har reducerat möjligheten för lokal, inneliggande närsjukvård utan att patientsäkerheten åsidosatts.
Bakgrund
Ambulansverksamheten i Åsele kommun avvecklades under februari 2012 och ersattes med en landstingsdriven akutbil. Ambulansen i Malå har överförts till drift i egen regi och aktiv ambulansstyrning har införts varvid Robertsfors kommun under helger försöjs med ambulans från antingen Umeå eller Skellefteå. Sjukstugorna i Dorotea och Sorsele har omformats till hälsocentraler i och med att respektive enhets närsjukvårsplatser avvecklats.
Akutbil och ambulansverksamheten i Åsele med om ivande kommuner
•Akutbilens uppdrag, beskaffenhet och bemanning
I samband med avvecklingen av den lokalt placerade ambulansen i Åsele har konceptet med akutbil utvecklats. Befintlig akutbil är av märket Mercedes Vito med utrustning för övervakad bårtransport. Den är utrustad med vamingsbloss för att säkra arbetsmiljön vid akuta insatser i utsatta lägen men ej för så kallad blåljuskörning. Transport av patient är begränsad till Åsele kommun.
Bilen utlarmas av SOS Alarm vid prio 1-larm inom Åsele kommun i enlighet med etablerad larmplan och enligt samma principer som för länets ambulanser. Samtidigt dras närmaste ambulans enligt principen för gränslös dirigering. Kan patienten slutbehandlas på plats återlarmas utlarmad ambulans.
Akutbilen bemannas av akutvårdsutbildad sjuksköterska från den lokala sjukstugan eller den länsövergripande kliniken för akutsjukvård. Sjuksköterskor utan prehospital
akutsjukvårdserfarenhet har genomgått längre introduktionsutbildning motsvarande 148-159 timmar, som baserats på introduktionsutbildning för nyanställd ambulanspersonal och fältstudier inom akutmottagning och anestesiavdelning. De sjuksköterskor som inte var
anställda inom Västerbottens läns landsting har genomgått längre introduktionsutbildning samt erhållit personliga delegationer och direktiv. Under försommaren genomfördes dessutom tilläggsutbildning för både förare och sjuksköterskor med fokus på team arbete. Bilen och akutsjuksköterskorna lyder under akutsjukvårdens normala ledningsstruktur och detta inkluderar även det medicinska ledningsansvaret.
Akutbilens förare kommer från kommunens räddningstjänst och har genomgått utbildning i akutsjukvårdens regi motsvarande 40-48 timmar, inklusive fåltstudier på ambulansstation.
Utbildning och övning har genomförts på samma nivå som introduktionsutbildningen för nyanställd ambulanspersonal och mynnat ut i personlig delegering.
Rutinerna för drift och bemanning av akutbilen följer dem för länets ambulanser utom vad gäller blåljuskörning och utryckning utöver prio 1 larm. Akutbilen har den medicinska utrustning som finns i länets ambulanser. Den är utrustad med överskådliga väskor fördelade på andningsvårdsväska med integrerad sug- och intubationsmöjlighet, akutväska med
läkemedel utifrån behandlingsriktlinjerna, trombolys-kit, barn- och förlossningsväska,
förbandsväska, CPAP och fixationsutrustning vid trauma. Vidare finns syrgas och lustgas, en väska med varma dropp, yllefiltar samt skyddsutrustning för personal. För bedömning och övervakning av vitalparametrar finns Medtronic LP15 med integrerad defibrillator och 12 avlednings- EKG med sändningsfunktion.
Uppdragens innehåll
Akutbilens uppdrag har varierat från avancerade medicinska insatser till mer allmän
information och stöd till sjukstugan inkl patientansvar vid sommarstängning samt resurs till akutvårdsavdelningen. Samtliga uppdrag har relaterat till läkarkontakt för vidare
handläggning, enligt rutin. Uppdragens frekvens ligger nära den simulering som genomfördes i januari och omfattar 13,7 patienter i medeltal per månad (tom augusti). Hälften av patienter har hämtats i bostaden (55 %) och en tredjedel på allmän plats ute. Trafikrelaterade olyckor med cykel, skoter och personbil utgör.17 % av totala antalet uppdrag. Den vanligaste behandlingen är syrgas, perifer infart och smärtlindring. Två patienter har haft
hjärtstopp och två patienter stroketecken där rädda hjärnan kriterier uppfyllts. 13 patienter har
haft central bröstsmärta varav två patienter med hjärtinfarkt erhållit trombolysbehandling.
Fem patienter har varit medvetslösa med ofri luftväg och behov av ventilation.
Antal larm, transporttider och beläggning
Ur tabell 1 nedan framgår att andelen genomförda prio 1 och prio 2 uppdrag minskat i Åsele kommun om trenden till och med september månad fortsätter året ut. Under den undersökta tiden förelåg i medeltal cirka en prio 1 utlarmning var tredje dygn.
Tabell 1.
Antal prio 1 och 2 larm samt körsträckor för ambulans respektive akutbil i närmast berörda kommuner
Prio 1
Åsele
antal körsträcka (km)
DoroteaVilhelmina
antal körsträcka (km)antal körsträcka (km)
2011 helår 170 14 110 169 18 121 205 14 936
2012 feb - se 93 3 013 181 19 592 187 13 527
Prio 2
2011 helår 232 22 484 230 35 081 357 41 326
2012 feb - aug 31 2 432 235 32 358 256 28 025
Ur tabell 1 framgår även att antalet körda mil för ambulansverksamheten (inklusive akutbilen) i närmast berörda kommuner har minskat under 2012, vilket innebär ökad tillgänglighet för nya uppdrag. I Dorotea har ett ökat antal prio 1 och 2 uppdrag noterats, men medelsträckan per uppdrag har i båda fallen minskat, vilket indikerar att ökningen huvudsakligen består av kommuninterna uppdrag. Då ambulanserna i övriga till Åsele gränsande kommuner i stort haft ett oförändrat antal uppdrag under 2012 följer att antalet prio 2 uppdrag avsevärt minskat inom Åsele kommun.
Tabell 2.
Medeltid från larm till ankomst vid prio 1, 2 i minuter för ambulans respektive akutbil i närmast berörda kommuner
Prio 1
Åsele Dorotea L cksele Vilhelmina
2011 helår 14,1 19,5 15,6 14,5
2012 feb - aug 13,5 21,0 12,6 16,5
Prio 2
2011 helår 14 41 18 18
2012 jan - aug 12 28 19 24
Ur tabell 2 kan konkluderas att akututbildad sjukvårdspersonal når patienter i Åsele minst lika fort som under 2011 och att övriga förändringar väsentligen ligger inom normal årsvariation.
Tabell 3.
Proportionen utryckningstid för ambulanserna respektive akutbil I närmast berörda kommuner
Åsele Dorotea L cksele Vilhelmina
2011 helår 10,4 11,4 36,5 14,1
2012 jan- aug 3,0 16,4 29,5 14,9
Ur tabell 2, 3 framgår att den totala belastningen för berörda ambulanser medfört att
nyttjandetiden inte nämnvärt torde störa beredskapen för att genomföra nytt uppdrag. Enligt proportionen nyttjad tid över dygnet har belastningen minskat i Åsele beroende på att akutbilen endast genomför prio 1 uppdrag, att belastningen i Dorotea har ökat samt att den minskat i Lycksele enligt de simuleringar som gjorts.
Socialstyrelsensspecifikafrågor
Redovisa hur patientsäkerheten har påverkats indirekt genom de effekter för andra verksamheter och funktioner inom landstinget som den avvecklade ambulansen i Åsele har medfört
Av ovanstående data framgår att tid till ankomst för prio 1 och prio 2 larm i kommuner angränsande till Åsele kommun inte nämnvärt påverkats av byte från ambulans till akutbil i Åsele kommun. Vidare framgår att antalet prio 2 larm avsevärt minskat i Åsele kommun samt att dessa larm ökat för köming av ambulansen i Dorotea huvudsakligen inom
kommunens gränser.
Redovisa vilka patientsäkerhetshöjande åtgärder som vidtagits med anledning av den avvecklade ambulansen i Åsele
Akutbilen har ersatt den avvecklade ambulansen och samarbetet med Åsele kommun har fördjupats. Initialt var bilen av mindre modell där man inte kunde transportera patienten.
Den ersattes i april med större bilmodell som möjliggör vård, övervakning och transport i bil. Akutbilens patientsäkerhetshöjande potential är att den inte lämnar kommunen och därmed är tillgänglig för nya uppdrag i ökad utsträckning. Vidare har den något ökade belastningen av prio 2 uppdrag för ambulansen i intilliggande kommun Dorotea marginellt ökat dess nyttjandegrad, och detta vekar huvudsakligen sammanhänga med intema
uppdrag inom Dorotea kommun. Den totalt sett begränsade belastningen för berörda ambulanser medför att nyttjande tid inte nämnvärt torde störa beredskapen för att genomföra nytt uppdrag.
Redovisa bedömning och säkerställande har skett av patientsäkerhetshöjande åtgärder är adekvata
Metodisk analys har genomförts av varje journal som akutbilens personal har skrivit efter omhändertagande, vård och omsorg samt vid assistering av helikopter- och
ambulanstransporter. Sammanställning med hänsyn till patient/personsekretess har genomförts i avseende att identifiera vårdskada och/eller risk för vårdskada.
Utvärderingen omfattar riskbedömning 1 (Iåg risk) - 4 (hög risk) för vårdskada, där tre patienter med risk för vårdskada nivå 2- 3 har identifierats. Dessa vårdskaderisker noterades endast i samband med den initiala, mindre modellen av akutbil.
Samtliga patienter som är omhändertagna av akutbilspersonalen har handlagts enligt gällande rutiner i Akutsjukvården och kontakt med läkare för fortsatt handläggning har förekommit i samtliga fall.
En utvärdering av Akutbilen har skett utifrån effekterna av verksamhetsförändringen med avseende på uppdragsbelastning och tider. Aktiv ambulansstyrning har införts i hela länet.
Larmplanerna har reviderats och distribuerats till SOS Alarm. Gemensam utbildning med larmoperatör och chefer är genomförde med fokus på den reviderade larmplanen.
Landstinget följer noggrant SOS Alarm avseende eventuella effekter av pågående verksamhetsförändringar.
Chef i beredskap (CIB) är infört i hela länet med beslutsmandat att stödja arbetet och beslutsfattandet för aktiviteter inom Akutsjukvården och SOS Alarm för att öka
patientsäkerheten och säkra effektivt omhändertagande. Utvärdering/analys är genomförd och CIB fungerar väl och har medfört ökad effektivitet i resursutnyttjandet
4. Redovisa samtliga enskilda fall där vårdskada har inträffat och samtliga enskilda fall där risk för vårdskada har ökat med anledning av den avvecklade ambulansen i Åsele.
Redovisa även de vårdskador eller risk för vårdskador som beror på följdverkningar för andra verksamheter eller funktioner inom landstinget.
Tre av 95 patienter som journalförts efter akutbilens införande, har befunnits i situationer som identifierats som risk för vårdskada men ingen vårdskada har kunnat identifieras efter genomgång av berörda journaler. Dessa patienter beskrivs kort nedan
2012, februari: Medvetandepåverkad patient funnen utomhus, vårdas i den mindre storleken av akutbil i väntan på ambulans utan påvisbara resttillstånd efter det akuta omhändertagandet. Riskbedömd för vårdskada 3.
2012 mars: Skoterolycka med ländkota-l-skada med adekvat handläggning på plats, ingen väntan på ambulans. Risk vårdskada 2.
2012 april: Start för avtransport av medvetslöspatient kan ha fördröjts från sjukstuga till Lycksele lasarett i och med väntan på ambulans. Medicinsk omhändertagande bedöms som adekvat. Risk för vårdskada 3.
5. Redovisa vilken metod som använts för att bedöma och säkerställa att samtliga enskilda fall med vårdskada eller ökad risk för vårdskada har identifierats.
Genomgång har genomförts av varje enskild patientjournal som omhändertagits av akutbilens personal och assisterat helikopter respektive ambulansverksamheter.
Ambulanseni Robertsfors
Ambulanssjukvården i Robertfors bedrevs tidigare genom att ambulans från Umeå stationen körde till Robertsfors varje morgon och där ersatte avgående personalteam från Umeå, som därvid återgick till stationen i Umeå. Frånvarandetiden för detta byte var minst 2 timmar per dygn. Ambulansen i Robertsfors skulle enligt larmplan köra behövande patienter till närmaste sjukhus/akutmottagning, vilket i realiteten vanligen innebar transport till
Universitetssjukhuset i Umeå en gång per dygn. Sammantaget var den ambulans som tidigare uppfattades som placerad i Robertfors i stor utsträckning upptagen med antingen skiftbyte eller patientransporter i och till och från Umeå.
Syfte med förändringen av ambulansdirigeringen avseende Robertsfors var att öka tillgängligheten och utjämna resursutnyttjandet av samtliga ambulanser i länet genom så
kallad aktiv ambulansstyrning. Detta innebär att ambulansemas placeringar förskjuts i förhållande till var andra ambulanser befinner sig så att täckningen blir jämnare i länet som -helhet. När Robertsfors ambulans inte är på plats så styrs en ambulans från Skellefteå närmare
Robertsfors norrifrån altemativt ambulans norrut från Umeå för att öka patientsäkerheten i den så kallade mellanbygden. Sådan förfarande bedrivs regelmässigt under helger.
Mandat gavs i larmplanen till SOS Alarm, som ansvarig för länets resurser, att på detta sätt öka effektiviseringen och nyttjandet av befintliga resurser. Utbildning genomfördes med larmoperatör och chefer med larmplanen i fokus. Akutsjukvården införde även chef i
beredskap (CIB) med beslutsmandat för att stödja intema enheter samt SOS Alarm. Detta har fungerat väl och har medfört ökad effektivitet i resursutnyttjandet.
Tabell 4.
Pro ortionen ut cknin stid för ambulanserna i närmast berörda kommuner
2011 helår 2012 jan- au
Robertsfors 8 14
Umeå 41,5
33
Skellefteå 28,8 31,5
Summa 78,3 78,5 Tabell 5.
Medeltid från prio 1, 2 larm till ankomst lördag - söndag i närmast berörda kommuner
Robertsfors Umeå Skellefteå
2011 helår 18,5 10,6 12,8
2012 jan- aug 25,9 11,3 13,2
Tabell 6.
Antal ambulanser och udra lörda -sönda i närmast berörda kommuner RobertsforsUmeåSkellefteå 2011, helår
Antal uppdrag (medeltal) 5 47 40
Antal stationerade ambulanser i området 1 2 3
2012 jan- aug
Antal uppdrag/helg i medeltal 4 47 43
Antal stationerade ambulanser i området (n=6) Aktiv as* Aktiv as* Aktiv as*
*as, aktiv ambulansstyrning
Analys av de runt Robertsfors berörda stationerna verifierar att belastningen på
ambulansresursema har jämnats ut (tabell 4). Tid från larm till ankomst har dock ökat i Robertsfors (tabell 5). Den totala mängden ärenden i området har inte inneburit någon ökad belastning på de direkt berörda stationerna (tabell 6).
Socialstyrelsens specifika fråga
Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan beslutet om avveckling och/eller förändring vad gäller ambulansema i Robertsfors. I redovisningen ska innehålla en bedömning av hur patientsäkerheten har påverkats i förhållande till hur den var innan förändringen.
Robertsfors kommun har idag två utgångspunkter för ambulansens stationering, i centrala Robertsfors och i Ånäset utefter E4. Akutsjukvården ser att lokalen i Robertsfors fortsatt blir
navet i verksamheten och fortsätter med aktiv ambulansstyrning så att en ambulans från Skellefteå dras mot Lövånger då ambulansen i Robertsfors befinner sig i Umeå. I senaste larmplan har de täckande ambulanserna från Umeå respektive Skellefteå dragits närmare Robertsfors centrum i avsikt att reducera de ökade anspänningstiderna, och helgtiden när ambulans inte stationerats i Robertsfors har minskats.
Ambulansen i Malå
Ambulansorganisationen i Malå är strukturellt bevarad men organisatoriskt har den överförts till sjukstugan i Malå. Larmplanen är oförändrad, bemanningen och utrustningen samt kunskapsnivån är oförändrade. Medicinskt ansvar och utbildning administreras av landstingets akutsjukvård medan personal och fordon tillhör primärvården.
Socialstyrelsens specifika fråga
Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan beslutet om avveckling och/eller förändring vad gäller ambulanserna i Malå.
I redovisningen ska innehålla en bedömning av hur patientsäkerheten har påverkats i förhållande till hur den var innan förändringen.
Då enbart huvudmannaskapet förändrats innebär genomförd förändring i sig ingen risk för försämrad patientsäkerhet.
Avvecklin en av närs'ukvårds latserna å s'ukstu orna i Dorotea och Sorsele Fyra respektive sex närsjukvårdplatser vid Dorotea respektive Sorsele sjukstugor har
avvecklats. Patienter i behov av inneliggande sjukvård utanför sjukhus kan istället läggas in på angränsande enheter. Ett utökat antal närsjukvårdsplatser har etablerats i Storuman samt Vilhelmina.
Sjukstugorna i länets inland är bemannade dygnet runt för att sköta de inneliggande
patienterna. Vidare roterar jourhavande allmänläkares placering mellan de olika sjukstugorna, varvid man i de kommuner där jourhavande icke befunnit sig på plats kan konsultera på distans. Denna rotation har upphört i Dorotea och Sorsele i och med avvecklingen av närsjukvårdsplatserna, men möjlighet för distanskonsultation via sjukvårdsrådgivningen fortsätter.
Sjukstugornas sjuksköterskor har också kunnat erbjuda lokal dygnet-runt-service vid enklare medicinska problem när exempelvis läkarjouren varit förlagd till annan sjukstuga. Man kan på jourläkares ordination antingen direkt eller per telefon ta prover, dispensera jourläkemedel,
utföra kateterbyten och liknande.
I Sorsele har uppgörelse träffats med kommunen om nyttjande av två ersättningsvårdplatser.
Förhandlingar pågår med Dorotea kommun om att köpa två vårdplatser i ett av kommunen drivet särskilt boende. I diskussionerna med båda kommunerna ingår att sjuksköterska skall lokalt kunna ta emot och behandla enklare sjukvårdsbehov. Denna möjlighet till backup liksom möjlighet till enklare medicinska åtgärder enligt ovan finns i Sorsele genom
samverkan med kommunen. I Dorotea föreslås denna möjlighet ingå i det kommunavtal som presenterats.
Socialstyrelsens fråga
Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan beslutet om avveckling och/eller förändring vad gäller akutvårdplatserna i
Dorotea och Sorsele. I redovisningen ska innehålla en bedömning av hur patientsäkerheten har påverkats i förhallande till hur den var innan förändringen
Avvecklingen av närsjukvårdsplatserna innebär ingen ökad patientsäkerhetsrisk. För att bibehålla möjlighet för viss lokal inneliggande vård har vårdplatserna i Storuman och Vilhelmina utökats och samarbete har etablerats/ söks med respektive kommun för etablera två vårdplatser i respektive kommun.
Avvecklingen av sjuksköterska under jourtid på sjukstugorna i Dorotea samt Sorsele och avvecklingen av jourhavande allmänläkares rotation till dessa orter har inneburit att distanskonsultation måste ske via sjukvårdsrådgivningen. 1 avsikt att söka bibehålla den lokala servicen etableras/ söks samarbete med respektive kommun avseende sjuksköterska på plats dygnet runt. Några patiensäkerhetsrisker har inte noterats.
I tjänsten
arie d ing ahlström Verks hetsområdeschef Kirurgi
åkan LarssonJonas Rastad
VerksamhetsområdeschefLandstingsdirektör PrimärvårdVLL
