Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 391 86 Kalmar Malmbrogatan 6 Växel 0480-820 00 0480-82 147 lansstyrelsen@h.lst.se
www.h.lst.se
Tjust behandlingsfamiljer AB Stationsgatan 2
593 31 Västervik
Tillsyn gällande Tjust behandlingsfamiljer
Beslut
Länsstyrelsens allmänna bedömning är att de inskrivna bemöts professionellt, respektfullt och känslomässigt bra. De intervjuade unga och vårdnadshavarna känner sig delaktiga i den vård och behandling som är på Tjust
behandlingsfamiljer.
Länsstyrelsen ser följande förbättringsområden för Tjust behandlingsfamiljer
• Vissa viktiga dokument saknas i akter som exempelvis placeringsbeslut från socialnämnd
• Följande viktiga områden saknas helt eller delvis i behandlingsplanerna:
tandhälsa, sömn och kost
• Barnens och ungdomarnas möjlighet till delaktighet i behandlingen kan på ett tydligare sätt visas i den dokumentation som finns.
Länsstyrelsen begär redovisning senast 9 september 2008 över vidtagna åtgärder som följd av detta tillsynsbeslut.
Ärendet avslutas.
I detta beslut har deltagit socialdirektör Stig Lindahl, beslutande och socialkonsulent Elisabeth Edberg- Karlsson och socialkonsulent Alexandra Engelholm.
Stig Lindahl
Kopia: Kopia skickas till socialnämnden i Västervik
Bakgrund
Insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården innebär ofta ett stort ingrepp i barn/ungdomars och deras familjers liv. Samhället påtar sig i detta sammanhang ett stort ansvar. Det måste därför ställas höga krav på insatsernas säkerhet och kvalitet liksom på rättssäkerheten i handläggning och dokumentation. Under åren 2006 – 2007 skall det genomföras en nationell tillsyn av hem för vård eller boende för barn och unga (HVB).
HVB som ingår i tillsynen är verksamheter som tar emot pojkar och flickor i ålder 0-18 år. Tillsynen omfattar även hem som tar emot barn och föräldrar
tillsammans. Granskningen är en del i regeringens tillsynsuppdrag,
”Barnuppdraget”.
Tonvikten skall ligga på kvalitet och säkerhet utifrån barnens behov samt att brister skall åtgärdas. Underlaget kommer att sammanställas i en gemensam rapport för hela landet.
Såväl internationell som svensk forskning har visat att barn som har varit placerade i samhällsvård varit överrepresenterade gällande hälsoproblem och är dessutom en lågpresterande grupp i skolan som riskerar att lämna vården med svag utbildning. (Nationell tillsyn av hem för vård eller boende för barn och unga, Socialstyrelsen och Länsstyrelserna, (2006))
Tillsynen genomförs inom följande sex ansvarsområden där barns behov i centrum (BBIC) är utgångspunkt för bedömningskriterierna.
• Hälsa
• Utbildning
• Känslomässiga och sociala behov
• Delaktighet
• Säkerhet
• Kvalitet
Målet med tillsynen är främst att belysa och ytterst förbättra situationen för brukaren och att ge en bild på en nationell nivå.
Metod
• Innan den operativa tillsynen genomfördes samlade Länsstyrelsen in diverse uppgifter från Tjust behandlingsfamiljer AB, uppgifter om de
placerade barnen, uppgifter om personalen, föreståndarenkät samt de skriftliga rutiner som fanns upprättade.
• Intervju av föreståndare respektive personalgrupp och behandlingsfamiljer, enligt intervjuguider.
• Intervju med de placerade unga, enligt intervjuguide.
• Intervju med de placerade ungdomarnas vårdnadshavare, enligt intervjuguide.
• Intervju med de intervjuade ungas socialsekreterare, enligt intervjuguide.
• Aktgranskning
• Kommunicering av utredningsmaterialet.
Vid granskningstillfället var 9 stycken tonåringar inskrivna, fem flickor och fyra pojkar. De placerade var födda år 1989, 1991(tre stycken), 1992, 1993(två
stycken), 1994 samt år 1997. Sju av dessa var placerade med stöd av LVU. Två av de inskrivna intervjuades var och en för sig. Två av vårdnadshavarna intervjuades per telefon. Tre handläggande socialsekreterare intervjuades även de via telefon.
Fyra av de inskrivna ungdomarnas akter granskades.
Två anställda i varsin behandlingsfamilj intervjuades. Fyra ur personalgruppen intervjuades.
Allmänt
Tjust behandlingsfamiljer, Västerviks kommun har haft Länsstyrelsens tillstånd att driva enskilt hem för vård eller boende (HVB) sedan 2003-11-05(då
Västrumsgårdens behandlingsfamiljer). Tjust behandlingsfamiljer är en verksamhet som arbetar med konsultstödda familjhem, kallade
behandlingsfamiljer. En av de vuxna är heltidsanställd av behandlingshemmet för att kunna ta emot ett barn eller ungdom.
Den vårdkategori som Tjust behandlingsfamiljer tillstånd omfattar är: Barn och ungdomar i åldern 0-20 år samt föräldrar med barn med en komplicerad
psykosocial problematik. Problematiken är av den omfattning och svårighetsgrad att en traditionell familjehemsplacering är otillräcklig. Om hela familjer eller ensamstående föräldrar med barn placeras ska familjen erbjudas ett boende i direkt anslutning till behandlingsfamiljen. Sådan inskrivning får ske efter särskild prövning av Länsstyrelsen. Högsta antal vårdtagare är 20 uppdelat på 15
behandlingsfamiljer.
Barnets bästa är basen i verksamheten och varje insats syftar till att stödja barnets/ungdomens utveckling. Utgångspunkten är att ta vara på den spontana läkningen och det naturliga i miljön som en familj kan erbjuda.
Behandlingsfamiljen är basen i behandlingen och står för kontinuitet och trygghet i vardagen. Företagets stab bistår familjen med stöd, handledning och kontinuerlig fortbildning. Behandlingsfamiljen får trygghet i anställningen och en
grupptillhörlighet med möjlighet till stöd av övriga behandlingsfamiljer. Som gemensam resurs finns lokaler på Stationsgatan 2 i Västervik. Staben i vilken verksamhetens psykologer ingår tillhandahåller själva barnlekterapi, individuell psykoterapi, parsamtal, kognitiv terapi, barnorienterad familjeterapi(BOF) och handledning. Behandlingsresurser som staben inte kan ge erbjuds på
uppdragsbasis exempelvis Marte-Meo behandling.
Placeringarna kan inledas med utredning i upp till tre månader för bedömning om fortsatt behandlingsinsatser.
Som stöd för familjernas relationsinriktade arbete används International Child Development Programmes(ICDP). Det är en resurs- och relationsorienterad utbildning som strävar efter att medvetandegöra deltagarna genom egen aktivering, såsom att spela in sig själv på video i samspel med ett barn eller att koppla teorin till egna vardagliga exempel. Behandlingsplaner görs upp i samverkan med barnet/ungdomen, föräldrar samt behandlingspersonalen. Varje halvår skrivs en behandlingsrapport till placerande kommun. Behandlingstiderna beräknas till högst två år. Vid kommunicering med Tjust behandlingsfamiljer vill de förtydliga att de ej har någon ”längsta” behandlingstid. Den genomsnittliga behandlingstiden ligger dock på ca två år.
Social dokumentation görs av ärendeansvarig. Behandlingsfamiljerna för daganteckningar som sedan den lämnas till den ansvarige samordnaren.
Utvärdering av insatser i enskilt ärende sker efter avslutning. Samtliga berörda intervjuas då angående behandling, upplägg, resultat och samarbete.
Kvalitetssäkring sker tillsammans med brukarna, socialtjänsten och föräldrarna.
Arbete pågår för certifiering enligt ISO 9001. Extern handledning är knuten till verksamheten.
Inskrivningen sker enligt föreståndaren på Tjust behandlingsfamiljer genom att socialtjänsten kontaktar verksamheten. Personalen informeras och ärendet diskuteras. Föreståndaren tar det slutliga beslutet.
Under de senaste 12 månaderna hade totalt femton unga varit inskrivna. Av dessa var sju pojkar och åtta flickor. Beskrivningen av de inskrivna barnen och deras vårdbehov överensstämmer med de kriterier som omfattas av det tillstånd som beviljades i september 2007.
Resultat
Personal/organisation
Verksamhetens föreståndare har en adekvat utbildning för uppdraget med bland annat 200 högskolepoäng. Han har PA-utbildning med inriktning organisation.
Han har arbetat med projekt inom hälso- och sjukvården som exempel psykiatrireformen. Han har arbetat med administrativa uppdrag inom
socialtjänsten i Västervik. 1998 var han med och startade upp behandlingshemmet Västrumsgården. Han har även gått ledarskapsutbildning och är ISO-utbildad.
Tjust behandlingshem har ingen biträdande föreståndaren. Personalen i staben består av tre samordnare, en psykolog samt en ekonomiassistent. Det finns även två psykologer som är konsulter i verksamheten. Samordnarna är socionomer samt en är socialpedagog. Två stycken har steg 1 utbildning. Personalen i staben kommer i text nedan kallas personal. Behandlingsfamiljerna är nio stycken med varierad utbildningsnivå. Tre av de anställda i behandlingsfamiljerna är utbildade behandlingspedagoger, två är utbildade till behandlingsassistenter. Av dessa är fem av de anställda i behandlingsfamiljerna utbildade ICDP vägledare. En av dessa har även en steg 1 utbildning. De av verksamheten anställda (en i varje familj) ska genomgå ICDP-utbildningen. Både personalen och föreståndaren anser att personalen har möjlighet till kontinuerlig fortbildning. Verksamheten har en övergripande utvecklingsplan kring utbildningsbehov och framtida
kompetensbehov. I samband med medarbetarsamtalen diskuteras den individuella utvecklingen för var och en i förhållande till ovanstående. Personalen anser att deras kompetensutveckling stöttas av verksamheten.
Personalgruppen består av sex kvinnor och två män. Behandlingsfamiljernas anställda består av fyra kvinnor och fem män.
Personalgruppen anser sig, som samlad grupp sedd, ha såväl utbildning som erfarenheter anpassade för uppdraget. De uppger att de har kontinuerlig handledning en gång i månaden.
Behandlingsfamiljerna har handledning en gång i månaden samt möjlighet till individuell kontakt för parsamtal sex gånger per år. Behandlingsfamiljerna anser att de kontinuerligt blir uppdaterade kring nya resultat om vård och behandling av personalen genom exempelvis bra diskussioner. Det finns även artiklar och böcker i verksamhetens lokaler centralt som de kan ta del av.
Personalgruppen menar att de håller sig informerade om nya forskningsresultat inom området exempelvis via artiklar. Personalen anser att hålla sig uppdaterad om nya resultat och nya metoder är en av grund teserna i deras arbete. Personalen anser att de har de personella förutsättningar som krävs för att kunna arbeta enligt verksamhetens behandlingsmetoder och för att uppfylla verksamhetens mål med de grupper som verksamheten är avsedd för.
Varje placerad ungdom bor i en behandlingsfamilj där en vuxen är anställd av Tjust behandlingsfamiljer. Varje placerad har även en ansvarig samordnare som träffar den placerade ungdomen/barnet regelbundet för enskilda samtal.
I intervjuerna framkommer att det finns tillgänglig personal dygnet runt i de delar av verksamhetens lokaler där de unga vistas. Samordnarna har även ett joursystem som gör att någon av samordnarna är tillgänglig även nätter och helger.
Föreståndaren berättar att det finns ett introduktionsprogram för nyanställda. De intervjuade behandlingsfamiljerna anser att de fått bra introduktion när de var en
”ny familj”. När verksamheten anställer en ny behandlingsfamilj så försöker de få familjen att träffa andra behandlingsfamiljer. Den nya familjen har även i början en tätare kontakt med samordnaren. Den övriga personalen anser inte att det finns något introduktionsprogram utan det är olika från gång till gång och det finns inte nedskrivet.
Verksamheten anser att de kan hitta bra personal vid exempelvis sjukskrivningar eller arbetstoppar. Det kan vara svårt om det är kort varsel. Behandlingsfamiljerna berättar att de exempelvis kan få avlastning en gång i månaden. Verksamheten anlitar tolk vid behov.
Skolgång/utbildning för de inskrivna
Alla som är inskrivna i Tjust behandlingsfamiljer har tillgång till undervisning eller praktik vare sig de är skolpliktiga eller inte.
Verksamheten vill att de placerade barnen/ungdomarna skall in i skolan så fort som möjligt. De arbetar mycket med att skolan ska anpassas efter behovet hos just den placerade. Nästan ingen går i ”vanlig” klass eller har hemundervisning.
Länsstyrelsen finner att det i alla fyra granskade akter finns skriftlig
behandlingsplan/genomförandeplan där det framgår hur undervisning eller praktik är planerad för de inskrivna. Två av de intervjuade socialsekreterarna och de intervjuade vårdnadshavarna var väldigt positiva till Tjust behandlingsfamiljers arbete gällande de placerades undervisning och praktik. En socialsekreterare kan ej uttala sig om skolundervisningen och stödet kring detta då dennes placering var väldigt kort och skolan ej hann påbörjas. Det fanns dock en planering i
behandlingsplanen om att skolgång skulle inledas. Båda vårdnadshavaren anser att verksamheten följde upp skolgången på ett bra sätt och informerade även
vårdnadshavarna kontinuerligt.
Kvalitet
Verksamhetens behandlingsmetoder finns beskrivna i Tjust behandlingsfamiljers ansökan om HVB-tillstånd samt i tillståndsbeviset.
Skriftliga rutiner/processer eller behandlingsdokument i övrigt finns i stor utsträckning dokumenterade i verksamheten.
Verksamheten har uppföljningsbara mål och dokumenterar data om de inskrivna barnen så att detta kan användas för uppföljning av verksamhetens mål.
Verksamheten har utvärderats med hjälp av Skandinavisk sjukvårdsinformation(SIL).
Beskrivningen av de inskrivna barnen/ungdomarna och deras vårdbehov (i
vårdplan/utredning) överensstämmer med den grupp som verksamheten är avsedd för och har tillstånd för.
Dokumentation om barnen/ungdomarna
Alla som var inskrivna vid vårt besök hade en egen pärm som förvarades inlåst, ej tillgänglig för obehöriga. I de fyra akter/pärmar som vi tittade närmare på var dokumentationen inte helt komplett. Samtliga akter hade behandlingsplaner, journal samt socialtjänstens vårdplan. I samtliga akter saknades placeringsbeslut från den placerande kommunen. I två av akterna saknades socialtjänstens
utredning. Barnens/ungdomarnas psykiska hälsotillstånd samt eventuella särskilda behov inom dessa områden, framgick i samtliga av de granskade
behandlingsplanerna. I några akter fanns även en terapisammanfattning. I alla granskade akter fanns noteringar om den fysiska hälsan i journalen. Samtliga av behandlingsplanerna beskrev den fysiska hälsan.
Om sexuella övergrepp, psykisk eller fysisk misshandel skulle inträffa, hanteras detta enligt en avvikelsehantering och skrivs då in i akt. Ingen av de granskade akterna hade sådana noteringar.
Vid oplanerad avvikelse från hemmet dokumenterades det i journalanteckning.
Detta har ej varit aktuellt i de granskade akterna/ärendena.
I de granskade akterna framgår att personal lyssnar på de inskrivna vid utarbetandet av behandlingsplanerna. Deras åsikter kunde dock vara tydligare skrivna. Det framgick inte av akterna huruvida de unga kontinuerligt tagit del av den dokumentation som fanns kring dem.
De intervjuade placerade säger att de fått se och ta del av det som skrivits under de möten där de deltagit. En säger att det är praxis att vara med vid så kallade
”soc-möten”/behandlingskonferenser. En berättar att denne får prata men att denne inte säger så mycket. Denne trivs bra hos sin behandlingsfamilj.
Samtliga i personalgruppen inklusive föreståndaren berättar att barnen är delaktiga i de möten och beslut som fattas även om det inte alltid skriftligt framgår av akterna. En av behandlingsfamiljerna berättar att denne läser igenom behandlingsplanen med den placerade men att det får göras på dennes nivå.
Personalen berättar att de placerade inte alltid skriver under behandlingsplanerna men att denna gås igen muntligt. I vårdrapporten som skrivs till placerande socialtjänst finns barnens egen bedömning av vårdbehovet. En vårdrapport skrivs
var sjätte månad. De psykologbedömningar som görs gås alltid igenom med barnet.
En vårdnadshavare anser att verksamheten arbetar väldigt strukturerat och vill ha feedback på vad de gör.
Samverkan med andra utifrån de ungas behov
Enligt personal, behandlingsfamiljer och föreståndare samverkar verksamheten alltid med socialtjänsten i placerande kommun, vårdnadshavarna, i den mån de är tillgängliga, samt andra för barnet viktiga personer. Samverkan med andra aktörer runt barnet/ungdomen såsom skola, BuP, skolhälsovård, praktikplatser och så vidare, sker efter varje placerad ungdoms individuella behov. Tjust
behandlingsfamiljer har inte läkare och sjuksköterska inom verksamheten men tycker att samarbetet fungerar bra med den offentliga sjukvården. Verksamheten har rutiner, dock inte skriftliga, för hur samverkan skall ske både under
placeringstiden och vid placeringens avslutning. Utslussningen är alltid individuellt anpassad.
De intervjuade socialsekreterarna anser att Tjust behandlingsfamiljer samverkar med socialtjänsten på ett bra sätt. En socialsekreterare säger att det är en trygghet att placera på Tjust behandlingsfamiljer. Familjehemmen får mycket stöd och kompetensen på dem som arbetar i verksamheten är hög. En av vårdnadshavarna berättar att verksamheten tar mycket kontakt och informerar mycket via telefon.
En gång/termin är vårdnadshavaren och hälsar på. Vårdnadshavaren kunde sakna att behandlingsfamiljen eller samordnaren inte ringde upp spontant. Nu tar de kontakt om det har hänt något eller om de har något att informera om. Den andra vårdnadshavaren anser att kontakten med behandlingsfamiljen och samordnaren har fungerat väldigt bra.
Medvetenhet om god etik och respektfullt bemötande
Såväl föreståndaren, de intervjuade behandlingsfamiljerna som personalen uppger att det finns etiska riktlinjer. Personalen menar att de utgår från FN:s
barnkonvention och har vissa paragrafer utskrivna som är anpassade för verksamheten. Behandlingsfamiljerna anser att ICDP-utbildningen är
förhållningssättet, etiska riktlinjer finns där inbyggda. Enligt föreståndaren finns det i de olika befattningsbeskrivningarna angivet hur man agerar som exempelvis behandlingsfamilj. I detta finns punkter om bemötande.
Alla i verksamheten, även de inskrivna, anser att man tar hänsyn till pojkars och flickors särskilda förutsättningar och behov.
Det finns även, anser alla de intervjuade, en medvetenhet om och ett
hänsynstagande till barnens sexuella identitet, barnens etnicitet och barnens
rättigheter. Barnens sexuella identitet är centralt för all inblandad personal att arbeta med, framförallt när det gäller ungdomsplaceringar.
De två intervjuade placerade ansåg att det fanns etiska riktlinjer. Den ena menade att verksamheten även var medveten om barnens rättigheter och att personalen visade de unga respekt genom en kontinuerlig dialog. Denne ansåg att
verksamheten var medveten om eller tog hänsyn till barnens sexuella identitet.
Den andre hade svårt utifrån sin ålder och mognad att kunna svara på dessa frågor men tyckte att det fungerade bra.
Vårdnadshavarna ansåg att verksamheten var medveten om och tog hänsyn till barnets sexuella identitet, etnicitet och flickor och pojkars olika behov. De ansåg även att verksamheten var medveten om barnens rättigheter. Denne berättar att detta är en viktig del i behandlingen.
Rutiner för att hantera synpunkter och klagomål inom verksamheten Enligt föreståndaren, behandlingsfamiljerna och personalen så finns rutiner för klagomålshantering. Det finns skriftliga rutiner. Rutinerna omfattar hur
verksamheten skall agera vid klagomål från placerade, tidigare placerade och klagomål från länsstyrelse, uppdragsgivare eller annan myndighet. De två
intervjuade barnen ansåg att det fanns klagomålshantering och de båda visste vad de skulle göra om något var fel. En intervjuad berättar att denne inte hade det bra i den tidigare behandlingsfamiljen. I början tyckte denne att samordnaren inte lyssnade på klagomålen utan denne kände sig mer som en gnällig ungdom. Men när systersonens fostermamma ringde och berättade samma sak så förstod man, berättar den placerade. Samordnaren bad sedan om ursäkt för att inte ha lyssnat från början. Då dennes behandlingsfamilj ej fungerade som den borde placerades ungdomen i en ny familj. Denne berättar vidare att samordnarna regelbundet har enskilda samtal med de placerade.
Av de tre handläggande socialsekreterarna så var det två som kände till rutiner kring klagomålshantering. Alla socialsekreterarna ansåg att konflikter och klagomål följdes upp av HVB-hemmet.
Säkerhet
Inom området Säkerhet berörs om medvetenhet finns om den förhöjda risken för våld, kränkningar och övergrepp mellan barn som vårdas tillsammans. Det kan gälla för barn med särskilda problem, samt beträffande kön, ålder och mognad.
Det framkommer här att såväl föreståndaren som personalen har en medvetenhet om att riskerna inom vissa av dessa områden finns. Rutiner för att motverka riskerna finns i viss mån dokumenterade och muntliga rutiner finns inom vissa delar.
Området Säkerhet tar omfångsmässigt huvudsakligen upp huruvida rutiner finns för dels att förebygga och förhindra, dels att agera vid inträffade missförhållanden avseende följande.
• Sexuella övergrepp då barnen är placerade på HVB-hemmet
• Skador som barnen orsakar sig själva, exempelvis att någon skär sig själv
• Psykisk misshandel (mobbning, utfrysning, verbala tillmälen mm)
• Fysisk misshandel
• Då barn rymmer
• Konflikter och missförhållanden inom verksamheten.
I vissa fall avses enbart situationer då missförhållande inträffat, alltså inte förebyggande.
Skrivna rutiner finns på Tjust behandlingsfamiljer kring hot- och våld och alkohol- och drogproblematik. Rutiner finns, för att förebygga sexuella övergrepp, fysisk- och psykisk misshandel anser verksamheten. Genom sitt arbetssätt anser de sig ha god insyn i behandlingsfamiljerna. Samordnarna skapar en egen relation till den unge så att de ska våga berätta hur de har det och hur de mår. Verksamheten har mallar som innehåller punkter som gör att dessa områden uppmärksammas vid behandlingskonferenserna. De arbetar med samtal kring de ungas egen självbild och försöker medvetandegöra och förändra deras syn på sig själva. Det finns inget generellt skriftligt om vad som ska göras när något sådant inträffar men det blir ett förstärkt individstöd till den utsatta. Rutiner vid
rymningar finns i den så kallade jourpärmen. Det finns även en skriven arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för hantering av personal med alkohol- och drogproblematik. Verksamheten har en avvikelsehantering. Skriftliga ordningsregler finns i de familjer det behövs. Ordningsreglerna ser olika ut beroende på de placerades ålder, mognad och problematik.
Vid intervjuer har följande framkommit:
Personalgruppen, behandlingsfamiljerna och föreståndaren säger i intervjuerna att det finns rutiner vid både fysisk och psykisk misshandel samt vid sexuella övergrepp. En behandlingsfamilj berättar att de på olika sätt arbetar med den placerades utåtagerande beteende exempelvis att inte slåss. De försökte först att ha en matta där man fick brottas men detta fungerade inte. När möjligheten att slåss i hemmet togs bort försvann även behovet av att ”slåss” för den placerade. Den andra behandlingsfamiljen säger att de ska ha så öppet klimat att vem som helst ska kunna granska dem när som helst. Om det skulle inträffa någon form av övergrepp så vet behandlingsfamiljerna hur de ska agera. Det finns även skrivna
rutiner för hur personal/behandlingsfamiljerna skall agera då ett placerat barn eller ungdom har rymt. Muntliga rutiner finns för hur personalen/behandlingsfamiljerna ska agera om ett barn eller ungdom har självskadebeteende. Personal berättar att grunden för det förebyggande arbetet läggs vid matchningen av barn och behandlingsfamilj. Om ett barn skulle ha självskadebeteende så ska i så stor utsträckning som möjligt, behandlingsfamiljen ha kunskap om och erfarenhet av detta. När något inträffar finns såväl intern som extern hjälp att få. Om missförhållanden eller konflikter inom verksamheten skulle uppstå finns skriftliga rutiner för hur personal ska gå till väga. Under ICDP - utbildningen gås många av dessa rutiner och förhållningssätt igenom. Då en behandlingsfamilj ej fungerade tog enligt alla intervjuade, ledningen tag i detta och behandlingsfamiljen fick ej arbeta kvar.
Sexuellt ofredande och olaga frihetsberövande mot en placerad har inträffat en gång under de senaste 12 månaderna. Den placerade råkade ut för detta ”en kväll på stan”. Händelsen är polisanmäld. De misstänkta personerna har enligt föreståndaren inget med verksamheten att göra.
Alla rutiner kring ovanstående var i stort sett kända av socialtjänstens personal.
En socialsekreterare berättade att dennes placering agerade ut mycket och då fanns beredskap ur behandlingssynpunkt på ett mycket bra sätt.
En av vårdnadshavarna som intervjuades ansåg att Tjust hade förebyggande rutiner om något skulle inträffa i verksamheten. Denna uppger att barnet har regelbundna träffar med samordnaren vilket vårdnadshavaren tror förebygger att problem uppstår. Vårdnadshavaren uppger även att behandlingsfamiljerna har handledning vilket även detta kan förebygga. Den andra vårdnadshavaren visste inte konkret vilka rutiner som fanns. Denna visste dock övergrepp ej fick förekomma.
En intervjuad inskriven ansåg att verksamheten hade rutiner för att förhindra och förebygga att de placerade utsätts för sexuella övergrepp, fysisk och psykisk misshandel. Den inskrivne ansåg även att denne visste hur den ska agera om detta skulle hända. Denne berättade att en annan placerad hade skurit sig själv och då ringde den intervjuade till sin samordnare och till sin behandlingsfamilj. Den andra intervjuade placerade svarade ej på dessa frågor.
Vid kommunicering skriver Tjust behandlingsfamiljer följande om förebyggande rutiner för att förhindra att de placerade ungdomarna utsätts för våldsbrott i samhället. ”I ärende föreligger en individuell genomförandeplan, utifrån denna styrs behandlingen i det enskilda fallet. Våra ungdomars fritid och vilken rörelsefrihet de har styrs utifrån genomförandeplanen. I takt med att
behandlingen framskrider kan också ”friheten” och förväntningar på eget ansvar öka. Vilket är en möjlighet till fortsatt utveckling och mogna. Våra ungdomar har möjlighet att röra sig i samhället vilket är en del av en normaliserad behandling i behandlingsfamilj till skillnad från traditionella institutioner. Våra ungdomar har
dock en ökad risk att hamna i ”dåligt sällskap” jämfört med normal population varför fritid, vänner och umgänge är en viktig del av behandlingsarbetet. Vi kan aldrig garantera att någon inte råkar ut för brott eller för den delen själva är delaktiga, men vi anser att vi genom vårt arbetssätt förebygger och
medvetandegör ungdomarna och familjerna om riskerna för att sådana händelser kan inträffa och hur de kan undvika dem samt hur de kan ta sig ur en knepig situation. Utifrån diskussionerna med länsstyrelsen vid tillsynsbesök har vi dock tillskapat rutiner för att säkerställa bevis vid händelser liknande den som
drabbade en inskriven flicka. I det aktuella fallet har psykolog stöd satts in efter händelsen för att bearbeta traumat samt extra stöd till behandlingsfamiljen och skolan har också gjort extra insatser för att underlätta skolgången under den första perioden då flickan var i kris. Polisanmälan har lett till åtal och rättegång mot de misstänkta männen kommer att hållas inom kort”.
Ordningsregler
Skriftliga ordningsregler finns i de familjer där det behövs detta enligt såväl föreståndare som personal. Det är olika regler för olika placerade. En intervjuad inskriven berättade att där denne bor finns muntliga ordningsregler
Stöd till barnen att upprätthålla kontakt med sin familj och övriga nätverket och dess delaktighet i behandlingen, med hänsyn tagen till barnens säkerhet.
Vid Länsstyrelsens granskning framkommer att såväl ledning som personal och alla de intervjuade unga är överens om att barnen får stöd i att upprätthålla kontakten med viktiga personer och nätverk. En intervjuad inskriven ville träffa en av sina föräldrar mer.
Vilka personer som de unga själva anser är viktiga går att utläsa i två av fyra granskade behandlingsplaner. I samtliga behandlingsplaner är det dokumenterat hur kontakter med nätverk ska ske.
Kontroll i Rikspolisstyrelsens register vid anställning samt då personal anlitas för andra uppdrag.
Kontroll görs i Rikspolisstyrelsens register vid anställning av personal samt då personal anlitas för andra uppdrag kring barnen.
Det finns ingen rutin inom verksamheten för hur personal visar upp uppgifter från belastnings- och misstankeregistret under anställningstidens gång.
Lokaler, brandskydd, säkerhet vid aktiviteter.
Både föreståndare, behandlingsfamiljerna, personal och de intervjuade unga var eniga om att såväl lokaler som utrustning var av god kvalitet. Enligt föreståndaren har verksamhetens lokaler inte ett systematiskt brandskyddsarbete i enlighet med SRVFS 2004:3. Brandlarm och brandsläckare finns i alla ”hem”. Verksamheten
har även anordnat en brandutbildning. Föreståndaren har inspekterat alla hem och ritningar över husen har skickats in. Muntliga säkerhetsföreskrifter finns och följs enligt personal, behandlingspersonalen, föreståndare och de unga.
Delaktighet
Att barnen är delaktiga i beslut är en viktig grund för en god behandling.
Delaktighet för ett enskilt barn kan innebära att vara närvarande vid ett möte. För ett annat barn kan det innebära att vara inblandad i beslutsprocessen. I samband med möten är det även viktigt för barnen att få information om syftet med ett möte och att de vuxna försäkrar sig om att barnen förstår orsak till och innebörden i det som beslutats.
Bedömningsvariablerna inom bedömningskriterierna är uppbyggda utifrån en delaktighetsmodell utvecklad av H Shier, 2001. Barnens möjligheter till delaktighet är av Shier indelad i fem olika nivåer:
1. Vuxna lyssnar på barnen
2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter
3. Hänsyn tas till barnens åsikter (utifrån sina individuella förutsättningar) 4. Barn är inblandade i beslutsprocesser
5. Barn delar makt och ansvar när beslut ska fattas
Begreppen används enligt Shier för att analysera organisationens sätt att erkänna sig till principerna om barns delaktighet och medbestämmande. Nivå 1-3 bedöms som ett minimum för att följa FN:s konvention om barnens rättigheter.
Båda de intervjuade unga anser att de fick vara delaktiga vid inskrivningsmötet.
Den ena anser att personalen lyssnade på dennes beskrivning av behov och att denne fick stöd i att uttrycka sina åsikter. Denna gavs möjlighet att vara delaktig i planeringsmöten och lyssnades på vid utarbetandet av behandlingsplanen. Denna ansåg även att personalen gav stöd i att uttrycka sina åsikter och personalen lyssnade på önskemål under behandlingskonferenserna. Detta gällde även vid uppföljning av behandlingsplanen. Den andra intervjuade var yngre och hade svårt att svara på alla frågor. Denne uttryckte att denne alltid fick vara med och prata men sa då inte mycket. Barnet uppgav att denne trivdes bra hos sin behandlingsfamilj. Den andra intervjuade unga ansåg sig ha tagit del av innehållet i den egna reviderade behandlingsplanen.
Vårdnadshavarna hade kännedom om att det genomfördes behandlingskonferenser och planeringsmöten. Vårdnadshavarna deltog i möten och ansåg att de fick all information de ville ha och att Tjust behandlingsfamiljer hade kontinuerlig kontakt med dem. Vårdnadshavarna menade att verksamheten
lyssnade på deras och barnens åsikter. Även de intervjuade socialsekreterarna ansåg att barnen gavs möjlighet att vara delaktiga i frågor som rörde den egna behandlingen.
I samtliga akter framkom att de placerade deltagit i hur behandlingen planerats och vid uppföljningar av behandlingen. I tre av akterna framkommer att den unga tagit del av innehållet i reviderad behandlingsplan. I de vårdrapporter som skrivs framgår oftast tydligt den ungas åsikter. Behandlingsplanerna gås oftast igenom muntligt enligt dokumentationen. Vid ett tillfälle har en placerad vägrat skriva under behandlingsplanen.
Hälsa
Stöd till de inskrivna gällande den fysiska hälsan.
De fyra granskade behandlingsplanerna innehöll alla en punkt där barnets fysiska hälsa berörs. De intervjuade unga anser alla att de får stöd i att sköta den fysiska hälsan. De handläggande socialsekreterarna ansåg att den fysiska hälsan
regelbundet diskuterades vid behandlingskonferenser samt fanns med som en punkt i behandlingsplanen. De ansåg att ungdomarna fick stöd i att sköta sin fysiska hälsa.
Stöd till barnen att sköta sin tandhälsa
Föreståndaren, behandlingsfamiljerna och personalen anser att de placerade får stöd och hjälp med att sköta sin tandhälsa. Verksamheten har etablerad kontakt med tandvård. I två av behandlingsplanerna finns tandhälsan med och det framgår att tandhälsan följs upp under behandlingskonferenserna. De intervjuade unga menar att de får stöd i att sköta sina tänder. En av dessa säger dock att denne borstar tänderna nere på toaletten och tror inte att behandlingsfamiljen har koll på om tänder alltid blir borstade. En ansåg inte att tandhälsan togs upp på
behandlingskonferensen, detta för att det ej var ett problem. Alla tre
socialsekreterarna anser att ungdomen får stöd att sköta sin tandhälsa. En ansåg att tandhälsan vid behov följs upp på behandlingskonferensen och fanns med som en punkt i behandlingsplanen.
Barnen får bra kost och lär sig en god kosthållning
Länsstyrelsens frågor om kost besvarades jakande av samtliga tillfrågade.
Rutinerna kring maten varierade dock utifrån de placerades ålder och mognad. I två av akterna fanns det noteringar om den placerades kosthållning dock ej i behandlingsplan. Huruvida kostbehovet följdes upp under behandlingskonferenser framgår ej.
Barnen ges förutsättningar för god sömn
Samtliga tillfrågade anser att det ges goda möjligheter för de placerade att få en god sömn. Särskilda rutiner finns kring sovtider men varierar mycket utifrån ålder och mognad på den placerade. De två intervjuade unga anser att deras sömn följs upp under behandlingskonferenserna. I två av akterna kan man utläsa noteringar om barnets sömnbehov, dock ej i behandlingsplanen.
Barnets behov när det gäller den psykiska hälsan
Föreståndare, behandlingsfamiljer och personal anser att de placerade får sina behov tillgodosedda då det gäller den psykiska hälsan under placeringstiden.
Verksamheten har resurser internt för att stötta barnen men tar även hjälp utifrån vid behov. Behandlingar som erbjuds är bland annat barnorienterad
familjeterapi(BOF), psykoterapi på kognitiv grund och relationell psykoterapi. De två intervjuade placerade att de får det stöd de behöver. En av de intervjuade säger att den psykiska hälsan följs upp vid behandlingskonferenserna. I de fyra
granskade akter berördes den psykiska hälsan och psykiska behov.
Hälsorisker när det gäller sex och samlevnad
Ämnet sex och samlevnad får de inskrivna enligt föreståndaren och personal, ta del av med hänsyn till ålder och mognad framförallt via skolan. Alla erbjuds vid behov att få kontakt med ungdomsmottagning och samtal förs med ungdomarna kring användning av preventivmedel. En av de intervjuade unga säger sig ha fått relationskunskap och sex- och samlevnadskunskap samt samtal om
preventivmedelsanvändning. Denne säger att behandlingsfamiljen inte undviker ämnet utan det går att prata om. I akterna finns få noteringar om ämnet. Om en ungdom blir gravid, vilket har skett, så hittar verksamheten en individuell lösning och stöd för denna ungdom.
Medvetenhet om beroendeproblematik och kontroll över att barnen inte har tillgång till beroendeframkallande medel
Såväl föreståndare, behandlingsfamiljer som personal uppger att man har rutiner, som förhindrar att de placerade har tillgång till droger under placeringstiden. Vid vissa placeringar har det varit totalförbud för alkohol även för
behandlingsfamiljerna. Det är behandlingsfamiljerna som vid misstanke ska kontakta samordnare. Dessa har även möjlighet att kontrollera om det finns alkohol eller droger i hemmet. Verksamheten har ett samarbete med kommunens beroendeenhet som hjälper till vid drogtest. Både personalgruppen,
behandlingsfamiljerna och föreståndaren anser att man har kunskap om
beroendeproblematiken. Om en placering görs där det finns beroendeproblematik matchas denna ihop med en behandlingsfamilj som har kompetens och erfarenhet av detta. Av de tillfrågade socialsekreterarna kände alla till att det fanns rutiner.
De tre socialsekreterarna ansåg att personalen hade kunskap om
beroendeproblematik och att personalen arbetade med barnens attityder inom
området. En socialsekreterare menar att detta område diskuterades mycket utifrån den placerades problematik.
En av de intervjuade unga uppgav att det fanns rutiner och att personalen hade mycket kunskap om beroendeframkallande medel samt att det pratades mycket om detta. I hemmet fanns en alkoholmätare som användes vid misstanke. Denne visste inte vad som skulle hända om det fanns alkohol eller andra
beroendeframkallande medel i hemmet då denne aldrig vågat testa att ta hem detta. Den andra intervjuade berättade att de andra killarna i familjen rökte vilket behandlingsfamiljen inte tyckte om.
Känslomässiga behov
Respekteras barnens personliga integritet och ges barnen möjlighet att ha en tydlig privat sfär under placeringen
Föreståndaren, behandlingsfamiljerna och personalgruppen anser att barnen och ungdomarna har möjlighet till såväl personlig integritet som att ha en privat sfär under placeringstiden. Alla har egna rum och tillgång till låsbar toalett och dusch.
Då de placerade bor i familjer har flickor och pojkar inte automatiskt separerade toaletter och dusch. Alla kan få tala ostört i telefon. I vissa fall finns riktlinjer från uppdragstagaren om restriktioner för vissa samtal. Internetanvändningen är oftast reglerad framförallt som ett skydd för den som är placerad. De inskrivna har rätt att disponera över egna pengar. Hur mycket detta är, beror helt på ålder och mognad. De placerade har enligt föreståndare och personal rätt att välja sina kläder och attribut så länge detta inte skadar barnet.
Den två intervjuade unga anser att de respekteras för sina åsikter och för sin person. De själva anser att de kan prata ostört i telefon och med besökare. En av de intervjuade berättar att dennes mobiltelefon togs bort under två dagar med anledning av att ungdomen hade druckit alkohol. De intervjuade får välja intim- och hygienartiklar själva och att de har rätt att ha egna pengar att disponera över.
En av de unga berättar att i den tidigare behandlingsfamiljen kändes det inte fritt att välja kläder. Denne kände sig tvingad att ha kjol där fast ungdomen ej tycker om att ha kjol.
Har barnen någon egen vuxen att tala med i personalgruppen och sker samtal med respekt för barnens självbestämmande och integritet
Varje barn har en behandlingsfamilj och en samordnare som är huvudansvarig.
När barnen ger en vuxen ett förtroende behandlas informationen med respekt och händelser som upplevs som integritetskränkande av barnen följs upp enskilt med dem. Alla av de intervjuade unga anser att det finns någon i personalen de har förtroende för och kan vända sig till. En ung säger att personalen bad om ursäkt för att de inte trott vad denna berättat första gången.
Påverkas barnens känslomässiga och beteendemässiga utveckling i positiv riktning och får barnet stöd i sin identitetsutveckling
Samtliga intervjuade är överens om att personalen arbetar med att stärka de ungas förmåga att uttrycka känslor, utveckla den empatiska förmågan och att träna sig på att möta förändringar. Av de fyra granskade akterna finns det
journalanteckningar kring detta i alla.
Av de tillfrågade är också personal, föreståndare och de unga, oberoende av varandra, överens om att de placerade får möjlighet att träna sitt sociala beteende och att de får stöd i sin identitetsutveckling. Personalen och föreståndaren berättar att varje placering skräddarsys för just detta barnets behov. De tillsätter bland annat kontaktfamiljer som ska kunna vara goda förebilder för just det aktuella barnet.
De intervjuade unga uppger att de får uppskattning från personalen. Förmågan att hantera risksituationer är enligt föreståndaren och en intervjuad inskrivne något som verksamheten arbetar med. De andra intervjuade anser inte att de
systematiskt arbetar med det men barnen befinner sig i verkligheten och stöter då på risksituationer som man tillsammans hanterar.
Har barnen möjlighet att utveckla sociala relationer och relationer till sina familjer
Tjust har enligt alla intervjuade haft en låg personalomsättning vilket har gett de placerade möjlighet till stabila personalkontakter.
Verksamheten uppmuntrar de placerade att ha egna kamratrelationer och man arbetar aktivt för att de skall ha en fungerande kontakt med sin familj.
Nätverksarbete arbetar man med i de flesta placeringar.
I akterna framgår att de placerade får stöd i att upprätthålla kontakt med familj och andra viktiga personer. Vårdnadshavarna anser att de unga får stöd i att hålla kontakten med sin familj. En vårdnadshavare berättar att dennes barn fick stöd i att träffa sin andra förälder vilket denna annars inte gjort.
Fritidsaktiviteter
Alla unga som vill, har tillgång till fritidsaktiviteter, utifrån vad som finns att tillgå på orten samt utifrån barnets behov. Det är inte alla som för tillfället har någon regelbunden aktivitet. Behandlingsfamiljerna försöker att premiera fysisk aktivitet. Det kan dock vara svårt för det placerade barnet att vara i föreningslivet då en del ”gjort sig omöjliga” där uppger behandlingsfamiljerna. I tre av de granskade akterna finns anteckningar om fritidsaktiviteter och försök som gjorts för att de ska hitta en fritidsaktivitet.
Bedömning
Personal/organisation
Tjust behandlingsfamiljer har erfarenhet av att möta barn och ungdomar med särskilda behov. Verksamhetens föreståndare har adekvat högskoleutbildning och erfarenhet. Övrig personal har över lag lämplig utbildning och erfarenhet.
Ledningen tycks stödja behovet av kompetensutveckling.
Målgrupp
Den målgrupp som Tjust behandlingsfamiljer tar emot är barn och ungdomar i åldern 0-20 år samt föräldrar med barn med en komplicerad psykosocial problematik. Problematiken är av den omfattning och svårighetsgrad att en traditionell familjehemsplacering är otillräcklig. Högsta antal vårdtagare är 20 uppdelat på 15 behandlingsfamiljer.
De inskrivna tillhör den målgrupp verksamheten enligt tillståndet har rätt att ta emot.
Skolgång/utbildning
Alla som är inskrivna i Tjust behandlingsfamiljers verksamhet har tillgång till undervisning eller praktik vare sig de är skolpliktiga eller inte. Länsstyrelsen finner att det i alla fyra granskade akter finns skriftlig
behandlingsplan/genomförandeplan där det framgår hur undervisning eller praktik är planerad för de inskrivna. Två av de intervjuade socialsekreterarna och de intervjuade vårdnadshavarna var väldigt positiva till Tjust behandlingsfamiljers arbete gällande de placerades undervisning och praktik. En socialsekreterare kan ej uttala sig om skolundervisningen och stödet kring detta då dennes placering var väldigt kort och skolan ej hann påbörjas. Det fanns dock en planering i
behandlingsplanen om att skolgång skulle inledas. Båda vårdnadshavaren anser att verksamheten följde upp skolgången på ett bra sätt och informerade även
vårdnadshavarna kontinuerligt.
Kvalitet
Under rubriken kvalitet ryms områdena: kvalitetssäkring, dokumentation om barnet, planering av barnets vård, samverkan, medvetenheten om god etik och respektfullt bemötande, rutiner för att hantera synpunkter och klagomål inom verksamheten.
Verksamheten har utvärderats med hjälp av Skandinavisk sjukvårdsinformation(SIL).
Dokumentation om de inskrivna
Länsstyrelsens aktgranskning visar att det finns egen dokumentation om de inskrivna. I de fyra akter/pärmar som vi tittade närmare på var dokumentationen inte helt komplett. Samtliga akter hade behandlingsplaner, journal samt
socialtjänstens vårdplan. I samtliga akter saknades placeringsbeslut från den placerande kommunen. I två av akterna saknades socialtjänstens utredning.. I några akter fanns även en terapisammanfattning.
Om sexuella övergrepp, psykisk eller fysisk misshandel skulle inträffa, hanteras detta enligt en avvikelsehantering och skrivs då in i akt. Ingen av de granskade akterna hade sådana noteringar.
Vid oplanerad avvikelse från hemmet dokumenterades det i journalanteckning.
Detta har ej varit aktuellt i de granskade akterna/ärendena.
I de granskade akterna framgår att personal lyssnar på de inskrivna vid utarbetandet av behandlingsplanerna. Deras åsikter kunde dock vara tydligare skrivna. Det framgick inte av akterna huruvida de unga kontinuerligt tagit del av den dokumentation som fanns kring dem.
De intervjuade placerade säger att de fått se och ta del av det som skrivits under de möten där de deltagit. En säger att det är praxis att vara med vid så kallade
”soc-möten”/behandlingskonferenser.
Medvetenhet om god etik och respektfullt bemötande
Såväl föreståndaren, de intervjuade behandlingsfamiljerna som personalen uppger att det finns etiska riktlinjer. Personalen menar att de utgår från FN:s
barnkonvention och har vissa paragrafer utskrivna som är anpassade för verksamheten. Behandlingsfamiljerna anser att ICDP-utbildningen är
förhållningssättet, etiska riktlinjer finns där inbyggda. Enligt föreståndaren finns det i de olika befattningsbeskrivningarna angivet hur man agerar som exempelvis behandlingsfamilj. I detta finns punkter om bemötande.
Alla i verksamheten, även de inskrivna, anser att man tar hänsyn till pojkars och flickors särskilda förutsättningar och behov.
Säkerhet
Den enskilde skall tillförsäkras boende, vård och behandling av god kvalitet och kraven på säkerhet skall vara uppfyllda enligt 6 Kap 1§ SoL och 2 Kap 1§ SOSFS 2003:20. Riskfaktorer i vården är bland annat att sammanföra en grupp ungdomar med allvarliga beteendeproblem på grund av smitteffekt. En annan riskfaktor är att blanda ungdomar med olika grad av beteendeproblem(Andreasson T, 2003 institutionsbehandlingar av ungdomar, Vad säger forskningen?).
Inom området Säkerhet berörs om medvetenhet finns om den förhöjda risken för våld, kränkningar och övergrepp mellan barn som vårdas tillsammans.
Granskningen visar att medvetenhet om riskerna finns, enligt både ledning och personal.
Det finns även, anser alla de intervjuade, en medvetenhet om och ett
hänsynstagande till barnens sexuella identitet, barnens etnicitet och barnens rättigheter. Barnens sexuella identitet är centralt för all inblandad personal att arbeta med, framförallt när det gäller ungdomsplaceringar.
De två intervjuade placerade ansåg att det fanns etiska riktlinjer. Den ena menade att verksamheten även var medveten om barnens rättigheter och att personalen visade de unga respekt genom en kontinuerlig dialog. Denne ansåg att
verksamheten var medveten om eller tog hänsyn till barnens sexuella identitet.
Den andre hade svårt utifrån sin ålder och mognad att kunna svara på dessa frågor men tyckte att det fungerade bra.
Vårdnadshavarna ansåg att verksamheten var medveten om och tog hänsyn till barnets sexuella identitet, etnicitet och flickor och pojkars olika behov. De ansåg även att verksamheten var medveten om barnens rättigheter.
Rutiner för att hantera synpunkter och klagomål inom verksamheten
Enligt föreståndaren, behandlingsfamiljerna och personalen så finns rutiner för klagomålshantering. Det finns skriftliga rutiner. De två intervjuade barnen ansåg att det fanns klagomålshantering och de båda visste vad de skulle göra om något var fel. En intervjuad berättar att denne inte hade det bra i den tidigare
behandlingsfamiljen. I början tyckte denne att samordnaren inte lyssnade på klagomålen utan denne kände sig mer som en gnällig ungdom. Då dennes behandlingsfamilj ej fungerade som den borde placerades ungdomen i en ny familj. Denne berättar vidare att samordnarna regelbundet har enskilda samtal med de placerade.
Av de tre handläggande socialsekreterarna så var det två som kände till rutiner kring klagomålshantering. Alla socialsekreterarna ansåg att konflikter och klagomål följdes upp av HVB-hemmet.
Säkerhet
Inom området Säkerhet berörs om medvetenhet finns om den förhöjda risken för våld, kränkningar och övergrepp mellan barn som vårdas tillsammans. Det kan gälla för barn med särskilda problem, samt beträffande kön, ålder och mognad.
Det framkommer här att såväl föreståndaren som personalen har en medvetenhet om att riskerna inom vissa av dessa områden finns. Rutiner för att motverka riskerna finns i viss mån dokumenterade och muntliga rutiner finns inom vissa delar.
Området Säkerhet tar omfångsmässigt huvudsakligen upp huruvida rutiner finns för dels att förebygga och förhindra, dels att agera vid inträffade missförhållanden avseende följande.
• Sexuella övergrepp då barnen är placerade på HVB-hemmet
• Skador som barnen orsakar sig själva, exempelvis att någon skär sig själv
• Psykisk misshandel (mobbning, utfrysning, verbala tillmälen mm)
• Fysisk misshandel
• Då barn rymmer
• Konflikter och missförhållanden inom verksamheten.
I vissa fall avses enbart situationer då missförhållande inträffat, alltså inte förebyggande.
Skrivna rutiner finns på Tjust behandlingsfamiljer kring hot- och våld och alkohol- och drogproblematik. Rutiner finns, för att förebygga sexuella övergrepp, fysisk- och psykisk misshandel anser verksamheten. Genom sitt arbetssätt anser de sig ha god insyn i behandlingsfamiljerna. Samordnarna skapar en egen relation till den unge så att de ska våga berätta hur de har det och hur de mår. Verksamheten har mallar som innehåller punkter som gör att dessa områden uppmärksammas vid behandlingskonferenserna. De arbetar med samtal kring de ungas egen självbild och försöker medvetandegöra och förändra deras syn på sig själva. Det finns inget generellt skriftligt om vad som ska göras när något sådant inträffar men det blir ett förstärkt individstöd till den utsatta. Rutiner vid
rymningar finns i den så kallade jourpärmen. Det finns även en skriven arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för hantering av personal med alkohol- och drogproblematik. Verksamheten har en avvikelsehantering. Skriftliga ordningsregler finns i de familjer det behövs. Ordningsreglerna ser olika ut beroende på de placerades ålder, mognad och problematik.
Vid intervjuer har följande framkommit:
Personalgruppen, behandlingsfamiljerna och föreståndaren säger i intervjuerna att det finns rutiner vid både fysisk och psykisk misshandel samt vid sexuella övergrepp. En behandlingsfamilj berättar att de på olika sätt arbetar med den placerades utåtagerande beteende exempelvis att inte slåss. De försökte först att ha
en matta där man fick brottas men detta fungerade inte. När möjligheten att slåss i hemmet togs bort försvann även behovet av att ”slåss” för den placerade. Den andra behandlingsfamiljen säger att de ska ha så öppet klimat att vem som helst ska kunna granska dem när som helst. Om det skulle inträffa någon form av övergrepp så vet behandlingsfamiljerna hur de ska agera. Det finns även skrivna rutiner för hur personal/behandlingsfamiljerna skall agera då ett placerat barn eller ungdom har rymt. Muntliga rutiner finns för hur personalen/behandlingsfamiljerna ska agera om ett barn eller ungdom har självskadebeteende. Personal berättar att grunden för det förebyggande arbetet läggs vid matchningen av barn och behandlingsfamilj. Om ett barn skulle ha självskadebeteende så ska i så stor utsträckning som möjligt, behandlingsfamiljen ha kunskap om och erfarenhet av detta. När något inträffar finns såväl intern som extern hjälp att få. Om missförhållanden eller konflikter inom verksamheten skulle uppstå finns skriftliga rutiner för hur personal ska gå till väga. Under ICDP - utbildningen gås många av dessa rutiner och förhållningssätt igenom. Då en behandlingsfamilj ej fungerade tog enligt alla intervjuade, ledningen tag i detta och behandlingsfamiljen fick ej arbeta kvar.
Sexuellt ofredande och olaga frihetsberövande mot en placerad har inträffat en gång under de senaste 12 månaderna.
Alla rutiner kring ovanstående var i stort sett kända av socialtjänstens personal.
En socialsekreterare berättade att dennes placering agerade ut mycket och då fanns beredskap ur behandlingssynpunkt på ett mycket bra sätt.
En av vårdnadshavarna som intervjuades ansåg att Tjust hade förebyggande rutiner om något skulle inträffa i verksamheten. Den andra vårdnadshavaren visste inte konkret vilka rutiner som fanns. Denna visste dock övergrepp ej fick
förekomma.
En intervjuad inskriven ansåg att verksamheten hade rutiner för att förhindra och förebygga att de placerade utsätts för sexuella övergrepp, fysisk och psykisk misshandel. Den inskrivne ansåg även att denne visste hur den ska agera om detta skulle hända. Den andra intervjuade placerade svarade ej på dessa frågor.
Länsstyrelsen gör bedömningen att Tjust behandlingsfamiljer i hög grad har skriftliga rutiner i både förebyggande syfte och för användning då incidenter skett.
Ordningsregler
Skriftliga ordningsregler finns i de familjer där det behövs detta enligt såväl föreståndare som personal. Det är olika regler för olika placerade. En intervjuad inskriven berättade att där denne bor finns muntliga ordningsregler
Stöd till barnen att upprätthålla kontakt med sin familj och övriga nätverket och dess delaktighet i behandlingen, med hänsyn tagen till barnens säkerhet.
Vid Länsstyrelsens granskning framkommer att såväl ledning som personal och alla de intervjuade unga är överens om att barnen får stöd i att upprätthålla kontakten med viktiga personer och nätverk. En intervjuad inskriven ville träffa en av sina föräldrar mer.
Vilka personer som de unga själva anser är viktiga går att utläsa i två av fyra granskade behandlingsplaner. I samtliga behandlingsplaner är det dokumenterat hur kontakter med nätverk ska ske.
Kontroll i Rikspolisstyrelsens register vid anställning samt då personal anlitas för andra uppdrag.
Kontroll görs i Rikspolisstyrelsens register vid anställning av personal samt då personal anlitas för andra uppdrag kring barnen. Det finns ingen rutin inom verksamheten för hur personal visar upp uppgifter från belastnings- och misstankeregistret under anställningstidens gång.
Både föreståndare, behandlingsfamiljerna, personal och de intervjuade unga var eniga om att såväl lokaler som utrustning var av god kvalitet. Enligt föreståndaren har verksamhetens lokaler inte ett systematiskt brandskyddsarbete i enlighet med SRVFS 2004:3. Brandlarm och brandsläckare finns i alla ”hem”. Verksamheten har även anordnat en brandutbildning. Föreståndaren har inspekterat alla hem och ritningar över husen har skickats in. Muntliga säkerhetsföreskrifter finns och följs enligt personal, behandlingspersonalen, föreståndare och de unga.
Vid Länsstyrelsens granskning framkommer att såväl ledning som personal och alla de intervjuade unga är överens om att barnen får stöd i att upprätthålla kontakten med viktiga personer och nätverk. En intervjuad inskriven ville träffa en av sina föräldrar mer. Vilka personer som de unga själva anser är viktiga går att utläsa i två av fyra granskade behandlingsplaner. I samtliga behandlingsplaner är det dokumenterat hur kontakter med nätverk ska ske.
Delaktighet
Att barnen är delaktiga i beslut i samband med behandling är en viktig grund för en god behandling. Delaktighet för ett enskilt barn kan innebära att vara
närvarande vid ett möte. För ett annat barn kan det innebära att vara inblandad i beslutsprocessen. I samband med möten är det även viktigt för barnen att få information om syftet med ett möte och att de vuxna försäkrar sig om att barnen förstår orsak till och innebörden i det som beslutats.
Bedömningsvariablerna inom bedömningskriterierna är uppbyggda utifrån en delaktighetsmodell utvecklad av H Shier, 2001. Barnens möjligheter till delaktighet är av Shier indelad i fem olika nivåer:
1. Vuxna lyssnar på barnen
2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter
3. Hänsyn tas till barnens åsikter (utifrån sina individuella förutsättningar) 4. Barn är inblandade i beslutsprocesser
5. Barn delar makt och ansvar när beslut ska fattas.
Begreppen används enligt Shier för att analysera organisationens sätt att erkänna sig till principerna om barns delaktighet och medbestämmande. Nivå 1-3 bedöms som ett minimum för att följa FN:s konvention om barnens rättigheter.
Båda de intervjuade unga anser att de fick vara delaktiga vid inskrivningsmötet.
Den ena anser att personalen lyssnade på dennes beskrivning av behov och att denne fick stöd i att uttrycka sina åsikter. Denna gavs möjlighet att vara delaktig i planeringsmöten och lyssnades på vid utarbetandet av behandlingsplanen. Denna ansåg även att personalen gav stöd i att uttrycka sina åsikter och personalen lyssnade på önskemål under behandlingskonferenserna. Detta gällde även vid uppföljning av behandlingsplanen. Denna hade även tagit del av innehållet i den egna reviderade behandlingsplanen.
Vårdnadshavarna hade kännedom om att det genomfördes behandlingskonferenser och planeringsmöten. Vårdnadshavarna deltog i möten och ansåg att de fick all information de ville ha och att Tjust behandlingsfamiljer hade kontinuerlig kontakt med dem. Vårdnadshavarna menade att verksamheten lyssnade på deras och barnens åsikter. Även de intervjuade socialsekreterarna ansåg att barnen gavs möjlighet att vara delaktiga i frågor som rörde den egna behandlingen.
I samtliga akter framkom att de placerade deltagit i hur behandlingen planerats och vid uppföljningar av behandlingen. I tre av akterna framkommer att den unga tagit del av innehållet i reviderad behandlingsplan. I de vårdrapporter som skrivs framgår oftast tydligt den ungas åsikter. Behandlingsplanerna gås oftast igenom muntligt enligt dokumentationen. Vid ett tillfälle har en placerad vägrat skriva under behandlingsplanen.
Länsstyrelsens bedömning blir att de vuxna generellt lyssnar på de placerade och att detta finns dokumenterat.
Hälsa
De fyra granskade behandlingsplanerna innehöll alla en punkt där barnets fysiska hälsa berörs. De intervjuade unga anser alla att de får stöd i att sköta den fysiska hälsan. De handläggande socialsekreterarna ansåg att den fysiska hälsan
regelbundet diskuterades vid behandlingskonferenser samt fanns med som en punkt i behandlingsplanen. I de fyra granskade akter berördes den psykiska hälsan och psykiska behov. I två av behandlingsplanerna finns tandhälsan med och det framgår att tandhälsan följs upp under behandlingskonferenserna. De intervjuade unga menar att de får stöd i att sköta sina tänder. I två av akterna fanns det noteringar om den placerades kosthållning dock ej i behandlingsplan.
Huruvida kostbehovet följdes upp under behandlingskonferenser framgår ej. I två av akterna kan man utläsa noteringar om barnets sömnbehov, dock ej i
behandlingsplanen.
I akterna finns få noteringar om ämnet sex och samlevnad. Om en ungdom blir gravid, vilket har skett, så hittar verksamheten en individuell lösning och stöd för denna ungdom.
Länsstyrelsen bedömer att det är viktigt att även frågorna om kost och sömn berörs kontinuerligt vid behandlingskonferenserna och skrivs in i
behandlingsplanerna. Även om förhållandena vid socialtjänstens utredning eller vid inskrivningen inte är anmärkningsvärda kan ändring inträffa.
Medvetenhet finns om beroendeproblematik och rutiner kring detta finns. De intervjuade hade kännedom om att det fanns rutiner.
Känslomässiga behov
Föreståndaren, behandlingsfamiljerna och personalgruppen anser att barnen och ungdomarna har möjlighet till såväl personlig integritet som att ha en privat sfär under placeringstiden. Alla har egna rum och tillgång till låsbar toalett och dusch.
Då de placerade bor i familjer har flickor och pojkar inte automatiskt separerade toaletter och dusch. Alla kan få tala ostört i telefon. I vissa fall finns riktlinjer från uppdragstagaren om restriktioner för vissa samtal. Internetanvändningen är oftast reglerad framförallt som ett skydd för den som är placerad. De inskrivna har rätt att disponera över egna pengar. Hur mycket detta är, beror helt på ålder och mognad. De placerade har enligt föreståndare och personal rätt att välja sina kläder och attribut så länge detta inte skadar barnet.
Den två intervjuade unga anser att de respekteras för sina åsikter och för sin person och att de kan prata ostört i telefon och med besökare. En av de intervjuade berättar att dennes mobiltelefon togs bort under två dagar med anledning av att ungdomen hade druckit alkohol. De intervjuade får välja intim- och
hygienartiklar själva och att de har rätt att ha egna pengar att disponera över. En
av de unga berättar att i den tidigare behandlingsfamiljen kändes det inte fritt att välja kläder.
Varje barn har en behandlingsfamilj och en samordnare som är huvudansvarig.
När barnen ger en vuxen ett förtroende behandlas informationen med respekt och händelser som upplevs som integritetskränkande av barnen följs upp enskilt med dem. De intervjuade unga anser att det finns någon i personalen de har förtroende för och kan vända sig till. En ung säger att personalen bad om ursäkt för att de inte trott vad denna berättat första gången.
Samtliga intervjuade är överens om att personalen arbetar med att stärka de ungas förmåga att uttrycka känslor, utveckla den empatiska förmågan och att träna sig på att möta förändringar. Av de fyra granskade akterna finns det
journalanteckningar kring detta i alla.
Av de tillfrågade är också personal, föreståndare och de unga, oberoende av varandra, överens om att de placerade får möjlighet att träna sitt sociala beteende och att de får stöd i sin identitetsutveckling. Personalen och föreståndaren berättar att varje placering skräddarsys för just detta barnets behov. De tillsätter bland annat kontaktfamiljer som ska kunna vara goda förebilder för just det aktuella barnet.
De intervjuade unga uppger att de får uppskattning från personalen.
Tjust behandlingsfamiljer har enligt alla intervjuade haft en låg
personalomsättning. Verksamheten uppmuntrar de placerade att ha egna
kamratrelationer och man arbetar aktivt för att de skall ha en fungerande kontakt med sin familj. Nätverksarbete arbetar man med i de flesta placeringar.
I akterna framgår att de placerade får stöd i att upprätthålla kontakt med familj och andra viktiga personer. Vårdnadshavarna anser att de unga får stöd i att hålla kontakten med sin familj. En vårdnadshavare berättar att dennes barn fick stöd i att träffa sin andra förälder vilket denna annars inte gjort.
Alla unga som vill, har tillgång till fritidsaktiviteter, utifrån vad som finns att tillgå på orten samt utifrån barnets behov. Det är inte alla som för tillfället har någon regelbunden aktivitet. I tre av de granskade akterna finns anteckningar om fritidsaktiviteter och försök som gjorts för att de ska hitta en fritidsaktivitet.
