Humanistiska fakulteten
Examina
Examina som kan avläggas vid fakulteten är kandidatexamen i humanistiska vetenskaper, filosofie magisterexamen, psykologie kan- didatexamen samt psykologie magisterexa- men. Kandidatexamen i humanistiska veten- skaper och psykologie kandidatexamen som båda omfattar 120 studieveckor och kan avläggas på 3 år är lägre högskoleexamina.
Filosofie magisterexamen som omfattar 160 studieveckor och psykologie magisterexamen, som omfattar 180 studieveckor är högre högskoleexamina. En utbildning på 160-180 studieveckor kan genom heldagsstudier av- läggas på ca 5 år.
För examen krävs studier i minst två ämnen.
Den sökande antas till det ämne som blir den studerandes huvudämne. Studerande som inte har fått studierätt i sitt huvudämne kan inte få examensbetyg.
Studier för grundexamen
Studierna i fakultetens ämnen är indelade i tre studietyper: grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier. De mest omfattande studi- erna bedrivs i huvudämnet (75-80 sv) t.o.m.
fördjupade studier. I de fördjupade studierna in- går bl.a. en avhandling. Avhandlingsarbetet omfattar 20 sv. Studier i biämnet omfattar 35-40 sv. Inom psykologutbildningen är de psykolo- giska studierna av större omfattning medan övriga studier är av mindre omfattning.
I examen ingår dessutom allmänna studier och ca 30 sv valfria studier (utom för ämneslärare som har obligatorisk pedagogik 35 sv och för dem som studerar på den fackspråkligt-mer- kantila linjen som läser ekonomiska ämnen). I de allmänna studierna ingår kommunikation, språkstudier och studier som avser att ge en tvärvetenskaplig och metodologisk grund för
studierna. De allmänna studierna är dels gemensamma för alla inom fakulteten, dels beroende på huvudämne.
För information om Humanistiska fakulteten se även http://www.abo.fi/fak/hf/
Val av studieämne
Nya studerande antas till ett huvudämne.
Vid fakulteten finns nedannämnda ämnen företrädda. De ämnen som kan läsas som huvudämne anges med *.
allmän historia*
allmän språkvetenskap (upp till 40 sv) British Studies (upp till 40 sv)
engelska språket och litteraturen*
filosofi*
finska språket med litteraturen*
germansk fiologi (= tyska)*
grekiska litteraturen * (i samarbete med Åbo universitet, ingen antagning år 2003) interkulturell kommunikation (upp till 40 sv) konstvetenskap*
kultur- och socialantropologi (20 sv) litteraturvetenskap*
livsåskådningskunskap (upp till 40 sv) medeltidskunskap (upp till 40 sv)
museologi (upp till 40 sv) (i samarbete med Åbo universitet)
musikvetenskap*
nordisk etnologi*
nordisk folkloristik*
nordisk historia*
nordiska grannspråk (upp till 40 sv)
nordiska språk (=svenska för finskspråkiga)*
polska språket och litteraturen psykologi *
religionsvetenskap*
romansk filologi (=franska) *
romerska litteraturen (=latin) *(i samarbete med Åbo universitet, ingen antagning år 2003) ryska språket och litteraturen*
skärgårdskunskap (20 sv) språkteknologi (upp till 40 sv)
svenska språket (=modersmålet)*
turism (60 sv) tyska studier (20 sv)
Valet av biämne är i princip fritt, utom för dem som studerar främmande språk på den fack- språkligt-merkantila linjen och för ämneslärare för vilka vissa ämneskombinationer rekommen- deras. Som biämne kan man ha något ämne som finns vid Humanistiska fakulteten. Ämnen från andra fakulteter eller från andra universitet kan också komma ifråga.
Rätt att studera biämne ansöker man vanligen om först när man är inskriven. Den som vill studera engelska som biämne måste dock ansöka om detta i den gemensamma an- tagningen. I slutet av detta kapitel anges hur man får biämnesstudierätt i de olika ämnena i fråga.
Den som blir antagen till lärarutbildning vid Pedagogiska fakulteten kan inte samtidigt få studierätt i biämnet engelska.
Observera att det kan finnas minimikrav för att få inleda studierna i ett ämne även då man redan har studierätt. För endel språkämnen gäller det att klara det diagnostiska provet, för historia och vissa kulturvetenskapliga ämnen bör man klara introduktionskursen med minst vitsordet 2 eller 2-. Detta gäller såväl för huvud- som biäm- nesstudier.
Ytterligare uppgifter om studierna vid fakulteten ges i fakultetens studiehandbok
Val av linje
Alla nya studerande antas till den allmänna linjen, valet av linje sker sedan under studiernas gång.
Allmänna linjen ger en allmän kompetens och ger beredskap för olika yrken som kräver akademiska studier i respektive ämne. På den allmänna linjen är biämnesvalet fritt.
ÄmneslärarIinjen innebär vanligen studier i två undervisningsämnen (engelska, filosofi, finska, franska, historia, livsåskådningskunskap, nor- diska språk, psykologi, samhällsvetenskapliga studier för historielärare, svenska och litteratur- vetenskap, ryska eller tyska) och pedagogiska studier med auskultering i Vasa. Linjen ger behörighet som lärare i svenska skolor i Finland.
Finskspråkiga studenter kan bli lärare i svenska i finska skolor om de läser nordiska språk som huvudämne eller i engelska, franska eller tyska
om de läser respektive språk som huvudämne.
De bedriver sina pedagogiska studier inom en särskild kvot vid Åbo universitet. Antagningen till lärarlinjen sker en gång per år och baserar sig på resultet i lärarlämplighetsprov.
Den fackspråkligt-merkantila linjen (FAX- linjen) innebär studier i två moderna språk (det ena språket läses som huvudämne) kombinerat med studier i ekonomiska ämnen. Något av följande ämnen kan vara huvudämne: engelska, finska, franska, nordiska språk, ryska eller tyska.
Kurserna i ekonomi avläggs vid ESF. Linjen ger beredskap för sådana uppgifter inom näringslivet och den offentliga sektorn som kräver kunskaper i språk och ekonomi.
Studierna avser även att förbereda för språklärarverksamhet i fackliga läroanstalter (pedagogiska tilläggsstudier krävs).
Antagning till linjen sker genom att inlämna en blankett till fakultetens kansli senast 30.4.
Kvoten är 30 studerande per år. Antagningen inom de olika ämnena sker enligt följande:
Engelska: linjevalet sker i slutet av första studie- året utgående från studentens studieframgång i ämnet fram till 30.4. (Antalet sv, om antalet sv är detsamma för flera avgör vitsord). 7 studerande antas.
Finska: linjevalet sker efter grundstudierna. En förutsättning att få välja FAX-linjen är att den studerande avklarat FAX-kurserna inom grundstudierna. 5 studerande antas.
Franska: linjevalet sker efter grundstudierna, som är identiska för alla. En förutsättning att få välja FAX-linjen är att den studerande avklarat kursen Ekonomiskt fackspråk. 5 studerande antas.
Nordiska språk: 3 studieplatser.
Ryska: 5 studieplatser.
Tyska: linjevalet sker efter grundstudierna. En förutsättning att få välja FAX-linjen är att den studerande avklarat FAX-kurserna inom grundstudierna. 5 studerande antas.
Linjen för kulturledarskap.
Huvudämne bör vara något av ämnena konstvetenskap, litteraturvetenskap, musik- vetenskap, nordisk folkloristik eller religions- vetenskap. Vid ansökningstidens utgång bör minst 20 sv vara avklarade i huvudämnet samt minst 60 sv sammanlagt. De studerande rangordnas enligt antalet sv, dock så, att om möjligt minst tre av ovannämnda ämnen finns representerade bland huvudämnena. An- tagningen till linjen sker genom att inlämna en blankett till fakultetskansliet senast 30.4.2003
Antagning sker därefter vartannat år. Tolv studerande antas.
Antagningsvillkor
Alla som önskar studierätt vid Humanistiska fakulteten bör ansöka med blanketten för gemensam antagning till Åbo Akademi. An- sökningstiden utgår fredagen den 30 maj 2003 kl. 16.00. Poststämpel beaktas inte.
Studentexamen beaktas i alla utbildningar. När poängen för studentexamen räknas beaktas högst sex prov. Om man har blivit godkänd i flera prov beaktas de sex som är mest fördelaktiga. I alla ämnen vid fakulteten beaktas om den sökande avlagt studentexamensproven på allmän eller fördjupad nivå. Modersmålsprov och realprov räknas som lång kurs.
De enskilda proven ger poäng enligt följande:
Lång kurs, samt modersmålsprov och realprov (poäng enligt antal bifallsröster)
Laudatur 7 poäng
Eximia cum laude approbatur 6 poäng Magna cum laude approbatur 5 poäng Cum laude approbatur 4 poäng Lubenter approbatur 3 poäng
Approbatur 2 poäng
Kort kurs eller medellång kurs
Laudatur 4 poäng
Eximia cum laude approbatur 3 poäng Magna cum laude approbatur 2 poäng Cum laude approbatur 1 poäng
Övriga 0 poäng
Vitsordet laudatur på studentbetyg från 1995 eller tidigare ger samma poäng som vitsordet eximia cum laude approbatur på nyare student- betyg.
I alla utbildningar förekommer urvalsprov. Maxi- mipoängen i urvalsproven framgår ämnesvis.
Vid urvalsprov får inga hjälpmedel användas.
Sökande med minst 15 sv i ett ämne vid HF kan befrias från urvalsprov i det ämnet och bör då senast 30.4.2003 skriftligen anhålla om detta.
Svar erhålls per post. Undantag är engelska, där sökande därtill bör ha avlagt högre
högskoleexamen samt psykologi, där psyko- logiestuderande som har studierätt att avlägga psykologexamen vid något annat finländskt eller nordiskt universitet och har avklarat minst 60 sv (varav minst 35 sv i psykologi) som kan inräknas i PsM-examen kan antas utan urvalsprovets skriftliga del.
Preferenspoäng ges åt sökande (ej engelska och psykologi) som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. Preferenspoäng ges för det alternativ som angetts som första eller för vissa ämnen även som andra preferens.
Vitsord från avgångsbetyget ger också poäng inom vissa utbildningar. I sådana fall bör man med ansökningsblanketten sända in en kopia av avgångsbetyget. Sökande som avlägger stu- dentexamen 2003 får sända in kopia av det preliminära betyget (utdrag ur elevkortet), se närmare anvisningar på ansökningsblanketten.
Urvalsprov på finländsk ambassad utomlands kan ordnas i undantags fall. Den sökande bör i så fall stå för alla arrangemang och ev.
kostnader. Skriftlig anhållan till Humanistiska fakulteten görs senast 30.4.2003.
Svenska språket
Studerande som läser svenska språket utbildar sig för uppgifter inom undervisning, forskning, språkrådgivning samt informations- och kultur- förmedling. Studierna är avsedda för personer med svenska som skolutbildningsspråk.
Studerandena kan välja mellan en allmän linje och en linje för ämneslärare i modersmål och litteratur. Studerande på linjen för ämneslärare i modersmål och litteratur måste läsa både ämnet svenska språket och ämnet litteratur- vetenskap, det ena som huvudämne och det andra som biämne. Linjen ger behörighet för lärare i modersmål och litteratur i svenska skolor i Finland. I dessa studier ingår också peda- gogiska studier.
Antagning till svenska språket sker utgående från betyg, obligatoriskt urvalsprov och prefe- renspoäng. Totalt kan den sökande få max. 109 poäng.
Betygspoäng:
Poäng för de sex bästa enskilda proven i studentexamen enligt poängskalan ovan (max.
42 poäng),
poäng för modersmålsprovet (alltid svenska) (max. 7 poäng),
vitsordet i modersmålet från avgångsbetyget (max. 10 poäng).
Därtill adderas poängen från det obligatoriska urvalsprovet (max. 40 poäng) samt preferens- poäng. Tio (10) preferenspoäng ges om ämnet har angetts som första preferens och 5 prefe- renspoäng om ämnet har angetts som andra preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi.
Urvalsprovet i svenska språket anordnas onsdagen den 28 maj 2003 kl. 12.30-15.00 i ASA-huset, rum 265, Fänriksgatan 3 i Åbo samt i Åbo Akademis lokaliteter, Kyrkoesplanaden 12-14 i Vasa. Provet förutsätter läsning av Dahl, Östen: Språkets enhet och mångfald, Studentlitteratur 2000.
Främmande språk
Utbildningen är inriktad på sådan kunskap och färdighet i språken som hör samman med universitetsstudier. Den framtida yrkesprofilen kan se mycket olika ut då språkkunskaper behövs inom ett stort fält: undervisning, översättning, information och kommunikation, media m.fl. Något av följande ämnen kan vara huvudämne:
engelska språket och litteraturen finska språket med litteraturen germansk filologi (= tyska)
nordiska språk (= svenska för finskspråkiga) romansk filologi (= franska)
ryska språket och litteraturen Man kan välja mellan:
1. Allmän linje
2. Linje för ämneslärare i främmande språk 3. Fackspråkligt-merkantil linje (se ovan) Betygspoäng (max. 56 poäng) för sökande till främmande språk beräknas enligt följande:
poäng för de fyra bästa enskilda proven i studentexamen enligt poängskalan ovan + poäng för fyra prov i språkämnen, inklusive modersmål och det andra inhemska språket.
Engelska
Antagning till ämnet engelska språket och litteraturen sker på basen av betyg (max. 56
poäng), och obligatoriskt urvalsprov (max.
210 poäng). Alla som vill studera engelska (som huvud- eller biämne) bör delta i urvals- provet i engelska. De tio bästa i urvalsprovet rangordnas som de första i antagningen oberoende av övriga poäng.
Urvalsprovet testar dels de sökandes engelska språkfärdighet, dels kunskaperna i engelsk skolgrammatik och dels kunskaper inhämtade genom läsning av:
Widdowson, H.G.: Linguistics, ISBN 0-19- 437206-5. Oxford University Press, 1996.
Ytterligare testas förmågan att analysera en litterär text. De sökande läser enligt eget val en av de följande två romanerna:
Shelley, Mary: Frankenstein.
Stevenson, Robert Louis: Dr Jekyll and Mr Hyde.
Urvalsprovet består av tre delar:
a) Språkfärdighet (max. 70 poäng): en över- sättning från modersmålet (antingen svenska eller finska) till engelska och ett cloze-test, dvs. en text i vilken den sökande skall fylla i utelämnade ord.
b) Litteratur (max. 70 poäng): frågor baserade på de ovannämnda romanerna.
c) Lingvistik (max. 70 poäng): frågor baserade på H.G. Widdowson: Linguistics, 1996. I den lingvistiska delen förutsätts kunskaper i skolgrammatik. Grammatikböckerna som kan användas som förberedelse till provet är t.ex. Jan Svartvik & Olof Sager: Modern engelsk grammatik. Esselte Studium, 1971 (eller senare).
Maija-Leena Kallela, Anna-Liisa Suurpää &
Timothy Blair: Reaction, Weilin & Göös, 1984 (eller senare), på svenska Söderström, 1991.
Riitta Silk, Jaakko Mäki & Felicity Kjisik:
Laptop Grammar, Otava, 1996
Urvalsprovet i engelska äger rum onsdagen den 28 maj 2003 kl. 15.30-18.00 i ASA-huset, rum 265, Fänriksgatan 3 i Åbo samt i Åbo Akademis lokaliteter, Kyrkoesplanaden 12-14 i Vasa. Förhandsanmälan är obligatorisk.
Förhandsanmälan (blanketten finns på sista sidan i denna guide) bör vara ämnet tillhanda senast fredagen den 9 maj 2003 kl. 16.00.
Anmälan kan även sändas per
e-post till inna.lindgren@abo.fi
Information om studier i engelska (kursbe- skrivningar, personal etc.) finns på ämnets hemsidor på internet:
http://www.abo.fi/fak/hf/enge/
Finska
Antagning till ämnet finska språket med litteraturen sker på basen av betyg (max. 56 poäng) och obligatoriskt urvalsprov (max. 40 poäng). Därtill ges 10 preferenspoäng om ämnet angetts som första preferens och 5 preferens- poäng om ämnet angetts som andra preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi.
Urvalsprovet består av:
a) En skönlitteraturdel som baserar sig på Parkkinen, Jukka: Suvi Kinos ja elämän eväät eller Tuuri, Antti: Ameriikan raitti.
b) En grammatikdel som baserar sig på Leila Whites verk Suomen kielioppia ulko- maalaisille, uudistettu painos, förlag Oy Finn Lectura Ab, Helsingfors
För provet i grammatik bör följande läsas:
- nominien sijamuodot, sid. 36-48, - sijamuotojen käyttöä, sid. 64-92, - verbien taivutus, sid. 152-168,
- aikamuodot eli tempukset, sid. 169-182, - verbin modukset eli tapaluokat, sid. 185-199, - aktiivi ja passiivi eli verbin pääluokat, sid. 203- 217,
- lauseen jäseniä, sid. 238-264, - sanajärjestyksestä, sid. 307-310.
Urvalsprovet i finska äger rum måndagen den 26 maj 2003 kl. 15.30-18.00 i ASA-huset, rum 265, Fänriksgatan 3 i Åbo samt i Åbo Akademis lokaliteter, Kyrkoesplanaden 12-14 i Vasa.
Observera att finska vid Åbo Akademi studeras som främmande språk och att studierna t.ex.
inte ger kompetens som modersmålslärare i finska skolor utan som lärare i finska i svenska skolor i Finland, vilket förutsätter fullständiga kunskaper i svenska. Både svensk- och finskspråkiga sökande antas.
Franska
Antagning till ämnet franska (romansk filologi) sker på basen av betyg (max. 56 poäng), och obligatoriskt urvalsprov (max. 120 poäng) Därtill ges 20 preferenspoäng om ämnet angetts som första preferens och 10 preferenspoäng om ämnet angetts som andra preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi.
Poängsumman i urvalsprovet avgör om den som antas har tillräckliga kunskaper att inleda grund- studierna i ämnet omedelbart eller om den an- tagna bör inhämta ytterligare kunskaper i ämnet vid Språktjänsten vid Åbo Akademi innan de egentliga studierna i ämnet kan inledas.
Bedömningen utgår ifrån följande poängsättning:
1) 90-120 poäng = grundstudierna i franska kan inledas omedelbart
2) 60-89 poäng = den antagna hänvisas till kompletteringskurs vid Språktjänsten.
3) 30-59 poäng = den antagna hänvisas till fort- sättningskurs vid Språktjänsten
4) 0-29 poäng = den antagna hänvisas till grundkurs vid Språktjänsten.
Urvalsprovet består av:
a) hörförståelse: lyssna på ett ca 5 minuters föredrag på franska och göra en resumé av det på franska
b) fri skriftlig övning: skriva på franska om två bilder (ca 10 rader för varje bild) c) översättning av en kort text från franska till
svenska och en kort text från svenska till franska
d) ett grammatiskt close-test dvs. en text i vilken den sökande skall fylla i utelämnade ord
Urvalsprovet i franska äger rum måndagen den 26 maj 2003 kl. 12.30-15.00 i ASA-huset, rum 265, Fänriksgatan 3 i Åbo samt i Åbo Akademis lokaliteter, Kyrkoesplanaden 12-14 i Vasa.
Nordiska språk
Antagning till ämnet nordiska språk (svenska för finskspråkiga) sker utgående från betyg enligt systemet ovan (max. 56 poäng), samt dessutom extra poäng för studentexamensprovet i svenska (max. 7 poäng), språkprovet i svenska för finskspråkiga (max. 40 poäng) samt det obligatoriska urvalsprovet (max. 40 poäng). Poängtalet i språkprovet i svenska för finskspråkiga (max. 200 poäng) divideras med 5.
Därtill ges 14 preferenspoäng om ämnet har angetts som första preferens och 7 preferens- poäng om ämnet har angetts som andra prefe- rens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. Totalt kan den sökande få max. 157 poäng.
Urvalsprovet i nordiska språk anordnas onsdagen den 28 maj 2003 kl. 12.30-15.00 i ASA-huset, rum 265, Fänriksgatan 3 i Åbo samt i Åbo Akademis lokaliteter, Kyrkoesplanaden 12- 14 i Vasa. Provet förutsätter läsning av :
Dahl Östen: Språkets enhet och mångfald, Studentlitteratur 2000.
Endast sökande med finska som skolut- bildningsspråk kan söka studierätt i nordiska språk.
Ryska
Antagning till ämnet ryska språket och litte- raturen sker på basen av betyg (max. 56 poäng) och det obligatoriska urvalsprovet (max. 40 poäng). Därtill ges 10 preferenspoäng om ämnet har angetts som första preferens och 5 preferenspoäng om ämnet har angetts som andra preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi.
Även personer som saknar skolstudier i ryska kan söka studierätt i ämnet. Baskunskaper i ryska inhämtas då vid Språktjänsten vid Åbo Akademi.
Alla som vill studera ryska som huvudämne eller som biämne måste delta i ett diagnostiskt prov som anordnas i början av september. Genom detta prov inordnas de studerande på den språknivå på vilken var och en befinner sig i fråga om färdighet. Studenter som har förkun- skaper i ryska uppmanas att förbereda sig för provet för att därigenom snabbare avancera i
studierna. Provet visar vem som kan inleda studierna omedelbart och vem som hänvisas till de kurser (grund-, fortsättnings-, kompletterings- och specialkurs), som anordnas av Språk- tjänsten vid Åbo Akademi inom ramen för de allmänna studierna. Kurserna vid Språktjänsten ger studieveckor (max. 10) som den som studerar ryska kan medräkna i sin slutexamen i språket.
Urvalsprovet förutsätter inte förkunskaper i språket. Det baserar sig på boken.:
Gyllin, Roger & Svanberg, Ingmar: Slaviska folk och språk, ISBN 91-44-00977-1 Studentlittera- tur, Lund 2000, 143 sid. som ger en översikt över ryskans och de andra slaviska språkens historiska och kulturella bakgrund samt deras nuvarande situation. Provet som består av korta essäfrågor baserar sig på kapitlen 1-5, 8-9 i boken.
Urvalsprovet i ryska äger rum måndagen den 26 maj 2003 kl. 9.00-11.30 i ASA-huset, rum 265, Fänriksgatan 3 i Åbo samt i Åbo Akademis lokaliteter, Kyrkoesplanaden 12-14 i Vasa.
Tyska
Antagning till ämnet tyska (germansk filologi) sker på basen av betyg (max. 56 poäng), och obligatoriskt urvalsprov (max. 220 poäng).
Därtill ges 20 preferenspoäng om ämnet har angetts som första preferens och 10 preferenspoäng om ämnet har angetts som andra preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. De tio bästa i urvalsprovet rangordnas som de första i antagningen oberoende av övriga poäng.
Poängsumman i urvalsprovet avgör om den som antas har tillräckliga kunskaper att inleda grundstudierna i ämnet omedelbart eller om den antagna bör inhämta ytterligare kunskaper i ämnet vid Språktjänsten vid Åbo Akademi innan de egentliga studierna i ämnet kan inledas.
Bedömningen utgår ifrån följande poängsättning:
1) 180-220 poäng = grundstudierna i tyska kan inledas omedelbart
2) 140-179 poäng = den antagna hänvisas till kompletteringskurs vid Språktjänsten.
3) 100-139 poäng = den antagna hänvisas till
fortsättningskurs vid Språktjänsten.
4) 60-99 poäng = den antagna hänvisas till grundkurs vid Språktjänsten.
Urvalsprovet består av:
a) hörförståelse + skrivande av en kort uppsats. Studenterna hör en liten berättelse som slutar i mitten. Studenterna skall svara på frågor samt skriva en uppsats om slutet av berättelsen.
b) en översättning från modersmålet (antingen svenska eller finska).
c) ett cloze-test dvs. en text i vilken den sökande skall fylla i utelämnade ord samt en analytisk textkommentar på basen av Michael Ende: Jim Knopf und Lukas der Lokomotivführer, Stuttgat 1960, bokens titelbild + sid. 5-11. Kopior kan beställas från Germansk filologi kansliet, tfn 02-215 4331 eller per e-post tyska.insten@abo.fi.
Se även www.abo.fi/fak/hf/tys/
Urvalsprovet i tyska äger rum onsdagen den 28 maj 2003 kl. 9.00-11.30 i ASA-huset, rum 265, Fänriksgatan 3 i Åbo samt i Åbo Akademis lokaliteter, Kyrkoesplanaden 12-14 i Vasa.
Historia
Utbildningen är inriktad på uppgifter inom undervisnings-, arkiv- och museiväsendet samt inom historieforskning. De sökande ansöker om studierätt i historia och väljer i ett senare skede av studierna någotdera av ämnena allmän historia eller nordisk historia till sitt huvudämne. Man kan välja mellan allmän linje och linje för ämneslärare i historia.
Ämneslärarutbildningen omfattar studier i historia och samhällsvetenskaper samt peda- gogiska studier i Vasa.
Antagningen till historia sker på basen av betyg och obligatoriskt urvalsprov. Betygspoängen (max. 17.5 poäng) räknas enligt följande:
Poäng för provet i modersmålet, andra inhemska språket, första främmande språket samt det bättre av antingen realprovet eller matematik enligt poängskalan ovan delat med 4 (max. 7 poäng). Därtill adderas poäng för provet i modersmålet delat med 2 (max. 3.5 poäng) samt poäng för högst två övriga främmande språk delat med 2 (max. 7 poäng).
Urvalsprovet kan ge max. 18 poäng. Det består av en skriftlig tentamen och baserar sig på följande verk:
Thomas Magnusson: Europa och världen ca 1700-1900. Revolution och nationalism, Stockholm 1997 samt Harald Gustafsson:
Nordens historia. En europeisk region under 1200 år, Lund 1997.
Urvalsprovet i historia äger rum torsdagen den 5 juni 2003 kl. 13.00-16.00 i ASA-huset, rum 363, Fänriksgatan 3, i Åbo.
Tre (3) preferenspoäng ges om ämnet har angetts som första preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi.
För rätt att fortsätta med ämnesstudier krävs minst goda insikter i grundstudierna.
Filosofi
Antagning till ämnet filosofi sker på basen av betyg och obligatoriskt urvalsprov. Alla som vill studera filosofi som huvudämne bör delta i urvalsprovet, som består av ett skriftligt prov och en muntlig intervju. För studentbetyget ges max.
42 poäng (enligt poängskalan ovan) och urvalsprovet ger max. 100 poäng. Tre (3) poäng ges åt sökande som har laudatur i modersmålet i studentexamen. Femton (15) preferenspoäng ges om ämnet har angetts som första preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi.
Urvalsprovet i filosofi äger rum fredagen den 6 juni 2003 kl. 10.00-13.00 (skriftligt) och kl.
14.00- (muntligt) i Gamla auditoriet i Humanis- ticum, Biskopsgatan 13 i Åbo. För urvalsprovet läses två filosofiska essäer, von Wright, Georg Henrik: Analytisk filosofi- en historisk – kri- tisk betraktelse, och Hertzberg, Lars: Dygder- nas återkomst. Texterna ingår i filosofiska institutionens s.k. Herbarium Philosophicum, som också ger en allmän introduktion till filosofi- studier vid Åbo Akademi. Herbariet kan beställas från kansliet (tfn 02-215 4395, e-post:
philo@abo.fi), texterna finns också tillgängliga via ämnets hemsidor
http://www.abo.fi/fak/hf/filosofi.
Konstvetenskap
Studierna i ämnet konstvetenskap syftar till anställning särskilt inom museiväsendet och
kultursektorn. Konstvetenskapen handlar om den visuella aspekten på kulturen. Den intresserar sig för målningar, skulpturer, bygg- nader, produkter av hantverklig eller industriell formgivning med mera dylikt.
Antagning till ämnet konstvetenskap sker på basen av betyg och obligatoriskt urvalsprov.
De sex bästa i urvalsprovet rangordnas som de första i antagningen oberoende av övriga poäng.
För studentbetyget ges max. 42 poäng (enligt poängskalan ovan) för vitsordet i modersmålet på avgångsbetyget (max. 10 poäng) och för urvalsprovet (max. 100 poäng). Tolv (12) prefe- renspoäng ges om ämnet har angetts som första preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. Totalt kan man alltså få högst 164 poäng.
Urvalsprovet i konstvetenskap är ett anlagstest.
Det förutsätts inte att du har kunskaper om konst eller konstvetenskap eller erfarenhet av arbetsuppgifter som konstvetare brukar syssla med. Testet är uppbyggt av två delar. Först kommer en del där du skall svara på frågor om ditt val av utbildning. Du får frågor om hur gärna eller ogärna du vill utföra arbetsuppgifter som möter konstvetare i arbetslivet. Svara så ärligt som möjligt. Det är inte nödvändigt att du tycker om alla eller ens de flesta av dessa uppgifter.
Den andra delen testar din förmåga att beskriva, analysera och tolka bilder som visas i form av svart-vita reproduktioner eller färgdiapositiv.
Reproduktionerna behöver inte alla vara av konstverk, reklambilder, psykologiska testbilder el. dyl. kan ingå. Bilderna varierar från år till år, och åtföljs av frågor, som du skall reflektera över. En arkitekturbild finns alltid med. Det kan då gälla att utifrån, t.ex. en exteriörbild dra slutsatser om byggnadens planform eller att utifrån planen analysera fram byggnadens funktion eller lösningen av belysningsfrågan.
Urvalsprovet i konstvetenskap äger rum tisdagen den 3 juni 2003 kl. 10.00-12.00 i auditorium Camera Obscura på Konstveten- skapliga institutionen, Nunnegatan 4 i Åbo.
Varken förberedelser eller förhandsanmälan krävs, provet är ett fallenhetsprov.
Litteraturvetenskap
Studier i litteraturvetenskap ger god grund för verksamhet på kulturens område, inom informa- tionsförmedling (press, radio, TV, förlag, teater), i bildningsarbete, som lärare eller som forskare.
Studerandena kan välja mellan en allmän linje och en linje för ämneslärare i modersmål och litteratur. Studerande på linjen för ämneslärare måste läsa både ämnet litteraturvetenskap och ämnet svenska språket. Linjen ger behörighet för lärare i modersmål och litteratur i svenska skolor i Finland. I dessa studier ingår också pedagogiska studier.
Observera att grundkursen Introduktion till litteraturvetenskapen bör avklaras med vits- ordet 2 för alla vidare studier i ämnet.
Antagning till ämnet litteraturvetenskap sker på basen av betyg, obligatoriskt urvalsprov och preferenspoäng. Totalt kan den sökande få max.
129 poäng.
Betygspoängen beräknas enligt:
poäng för de sex bästa enskilda proven i studentexamen enligt poängskalan ovan (max.
42 poäng)
poäng för modersmålsprovet (alltid svenska) (max. 7 poäng),
vitsordet i modersmålet från avgångsbetyget (max. 10 poäng).
Därtill adderas poängen från det obligatoriska urvalsprovet (max. 60 poäng) samt prefe- renspoäng. (Tio) 10 preferenspoäng ges om ämnet har angetts som första preferens och 5 preferenspoäng om ämnet har angetts som andra preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi.
Provet baserar sig på två böcker, av vilka den sökande skall läsa bara den ena. De valbara böckerna är:
Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson Anders:
Epikanalys. En introduktion. Studentlitteratur 1999, Lund.
Elleström, Lars: Lyrikanalys. En introduktion, Studentlitteratur 1999, Lund.
Urvalsprovet i litteraturvetenskap äger rum torsdagen den 5 juni 2003 kl. 9.00 -12.00 i ASA-huset, rum 363, Fänriksgatan 3 i Åbo, samt i Åbo Akademis lokaliteter, Kyrkoesplanaden 12-14 i Vasa.
Musikvetenskap
Studier i ämnet musikvetenskap syftar till an- ställning inom musik- och kultursektorn. An- tagning till ämnet musikvetenskap sker på basen av betyg och urvalsprov (max. 50
poäng). För studentbetyget ges max. 42 poäng (enligt poängskalan ovan). Åtta (8) preferens- poäng ges om ämnet har angetts som första preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi.
I urvalsprovet strävar man till att få en bild av den sökandes skrivförmåga och förmåga att analysera musikaliskt (inspelning och/eller not- skrift) och skriftligt material. Studierna i musik- vetenskap förutsätter inte en långt hunnen musi- kerutbildning.
Provet består av följande delar:
1) En materialbaserad essäuppgift som grundar sig på material som åtminstone delvis getts vid provtillfället (bedömning 0-30 poäng). Som litteratur för förhandsläsning rekommenderas följande sökord i Sohlmans musiklexikon (1975, 1977): Musikvetenskap, Musikantropologi, Musikestetik, Musiksociologi, Musikpsyko- logi, Stil, Musikteori, Musikinstrumentsyste- matik.
2) Musikteorins grunder (bedömning 0-20 poäng). Som förberedelselitteratur rekommen- deras Sohlmans musiklexikon (1975, 1977), sökorden Analys, Musikteori, Malin Jakkola:
Musikteori från grunden, Ulrika Bergroth, Charlotta Sundell, Håkan Hesthammer: Sjung nu (sid. 1-90).
3) Personlig intervju (5-10 min). Den som av praktiska skäl inte kan närvara skall i stället lämna en kort skriftlig redogörelse (högst 2 sidor) för sin bakgrund och sina motiv för studierna.
Musikteori från grunden och Sjung nu är bägge utgivna av Finlands Svenska Sång- och Musikförbund och kan beställas från: FSSMF- kansliet, Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa tfn 06-320 6800.
Provet i musikteori motsvarar till sin omfattning grundkurs 3/3 vid finländska musikskolor och institut.
Urvalsprovet i musikvetenskap äger rum måndagen den 2 juni 2003 kl. 12.00-14.00 (essä) och kl. 15.00-17.00 (teori) i Brahe- auditoriet i Sibeliusmuseum, Biskopsgatan 17 i Åbo. Personlig intervju direkt efter avklarad teoridel i professorns rum i samma hus.
Nordisk etnologi
Studierna i ämnet nordisk etnologi syftar till anställning särskilt inom kultursektorn och museiväsendet.
Antagning till ämnet nordisk etnologi sker på basen av betyg och obligatoriskt urvalsprov.
För studentbetyget ges max. 42 poäng (enligt poängskalan ovan). Urvalsprovet, som kan ge max. 46 poäng, består av en skriftlig uppgift och en intervju. Åtta (8) preferenspoäng ges om ämnet har angetts som första preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi.
Som förberedelse för urvalsprovet kan man läsa sidorna 14-70 och 79-96 i Alf Arvidsson:
Etnologi – Perspektiv och forskningsfält, Lund, Studentlitteratur 2001 och
Anna-Maria Åström: Är en dubbelidentitet möjlig, sid. 37-49 i boken Gränsfolkets barn, 2001. Helsingfors, SLS 633. Artikeln finns också tillgänglig via ämnets hemsidor på adressen http://www.abo.fi/fak/hf/etn.
Ingen förhandsanmälan.
Urvalsprovet i nordisk etnologi äger rum onsdagen den 4 juni 2003 kl. 9.00-11.00 (skriftligt) och 12.00- (muntligt) i Gamla audi- toriet i Humanisticum, Biskopsgatan 13 i Åbo.
Nordisk folkloristik
De som studerar nordisk folkloristik som huvudämne inriktar sig på yrkesuppgifter som kräver fördjupad kännedom om kulturen, t.ex.
inom kultur-, arkiv-, museisektorn eller produk- tionen av kultur. Antagning till ämnet nordisk folkloristik sker på basen av betyg och obliga- toriskt urvalsprov. För studentbetyget ges max.
42 poäng (enligt poängskalan ovan) och för urvalsprovet max. 46 poäng. Åtta (8) preferens- poäng ges om ämnet har angetts som första preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi.
Förhandslitteratur till urvalsprovet: Arvidsson Alf:
Folklorens former, sid. 1-177 (1999) och Swahn, Jan-Öjvind: Varför säger vi så? sid. 1- 50 (2000).
Urvalsprovet i nordisk folkloristik äger rum tisdagen den 27 maj 2003 kl. 13.00 -15.00 i
ASA-huset, rum 363, Fänriksgatan 3 i Åbo, samt i Åbo Akademis lokaliteter, Kyrkoesplanaden 12-14 i Vasa.
Religionsvetenskap
Studier i ämnet religionsvetenskap syftar till anställning inom undervisnings-, forsknings- och kultursektorn. Antagning till ämnet religions- vetenskap sker på basen av betyg och obliga- toriskt urvalsprov. För studentbetyget ges max.
42 poäng (enligt poängskalan ovan) och för urvalsprovet ges max. 46 poäng. Åtta (8) preferenspoäng ges om ämnet har angetts som första preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi.
Till urvalsprovet läses minst en av följande böcker:
Rolf Grönblom: Religionernas Indien, Valentin förlag 1999.
Christer Hedin: Abrahams barn: vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam?, Arena 1999.
Göran Gustafsson och Thorleif Pettersson (red):
Folkkyrkor och religiös pluralism. Den nordiska religiösa modellen, s. 23-73 samt 294-359, Verbum 2000.
Olav Hammer: På spaning efter helheten:
New Age, en ny folktro?, Wahlström &
Widstrand 1997 eller nyare upplaga.
I urvalsprovet ges fyra uppgifter, en ur varje bok, varav man väljer att skriva en.
Urvalsprovet i religionsvetenskap äger rum tisdagen den 27 maj 2003 kl. 10.00-12.00 i ASA-huset, rum 363, Fänriksgatan 3 i Åbo.
Utbildningsprogrammet för psykologer
Studierna är organiserade i ett utbildningspro- gram. Utbildningsprogrammet leder till psyko- logie magisterexamen (180 sv), som är en högre högskoleexamen och ger kompetens för psyko- logyrket. Den lägre högskoleexamen, psykologie kandidatexamen (120 sv), ger inte psykolog- kompetens. Förutom i huvudämnet psykologi bedrivs vanligen studier i minst ett biämne.
Vanliga biämnen är sociologi, filosofi, pedagogik, psykiatri och fysiologi (vid Åbo universitet), socialpolitik m.fl.
Antagning till utbildningsprogrammet sker på basen av betyg, obligatoriskt urvalsprov, inter- vju och samtalssituation.
Betygspoäng (max. 70 poäng) beräknas för de enskilda proven i studentexamen enligt poäng- skalan ovan. Summan av poängen för de fyra prov som är mest fördelaktiga för den sökande divideras med 4 och multipliceras med 10.
Urvalsprovet kan ge max. 70 poäng.
Urvalsprovet i psykologi äger rum tisdagen den 3 juni 2003 kl. 13.00-16.00 i Gadolinia, aud. A, Porthansgatan 3 i Åbo.
Provet baserar sig på följande bok:
Eysenck Michael: Psykologi – Ett integrerat perspektiv. (red., 2000), Studentlitteratur ISBN 91-44-01223-3.
Följande kapitel läses:
2. Beteendets biologiska grund, sid. 29-82.
5. Perception och uppmärksamhet, sid. 161- 192.
7. Språk, sid. 235-266.
11. Socialpsykologi (I), sid. 371-408.
13. Intelligens, sid. 463-486.
16. Behov och motiv, sid. 571-602.
17. Klinisk psykologi, sid. 603-638 18. Psykologisk behandling, sid. 639-670.
19. Hälsopsykologi och stress, sid. 671-708.
I urvalsprovet ingår dessutom ett ämnesprov.
Det baserar sig på en vetenskaplig text, som delas ut under urvalsprovet. Efter att den sökande tagit del av texten bör ett antal frågor som hänför sig till texten besvaras.
Betygspoängen och poängen i urvalsprovet adderas. De trettio bästa kallas till intervju- och samtalssituation antingen torsdagen den 12 eller fredagen den 13 juni 2003. Intervjuerna görs på Psykologiska institutionen, Nunnegatan 4 i Åbo. Dessa 30 rangordnas oberoende av betygspoäng och poäng från det skriftliga urvalsprovet. Intervju- och samtalsdelen stävar till att bedöma den sökandes lämplighet för psykologyrket. Bedömningen utgörs av en kvalitativ helhetsbedömning som tar hänsyn till personlighetsfaktorer, motivationsfaktorer samt den sökandes uppfattning om sina egna förutsättningar i förhållande till vad psykologyrket kräver.
Ämneslärarutbildningen
En del av de studerande som antas till studier i svenska språket, litteraturvetenskap, främmande språk (inklusive finska), historia eller filosofi ges möjlighet att utbilda sig till ämneslärare. De studerar inom linjerna för modersmålslärare, språklärare, historielärare respektive filosofi-lärare.
Antagningen till lärarutbildningen sker på basen av ett lämplighetsprov. Lärarlämplighetsprovet anordnas på vårterminen i Vasa. Ämneslärar- utbildningen förutsätter studier vid Pedagogiska fakulteten i Vasa och ger behörighet för lärartjänster i svenska skolor.
En blivande språklärare kombinerar vanligen två främmande språk. Även finska räknas här som ett främmande språk. Undervisningsämnen i examen kan också vara psykologi, filosofi eller livsåskådningskunskap. Det finns tjänster där modersmål och litteratur kombineras med ett främmande språk eller med historia. Vissa kombinationer kräver en examen som är mer omfattande än 160 studieveckor.
Det är möjligt att inom ämneslärarutbildningen utbilda sig till lärare i svenska inom det finskspråkiga skolväsendet. För studerande med nordiska språk som huvudämne finns en kvot om ca tre studieplatser vid Åbo universitet, för studerande med engelska, franska och tyska som huvudämne finns en kvot om ca två studieplatser per språk vid Åbo universitet, där de pedagogiska studierna försiggår. Urvalsprov anordnas i regel i april månad.
Redan inskrivna studerande
Redan inskrivna studerande vid fakulteten, vilka i ett biämne har avlagt grund- och ämnesstudier till en omfattning av 40 studieveckor (cum laude approbatur), med minst goda insikter har med skriftligt tillstånd av ämnesföreståndaren rätt att byta detta biämne till huvudämne. Detta byte kan ske när som helst under läsåret. För huvud- ämnesstudier i psykologi förutsätts dock alltid urvalsprov i den gemensamma antagningen.
Övriga inskrivna studerande som vill byta huvudämne söker i samma ordning som icke inskrivna.
Studerande vid det öppna universitetet
Personer som inom det öppna universitetet avlagt minst 40 sv som kan räknas till en vid fakulteten avlagd examen varav minst 15 sv i det ämne man antas till (undantag engelska och psykologi), kan av dekanus antas in casu under läsåret utan urvalsprov. Den sökande bör även uppvisa de språkkunskaper som Akademins antagningsförfarande förutsätter.
Sökande utan studentexamen
Humanistiska fakulteten antar högst 10 % studerande som inte har avlagt inhemsk studentexamen. Till sådana grundkunskaper som krävs för att framgångsrikt kunna bedriva studier hör förmåga att uttrycka sig på modersmålet, kunskaper i det andra inhemska språket, två främmande språk och realkun- skaper som motsvarar realprovet i student- examen. Prövningen av de sökandes studie- förutsättningar sker in casu. Sökande utan stu- dentexamen bör delta i de urvalsprov som anordnas på samma sätt som sökande med studentexamen. Resultatet från urvalsprovet väger tungt. Dessa sökande bör alltid till sin ansökan foga bestyrkt kopia av dimissions- betyget från grundskolan eller motsvarande.
Studierätt för biämne
Studierätt i biämne kan omvandlas till studierätt i huvudämne genom ny ansökan i den gemensamma antagningen eller utan ansökan med skriftligt tillstånd av respektive ämnes- föreståndare om i biämnet har avlagts 40 sv med minst goda insikter.
Rätt att studera svenska språket som biämne fås genom att avlägga kursen Svensk grammatik I med minst vitsordet 2-.
Rätt att studera engelska som biämne söks via den gemensamma antagningen. Alla som vill läsa engelska som biämne måste delta i urvalsprovet i engelska.
Rätt att studera finska som biämne har den som a) har avklarat det av Språktjänsten anordnade ”lilla språkprovet i finska” (kod 9269) eller
b) har avklarat en av Språktjänsten anordnad kurs i finska (kod 9260). Intyg bör förevisas innan studierna inleds.
Rätt att studera franska som biämne har den som a) har avklarat urvalsprovet för huvud- ämnesstuderande i franska med minst 90 poäng, b) under de två senaste åren har avklarat en sluttentamen i Språktjänstens kompletteringskurs med goda insikter, c) under de två senaste åren har avklarat ett test som motsvarar nivån för sluttentemen i Språktjänstens kompletteringskurs med goda insikter.
För rätt att studera museologi som biämne se Humanistiska fakultetens studiehandbok.
Rätt att studera nordiska språk (endast för finskspråkiga) som biämne fås genom att avlägga kursen Svensk grammatik I med minst vitsordet 2-. Svenska institutionen kontrollerar språkfärdigheten i svenska hos studerande som inte har deltagit i språkprovet i svenska för finskspråkiga och som önskar inleda biämnesstudier i nordiska språk vid Åbo Akademi.
Rätt att studera ryska som biämne erhålls genom godkänt diagnostiskt prov.
Rätt att studera tyska som biämne har den som a) i urvalsprovet för huvudämnesstuderande i tyska har 180-220 poäng, b) har avklarat en sluttentamen i Språktjänstens kompletterings- kurs med goda insikter, c) har avklarat ett test som motsvarar nivån för sluttentamen i Språk- tjänstens kompletteringskurs med goda insikter.
Rätt att studera historia som biämne (grund- studier) erhålls genom godkänd introduktions- kurs med minst vitsordet 2-.
Rätt att studera filosofi som biämne erhålls genom avklarad introduktionskurs.
Rätt att studera konstvetenskap som biämne erhålls genom avklarad introduktionskurs med minst vitsordet 2. De 12 främsta i introduktions- kursen antas.
Rätt att studera litteraturvetenskap som biämne erhålls genom avklarad introduktions- kurs med minst vitsordet 2.
Rätt att studera livsåskådningskunskap erhålls genom avklarad introduktionskurs i filosofi.
Rätt att studera musikvetenskap som biämne har den som anmäler sig vid ämnets kansli.
Rätt att studera nordisk etnologi som biämne erhålls genom avklarad introduktionskurs med minst vitsordet 2-.
Rätt att studera nordisk folkloristik som biämne erhålls genom avklarad grundkurs med minst vitsordet 2-.
Rätt att studera nordiska grannspråk har den som avlagt kursen i Svensk grammatik I med minst vitsordet 2-.
Närmare information om ämnet polska fås från ämnet ryska.
Rätt att studera religionsvetenskap som bi- ämne erhålls genom avklarad introduktionskurs.
Psykologiska institutionen antar årligen 5 studerande för biämnesstudier. Dessa platser är reserverade för blivande lärare i psykologi.
Studerande antas på basen av poäng i lärar- lämplighetsprov och ett jämförelsetal som ut- räknas genom antalet studieveckor dividerat med antalet närvaroterminer. Alla sökande lämnar in skriftlig ansökan och ansökningstiden utgår i regel inom mars månad.
För övriga biämnesstudier i psykologi hänvisas till Fortbildningscentralen, tfn 02-215 4723, som anordnar studiehelheten i psykologi omfattande 35 sv.
Det finns ett riksomfattande nätverk för språkteknologi. Studerande inom ämnen som hör till nätverket kan avklara enstaka kurser eller ett helt biämne (20 sv eller 40 sv). Kontakta studiesekreteraren för närmare information.
I turism kan läsas högst 60 sv. Turismnätverket antar årligen 50 studerande från medlems- universiteten. Kontakta studiesekreteraren för närmare information.
Allmän språkvetenskap, British Studies, Interkulturell kommunikation, medeltidskun- skap samt de ämnen som erbjuds till en omfattning av 20 sv kan studeras fritt av alla inskrivna vid Åbo Akademi.
